Landstingsservice miljöprogram för byggverksamhet och fastighetsförvaltning

Transkript

1 Senast uppdaterat , DNR: LSU Landstingsservice miljöprogram för byggverksamhet och fastighetsförvaltning Upprättad av: Soraja Nadimpour Miljösamordnare (Tidigare uppdatering ) Uppdaterat: Landstingsservice, Uppsala

2 Senast uppdaterat , DNR: LSU INNEHÅLL 1. INLEDNING LANDSTINGETS MILJÖPOLICY LANDSTINGETS GENERELLA MILJÖMÅL SOM OMFATTAR BYGGVERKSAMHET OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING PROJEKTAVDELNINGEN AFFÄRSOMRÅDE TEKNIKAVDELNINGEN LOGISTIK / TRANSPORT BESTÄLLAR- OCH KONTROLLER AVDELNINGEN...13 BILAGOR 1 Mall för projektsanpassat miljöprogram - Små projekt 2 Mall för projektsanpassat miljöprogram - Stora projekt 3 Mall för miljökonsekvensbeskrivning 4 Avfallshantering styrande dokument 5 Rivnings- och Avfallshanteringsplan 6 Avfallsrapport för byggprojekt 7 Avvikelseblankett materialval 8 Projektledarens egenkontroll - checklista 9 Miljörondsprotokoll - projektledare 10 Inomhusmiljö - checklista 11 Fastighetsgranskning vid överlåtelse - checklista Landstingsservice miljöprogram (80)

3 Senast uppdaterat , DNR: LSU INLEDNING Landstinget i Uppsala strävar efter att bygga och förvalta fastigheter för en läkande miljö. Förvaltningen av fastigheter ska präglas av hållbarhetstänkande, klimateffektivitet och långsiktighet. Detta innebär att försörjningssystem ska anpassas mot förnyelsebara energislag, slutna kretslopp och höggradig återvinning av energi. Tillförd energi ska minimeras genom energieffektiv teknik och intelligenta byggnadstekniska lösningar. Landstinget ska använda byggmaterial som har minsta möjliga miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Livscykelkalkyler avgör val vid investeringar. Landstinget i Uppsala är miljöcertifierat enligt ISO och detta miljöprogram är ett styrande dokument i ledningssystemet för Landstingsservice. Landstingsservice miljöprogram anpassar Landstingets Miljökrav till förvaltningens verksamhet. Miljöprogrammet beskriver de miljökrav som ställs vid byggnation och förvaltning (inkl drift, underhåll) av Landstingets fastigheter. Landstingets miljöprogram beskriver landstingets generella miljömål som landstings fullmäktige antar vart fjärde år. BYGG- OCH FASTIGHETSSEKTORNS MILJÖPÅVERKAN Landstingsservice betydande miljöaspekter är: Förbrukning media (värme, el och kyla Förbrukning av byggmaterial Förbrukning av vatten Förbrukning av gas (lustgas) Avfall Transport AKADEMISKA SJUKHUSET INOM PRIMÄRT VATTENSKYDDSOMRÅDE Upplysningsvis vill vi informera att Akademiska sjukhuset ligger inom primärt vattenskyddsområde vilket ställer höga krav på försiktighet och krav på skyddsåtgärder vid alla aktiviteter vid fastigheten. 2. LANDSTINGETS MILJÖPOLICY Landstingsservice följer landstingets miljöpolicy och vision för miljöarbetet. Landstinget i Uppsala län med drygt anställda bedriver förebyggande sjukvård, bassjukvård, högspecialiserad hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Det svarar även för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och utövar kulturell verksamhet. Verksamheten är omfattande och medför en stor miljöpåverkan genom många transporter, en betydande mängd avfall samt stor användning av energi, förbrukningsmaterial, läkemedel, kemikalier och lustgas. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. För att minska miljöpåverkan och hälsofarliga utsläpp är vår policy att: Förebygga föroreningar och hushålla med resurser ersätta. Upphandla varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan. Landstingsservice miljöprogram (80)

4 Ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet. Ständigt förbättra verksamhetens miljöresultat och nå uppsatta mål. Följa miljölagstiftning Senast uppdaterat , DNR: LSU För Landstingsservice betyder det att (Landstingsservice handling) Den bebyggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Hänsyn till miljön skall vara en naturlig del i vårt arbete med hyresgäster. Vi ska uppnå ständig förbättring genom utbildning av våra medarbetare och kontinuerlig utvärdering av miljöarbetet. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och bidra till långsiktigt god hushållning med energi, mark, vatten, andra resurser samt bevarande av ekosystemtjänster vilket konkretiseras genom att: Vi ska erbjuda hälso- och miljövänliga fastigheter Vi främjar hushållandet av energi och övriga resurser vid planering, byggnation, renovering och drift. Vi fasar ut miljö- och hälsostörande ämnen i byggvaror. Vi ställer miljökrav på entreprenörer och konsulter i projekt. I största möjliga utsträckning väljer vi sådana material, produkter, byggnads- och installationstekniska lösningar som inte skadar miljö och hälsa. Vi verkar för en avfallsminskning, samt ökad återanvändning och återvinning av restprodukter. Vi tar hänsyn till kundernas behov och önskemål vid val av byggtekniska lösningar och miljöanpassar skötseln av den inre och yttre miljön av våra fastigheter. Vi använder kemikalier på ett sådant sätt att människor och miljö inte skadas. Vi källsorterar allt vårt avfall. Vi anpassar försörjningssystem mot förnyelsebara energislag, slutna kretslopp och höggradig återvinning av energi. Livscykelkalkyler avgör val vid investeringar Landstingsservice miljöprogram (80)

5 Senast uppdaterat , DNR: LSU LANDSTINGETS GENERELLA MILJÖMÅL SOM OMFATTAR BYGGVERKSAMHET OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING Energianvändning (värme, kyla, ånga och el) År 2014 ska: Energianvändningen (Värme, el, ånga och kyla) i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än Energianvändningen för uppvärmning 1 vara högst 60 kwh/m2 vid nybyggnation och högst 70 kwh/m2 vid större ombyggnationer. Om projektet ska klassas som Miljöbyggnad (Guld resp Silver) och Miljöbyggnads krav är hårdare en Landstingets generella energimål är det Miljöbyggnads krav som gäller. Transporter År 2014 ska: % av de transportfordon som köps eller leasas drivas med icke fossila bränslen 2. Utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor 2 vara 15 % mindre per anställd jämfört med Utsläppen av fossil koldioxid från resor till och från arbetet vara 4 % mindre per anställd jämfört med år Avfall År 2014 ska: 1. Andelen avfall som återvinns/återanvänds ha ökat till 33 % av den totala avfallsmängden. 2. Den totala mängden avfall ska vara 5 % mindre än Kemikalier År 2014 ska: % av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasat ut % av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen % av nyinstallerade VA-bör vara ftalat- och PVC-fria. 1 Avser byggnadens specifika energianvändning enligt definition i BBR19, där även komfort kyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi inkluderas. Utöver angivna värden kan ett tillägg göras vid ett genomsnittligt uteluftsflöde över 0,35 l/s/ m² enligt BBRs riktlinjer. För dessa tillägg gäller för nybyggnad formeln 70(qmedel -0,35)*(60/80) kwh/m² Atemp och år och för större ombyggnad formeln 70(qmedel -0,35)*(70/80) kwh/m² Atemp och år där qmedel i båda fallen högst får tillgodoräknas upp till 1,00 (l/s per m²).. 2 Med tjänsteresor menas tåg, flyg, egna fordon, leasade fordon, egen bil i tjänsten och hyrbil. Landstingsservice miljöprogram (80)

6 Senast uppdaterat , DNR: LSU LANDSTINGSSERVICE SPECIFIKA MILJÖMÅL OCH KRAV SOM OMFATTAR BYGGVERKSAMHET OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING Specifika miljömål för respektive år för förvaltningen - se länk Energi Avfall Energianvändning: Energi användningen i Landstingets fastigheter ska begränsas genom effektiv värme-, kyl- och elanvändning, under såväl förvaltning som byggnation. Detta innebär att försörjningssystem ska anpassas mot förnyelsebara energislag, slutna kretslopp och höggradig återvinning av energi. Tillförd energi ska minimeras genom energieffektiv teknik och intelligenta byggnadstekniska lösningar. Drivmedel till reservkraft: Landstingsservice ska köpa in det drivmedel som ger minst utsläpp av föroreningar. Uppföljning av energianvändning: Energiuppföljning ska göras regelbundet i alla fastigheter. Analys av data ska ligga till grund för effektiviseringsåtgärder. 90% av byggavfallet skall källsorteras. Årligen lämnas statistik på total miljöfarligt - och återvunnet/återanvänt material avfallsmängden. Entreprenören ska använda Landstingsservice mall för rapportering av byggavfalls statistik. Det är viktigt att det finns platsbyggda källsorteringsstationer med samtliga erforderliga fraktioner och med tillräckligt med utrymme runt om. Landstingsservice ska skapa förutsättningar för sina hyresgäster att källsortera sitt avfall (hushållsavfall). Förutom källsorteringsstationer för verksamheten i personalrum, desinfektions- och miljörum etc. så bör det även finnas möjlighet till källsortering på gemensamma ytor. Landstingsservice ska skapa förutsättningar för att byggavfall sorteras. Vid framtagande av avfalls- och rivningsplan skall Landstingsservice mall bilaga till LSU,s miljöprogram användas. Entreprenören ska i samband med upprättande av Avfallshanteringsplan ta hänsyn till LUL:s riktlinjer gällande avfall. Entreprenören ska redovisa avfallsmängder i fraktioner. För rapportering av avfallsmängder ska Landstingsservice blankett bilaga till LSU;s miljöprogram användas. Entreprenören ska sammanställa tillstånd och rivningsdokumentation och överlämna till beställaren. I det fall material klassat som farligt avfall, typ asbest, påträffas ska det i möjligaste mån avlägsnas, även om det inte direkt ingår i projektet. Landstingsservice miljöprogram (80)

7 Senast uppdaterat , DNR: LSU Val av byggmaterial Landstingsservice ska i möjligaste mån använda miljö- och hälsovänliga byggmaterial. Byggmaterial skall granskas. Granskningen och bedömning görs med hjälp av SundaHus Miljödata som tillhandahålls av Landstingsservice. 1. För byggprodukter och kemiska produkter gäller att: i första hand ska produkter med helhetsbedömningen A eller B väljas. De produkter som är C+ eller är C-klassade med landstingets logga i Sunda Hus behöver ej avvikelserapportas övriga C klassade produkter ska avvikelse rapportas. Produkter med bedömningen D får ej användas Byggmaterial ska dokumenteras med mängd och plats på (plan-/rumsnivå). Nyinstallerade VA-rör ska vara ftalat- och PCV-fria. Rapportering av avvikelse och begäran av Landstingsservice godkännande skall ske digitalt. Vid rapportering skall mall för materialavvikelse rapportering bilaga 7 till Landstingsservice miljöprogram användas Golvmattor: Torrutrymme; 100 % av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC - fria Våtutrymme, golvmattor ska vara fria från särskilt farliga ftalater. VVS rör: ska minst 85 % av nyinstallerade VA rör vara ftalat- och PVC-fria. Dokumentation: Projektledare har ansvaret för att all miljödokumentation efter avslutat byggprojekt erhålls. Vid sanering av PCB i byggnader ska Landstingsservice mallar användas och dokumentation skickas till Landstingsservice Miljöenhet. Byggavfall ska dokumenteras och rapporteras till Landstingsservice Miljöenhet. Vid dokumentation ska bilaga nr.6 användas. Val av tekniska system och installationer Vid installation av tekniska system skall Landstingsservice systemförvaltarnas styrande dokument följas. För miljöbedömning av tekniska system skall SundaHus databas användas. Ersättas med Tekniska system och installationer ska miljöbedömas mot Sunda hus databas. För tekniska installationer gäller att: i. system/installationer ska bedömas i SundHus (A-, B-klassade installationer rekommenderas) ii. C-klassade system/installationer behövs inte avvikelserapporteras. iii. produkter med bedömningen D får inte användas iv. System/tekniska installationer ska dokumenteras med mängd och plats på (plan-/rumsnivå) v. Vid klassningen bedöms helheten och inte detaljer (tekniska installationer och komponenter). vi. LCC (livscykelkostnad) skall upprättas för val av system/tekniska Landstingsservice miljöprogram (80)

8 Fuktsäkerhet Landstingsservice miljöprogram (80) Senast uppdaterat , DNR: LSU installationer vii. Placering av tekniska system ska dokumenteras på plan/ rumsnivå i Databasen. Systemförvaltarnas styrande dokument gällande fuktsäkerhets skall följas Byggnader ska fuktsäkerställas enligt Miljöbyggnads kriterier för nybyggnation och ombyggnation. Enligt Miljöbyggnad skall byggherren ha ut sedd fuktsäkerhetsansvarig Kemikalier Hantering av kemikalier i verksamheten ska ske i enlighet med Landstingets styrande dokument för hantering av kemikalier. Generellt gäller det att: o Säkerhetsdatablad måste finnas tillhands där kemikalier förvaras och hanteras. o Kemikalieförteckning ska finnas där kemikalier förvaras. o Det måste finnas invallning av kemikalierna där kemikalier hanteras och förvaras - om det finns risk att kemikalierna kan nå vatten eller mark. o Det ska finnas nödlägesutrustning för hantering av eventuellt kemikalieläckage. o Riskanalys skall alltid upprättas vid hantering av farliga kemikalier. o Följa gällande skyddsåtgärder som beskrivs i respektive säkerhetsdatablad. Produkter som innehåller PVC och hormonstörandeämnen ska undvikas. Miljömärkta produkter används där så är det möjligt. Miljö- och hälsostörande ämnen som klassificerats som utfasningsämnen enligt EU direktivet, och symboliseras med U i SundaHus Miljödata ska fasas ut. Sanering av PCB-haltiga fogar ska ske i samband med fönsterbyte. Leverantörer Leverantörer ska ha ett aktivt miljöarbete och kunna redovisa detta. Deras produkter ska vara registrerade i SundaHus databas. Innemiljö Byggnaderna skall underhållas så att de gör en god inomhusmiljö, utan risk för negativ miljö- hälsopåverkan samt hänsyn tas till brukarens miljökrav. Om det finns indikationer på hälsoproblem som det kan bero på fastighetens kondition, skall detta utredas och eventuellt åtgärdas. Byggprojekt ska genomföras så att framtida inomhusmiljöproblem undviks. Fastighetsförvaltare har ansvaret att alla åtgärder i samband med innemiljöfrågor uppdateras i byggnadens specifika miljödokument. Elektromagnetiska fält ska undvikas i möjligaste mån Utemiljö Det är viktigt att även utemiljön blir en integrerad del av byggnation och förvaltning då

9 Övrigt Senast uppdaterat , DNR: LSU det är viktigt att patienterna rör sig i en miljö både ute och inne som inbjuder till tillfrisknad. Patienterna mår bra av en tilltalande yttre miljö med biologisk mångfald. Det måste finnas grönytor, och dagvattenhanteringen bör ingå som en del i projektet med grönytorna för att skapa fördröjningseffekt. Cykelparkering med tak bör finnas i anslutning till byggnaden. Hänsyns ska tas för att bevara de ekosystemtjänster som eventuellt kan påverkas i samband med byggnation och förvaltning av fastighet. Utsläpp till mark, luft, dagvatten och övrigt vatten till följd av spill och läckage ska begränsas under såväl fastighetsdrift som byggnation. MOTSTRIDIGA KRAV Förvaltningen har flera olika styrande dokument som kan beröra miljökrav på ett eller annat sätt och det är det hårdaste miljökravet som ska gälla i verksamheten och projekt. 4. PROJEKTAVDELNINGEN 4.1 ORGANISATION Projektledaren ansvarar för genomförande av miljökraven och miljödokumentationen i projekt. Projektledare ska se till: Det ska skapas en miljömapp för varje projekt Upprätta en övergripande kartläggning över hur de olika alternativen och dess aktiviteter påverkar miljön och hur dessa omhändertages i projektet. Att ett projektanpassat miljöprogram som följer Landstingsservice miljömål och krav finns under projektering (större projekt). Att all miljödokumentation för projektet (miljökonsekvensbeskrivning, miljöinventering, materialval, egenkontrollprogram, revisioner, miljömöten (protokoll)) sparas i projektets specifika miljömapp. Vilken sedan infogas i byggnadens dokumentation. Att entreprenören tar fram miljöplan för att uppnå projektets miljöprogram och miljöambitioner. Projektledare ska fylla i projektledarens egenkontroll - checklista bilaga nr.8 för varje projekt. Ifylld checklista ska lämnas till Landstingsservice miljönsvarige efter avslutat projekt. Se vidare Projekthandbok bilaga 4. Allmänt om miljöarbete i Projekt 4.2 RUTINER FÖR SMÅ PROJEKT För mindre projekt gäller förenklade rutiner. Miljöarbetet ska beaktas i projektplan enligt projekthandbok Små projekt definieras som: Mindre hyresgästanpassningar och underhållsprojekt Projektledaren går igenom projektets miljöpåverkan med hjälp av Mall för projektspecifikt miljöprogram - Små projekt bilaga nr.1 Projektledaren informerar entreprenören om projektets specifika miljökrav -, materialval och avfalls dokumentation. Projektledaren signerar Projektledarens egenkontroll checklista bilaga nr.8 vid projektets slut. Landstingsservice miljöprogram (80)

10 Senast uppdaterat , DNR: LSU RUTINER FÖR STORA PROJEKT 0. Behovsanalys: Inga direkta åtaganden gällande miljö. 1. Förstudie Upprätta en övergripande kartläggning över hur de olika alternativen (från behovsanalys) och dess aktiviteter påverkar miljön. Beskriv för- respektive nackdelar med respektive alternativ ur ett livscykelperspektiv. Beakta på ett övergripande plan LSUs styrande dokument för att bedöma dess betydelse för respektive alternativ (energi, material, Miljöbyggnad, systemförvaltarnas styrande dok m.fl.). Erfarenheter av miljöaspekter/miljöpåverkningar från genomförda, liknande alternativ, närliggande projekt ska redovisas i förstudiehandlingarna, inkl. eventuella kända krav på tillståndsprövning. Beakta miljöaspekten vid val av alternativ ur ett livscykelperspektiv (LCC). 2. Programskede Kontrollera att förstudien beaktar miljöaspekten på ett adekvat sätt för att kunna gå vidare med programhandling. Vid upprättande av projektplan ska följande miljöparametrar beskrivas och belysas: betydande miljöaspekter (förteckning) samt hur dessa styrs och följs upp (egenkontroll plan), projektets miljömål, miljöorganisation, risker (miljö), vilka miljöutredningar som ska genomföras, eventuell tillståndsprövning, miljönödläge och dess rutiner. Säkerställa att samtliga LSUs krav i styrande dokument (LUL Miljöprogram, LSUs Miljöprogram för fastigheter och bygg, samt systemförvaltarnas styrande dokument) beaktas i programarbetet, (energi, materialval, avfall, inomhusmiljö, ect.) och analysera samt belysa vilka konsekvenser detta medför för projektet. -> Vid större projekt skall specifikt miljöprogram upprättas och hållas kontinuerligt uppdaterat under projektet gång se länk. I projektrapporten ska miljöaspekten beaktas och presenteras utifrån projektplanens mål och aktiviteter. 3 Genomförandeskedet Säkerställ att det finns miljö- och energikompetens i projektgruppen och att miljöarbetet i projektet presenteras på uppstartmöte. Säkerställa att projektet arbetar efter det projektspecifika miljöprogrammets intentioner. Vid upphandling av konsulter och entreprenörer ska deras miljöarbete vara ett av utvärderingskriterierna. Projektledaren ansvarar för att informera konsulter om Landstingsservice miljömål och övriga krav. Landstingsservice styrande miljödokument ska hämtas på Miljökonsekvensbeskrivning (MKB): Projektledaren ansvarar för att en MKB upprättas för projekt som inkluderar anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Landstingsservice miljöprogram (80)

11 Senast uppdaterat , DNR: LSU Säkerställa att entreprenör upprättar en miljöplan - för att uppfylla gällande krav i projektet länk mall miljöplan. Kontinuerligt följa upp riskanalys och tillhörande handlingsplaner. Vid upphandling ska miljöaspekter beaktas materialval (Sunda Hus), samt övriga LUL krav på upphandling. Säkerställ att projektet följer styrande dokument inom miljöområdet (avfallshantering, kemikaliehantering, miljöprogram). - > länk ansvarar för kontakten med länsstyrelsen och kommunen vid arbete inom vattenskyddsområde. ansvarar för att nödlägesrutiner upprättas och kommuniceras till alla inblandade aktörer Vid behov initiera miljörevisioner i projektet. Avfallshantering: Entreprenören ska lämna avfallsstatistik enligt mallen för avfallsrapportering, bilaga nr.6 Rivning: Entreprenören ska ta fram rivning - och dess avfallshanteringsplan enligt Landstingsservice mall, bilaga nr.5 Vid projektavslut säkerställa att miljödokumentation och redovisande dokument på att projektets krav och mål har uppdatera. Dokumentationen ska levereras digitalt till LSUs miljösamordnare. Landstingsservice miljöprogram (80)

12 Senast uppdaterat , DNR: LSU Uppföljning av miljöarbete i projekt och dokumentation Uppföljning Uppföljning av miljöarbetet i projektet beskrivs i projektplan (mindreprojekt) alt i projektspecifikt miljöprogram. Projektens miljöprogram följs upp av projektledaren och eventuella avvikelser dokumenteras. För uppföljning av projektets miljöarbete bör checklista för miljörond användas. bilaga nr.9. o Uppföljningen består i regel av att miljöfrågor tas upp på projekterings- och byggmöten och i dialog med konsulter och entreprenörer. o Projektledaren ansvarar för att egenkontroll på eget och entreprenörers miljöarbete genomförs i projektet. o I större projekt genomförs dokumenterade revisioner. Omfattningen ska beskrivas i projektets projektplan alt projektspecifikt miljöprogram. Projektledaren signerar Projektledarens egenkontroll checklista bilaga nr.8 vid projektets slut. Dokumentation Miljöarbetet i projektet ska dokumenteras. I projektanpassat miljöprogram alt projektplan ska det framgå vilka dokumentation som ska tas fram. Miljödokumentation: o projektets specifika miljöprogram, materialval, avvikelserapporter och avfallsrapport, inventeringar, tillstånd, egenkontroll, kemikalieförteckning, miljömöten (protokoll), eventuella avvikelser, mm) ska sparas i projektets miljömapp och lämnas till Landstingservice Miljöenheten. Enheten ska spara informationen i specifik fastighets miljömapp. Projektledaren fyller vid slutet av projektet i Projektledarens egenkontroll checklista bilaga nr.8. Dokumenten sedan läggs till grund för utvärdering av Entreprenörens Kvalité och Miljöarbete. 4.4 AVVIKELSER Avvikelser och korrigerande åtgärder gentemot detta miljöprogram ska kontinuerligt dokumenteras samt rapporteras till och godkännas av Landstingsservice miljöenhet. Medcontroll, avvikelsebilagor, materialval, energikrav, mm 4.5 NÖDLÄGESBEREDSKAP Det är projektledaren ansvar att upprätta specifika miljölägesrutiner för projektet och säkerställa att dessa kommuniceras till berörda intressenter i projektet. Projektledaren ska säkerställa att det finns erforderlig utrustning (sanering, absortionsmedel, brandsläckare, mm) för att hantera ett eventuellt miljönödläge. Nödlägesrutinen skall beakta: Utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen/produkter till mark, luft och vatten Landstingsservice miljöprogram (80)

13 Senast uppdaterat , DNR: LSU beskrivning av vilka åtgärder som skall vidtagas och var nödlägesutrustning finns för omhändertagande. - Vid konstaterad miljöincident av allvarlig karaktär skall räddningstjänst, kommunens miljökontor, beställare kontaktas. o Vem som kontaktar beställare och kommunens miljökontor o Vem som ansvarar för dokumentationen av händelseförloppet vid incidenten Spillberedskap ska finnas. Vid miljöolycka ska alltid beställaren och kommunens miljökontor kontaktas omgående Vid uppkomst av läckage av kemikalier på arbetsplatsen ska händelsen anmälas till närmsta chef 5. AFFÄRSOMRÅDE 5.1 ENERGI Energianvändning avläses månadsvis. Ett flödesschema möjliggör analys för att utvärdera resultatet och ett åtgärdsplan skall leda till minskad energianvändning. 5.2 AVFALL Landstingservice ska underlätta källsortering av verksamhetens avfall för sina hyresgäster både i egna och inhyrda lokaler. 5.3 KEMIKALIER Alla kemikalier ska beställa via Tekniska förrådet som kontinuerligt uppdaterar Kemia-databasen och tar fram statistik på använd mängd kemikalier 5.4 INNEMILJÖ Lanstingsservice vill skapa bästa möjliga innemiljö för sina hyresgäster. Vid hantering av klagomål från hyresgästerna ska checklista innemiljöproblem bilaga nr.10. användas. Alla genomförda inventeringar och åtgärder skall sparas i byggnadens specifika Miljömapp. Miljöenheten har ansvar för uppdateringen. 5.5 HYRESGÄSTENS MILJÖMÅL OCH ÖNSKEMÅL Det ska tas hänsyn till hyresgästernas önskemål om speciella miljökrav. 5.6 KÖP OCH FÖRSÄLJNING AV FASTIGHETER Miljöbedömning av fastigheter ska göras vid köp och försäljning av fastigheter. Vid miljöbedömning av fastigheter ska checklista Fastighetsgranskning vid överlåtelse användas bilaga nr.11. Landstingsservice miljöprogram (80)

14 Senast uppdaterat , DNR: LSU TEKNIKAVDELNINGEN 6.1 RISKANALYS Vid genomförande av uppdrag ska alltid en riskanalys upprättas för att säkerställa att riskerna är acceptabla. Vid uppkomst av betydande risker ska det alltid finnas en handlingsplan för hur dessa risker minimeras och styrs samt följs upp. Vid betydande risker ska chef för Teknikavdelning informeras och eventuellt godkänna risken innan arbete påbörjas. 6.2 VATTENVERK Landstingsservice äger två vattenverk, Akademiska vattenverk och Wik vattenverk. Vattenverken är dokumenterade enligt Livsmedelföreskrifter. Dokumentationen omfattar bl.a. egenkontrollprogram. Dokumentationen ska revideras årligen och rapporteras till tillsynsmyndighet. Landstingsservice Kemikalieansvarig har ansvaret för revidering av dokumentationen. Teknikavdelningen har ansvaret för genomförandet av åtgärdsplan och åtgärder av avvikelser. 6.3 UNDERHÅLL Vid underhåll av olika moment i befintliga byggnader så som, luftkvalitet, operativ temperatur, buller och drag ska Silver nivå enligt Miljöbyggnad klassning erhållas. 6.4 KÖLDMEDIUM OCH DRIVMEDEL Årlig rapportering om användning av köldmedium och dess mängd lämnas in till tillsynsmyndigheter, i enlighet med tillsynsmyndigheternas krav. Driftchefen har ansvaret för rapporteringen 6.5 MYNDIGHETSKONTAKTER Kontakt med myndighet ska gå via teknikchef alt förvaltningens miljöenhet. 6.6 ENERGIANVÄNDNING I BYGGNADER Teknikavdelningen har ansvar för energioptimering av byggnader. Avdelningen har ansvar för framtagande av årliga energiplan, upprättande av energiledningssystem och statistik över förvaltningens energiförbrukning samt upprättande av energimål. 6.7 MILJÖKLASSNING AV BYGGNADER Teknikavdelning har ansvaret för miljöklassning av byggnader. Miljöklassningen sker enligt Miljöbyggnad. Vid nybyggnation är vår ambitionsnivå att nivå Guld ska uppnås, och vid ombyggnation ska minst nivå silver uppnås. 7. LOGISTIK / TRANSPORT Vid köp och leasning av transporter ska Landstigets miljömål beaktas. Hantering av avfall från hyresgästernas verksamhet ska ske enligt Landstingets avfallshandbok. 8. BESTÄLLAR- OCH KONTROLLER AVDELNINGEN Städ-, tvätt- och kosthantering ska ske enligt Landstingets styrande dokument. Landstingsservice miljöprogram (80)

15 MALL FÖR PROJEKTSPECIFIKT MILJÖPROGRAM BILAGA 1 SMÅ PROJEKT Senast uppdaterat , DNR: LSU Landstingsservice "Förnamn efternamn" Tfn "Ditt telefonnummer" E-post "personlig adress"@lul.se Projekt: Mottagarnamn: Adress Postnr postort Datum: Checklistan används i små projekt. Landstingsservice projektledare går igenom listans punkter före start: Syftet med detta miljöprogram är att hantera miljöfrågorna även vid mindre ombyggnationer/hyresgästanpassningar. I större byggprojekt ska ett projektspecifikt miljöprogram tas fram. CHECKLISTA Information Projektledaren ska informera konsulter och entreprenörer om Landstingsservice Miljöprogram 3 samt landstingets miljöpolicy. Buller Ljudnivån på entreprenörers maskiner och arbete ska tillämpas till verksamheten. Avfall Avfall ska sorteras enligt Landstingsservice styrande dokument, Landstingsservice Miljöprogram bilaga 4 Avfallsmängder i fraktioner ska rapporteras. Vid rapportering ska Landstingsservice Miljöprogram, bilaga 6 användas. Vid behov av rivningsplan enligt PBL, ska Landstingsservice mall användas. Miljöprogram bilaga 5. För transporter av farligt avfall ansvarar entreprenören för att begära in och sammanställa tillstånd för detta. Innemiljö Påverkas inneklimatet (värme, kyla, luftomsättning.). Om Ja, säkerställ att klimatkrav uppfylls. Landstingsservice Miljöprogram. Tillfredställande uttorkning av konstruktioner ska ske. Det handlar om tillräcklig med torkning. Tätskikt i våtrum ska utföras av företag auktoriserat av GVK. Energi Påverkas fastighetens energiförbrukning av projektet? Om Ja, välj varor/produkter med energi klass A eller som lägst B. KLART/SIGN 3 Entreprenören får ta del av Landstingsservice styrande dokument via länken Landstingsservice miljöprogram (80)

16 Senast uppdaterat , DNR: LSU CHECKLISTA KLART/SIGN Byggvaror/kemikalier Vid val av byggvaror ska SundaHus Miljödata 4 användas. Byggvaror av miljöklass A och B ska väljas. Eventuella avvikelser ska sammanställa och ställa till projektledare för godkännande. För rapportering av avvikelser ska alltid användas avvikelsemallen (billaga till LSU,s miljöprogram). Projektledare ska alltid vid avvikelsebedömning ta kontakt med Miljöenheten (LSU) för samråd om. På arbetsplatsen ska en kemikalieförteckning finnas tillgänglig för kemiska produkter. Säkerhetsdatablad ska finnas på arbetsplatsen för kemiska produkter. Informationen ska uppdateras fortlöpande. Alla märkningspliktiga produkter ska förvaras tillsammans med information om hantering vid eventuellt tillbud. Hantering av kemiska produkter på byggarbetsplatsen ska ske enligt lagstiftade krav. Mark Om förorening i mark påträffas ska anmälan till kommunens miljökontor göras. Vid behov av upprättande av MKB 5 enligt kommunens bestämmelser, ska Landstingsservice mall användas. Se Miljöprogram bilaga 3. Egenkontroll Har entreprenören system för egenkontroll? Nödlägesberedskap: Vid miljöolycka ska alltid beställaren och kommunens miljökontor kontaktas genast. Vid risk för utsläpp, läckage, brand eller explosion kontaktas räddningstjänsten. Avvikelse från ovan ställda krav ska dokumenteras med motivering och förslag till åtgärd eller alternativ. Avvikelse ska godkännas av projektledaren innan arbete påbörjas. Projektörer och entreprenörer ansvarar för att dokumentation som visar att ovanstående krav har uppfyllts. Slutdokumentationen levereras senast i samband med slutbesiktningen till Landstingsservice. Landstingsservice projektledare: Underskrift: Projektavdelningen Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr Miljökonsekvensbeskrivning Landstingsservice miljöprogram (80)

17 Senast uppdaterat , DNR: LSU MALL FÖR PROJEKT ANPASSAT MILJÖPROGRAM- BILAGA 2 STORA PROJEKT Projekt information Projekt Ny byggnation ombyggnation Framtidens Akademiska Projektnamn XXX Dnr XXX Projektledare Namn, tele, mailadress Miljöansvarig Namn, tele, mailadress Projektnummer XXX Byggnadsnummer XXX Byggnadsnamn XXX Placering Plan XXX Rum XXX Projektstart XXX Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

18 Senast uppdaterat , DNR: LSU Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Orientering om projektet 3 Miljöorganisation 4 Generella krav 4.1 Landstingsservice generella miljömål 4.2 Hyresgästens miljömål och önskemål 4.3 Projektets specifika miljökrav 5 Utredningar och myndighetskontakter 6 Projektrutiner 6.1 Miljöstyrning i projekt 6.2 Konsult och entreprenörs miljöarbete 6.3 Övriga miljökrav 6.4 Markföroreningar 6.5 Schaktmassor 6.6 Vattenskyddsområde 6.7 Byggmaterial 6.8 Teknisk installation Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

19 Senast uppdaterat , DNR: LSU INLEDNING Följande miljöprogram är avsett att användas av Landstingsservice i samband med nybyggnad och större ombyggnader. Programmet är projektspecifikt. Syftet med programmet är att styra miljöfrågorna genom hela projektet. Projektledaren ansvarar för att miljöprogrammet upprättas i projektet med hjälp av denna mall. Om motstridiga krav anges, tex. Miljöbyggnads krav eller Landstingets krav, så är det alltid det hårdaste kravet som gäller. 2. ORIENTERING OM PROJEKTET Ge en kort beskrivning XXX 3. PROJEKTETS MILJÖORGANISATION Orientering för projektets organisation fylls i av projektledaren Projektledare: XXX Miljösamordnare och övriga miljöexpeter: XXX Energisamordnare:XXX Beställarens miljöansvarig: XXX Miljöansvarig i respektive konsult- och entreprenörsorganisation ska namnges i den egna miljöplanen. 4. GENERELLA KRAV 4.1 BESKRIVNING ÖVER PROJEKTETS BETYDANDE MILJÖPÅVERKNINGAR OCH DESS MILJÖRISKER Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX 4.2 LANDSTINGSSERVICE GENERELLA MILJÖMÅL Beskriv hur respektive miljömål & krav omhändertas i projektet (enligt 2.1 Landstingsservice miljömål och krav, huvuddokument): XXX 4.3 HYRESGÄSTENS MILJÖMÅL OCH ÖNSKEMÅL Om hyresgästen/brukaren har några önskemål så tas dessa upp här. XXX 4.4 PROJEKTETS SPECIFIKA MILJÖKRAV Om projektet har några ytterligare miljökrav beskrivs dessa här. XXX Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

20 Senast uppdaterat , DNR: LSU UTREDNINGAR OCH MYNDIGHETSKONTAKTER Förteckning över de utredningar som är utförda i projektet/berör projektet: XXX Förteckning över de utredningar som kommer att utföras i projektet. XXX Följande myndighetskontakter är tagna avseende miljö: XXX Följande myndighetskontakter kvarstår att kontakta avseende miljö: XXX Beskriv vilka tillstånd som behövs för att genomföra projektet: XXX Information: Akademiska sjukhuset ligger inom primär vattenskyddsområde vilket ställer högre krav på säkerhet, förebyggande miljöåtgärder och tillstånd. 6. PROJEKTRUTINER 6.1 MILJÖSTYRNING I PROJEKTET MILJÖPROGRAMMET Detta miljöprogram beskriver mål och krav för projektet. Miljöprogrammet är projekt anpassat och baserat på Landstingsservice miljöprogram. Miljöprogrammet ska bifogas förfrågningshandlingarna vid upphandling av konsulter och entreprenörer KOMMUNIKATION Miljöfrågor ska vara en stående punkt vid projekterings- och byggmöten. Projektledaren eller miljösamordnaren ansvarar för att informera konsulter och entreprenörer om LSU:s miljökrav och detta miljöprogram. Beskriv hur kommunikationen skall bedrivas i projektet alt hänvisa till kommunikationsplan: XXX UPPFÖLJNING OCH REVISIONER Det är viktigt att ställda miljökrav följs upp under projekterings- och produktionsskedet. Detta kan göras i miljöronder, egenkontroll, separata miljömöten eller i form av revisioner. Revisioner ska utföras i alla stora projekt. Projektledaren beslutar om i vilken omfattning revisioner ska göras i projektet. Dessa utförs av projektledaren, projektets miljösamordnare eller annan anlitad revisor. Revisioner dokumenteras i revisionsrapporter. Se även Uppföljning av miljöarbete i projekt och dokumentation (huvuddokument). Beskriv hur uppföljning och revision skall bedrivas i projektet: XXX Aktivitet Ansvarig När Status XXX XXX 6.2 ENTREPRENÖRERS MILJÖARBETE Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

21 Senast uppdaterat , DNR: LSU Respektive entreprenör ansvarar för att miljölagstiftning och miljöprogrammets krav uppfylls. Entreprenörer ska i en egen miljöplan redovisa hur de beaktar kraven som står i projektets miljöprogram. Det är projektledarens ansvar att säkerställa att entreprenör har upprättat miljöplan MILJÖPLAN Entreprenörer ska tidigt före byggstart redovisa miljöplanen för projektledaren. Miljöplanen ska överensstämma med detta miljöprogram. Entreprenör (namn) Godkänd miljöplan Uppföljning Status XXX XXX 6.3 ÖVRIGA MILJÖKRAV I PROJEKTET Här kan övriga miljökrav eller undantag redovisas MARKFÖRORENINGAR Markföroreningar ska kartläggas och åtgärder vidtas. Det råder anmälningsplikt om förorening påträffas. Projektledaren ansvarar för att anmälan sker. Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX SCHAKTMASSOR Hantering av förorenade schaktmassor ska ske på ett korrekt sätt. Möjligheten till att återanvända schaktmassor inom projektet ska beaktas. Möjligheten till lokalt omhändertagande av lakvatten vid upplag av förorenade schaktmassor, ska utredas. Hanteringen av länsvatten ska ske enligt myndighetskrav. Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX VATTENSKYDDSOMRÅDE Akademiska sjukhuset ligger inom primärt vattenskyddsområde. Beakta Miljökontorets lokala regler för byggprojekt inom vattenskyddsområde. Enligt sårbarhetskartan har Akademiska sjukhuset en hög sårbarhet) vilket innebär att risken är stor att ett farligt ämne snabbt kan nå grundvattnet. Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX BYGGMATERIAL Se Landstingsservice specifika miljömål och krav som omfattar byggverksamhet och fastighetsförvaltning (huvuddokument kap 2.1), Sunda Hus o Byggmaterial Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX TEKNISK INSTALLATION Se Landstingsservice specifika miljömål och krav som omfattar byggverksamhet och fastighetsförvaltning (huvuddokument kap 2.1) o Tekniska installationer LCC- beräkningar ska ligga tillgrund för val av utrustning. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

22 Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX BELYSNING Se tekniska anvisningar för EL. LCC-beräkningar ska ligga tillgrund för val av utrustning. Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX VVS-VA Se tekniska anvisningar för VVS Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX VVS-VENTILATION Se tekniska anvisningar för VVS LCC-beräkningar ska ligga tillgrund för val av utrustning. Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX EL Se tekniska anvisningar för EL För pumpar, aggregat samt elmotorer ska LCC-beräkningar göras. Senast uppdaterat , DNR: LSU Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX RADON Radonrisk ska undersökas och eventuell risk ska hanteras. Hänsyn tas till BBR krav. Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX GRÖNYTOR Projektera med hänsyn till befintliga träd. Återskapa borttagna grönytor. Hårdgjorda ytor ska minimeras. Beakta även krav från gestaltningsprogrammet Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX FUKTSKYDD En fuktskyddsbeskrivning ska upprättas av fuktsakkunnig. Byggnaden ska fuktsäkerhetsprojekteras enligt Bygga F eller motsvarande. Uttorkning av byggfukt i betongen ska tas med i tidplanen. Identifiera risker för fuktproblem i byggskedet. Kontroll av fuktkvot ska göras innan inbyggnad och leverans. Skydda fuktkänsliga material mot nederbörd och annan påverkan under förvaring och byggnation. Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

23 Senast uppdaterat , DNR: LSU STÄDNING Städning ska projekteras enligt Miljöanpassad städhandbok - LUL:s styrdokument. Entreprenören får ta del av Landstingsservice styrande dokument via länken Användarnamn och lösenord erhålls från projektledaren. Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX EMISSIONER Lågemitterande material bör väljas. Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX GOLV För golvbeläggningar ska limning undvikas där så är möjligt. Vid läggning av nya golv ska den gamla mattan tas bort och limmet slipas bort. I torra utrymmen ska nya mattor vara Ftalat- och PVC-fria. Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX MATERIAL I VÅTRUM Material i våtrumsväggar, tak och golv ska tåla hög fuktbelastning utan att skadas. Golvmattor ska vara Ftalatfria. Övriga krav gällande våtrum enligt BBR skall beaktas. Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX ENERGI Energianvändningen för uppvärmning 6 vara högst 60 kwh/m2 vid nybyggnation och högst 70 kwh/m2 vid större ombyggnationer. Om projektet ska klassas som Miljöbyggnad (Guld resp Silver) och Miljöbyggnads krav är hårdare en Landstingets generella energimål är det Miljöbyggnads krav som gäller. Energianvändningen ska optimeras. Byggnader ska utformas så att energianvändningen blir låg. Beakta särskilt klimatskalet, köldbryggor, och värmeåtervinning. I befintliga byggnader ska energiskalet samt värme- och ventilationssystemet energieffektiviseras. LCC-beräkningar ska ligga tillgrund för val av utrustning. 6 Avser byggnadens specifika energianvändning enligt definition i BBR19, där även komfort kyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi inkluderas. Utöver angivna värden kan ett tillägg göras vid ett genomsnittligt uteluftsflöde över 0,35 l/s/ m² enligt BBRs riktlinjer. För dessa tillägg gäller för nybyggnad formeln 70(qmedel -0,35)*(60/80) kwh/m² Atemp och år och för större ombyggnad formeln 70(qmedel -0,35)*(70/80) kwh/m² Atemp och år där qmedel i båda fallen högst får tillgodoräknas upp till 1,00 (l/s per m²).. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

24 o Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX Senast uppdaterat , DNR: LSU MEDIAMÄTNING Följa systemförvaltningens styrande dokument gällande media Energimätare för värme, kyla och vatten ska installeras på byggnadsnivå. Elmätare ska installeras så att uppdelning av fastighetsel och verksamhetsel kan utföras. Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX ELEKTROMAGNETISKA FÄLT Vagabonderande strömmar ska undvikas. Femledarsystem och låg utstrålande kablar ska användas. Magnetfält där människor stadigvarande vistas skall beaktas. Samt tas hänsyn till gällande krav. Elschakt, ställverk och centraler placeras så långt som möjligt från ytor där personer stadigvarande vistas AVFALL Se Landstingsservice specifika miljömål, kap 2.1 Avfall i detta huvuddokument Avfallshanteringsplanen ska upprättas enligt LSU:s mallar (Miljöprogrammet bilaga 4). I de fall rivningsplan krävs enligt PBL. o Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX BRANDSKYDD Landstingsservice riktlinjer för byggnadstekniskt brandskydd och organisatoriskt brandskydd ska tillämpas. o Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX BULLER OCH ANDRA STÖRNINGAR Buller och luktstörningar ska minimeras. Buller nivån skall diskuteras med verksamheten och riktlinjer för områden anpassa till specifika krav i specifika projekt. Entreprenören ska i miljöplanen beskriva vilka störningar som kan uppstå i omgivningen. Tidplan görs för förutsägbara störningar. Särskild information ges vid arbeten som är bullrande och vibrerande, dammspridande eller ger avgaser Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX TRANSPORTER Minimera antalet transporter till och från, samt inom arbetsplatsen genom god samordning. Maskiner ska ha katalytisk avgasrening, partikelfilter och vara kopplade till motorvärmare. Hydraulolja ska vara miljövänlig. Maskiner ska uppfylla bullerkrav. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

25 Senast uppdaterat , DNR: LSU Arbetsmaskiner ska genomgå regelbunden service. Spillberedskap ska finnas. Använd i största möjliga mån transportfordon som drivs med ickefossila bränslen. Vid användande av tunga lastbilar7 inom uppdraget skall fordon som lägst uppfyller kraven i Euro IV (emission standard) användas. o Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX KEMISKA PRODUKTER På arbetsplatsen ska en kemikalieförteckning finnas tillgänglig för kemiska produkter. Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Informationen ska uppdateras fortlöpande. Alla märkningspliktiga produkter ska förvaras tillsammans med information om hantering vid eventuellt tillbud. Hantering av kemiska produkter på byggarbetsplatsen ska ske enligt lagstiftade krav. Landstingets styrande dokument gällande kemikaliehantering skall följas. Se även Landstingsservice specifika miljömål, kap 2.1 kemikalier i detta huvuddokument. Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX INOMHUSMILJÖ Miljöbyggnads krav för inomhusmiljö gäller. Se även Landstingsservice specifika miljömål, kap 2.1 inomhusmiljö i detta huvuddokument. Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX NÖDLÄGESBEREDSKAP Beredskapsplan för ev. miljönödläge ska upprättas av projektledare och entreprenör innan produktion påbörjas. Vid miljöolycka ska alltid beställaren och kommunens miljökontor kontaktas genast. Vid risk för utsläpp, läckage, brand skall alla nödvändiga åtgärder vidta. Se kap 3.5 Nödläge under huvuddokument Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX 6.4 UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL Se under rubrik Uppföljning av miljöarbete i projekt och dokumentation i huvuddokument Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

26 Senast uppdaterat , DNR: LSU AVVIKELSEHANTERING Avvikelser lämnas av projektledare / projektspecifikt miljösamordnare om de önskar avvika från de krav som anges i miljöprogrammet. Önskan om avvikelse samt motiv ska rapporteras Landstingsservice miljöenhet för bedömning. Avvikelserapportering ska utföras enligt Mall för rapportering av avvikelse (bilaga till Landstingsservice Miljöprogram). Projektledaren sammanställer samtliga avvikelser i ett dokument som läggs in i projektdokumentationen. Beskriv hur detta kommer att omhändertagas i projektet: XXX 6.6 DOKUMENTATION Konsulter och entreprenörer ansvarar för att erforderliga dokumentation överlämnas kontinuerligt till projektledaren. Projektledaren ansvarar för att efter projektets slut samla in följande miljödokumentation som ska används för framtida förvaltning av objektet. Dokumentation ska vara digitalt. Miljöplan Energiberäkningar Protokoll från fuktmätningar Ev. miljöutredningar Förteckning över avvikelser gentemot Landstingsservice Miljökrav. Förteckning över föreskrivna och inbyggda material och produkter med mängd och placering. Avfallsstatistik Transportdokument & tillstånd (avfall) Miljökonsekvensbeskrivning i förekommande fall Sammanställning av erfarenheter Protokoll från miljöuppföljningar, så som miljöronder och miljörevisioner Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

27 Senast uppdaterat , DNR: LSU MALL FÖR MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BILAGA 3 Icke-teknisk sammanfattning Inledning - Bakgrund - Syfte - Disposition - Avgränsningar - Planerad verksamhet Nulägesbeskrivning - Kommunala planer och program - Allmänt - Riksintressen - Omgivande verksamheter och bebyggelse - Geotekniska och geologiska förhållanden - Förekomst av föroreningar i mark - Grund- och ytvattenstånd - Naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv - Landskapsbild - Naturresurser - System i plan och höjd Alternativredovisning - Nollalternativ - Sökt alternativ - Alternativredovisning Miljömål - Nationella miljömål - Regionala och lokala miljömål Miljökonsekvenser 1. Allmänt 2. Nollalternativ 3. Sökt alternativ anläggningsskedet 4. Sökt alternativ driftskedet 5. Alternativ utformning och lokalisering Åtgärder för att minska verksamhetens miljöpåverkan - Åtgärder under anläggningsskedet - Åtgärder under driftskedet Samråd Tidplan Källor Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

28 Senast uppdaterat , DNR: LSU AVFALLSHANTERING STYRANDE DOKUMENT BILAGA 4 Detta styrande dokument är avsett för entreprenör i byggprojekt. Dokumentet omfattar krav på hantering av avfall vid rivning. Övriga krav avseende avfall framgår av projektets miljöprogram samt tillhörande bilagor. Det ska lämnas statistik på nedan nämnda avfalls slag. Basnivå för källsortering vid byggproduktion och hantering av farligt- och icke farligt avfall: Återvunnet avfall (plast, El-avfall. Förpackningar, emballage, Skrot och metall, Lastbärare, fyllnadsmassor.. ). Brännbart Farligt avfall Deponi (utsorterat) eller Blandat avfall Gipsspill: Spill av gips kan återvinnas till nya gipsskivor. Plast: Installationsspill är rent avfall som kan återvinnas. Spill av PVC-rör och PVC-mattor kan återvinnas till nya produkter av samma slag. Förpackningar: För förpackningar gäller producentansvar. Lastbärare: Lastbärare (byggpallar) ska återanvändas. Farligt avfall Färg- och lackavfall samt lim och fogmassor som innehåller organiska lösningsmedel/andra farliga ämnen, oljeavfall, förpackningar som innehåller rester av eller är förorenade av farliga ämnen definieras som farligt avfall. Anmälan av mellanlagring av farligt avfall ska göras till kommunens Miljökontor. Vid anmälan ska miljökontorets blankett användas. Anmälan för mellanlagring krävs inte om avfallet lagras på arbetsplatsen. Allt farligt avfall som uppstår ska sorteras i olika avfallsslag. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

29 Senast uppdaterat , DNR: LSU Farligt avfall, forts Vid sortering av olika sorters farligt avfall ska hänsyn tas till FA-listan 8. Tillstånd ska sökas för transport av farligt avfall. Vid rapportering av farligt avfall ska namn på transportör och mottagare lämnas på blanketten. Farligt avfall ska skickas till godkänd mottagare. Misstänkta föroreningar i betong ska skickas till analys för fastställande av föroreningstyp. Vid hantering av avfall från rivning ska särskild hänsyn tas till påträffande av asbest, bly, PVC, CFC (freon) och el-avfall. FA-listan ska användas. Kommentarer: Entreprenören får gärna dela upp avfallet i fler fraktioner än vad som anges i detta dokument. Mindre uppdelning i fraktioner än enligt ovannämnda basnivå ska vara särskilt motiverad. Fraktionerna deponi eller Blandat avfall - för eftersortering ska minimeras. Producentansvar för förpackningar ska användas. Alla avvikelser ska dokumenteras samt motiveras. 8 Avfallshantering vid byggande och rivning - Kretsloppsrådets riktlinjer 2007 Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

30 Senast uppdaterat , DNR: LSU RIVNINGS- OCH AVFALLSHANTERINGSPLAN BILAGA 5 Anvisningar redovisas på detta sätt. Kan raderas då planen fylls i. Datum Status Redovisning av materialinventering Rivningsplan Slutredovisning av avfallshantering Reviderad datum Uppgifter som ska lämnas i rivningsplan markeras på detta sätt med ljusgrått fält. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Adress Byggherre Byggherrens kontaktperson Kvalitetsansvarig Adress Adress, telefon, mobiltelefon, e-post Adress, telefon, mobiltelefon, e-post Materialinventering Materialinventering utförd, datum Materialinventering utförd av Se bilagor Adress, telefon, mobiltelefon, e-post Bygglov/rivningslov, bygganmälan/rivningsanmälan Lov sökt, datum Lov beviljat, datum Bygganmälan, datum Rivningsanmälan, datum Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

31 Senast uppdaterat , DNR: LSU Byggnad och verksamhet Byggnadstyp (t ex flerfamiljshus, industri, kontor) Huvudsakliga ingående byggmaterial (t ex trä, betong) Nuvarande användning/verksamhet (kan vara flera) Byggår Ombyggnad år Byggnadsarea Antal våningar Grund Stomme Tak Se bilaga Från och med år Tidigare användning/ verksamhet (kan vara flera) Från och med år Rivningens omfattning Beskriv rivningens omfattning, t ex hela byggnaden, del av byggnaden (vilken?), vatten och avlopp, ventilation m.m. eller beskriv ombyggnadens omfattning. Byggnadsarea som berörs av rivningen. Mark Risk för markförorening Oljetankar Inventering av markföroreningar Har utförts, datum Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening Bilaga Kommer att göras Kommer inte att göras Entreprenaden (Fylls i då entreprenaden beställts) Entreprenör Platsansvarig Tel, e-post Adress Ansvarig för avfallshanteringen Tel, e-post Kortfattad beskrivning av entreprenadens omfattning Entreprenadform Startdatum Färdigställandedatum Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

32 Senast uppdaterat , DNR: LSU FARLIGT AVFALL OCH ANNAT AVFALL SOM KRÄVER SPECIELL UPPMÄRKSAMHET Kretsloppsrådets dokument Söklista kan användas som hjälp vid inventering. Hantering av farligt avfall och övriga restprodukter beskrivs översiktligt i Kretsloppsrådets dokument Lista över farligt avfall (FA-lista). I tabellen nedan lämnas information för entreprenaden. Fylls i av entreprenör Avfallsslag Bedömd mängd / omfattning 1 Hantering/ förvaring Borttagen mängd Transportör Mottagare Mottagen mängd Återvunnet Avfall Farligtavfall Brännbart Avfall Deponiavfall Övrigt 1 Mängder som ska ligga till grund för entreprenörens anbud redovisas i separat mängdförteckning där mängder FA redovisas. Verifiering Kommentarer För den som lämnar uppgifter om inventering: Ange avfallsslag som ska återanvändas även avfallstyp som sökts men inte hittats vid materialinventering. Lämna hänvisningar till eventuella provanalyser. Lämna hänvisningar till kompletterande information på ritningar eller i andra dokument. För rivningsplan som ska lämnas in innan entreprenaden är beställd: Komplettera under denna rubrik med beställarens krav på hantering och slutlig behandling av varje redovisat avfallsslag. För entreprenören: Ange kontrollerade tillstånd för transportör respektive mottagare. Verifikationer ska finnas vid slutredovisning och hänvisas till från denna lista. Avvikelser ska kommenteras. Utrymmen som inte kunnat inventeras Beskriv här o/e markera på ritning. SANERING Beskriv sanering om sådan ska genomföras. Observera att sanering ska anmälas till kommunens miljönämnd! ARBETSMILJÖRISKER VID DEMONTERING/SANERING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV AVFALL Beskriv arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder som krävs. Hänvisa till aktuell arbetsmiljölagstiftning och andra källor för information. MILJÖRISKER VID DEMONTERING/SANERING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV AVFALL Beskriv miljörisker och skyddsåtgärder som krävs för att skydda miljön. Hänvisa till aktuell lagstiftning och andra källor för information. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

33 Senast uppdaterat , DNR: LSU Kommentarer För rivningsplan som ska lämnas in innan entreprenaden är beställd: Komplettera under denna rubrik med beställarens krav på hantering och slutlig behandling av varje redovisat avfallsslag. Källsortering Ange eventuella material/produkter att återanvända. För entreprenören: Ange eventuell avvikelse från sortering i fraktioner enligt basnivån och eventuellt andra kompletterande uppgifter. Kommentera eventuella avvikelser beträffande mängder och omklassade fraktioner. Kärl/containrar och placering av dessa Redovisa även på ritning Logistik och rutiner Bilagor Övriga upplysningar Underskrift inventerare Underskrift byggherre Undertecknad byggherre förbinder sig att rivningsmaterial av olika slag kommer att hanteras enligt denna rivningsplan. Verifikationer/kvitton på lämnade avfallsslag kommer att kunna redovisas. Underskrift entreprenör (vid slutredovisning) Ort och datum Ort och datum Ort och datum Telefon Telefon Telefon Namnteckning Namnteckning Namnteckning Namnförtydligande Namnförtydligande Namnförtydligande AVFALLSRAPPORT FÖR BYGGPROJEKT BILAGA 6 Projektledares namn: XXX Entreprenörs namn: XXX Projekt nummer XXX Byggnadsnamn XXX Uppdaterat Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

34 Senast uppdaterat , DNR: LSU Transportör erhållit tillstånd för transport av farligt avfall JA NEJ Avfallsfraktioner Mängd kg Godkänd Mottagare Transportör Farligtavfall Asbest Bly PVC CFC PCB Olja Kadmium Kvicksilver PAH Bromerade flamskyddsmedel Mögelangripet virke Övrigt miljöfarligt Totalt miljöfarligtavfall Återvunnet avfall Brännbartavfall Deponi Osorterat avfall Totalt avfall XXX XXX XXX XXX XXX XXX Obligatoriskt: Avfallshantering ska ske enligt Landstingsservice Miljöprogram bilaga 4 Att fylla i alla uppgifter i detta dokument. Vid klassificering av farligt avfall ska FA-listan användas. Att denna blankett ska skickas digitalt till Landstingservice. Alla avvikelser mot dessa obligatoriska krav samt mot rivningsplan/avfallshanteringsplan ska motiveras. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

35 Senast uppdaterat , DNR: LSU AVVIKELSEBLANKETT MATERIALVAL BILAGA 7 Avsteg från beställarens miljöprogram uppdaterat Material/produkter som erhållit helhetsbedömning C i SundaHus miljödatabas ska godkännas av beställaren innan det får föreskrivas eller köpas in. Beskriv konsekvensen av avsteget samt markera vilken aspekt som påverkas under respektive skede. Projektnamn Hus nr Projekt nr Projektledares namn: Avvikelse föreslagit av: Konsult namn: Entreprenör namn Beskriv föreslaget avsteg samt motivering till avsteg (inkl bedömning i SundaHus) Beskriv konsekvensen av avsteget Markera vilken aspekt som påverkas och i vilket skede Program Projektering Byggproduktion Drift/skötsel Miljö Kvalitet Hälsa Tid Investering Kostnad för projektet (jämförelse krav/föreslaget avsteg) Beställarens beslut Godkänd Sign och datum: Avslag Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

36 AVVIKELSEBLANKETT MOT ENERGIMÅL BILAGA 7.1 Vid avsteg från beställarens miljöprogram gällande energimål: Senast uppdaterat , DNR: LSU År 2014 ska energianvändningen för uppvärmning9 vara högst 60 kwh/m2 vid nybyggnation och högst 70 kwh/m2 vid större ombyggnation. ska avvikelseblankett fyllas i och skickas till projektansvarig för energiprojektet/miljöchef (LSU) som sedan skickar denna vidare till landstingets investeringsråd/ landstingsstyrelsen för eventuellt beslut om dispens för uppkommet avsteg. Vilket objekt avses Projektnamn: XXX Fastighetsbeteckning XXX Orsaksanalys Beskriv utförligt varför projektet/byggnationen kommer att avvika från gällande miljöprogram (beslutat av landstinget) XXX Beskriv konsekvensen (innebörden) av avsteget utifrån följande aspekter Ekonomi: XXX Miljö och energiförbrukning XXX Övrigt XXX Beskriv förslag till beslut XXX 9 Avser byggnadens specifika energianvändning enligt definition i BBR19, där även komfort kyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi inkluderas. Utöver angivna värden kan ett tillägg göras vid ett genomsnittligt uteluftsflöde över 0,35 l/s/m² enligt BBRs riktlinjer. För dessa tillägg gäller för nybyggnad formeln 70(qmedel - 0,35)*(60/80) kwh/m² Atemp och år och för större ombyggnad formeln 70(qmedel -0,35)*(70/80) kwh/m² Atemp och år där qmedel i båda fallen högst får tillgodoräknas upp till 1,00 (l/s per m²). Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

37 Senast uppdaterat , DNR: LSU Avsteg föreslaget av Projektledare: XXX Datum: XXXX-XX-XX Uppsala läns landstingsstyrelse Godkänd Avslag Kommentar: Sign och datum: (se protokoll från beslut) Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

38 Senast uppdaterat , DNR: LSU PROJEKTLEDARENS EGENKONTROLL BILAGA 8 Projekt namn/nummer Projektledare Konsult Entreprenör Upphandlingsskedet Projektspecifikt miljöprogram är framtaget med hjälp av Mall för projektspecifikt miljöprogram och hänsyn taget till Landstingsservice Miljöprogram och eventuell miljökonsekvensbeskrivning. Beslut avseende miljöfrågor hanteras av projektledaren själv eller av en utsedd miljösamordnare. OBS projektledaren har alltid ansvaret för miljöfrågorna i projektet. Projekteringsskedet Sammanställt förfrågningsunderlag för projektering och då inkluderat miljöprogram. Projektspecifikt miljöprogram är upprättat. Rivningsinventering är utfört. Projektör har lämnat miljöplan. Miljöplan godkänd av projektledare/miljösamordnare Sammanställning av avvikelser från miljöprogrammet är upprättat. Byggskedet Sammanställt förfrågningsunderlag för entreprenad och då inkluderat miljöprogram, materialinventering samt Egenkontroll av entreprenadarbete. Upprättande av riskanalys (miljö) med tillhörande handlingsplan Upprättande av nödlägesrutin Projektspecifikt miljöprogram är upprättat. Avfallshanteringsplan/Rivningsplan har upprättats enligt LSU:s mall Entreprenör har lämnat miljöplan Miljöplan godkänd av projektledare/miljösamordnare. Checklista för KMA genomgången med entreprenör och undertecknad Sammanställning av avvikelser från miljöprogrammet gjord Uppföljning Dokumentation på använda byggmaterial är upprättat. Krav på avfallsrapportering är uppfyllt. Klart dat Kommentar Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

39 MILJÖRONDSPROTOKOLL PROJEKTLEDARE BILAGA 9 Projekt Rondens omfattning Datum Projektledare/Miljöansvarig Städning Godkänd enl. Landstingsservice Städhandbok JA NEJ Notering/åtgärd: Avfallshantering Godkänd enl. Landstingsservice projektanpassade miljöplan JA NEJ Godkända fraktioner som används på byggarbetsplatsen Farligt avfall (olika slag separeras) Gips El-avfall (olika slag separeras) Skrot och metall Trä Fyllnadsmassor Plast för återvinning Deponi (utsorterat) Brännbart Blandat avfall för eftersortering Notering/åtgärd: Godkända intyg Tillstånd för sanering av farliga material Transport av farliga avfall Mottaget farligt avfall Annat Notering/åtgärd: Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

40 Använda material Notering/åtgärd: Fuktskydd Följer projektets fuktskyddsbeskrivning Kontroll av fuktkvot ska göras innan inbyggnad och leverans Fuktskydd är rätt monterat Notering/åtgärd: Transporter/arbetsfordon Maskiner ska ha katalytisk avgasrening Partikelfilter Motorvärmare Hydraulolja enligt SS Smörjfett enligt SS Maskiner ska fylla bullerkrav Arbetsmaskiner ska ha regelbunden service Spillberedskap ska finnas Notering/åtgärd: Buller Bullermätning utförd: Tid och plats: Uppmätt db(a): Notering/åtgärd: Mark/vatten Rutin för hantering av markförorening godkänd Rutin för hantering av förorenade schaktmassor godkänd Rutin för hantering av länsvatten godkänd Rutiner utförda på godkänt sätt: Notering/åtgärd: Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

41 LSU CHECKLISTA INOMHUSMILJÖ BILAGA 10 Vårdlokaler i världsklass Soraja Nadimpour Miljösamordnare Bilaga till Landstingsservice miljöprogram