Svenska folkets syn på återvinning

Transkript

1 Svenska folkets syn på återvinning

2 Innehåll Inledning 3 Översikt 4 Insikt 1 6 Insikt 2 8 Insikt 3 12 Insikt 4 20 Insikt 5 24 Insikt 6 26 Insikt 7 28 Insikt 8 32 Tips och inspiration 16 INSIKTSMATERIALET HAR TAGITS FRAM I FLERA OLIKA STEG, DÄR BÅDE KVALITATIVA OCH KVANTITATIVA UNDERSÖKNINGSMETODER HAR ANVÄNTS: Återvinningsbarometern: Årligen återkommande allmänhetsundersökning (1 000 respondenter). Senast genomförd i april 2018 av Sifo på uppdrag av FTI. Svenskarnas syn på återvinning, genomförd i februari-mars 2018 av United Minds på uppdrag av FTI: Kvantitativ allmänhetsundersökning (1015 respondenter). Totalt 5 st workshops och fokusgrupper, både med bred allmänhet (konsumenter i åldrarna år) samt med spetsmålgrupp (engagerade återvinnare som återvinner i princip allt sitt förpackningsmaterial). Vid hänvisning till samma källa upprepade gånger används förkortningen ibid.

3 Inledning Den svenska modellen för återvinning utvecklas ständigt. Vi på Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI, ansvarar för de över återvinningsstationer som finns runtom i landet, och är stolta över att Sverige är ett av världens främsta länder när det gäller återvinning. Men det innebär inte att vi kan slå oss till ro, utan vi vill ständigt hitta sätt att förbättra systemet för att ännu fler ska återvinna. Kunskap om hushållens inställning till återvinning är av största vikt för att utveckla ett system som motsvarar - och kanske till och med överträffar - omvärldens förväntningar och göra insatser där de behövs som mest. I ljuset av detta har vi därför gjort en djupdykning i hur svenska hushåll ser på återvinning. Vi har frågat svenska folket både i fokusgrupper, workshops och i kvantitativa undersökningar vad de tycker om återvinning, vad som fungerar bra idag och vad som kan göras ännu bättre. Med fördjupad kunskap som grund kan vi diskutera rätt utmaningar och hur dessa ska lösas. Investeringen i insamlingsskedet ska stå i relation till ökad miljönytta. För att bygga vidare på dagens goda insamlings- och återvinningsresultat krävs att systemet kontinuerligt förbättras med hjälp av långsiktiga lösningar. Och för att prioritera rätt är det viktigt att ta sin utgångspunkt i insikter om hushållens syn på återvinning vi på FTI behöver vara lyhörda inför vad svenska folket tycker och tänker när vi utformar framtidens återvinningssystem. INLEDNING 3

4 ÖVERSIKT ÖVERBLICK 8 HUVUDINSIKTER INSIKT 1 MAJORITETEN ÄR NÖJDA MED HUR ÅTERVINNINGSSYSTEMET FUNGERAR De allra flesta svenskar är nöjda med hur systemet för återvinning och tillgängligheten till deras återvinningslösning fungerar idag, och en klar majoritet vill inte byta ut sin nuvarande lösning. INSIKT 2 DET FINNS OLIKA DRIVKRAFTER BAKOM ATT ÅTERVINNA MEN BARRIÄRERNA ÄR LIKARTADE FTI:s profilering av svenska folket i fyra olika återvinnartyper visar att det finns ett flertal olika drivkrafter som gör att människor återvinner. Gemensamt för alla grupper är dock att de har likartade skäl till att inte återvinna mer än vad de gör idag, och att dessa primärt är av praktisk karaktär snarare än att man inte tror på återvinning i sig. INSIKT 3 BRIST PÅ HEMMAFÖRVARING ÄR EN TRÖSKEL FÖR ATT ÅTERVINNA Den viktigaste praktiska barriären som förhindrar ökad återvinning är upplevd platsbrist i hemmet. Överfulla kärl och brist på enkla, standardiserade lösningar gör att vardagsrutinen blir svår att få till, och att återvinningsprocessen upplevs mer besvärlig. INSIKT 4 ORO FÖR MILJÖN ÅTERSPEGLAS INTE I ÅTERVINNINGSGRADEN Återvinning är för många ett sätt att i vardagen dämpa sin oro för miljön, och det är tydligt att återvinning för majoriteten av svenskarna är kopplat till att göra en positiv miljöinsats. Samtidigt tycks inte oro för miljön vara det som tydligast driver återvinningsbeteendet även personer som inte är oroliga återvinner i nästan lika hög grad. 4 ÖVERSIKT

5 INSIKT 5 INGET TYDLIGT SAMBAND MELLAN AVSTÅND TILL INLÄMNING OCH ÅTERVINNINGSGRAD Det finns ingen markant skillnad i faktisk återvinningsgrad mellan de som har nära till närmaste återvinningsstation, eller till och med fastighetsnära insamling (FNI), och de som bor på längre avstånd från en inlämningsplats. INSIKT 6 ÅTERVINNING PRÄGLAS AV POSITIVA KÄNSLOR Återvinning associeras till absolut största del med positiva känslor såsom delaktighet, engagemang och stolthet. De som återvinner är stolta över sitt ansvarstagande och att bidra till något som är bra för alla. INSIKT 7 VIKTIGT ATT VISA HUR ÅTERVINNING GÖR SKILLNAD Även om svenska hushåll tydligt kopplar samman återvinning och miljö, och det finns en allmän uppfattning om att det är bättre att återvinna än att inte göra det, så skulle en ökad förståelse av återvinningens positiva effekter ytterligare kunna förstärka återvinningsbeteendet. INSIKT 8 BARN PÅVERKAR SINA FÖRÄLDRAR OCH ETABLERAR TIDIGT EN EGEN RUTIN Initiativ riktade mot barn i förskola och skola kan fylla två viktiga syften; dels att påverka och inspirera övriga familjen till att återvinna mer, och dels att tidigt göra återvinning till en vardagsrutin. ÖVERSIKT 5

6 INSIKT 1 1 MAJORITETEN ÄR NÖJDA MED HUR ÅTERVINNINGS- SYSTEMET FUNGERAR Svenskarna är flitiga återvinnare. När de själva får uppskatta hur stor andel av sina tidningar samt förpackningsmaterial i glas, plast, papper och metall som de lämnar till återvinningen hamnar den genomsnittliga återvinningsgraden på 78 procent. 1 I en undersökning utförd av Markör för FTI, Naturvårdsverket och Avfall Sverige i slutet av 2017 uppger 95 procent av respondenterna att de sorterar något eller alla avfallsslag, vilket är en ökning från tidigare års undersökningar då 91 procent (2015) respektive 92 procent (2013) svarade likadant. Siffrorna är självrapporterade och därmed svåra att bestämma med full precision, men även ur ett större perspektiv är det tydligt att svenskarna återvinner allt mer. Sedan 1975 har andelen materialåtervinning ökat från 6 till 35 procent, och det faktum att hushållen i allt större utsträckning sorterar sina sopor har varit en viktig anledning till att återvinningen har ökat så pass mycket. 2 För en effektiv återvinning krävs effektiva återvinningslösningar. Därför är det glädjande att en majoritet av svenskarna är nöjda med sin nuvarande återvinningslösning, och hela 50 procent anger det högsta betyget mycket nöjd när de tillfrågas hur nöjda eller inte nöjda de är. De allra flesta vill dessutom behålla den återvinningslösning de använder sig av i dagsläget 3 av 4 svenskar (75 procent) vill inte byta ut sin nuvarande lösning. 3 En viktig aspekt av nöjdheten är hur enkelt och lättillgängligt det anses vara att återvinna. När det gäller tillgängligheten för olika typer av återvinningslösningar (det vill säga hur tillgänglig och enkel återvinningsformen är i vardagen), så hamnar återvinningsstationen i topp hos svenskarna. Hela 78 procent anser att det är en lättillgänglig återvinningslösning. 4 Ytterligare en nyckelaspekt är huruvida man litar på systemet eller inte. Det finns ett utbrett förtroende för att det inlämnade materialet faktiskt återvinns; 60 procent anser sig ha stort eller mycket stort förtroende, och 84 procent av de tillfrågade respondenterna har avgett ett betyg mellan 3 och 5, på en femgradig skala, vilket indikerar att de har förtroende för att inlämnat material faktiskt återvinns. 5 I de fokusgruppsdiskussioner med svensk allmänhet som FTI genomfört som en del i insiktsarbetet framkom det tydligt att även om den enskilde konsumenten inte alltid vet exakt vad som händer med materialet så anses alternativet att inte återvinna som i det närmaste otänkbart för många, och man litar generellt på att alla aktörer i kedjan tar sitt ansvar. 6 INSIKT 1 1. Återvinningsbarometern Sopor.nu 3. Återvinningsbarometern Ibid. 5. Ibid.

7 ÅTERVINNINGSSTATIONEN MEST LÄTTILLGÄNGLIGA ÅTERVINNINGSLÖSNINGEN 6/10 Källa: Pressretur konsumentundersökning 2018 Andel som anser att respektive återvinningslösning är lättillgänglig anser att återvinningen fungerar bättre i Sverige, totalt sett, jämfört med andra EU-länder ÅVS ÅVC MILJÖRUM EGET KÄRL Källa: Återvinningsbarometern 2018 Man måste göra det som känns rätt för egen del. Jag kan inte påverka hur nästa steg i ledet gör, men jag kan påverka hur jag gör. Och om fler och fler sorterar så blir det en starkare opinion, och då kommer det kanske att bli ett ännu starkare incitament för aktörerna att göra rätt. Deltagare i fokusgrupp INSIKT 1 7

8 8 INSIKT 2

9 INSIKT 2 2 DET FINNS OLIKA DRIVKRAFTER BAKOM ATT ÅTERVINNA MEN BARRIÄRERNA ÄR LIKARTADE Som en del i undersökningen Svenskarnas syn på återvinning har en profilering gjorts, där fyra olika återvinnartyper har identifierats. En jämförelse mellan profilerna visar att det finns olika drivkrafter för att återvinna men att barriärerna som hindrar återvinning är likartade. För samtliga grupper hamnar praktiska barriärer som platsbrist i hemmet eller bekvämlighet i topp när de tillfrågas varför de inte återvinner mer än vad de gör idag. PLATSBRIST I HEMMET ÄR EN VIKTIG TRÖSKEL FÖR ÖKAD ÅTERVINNING Den plikttrogna återvinnaren är en i det närmaste motvillig återvinnare vars drivkraft att återvinna inte kommer inifrån utan snarare baseras på att det är något som de upplever förväntas av dem både från nära och kära men också från samhället i stort. Deras känslor kring återvinning är något motstridiga de förknippar återvinning med besvärlighet i högre utsträckning än andra profiler, men har också många positiva känslor kopplade till återvinning. som en strategi för att göra en positiv miljöinsats i vardagen. Samtidigt är återvinning tydligt positivt laddat för den här gruppen, och de betraktar återvinning som en källa till glädje och inspiration. Den stolta återvinnaren ser sig själva som goda föredömen och deras flitiga återvinningsvanor utgör också en del av den här gruppens positiva självbild. De vill gärna inspirera andra att göra rätt, och ser återvinning som en del av deras livsstil. Precis som för de oroliga återvinnarna är återvinning till allra största del kopplat till positiva känslor. Den praktiska återvinnaren är betydligt mindre oroliga för miljön än genomsnittet, och det avspeglas också i vad som driver dem att återvinna. Här handlar det snarare om att skapa ordning och reda i vardagen, eller ibland till och med ekonomiska incitament som att det blir dyrare att slänga förpackningsmaterial direkt i hushållssoporna än att sortera materialet. Dessutom präglas det känslomässiga förhållandet till återvinning i den här gruppen av pragmatism återvinning förknippas primärt med känslan av enkelhet. Den oroliga återvinnaren drivs av en oro för miljön och klimatet, och använder återvinning INSIKT 2 9

10 DEN PLIKTTROGNA ÅTERVINNAREN Jag återvinner för att det är något som förväntas av mig. Främst av min närmaste omgivning; partner, barn, vänner. Jag vill att de ska acceptera och vara stolta över mig och valen jag gör. Återvinner i snitt 70% av tidningar och förpackningar 20% uppger att de återvinner ALLT 12% Identifierar sig som en plikttrogen återvinnare Huvudsaklig anledning till att man inte återvinner mer: Det är bekvämare att slänga allt i soporna (29%) DEN OROLIGA ÅTERVINNAREN Jag återvinner för att jag känner en oro inför hur människan påverkar jorden. Jag inser att ingen kan göra allt men att alla kan göra något för att påverka situationen för kommande generationer. Återvinner i snitt 84% av tidningar och förpackningar 46% uppger att de återvinner ALLT 39% Huvudsaklig anledning till att man inte återvinner mer: Jag har inte plats för återvinnings-/sorteringslösning hemma (17%) Identifierar sig som en orolig återvinnare 10 INSIKT 2

11 DEN STOLTA ÅTERVINNAREN Jag återvinner för att det stämmer överens med bilden av den jag vill vara. Återvinning är en självklar del av mitt hem och min livsstil, jag är stolt över att återvinna och försöker vara ett gott omdöme för min omgivning. Återvinner i snitt 89% av tidningar och förpackningar 53% uppger att de återvinner ALLT 32% Huvudsaklig anledning till att man inte återvinner mer: Jag har inte plats för återvinnings-/sorteringslösning hemma (13%) Identifierar sig som en stolt återvinnare DEN PRAKTISKA ÅTERVINNAREN Jag återvinner för att skapa ordning och reda hemma. Min boendesituation gör också att det finns en ekonomisk vinning för mig att sopsortera och återvinna. Den här rutinen ger mig även ett tillfälle till välbehövlig egentid. Återvinner i snitt 77% av tidningar och förpackningar 28% uppger att de återvinner ALLT 17% Huvudsaklig anledning till att man inte återvinner mer: Jag har inte plats för återvinnings-/sorteringslösning hemma (21%) Identifierar sig som en praktisk återvinnare Källa: Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018 INSIKT 2 11

12 INSIKT 3 BRIST PÅ HEMMAFÖRVARING ÄR EN TRÖSKEL FÖR ATT ÅTERVINNA Även om svenskarna är engagerade återvinnare som vill göra rätt, så finns ett antal praktiska barriärer som gör det svårare att få in återvinningen som en vardagsrutin. Oavsett återvinningsprofil och återvinningsfrekvens så är det som tidigare konstaterats primärt praktiska barriärer som gör att man inte återvinner i högre grad. Framför allt är det bättre och smidigare lösningar i hemmet, t.ex. i köket eller förrådet, som efterfrågas, exempelvis ett kärl som är lätt att tömma när man utför vardagssysslor som att gå ut med hunden. Utrymmesbrist och dålig lukt är tydliga trösklar, liksom osäkerhet kring hur olika typer av förpackningar ska sorteras. Ju äldre man är, desto mer återvinner man - men FTI:s undersökningar visar att unga inte nödvändigtvis är latare, utan att det snarare handlar om hur trångt man bor. 20 procent av respondenter under 25 år säger att det främsta skälet till att de inte återvinner mer är att de inte har plats för en återvinningslösning i hemmet. 6 Och när svenskarna tillfrågas om vad de tror skulle få dem att återvinna mer än vad de gör idag så hamnar bättre återvinnings-/sorteringslösning hemma i topp före både aspekter som minskat avstånd till återvinningsstation och mer information kring effekten av återvinning. 7 PRAKTISKA PROBLEM GÖR DET SVÅRARE ATT FÅ IN ÅTERVINNINGEN SOM EN VARDAGSRUTIN. Just hemmaförvaringen tycks vara något av en nyckelfråga. I fokusgrupperna blev det tydligt att många fått igång sin återvinningsrutin då de till exempel flyttat till en ny lägenhet med en bra och rymlig återvinningslösning under diskbänken likaväl som att rutinen lätt fallit bort då de flyttat till ett boende med mindre eller färre kärl. Dessutom efterfrågades snyggare hemmalösningar i köket svenskarna är stolta över sin återvinning och vill gärna visa upp sin miljöinsats för andra. 12 INSIKT 3 6. Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI Ibid.

13 INSIKT 3 13

14 23% Källa: Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018 uppger att de har en ganska eller mycket dålig förvaringslösning för återvinning hemma. 4% uppger att de inte har någon förvaringslösning alls. Jag började återvinna ordentligt när jag flyttade till min nybyggda lägenhet med ett supersmart förvaringssystem i köket. Det är så enkelt och inspirerande att sortera när man inte har överfulla behållare. Det har gjort att jag fått in vanan, nu är det lika mycket vardag att återvinna som att dammsuga. Deltagare i fokusgrupp 14 INSIKT 3

15 DEN PLIKTTROGNA ÅTERVINNAREN Storlek på segmentet: 12% Andel av förpackningsmaterial som de återvinner: 70% Skulle få dem att återvinna mer än idag: Bättre återvinnings-/sorteringslösning hemma (29%) Minskat avstånd till återvinningsstation (25%) DEN OROLIGA ÅTERVINNAREN Storlek på segmentet: 39% Andel av förpackningsmaterial som de återvinner: 84% Skulle få dem att återvinna mer än idag: Bättre återvinnings-/sorteringslösning hemma (32%) Tydligare märkning av vad som kan/inte kan återvinnas (27%) DEN STOLTA ÅTERVINNAREN Storlek på segmentet: 32% Andel av förpackningsmaterial som de återvinner: 89% Skulle få dem att återvinna mer än idag: Tydligare märkning av vad som kan/inte kan återvinnas (25%) Bättre återvinnings-/sorteringslösning hemma (29%) DEN PRAKTISKA ÅTERVINNAREN Storlek på segmentet: 17% Andel av förpackningsmaterial som de återvinner: 77% Skulle få dem att återvinna mer än idag: Bättre återvinnings-/sorteringslösning hemma (29%) Tydligare märkning av vad som kan/inte kan återvinnas (17%) Källa: Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018 INSIKT 3 15

16 SMARTA HEMMALÖSNINGAR TIPS OCH INSPIRATION FRÅN ORDNINGSEXPERTEN Brita Hahne, ordningsexpert Nästan 1 av 4 svenskar uppger att de har en dålig återvinningslösning i hemmet. Samtidigt visar FTI:s undersökningar att enkelhet och bra rutiner i vardagen är en av de viktigaste förutsättningarna för att återvinna. Även i enmanshushåll blir det snabbt många förpackningar som ska få plats i väntan på att lämnas in till återvinning och att lösa hemmaförvaringen på ett bra sätt är en utmaning för många. Mycket går att göra genom att vika och packa rätt, men det krävs också bra och genomtänkt förvaring. Ordningsexperten Brita Hahne tog sig an två olika återvinningsutmaningar och tog fram enkla, smarta lösningar att inspireras av. Foto: Orlando G. Boström UTMANING 1: UTBYGGDA TORPET Bostad: Utbyggt båtmanstorp från 1700-talet. Vi som bor här: Christian och Mia med barnen Freya 5 år, Willmer 7 år och hunden Trixi. Sortering som tar mest plats: Plast och kartonger. Intressen: Trädgården, båt-, husvagns- och friluftsliv. SMARTA 16 TIPS OCH HEMMALÖSNINGAR INSPIRATION 16

17 UTMANINGEN: Enklare för hela familjen Idag förvaras all källsortering bredvid Trixis hundmat i påsar, korgar och lådor på golvet vid altandörren. Eftersom huset har springor letar sig möss in vintertid. Därför önskar familjen att förvaringen kommer upp en bit från golvet, gärna med lock. Det måste vara enkelt för hela familjen att sortera, samt nära diskbänken. LÖSNINGEN: Återvinning som naturlig mittpunkt Mitt i köket bara några steg från diskbänken finns en bra yta som inte utnyttjades särskilt väl. Vi införskaffade en ordentlig arbetsbänk med gott om plats för smart förvaring under. Här får såväl tidningar som pappers- plast- och glasförpackningar plats. Nu blir det enkelt även för barnen att vara delaktiga. SMARTA TIPS HEMMALÖSNINGAR OCH INSPIRATION 17

18 UTMANING 2: RADHUSET Bostad: Radhus på 90 kvm. Vi som bor här: Mamma Annika med sönerna Niklas 23 år, Pelle 15 år, hunden Jazza och katterna Willma, Olivia och Kattis. Sortering som tar mest plats: Plast och kartonger. Intressen: Trädgården, simning, agility och bokashikompostering (en japansk metod där matavfallet syras). UTMANINGEN: Lättåtkomligt utan att det syns Idag är familjens återvinning utspridd. Plastförpackningar hänger på ett dörrhandtag i köket, glas- och metallförpackningar finns under diskbänken och pappersförpackningarna samlar de i en kasse i hallen. Utmaningen är att ha allt samlat på en liten yta, helst osynligt. 18 TIPS OCH INSPIRATION

19 TRE ENKLA ÅTERVINNINGSTIPS SOM SPARAR PLATS: Tryck ihop och platta till plastburkar Stapla äggkartonger (eller andra liknande kartonger) i varandra Vik ihop dryckeskartonger (ta bort plastkorken innan och sortera den som plastförpackning) LÖSNINGEN: Dold förvaring som smälter in i helheten Vi utgick från befintlig inredning och köpte ett nytt skåp i samma serie. Den inredde vi med källsorteringskärl, för allt utom tidningar, som fick en tunna i hallen. Eftersom Annika tycker det är praktiskt att samla tidningar i en papperskasse får hon fortsätta med det, men nu är kassen dold i tunnan. Under diskbänken finns nu istället för källsortering gott om utrymme för disk- och tvättmedel. TIPS OCH INSPIRATION 19

20 20 INSIKT 4

21 INSIKT 4 ORO FÖR MILJÖN ÅTERSPEGLAS INTE I ÅTERVINNINGSGRADEN Många svenskar är oroliga för miljön. FTI:s undersökningar visar att oron för vår gemensamma miljöpåverkan är utbredd; 61 procent av svenskarna är ganska eller mycket oroliga. 8 Och återvinning ses i den kontexten som en av de absolut viktigaste åtgärderna för miljön och klimatet. I fokusgruppdiskussionerna pekade många på vikten av att känna att man gör något konkret, i vardagen, för att minska sin egen miljö- och klimatpåverkan. Klimatförändringarna upplevs som ett påtagligt men också svårdefinierat hot där det är knepigt att veta hur man själv kan göra positiv skillnad. Återvinning är en av de vardagsaktiviteter där man anser sig kunna påverka mest, vilket ökar motivationen och engagemanget. Samtidigt tycks graden av miljöoro ha liten påverkan på hur mycket man faktiskt återvinner även de som inte är särskilt oroliga återvinner i stor utsträckning. Det indikerar att ökad kunskap kring miljöpåverkan, eller att skrämmas med drastiska miljöargument, inte nödvändigtvis ökar återvinningsgraden. Snarare är det praktiska barriärer som i högre utsträckning tycks påverka det faktiska återvinningsbeteendet. KÄLLSORTERING OCH ÅTERVINNING ÄR DEN POPULÄRASTE ÅTGÄRDEN FÖR EN BÄTTRE MILJÖ 81% Källsorterar och återvinner mina sopor 74 % Stänger av apparater och släcker lampor 69% Återanvänder påsar och förpackningar 52% Väljer energieffektiva hushållsprodukter 39% Minskar antalet bilresor 36% Väljer miljö- och klimatvänliga varor 33% Håller nere temperaturen hemma 5% Annat Källa: Pressretur allmänhetsundersökning, Fråga: Vad av följande gör du som privatperson för att minska din miljö- och klimatpåverkan? 8. Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI INSIKT 4 21

22 HUR OROLIG ÄR DU FÖR VÅR GEMENSAMMA MILJÖPÅVERKAN? HUR OROLIG ÄR DU FÖR VÅR GEMENSAMMA MILJÖPÅVERKAN? SJÄLVRAPPORTERAD ÅTER- VINNINGSGRAD (TIDNINGAR OCH FÖRPACKNINGAR) 15% 1% 85% 82% 80% 23% 61% MYCKET ELLER GANSKA OROLIG VARKEN OROLIG ELLER INTE INTE SÄRSKILT ELLER INTE ALLS OROLIG VET EJ Källa: Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018 Deltagare i fokusgrupp Man vet ju att det är väldigt viktigt för miljön att återvinna, men jag kan erkänna att jag slarvar ibland när behållarna där hemma är överfulla. 22 INSIKT 4

23 INSIKT 4 23

24 INSIKT 5 INGET TYDLIGT SAMBAND MELLAN AVSTÅND TILL INLÄMNING OCH ÅTERVINNINGSGRAD Det finns ingen markant skillnad i återvinningsgrad mellan de som har nära till sin återvinningsstation och de vars närmaste återvinningsstation ligger längre från hemmet. Istället har aspekter som rör situationen på återvinningsstationerna framför allt när det gäller upplevd trygghet större påverkan på återvinningsgraden. Det tycks alltså vara viktigare att återvinningsplatsen är trygg och ren än att den ligger nära. Fler och närmare återvinningsstationer behöver därmed inte öka benägenheten att återvinna, men kan däremot minska belastningen på befintliga stationer så att de upplevs mindre stökiga, smutsiga och/eller överfulla. DET TYCKS VARA VIKTIGARE ATT ÅTERVINNINGSSTATIONEN ÄR TRYGG OCH REN ÄN ATT DEN LIGGER NÄRA på den ur flera perspektiv. I den allmänhetsundersökning som FTI genomfört framgår att 17 procent av svenskarna tror att ett minskat avstånd till en återvinningsstation skulle få dem att återvinna mer, och att 11 procent uppger att anledningen till att de inte återvinner mer än vad de gör idag är att det är för långt till närmaste återvinningsstation. 9 Samtidigt tycks detta alltså inte ge utslag i faktiskt beteende återvinningsgraden hos de som har insamling i anslutning till bostaden (så kallad fastighetsnära insamling, FNI) är visserligen allra högst, men skillnaden mellan dessa och personer som har till exempel meter till närmaste återvinningsstation är mycket liten. Det indikerar att frågan är komplex och måste förstås inte bara utifrån vad konsumenter säger, utan också (och kanske framför allt) hur de faktiskt beter sig. När det gäller frågan om avstånd till inlämningsplats, och dess påverkan på återvinningsgraden, är det viktigt att vända och vrida 24 INSIKT 5 9. Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018.

25 ÅTERVINNINGSGRAD OCH AVSTÅND TILL ÅTERVINNINGSSTATION Källa: Återvinningsbarometern HUR LÅNGT HAR DU TILL DIN NÄRMASTE ÅTERVINNINGSSTATION? HUR STOR ANDEL AV DINA TIDNINGAR OCH FÖRPACKNINGAR (PAPPER, PLAST, GLAS ELLER METALL) ÅTERVINNER DU IDAG? 78% av svenskarna anser att deras återvinningsstation är lättillgänglig 88% 86% 80% 84% 80% 84% 79% JAG HAR FASTIGHETSNÄRA INSAMLING I MIN BOSTAD MINDRE ÄN 100 M M M M M MER ÄN M Källa: Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018 INSIKT 5 25

26 KÄNSLOR MEST FREKVENT ASSOCIERADE MED ÅTERVINNING 47% DELAKTIGHET 44% ENGAGEMANG 25% STOLTHET 23% HOPPFULLHET 21% ENKELHET 26 INSIKT 6

27 INSIKT 6 ÅTERVINNING PRÄGLAS AV POSITIVA KÄNSLOR Trots att det finns trösklar i vardagen som kan göra det krångligt att återvinna, så präglas upplevelsen som helhet av optimism. Återvinning associeras till absolut största del med positiva känslor såsom delaktighet, engagemang och stolthet. De som återvinner är stolta över sitt ansvarstagande och att bidra till något som är bra för alla. Tillsammans med andra drar de sitt strå till stacken och gör en miljö- och samhällsinsats. Även gentemot FTI som aktör är associationerna positiva 67 procent av svenskarna uppger att de har en positiv bild, medan 25 procent anser sig vara neutrala och 8 procent har negativa associationer. 10 återvinner 75 procent av sitt material eller lägre, vilket indikerar att just de praktiska barriärerna i inlämningssteget kan ha en inverkan på den faktiska återvinningsgraden. 11 Just eftersom återvinning ses som en kollektiv aktivitet där det är viktigt att alla hjälps åt, ställs höga krav på alla aktörer i kedjan att ta sitt ansvar och göra rätt. Från hushållens perspektiv blir man lika upprörd över grannar som inte sorterar rätt eller ställer skräp intill återvinningsstationen, som över tidningsrubriker om att plast som skulle gått till återvinning istället bränns upp. ÅTERVINNING ASSOCIERAS FRÄMST MED KÄNSLOR SOM DELAKTIGHET, ENGAGEMANG OCH STOLTHET. Det är primärt i inlämningssteget som negativa känslor kan uppstå då rör det sig framför allt om en frustration kring att andra inte sköter sig, till exempel sorterar fel eller skräpar ner, eller att stationerna är smutsiga och/eller överfulla. Den negativa känslan besvärlighet är i FTI:s undersökning överrepresenterad bland de som Att återvinna får mig att känna att jag är en viktig pusselbit. Att jag är med och bidrar och gör min del. Deltagare i fokusgrupp 10. Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI Ibid. INSIKT 6 27

28 INSIKT 7 VIKTIGT ATT VISA HUR ÅTERVINNING GÖR SKILLNAD Att svenskarna är ett återvinnande folk med stor medvetenhet om återvinningens fördelar är tydligt. I fokusgruppdiskussionerna fanns en stor enighet om att det är bättre att återvinna än att inte göra det, och förtroendet för att det insamlade materialet faktiskt återvinns och blir till nytt material är, som tidigare konstaterats, stort. Samtidigt har få klart för sig hur stor miljöinsatsen faktiskt är. En ökad tydlighet kring individens bidrag och hur stor påverkan det faktiskt har skulle kunna öka motivationen att återvinna och göra processen både roligare och mer meningsfull. FÅ HAR KLART FÖR SIG HUR STOR MILJÖINSATSEN FAKTISKT ÄR. Här skulle återvinningsstationen potentiellt kunna fylla en viktig kommunikativ funktion med FTI:s drygt stationer utplacerade över hela landet finns en stor möjlighet att använda ytan till att på olika sätt visa hur viktig återvinningen är och vilken skillnad den gör. Det skulle också kunna innebära en mer omedelbar bekräftelse på att man gjort något bra, vilket inom beteendevetenskaplig forskning (inte minst så kallad nudging theory ) visat sig vara ett effektivt sätt att uppnå positiva beteendeförändringar. OM DU ÅTERVINNER DEN HÄR GLASFLASKAN SPARAR DU ENERGI FÖR 30 MINUTER SURF. Du hittar din närmaste återvinningsstation vid huvudingången. Följande budskap testades på skyltning under Järvaveckan INSIKT 7

29 VARJE ÅR ÅTERVINNER VI PAPPERSFÖRPACKNINGAR MOTSVARANDE EN MILJON TRÄD. Du hittar din närmaste återvinningsstation vid huvudingången. OM DU ÅTERVINNER ETT KILO PLAST SPARAR DU KOLDIOXIDUTSLÄPP FÖR ATT BJUDA 30 VÄNNER PÅ GLASS. Du hittar din närmaste återvinningsstation vid huvudingången. INSIKT 7 29

30 FTI LANSERAR TILL HÖSTEN 2018 EN PILOTVERSION AV EN INTERAKTIV ÅTERVINNINGSSTATION. GENOM DIGITAL SKYLTNING GES ÅTERKOPPLING TILL BESÖKARE OCH DE KAN ENKELT LÄMNA FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG. 30 INSIKT 7

31 Psychologists tell us that in order to learn from experience, two ingredients are necessary: frequent practice and immediate feedback! Richard Thaler, Nobelpristagare i ekonomi Jag gillar verkligen tanken på att kunna mäta insatsen på något sätt. Man skulle vilja se hur många träd man har sparat eller något liknande. Deltagare i fokusgrupp INSIKT 7 31

32 INSIKT 8 BARN PÅVERKAR SINA FÖRÄLDRAR OCH ETABLERAR TIDIGT EN EGEN RUTIN EN VIKTIG ANLEDNING ATT BÖRJA ÅTERVINNA KAN VARA PÅVERKAN FRÅN BARN I ENS NÄRHET. En återvinningsrutin kan etableras av flera olika skäl, till exempel i samband med en flytt eller på grund av influenser från en närstående. I fokusgrupperna framkom det att en vanlig anledning till att komma igång med att återvinna är att barn i ens närhet på ett eller annat sätt påverkat en att börja. Redan idag jobbar många kommuner och förskolor aktivt med att engagera barn i återvinning, och här finns ytterligare potential för att etablera beteendet i ung ålder. INITIATIV INRIKTADE MOT SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Hos den yngre målgruppen som återvinner är det dessutom tydligt att återvinning till stor del är ett internaliserat beteende som har blivit en självklar vardagsrutin, snarare än något som man kontinuerligt reflekterar över som en viktig miljöinsats (även om man också är medveten om miljövinsterna). Och just fasta rutiner har visat sig vara en av de absolut viktigaste drivkrafterna för ökad återvinning. KORT SIKT Spillover-effekter på resten av familjen LÅNG SIKT Internaliserat beteende 32 INSIKT 8

33 Jag har alltid återvunnit hemma, det är inte ens något jag reflekterar över längre. Jag vet ju att det är bra för miljön men för mig är det mest en egentidsgrej att åka till återvinningsstationen. Deltagare i fokusgrupp INSIKT 8 33

34 KUNDER Ca företag är idag anslutna till FTI, vilket innebär att FTI har producenter som kunder. 31% INSAMLINGS- PLATSER Sveriges sydligaste återvinningsstation finns i Smygehamn och den nordligaste i Karesuando. Smygehamn Karesuando Idag har FTI drygt insamlingsplatser, utplacerade över hela Sverige. Drygt 30 procent av Sveriges befolkning har tillgång till fastighetsnära insamling. 95 DEN 34 DEN GODA GODA GRANNEN ton Så mycket förpackningar och tidningar lämnades till återvinning under samverkansavtal. Så många samverkansavtal med kommuner har FTI idag. Målet är att teckna avtal med Sveriges alla 290 kommuner.

35 Vad innebär producentansvaret? DESIGN & TILLVERKNING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR Producenter som säljer förpackade varor samt tidningar på den svenska marknaden ska säkerställa att förpackningarna och tidningarna är återvinningsbara. FTI stödjer sina medlemmar genom att ta fram riktlinjer för hur man designar för återvinning. INSAMLING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR Hushåll och företag har en skyldighet att sortera ut använda förpackningar och tidningar. Producenterna tillhandahåller genom FTI ett kostnadsfritt insamlingssystem som är tillgängligt i hela Sverige. Kommuner och privata aktörer tillhandahåller kompletterande insamlingssystem som subventioneras av producenterna och får ersättning för den insamlade volymen. ANVÄNDNING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR Producenterna betalar förpackningsavgifter för alla produkter som används på den svenska marknaden för att finansiera en insamling av förpackningarna. MATERIALÅTERVINNING Producenterna ser till att materialet återvinns för att bli nya produkter och utvecklar marknaden för återvunnet material. KVALITETSSÄKRING AV MATERIALKVALITET Producenterna säkerställer kvaliteten på det insamlade materialet genom finsortering och utrensning av oönskat material. DEN GODA GRANNEN 35

36

37

38 PS. VID ÅTERVINING SORTERAR DU DENNA BROSCHYR SOM EN TIDNING