Sammanträdesdatum

Transkript

1 Protokoll Närvarande ledamöter: Sammanträdesdatum Lärarrepresentanter Folke Snickars, ordförande Ka* Grillner Sophia Hober Svante Linusson J esper Oppelstrnp Göran Stemme Anna Wahl Jörgen Eklund Doktorandrepresentant Alireza Salehi Movahed Övriga nätyarande Maria Lindencrona, sekreterare Lena Svensson Marie Sahlen Maria Car!ander Jenny Lundström 1 Sammanttädet öppnas Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat och hälsar alla välkomna. 2 Utseende av justerare Sophia Hober utses att jämte ordföranden justera protokollet. 3 Föredragningslistan Föredragningslistan fastställs. 4 Meddelanden och delegationsbeslut Inga meddelande föranligger. 5 Föregående protokoll Föregående protokoll är justerat och läggs till handlingarna. 6 Fastställande av anställningsprofil för SRA 6 a Lektor i effektelektronik Föredragande: Marie Sahlen

2 2(18) Anhållan om att anställningsprofll fastställs för anställning som lektor i effektelektronik har inkommit från Stefan Östlund, skolchef vid Skolan förelektro-och systemteknik. Skolan garanterar att finansiering finns tillgänglig enligt beslut i skolstyrelsen. beslutar att inrätta befattningen samt fastställa föreslagen anställningsprofll efter viss justering, se bilaga l. 6 b Biträdande lektor i smarta elktaftnät med inriktning mot elkraftskomponenter Föredragande: Marie Sahlen Dur: E Anhållan om att anställningsprofil fastställs för anställning som biträdande lektor i smarta elkraftnät med inriktning mot elkraftskomponenter har inkommit från Stefan Östlund, skolchef vid Skolan för elektro- och systemteknik. Skolan garanterar att finansiering finns tillgänglig enligt beslut i skolstyrelsen. beslutar bordlägga ärendet. 6 c Biträdande lektor i smarta elktaftnät med inriktning mot utbyggnad av transmissionsnät Föredragande: Marie Sahlen Dur: E Anhållan om att anställningsprofll fastställs för anställning som biträdande lektor i smarta elkraftnät med inriktning mot utbyggnad av transmissionsnät har inkommit från Stefan Östlund, skolchef vid Skolan för elektro- och systemtelauk. Skolan garanterar att finansiering finns tillgänglig. beslutar att inrätta befattningen samt fastställa föreslagen anställ1ungsprofil efter viss justering, se bilaga 2. 6 d Lektor i trådlösa sensornätverk Föredragande: Marie Sahlen Dur: Vl Anhållan om att anställningsprofll fastställs för anställning som lektor i trådlösa sensornätverk har inkommit från Stefan Östlund, skolchef vid Skolan för elektro- och systemteknik. Skolan garanterar att finansiering finns tillgänglig. beslutar att inrätta befattningen samt fastställa föreslagen anställningsprofll efter viss justering, se bilaga 3.

3 6 e Biträdande lektor i industriella infurmationssystem 3(18) Föredragande: Marie Sahlen Dnr: E Anhållan om att anställningsprofil fastställs för anställning som biträdande lektor i industriell informationssystem har inkommit från Stefan Östlund, skolchef vid Skolan för elektro- och systemteknik. Skolan garanterar att finansiering finns tillgänglig. beslutar att inrätta befattningen samt fastställa föreslagen anställningsprof!l efter viss justering, se bilaga 4. 6 f Lektor i väg- och banteknik Föredragande: Maria earlander Dnr: VL Anhållan om att anställningsprofjj fastställs för anställning som lektor i väg- och banteknik har inkommit från Stellan Lundström, skolchef vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad. Skolan garanterar att finansiering finns tillgänglig. beslutar att inrätta befattningen samt fastställa föreslagen anställningsprof!l efter viss justering, se bilaga 5. 6 g biträdande lektor i transportsystem Föredragande: Maria earlander Dnr: A Anhållan om att anställningsprof!l fastställs för anställning som biträdande lektor i transportsystem har inkommit från Stellan Lundström, skolchef vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad. Skolan garanterar att finansiering finns tiugänglig. beslutar att inrätta befattningen samt fastställa föreslagen anställningsprofj.! efter viss justering, se bilaga 6.

4 6 h biträdande lektor i energihistoria 4(18) Föredragande: Mittia earlander Dnr: A Anhållan om att anställningsproftl fastställs för anställning som lektor i energihistoria från Stellan Lundström, skolchef vid skolan för arkitektur och samhällsbyggnad. Skolan garanterar att finansiering finns tillgänglig. besintar att inrätta befattningen samt fastställa föreslagen anställningsproftl efter viss justering, se bilaga 7. 6 i Lektor i kemiteknik med inriktning mot elektrokemiska strömkällor Föredragande: Maria earlander Dnr: VJ~ Anhållan om att anställningsprofil fastställs för anställning som lektor i kemiteknik med inriktning mot elektrokemiska strömkällor från, ehristofer Leygraf, skolchefvid skolan kemivetenskap. Skolan garanterar att finansiering finns tillgänglig. beslutar att inrätta befattningen samt fastställa föreslagen anställningsprofil efter viss justering, se bilaga 8. 7 Befordran från adjunkt tilllektor i energiteknik (Bin Zhu) Föredragande: Lena Svensson Dnr: VL Ansökan har inkommit från Bin Zhu om befordran från tillsvidareanställd adjunkt till lektor. Ämnesontrådet för anställningen som lektor ska vara detsamma som för anställningen som adjunkt enligt högskoleförordningen 4 kap. 13.Bin Zhu har varit anställd som adjunkt sedan fastställer föreslagen anställningsprofil, se bilaga 9. Bengt Lindberg, skolchef vid Skolan för Industriell teknil< och management, föreslår i skrivelse att professor Jingli Luo, University of Alberta, Kanada, professor Philippe Knauth, Universite de Provence, Frankrike, och universitetslektor Thomas Olsson, Lunds tekniska högskola, utses till sakkunniga. diskuterar ärendet och beslutar efter förslag att utse Jingli Luo, Philippe I<nauth och Thomas Olsson till sakkunniga.

5 Protokoll nr 19/1 O 8 Befordran från lektor till professor i numerisk analys (fohan Hoffman) Föredragande: Lena Svensson 5(18) Dnr: VL Doss: 411 Ansökan har inkommit från Johan H offman om befordran från tillsvidareanställd lektor till professor. Ämnesområdet för anställningen som professor ska vara detsamma som för anställningen som lektor enligt högskoleförordningen 4 kap. 11.Johan Hoffman har varit anställd som lektor sedan fastställer föreslagen anställningsproftl, se bilaga 10. Ingrid Melinder, skolchef vid Skolan för datavetenskap och kommunikation, föreslår i skrivelse att professor Mary F. Wheeler, The University of Texas at Austin, USA, professor Petter Björstad, Universitetet i Bergen, Norge, och universitetslektor Pekka Neittaanmäki, University of Jyväskylä, Finland, utses till sakkunniga. diskuterar ärendet och beslutar efter förslag att utse Mary F. Wheeler, Petter Björstad och Pekka Neittaanrnäki till sakkunniga. 9 Utse sakkunniga för professor i industriell marknadsföring Föredragande: Jenny Lundström Dnr: VL Doss: 411 Fyra sökande finns till anställningen. Bengt Lindberg, skolchef vid Skolan för industriell teknik och management, föreslär i skrivelse att professor Rosa Chun, Manchester Business School, professor Victoria Crittenden, Boston College, och professor Mikael Ewing, Monash University, utses till sakkunniga. beslutar efter förslag och utser Rosa Chun, Victoria Crittenden och Mikael Ewing till sakkunniga. 10 Utse sakkunniga for professor i maskinelement Föredragande: Jenny Lundström D nr: VI~ Doss: 411 Sex sökande finns till anställningen. utsåg vid sammanträdet Monica lvabtysynova, Purdue University och Hans Johannesson, Chahners tekniska högskola till sakkunniga. Utskottet har att utse ytterligare en sakkunnig i ärendet. Bengt Lindberg, skolchef vid Skolan för industriell teknik och management föreslår i skrivelse att Viktor Berbynk, Chahners tekniska högskola, utses till sakkunnig. beslutar efter förslag och utser Viktor Berbynk till sakkunnig.

6 11 Docent i energiteknik (Rhamatolla Khodabandeh) 6(18) Föredragande: Jenny Lundström. Dnr: V Doss: 67 Rhamatolla Khodabandeh har inkommit med en ansökan om att bli antagen som oavlönad docent i energiteknik. Professor Björn Pahn och Bengt Lindberg, skolchef vid Skolan för industriell teknik och management, intygar i skrivelse att området för docenturen är tillnytta för skolans verksamhet och föreslär att professor Bengt Sunden, Lunds tekniska högskola, utses till sakkunnig. Till kommitten för lärarprov föreslås vidare Mats Hanson som ordförande och Malin Selleby som lärarrepresentant. Erik Östman föreslås som studeranderepresentant. beslutar bordlägga ärendet. 12 Utse sakkonniga for professor i kemiteknik med inriktning mot termokemisk omvandling av biomassa Föredragande: Maria Carlarrder Dnr:\1Lr Doss: 411 Fem sökande ftnns till anställningen. Professor Lars Petterson och Christofer Leygraf, skolchef vid Skolan för kemivetenskap, föreslär i skrivelse att professor Peter Glarborg, Danmarks Tekniske Universitet, professor Tanja Barth, Universitetet i Bergen och professor Tapio Salmi, Åbo Akademi, utses till sakkunniga. beslutar efter förslag och utser Peter Glarborg, Tanja Barth och Tapio Salmi till sakkunniga. 13 Utse sakkonniga for biträdande lektor i miljöstrategisk analys med inriktning mot hållbar kommunikation och media Föredragande: Maria Carlander Dnr: A Tre sökande ftnns till anställningen. Stellan Lundström, skolchef vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, föreslår i skrivelse att professor Henrik Baumann, Chahners tekniska högskola, och professor Jonathan G Koomey, Stanford University, utses till sakkunniga. beslutar efter förslag och utser Henrik Baumann och Jonathan Koomey till sakkunniga.

7 7(18) 14 Utse sakkunniga för lektor i urbana och regionala studier med inriktning mot urban säkerhet Föredragande: Maria Carlander Handlingar i ärendet har sänts ut Dnr: VL En sökande flnns till anställningen. Stellan Lundström, skolchef vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, föreslår i skrivelse att professor Maria Torstensson, Mahnö högskola, och professor Alex Hirschfleld, University of Huddersfleld, utses till sakkunniga. beslutar efter förslag och utser Maria Torstensson och Alex Hirschfleld till sakkunniga. 15 Docent i kärntekniska material (Nils Sandberg) Föredragande: Maria Carlander Dnr: V Doss: 67 Nils Sandberg har inkormnit med en ansökan om att bli antagen som oavlönad docent i kärntekniska material. Professor Bengt Lund Jensen och Gustav Arnberg, skolchef vid Skolan för teknikvetenskap, intygar i skrivelse att området för docenturen är till nytta för skolans verksamhet och föreslår att professor Charlotte Becquart, l'ecole Nationale Superieure de Chimie de Lille, utses till sakkunnig. Till kornmitten för lärarprov föreslås vidare Mark Pearce som ordförande och Ylad Korenicski som lärarrepresentant Sandra Tibbelin föreslås som studeranderepresentant. beslutar bordlägga ärendet. 16 Docent i geninformatik (Takeshi Shirabe) Föredragande: Maria Carlander Handlingar i ätendet har sänts ut. Dnr: V Doss: 67 Takeshi Shirabe har inkormnit med en ansökan om att bli antagen som oavlönad docent i geoinforrnatik. Professor Yifang Ban och Stellan Lundström, skolchef vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, intygar i skrivelse att området för docenturen är till nytta för skolans verksamhet Takeshi Shirabe har prövats och befunnits kvaliflcerad för "Habilitationsverfahren" vid Technische Universität, Wien. Han har dessutom nyligen blivit sakkunnigprövad för ett biträdande lektorat i geoinforrnatik. Skolan anser därmed att det uppenbarligen är obehövligt att sakkunniggranska Takeshi Shirabe och föreslår att anställningsutskott att rekommendera dekanus att Takeshi Shirabe utses till docent

8 beslutar bordlägga ärendet. 8(18) 17 Sammanträdet avslutas Ordföranden tackar de närvarande och förklarar sammanträdet avslutat. Vid protokollet (Yl er\<... ~... ~(_((/'v-.._ Mari fl.~ L.. n.l e."' u G""" ~~~ Folke Snickars

9 Bilaga 1 9(18) Lektor i Effektelektronik Ämnesområde Effektelektronik Ämnesbesktivning Ämnesområdet omfattar analys och konstruktion av huvudkretsar och styrsystem för HVDC- och FACTS-teknologier med avseende på verkningsgrad, styrbarhet och tillgänglighet. Behörighet För behörighet att anställas som lektor krävs avlagd doktorsexamen eller motsvarande vetenskapliga kompetens eller annan yrkesskicklighet inom området, genomgången högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande kunskaper samt pedagogisk skicklighet. Som sittskilda behörighetskrav gäller förmåga att söka, erhålla medel för och driva forskningsprojekt, samt förmåga att leda utbildnings- och forskningsverksamhet. Bedömningsgrunder Sökanden ska vara väl förtrogen med effektelektronik, kraftsystem och reglerteknik. Erfarenhet från projekt drivna i samverkan med eller inom industrin iu: önskviu:d, liksom experimentell erfarenhet av effektelektronisk effektomvandling, gärna med multinivå teknik. Vidare bör sökanden ha god förmåga att utveclda och genomföra undervisning av hög kvalite på såväl grund och avancerad som forskarnivå, samt att handleda doktorander. Ytterligare en bedömningsrund är förmågan att informera om forskning och utveckling. Vidare skall beaktas graden av skicklighet att utveclda och leda verksamhet och personal vid högskolan samt förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om forskning och utvecklingsarbete. Den sökande ska kunna påvisa insikt i jämställdhetsfrågor.

10 Protokoll nr 19/1 O Bilaga 2 10(18) Biträdande lektor i smarta elktaftnät med inriktning mot utbyggnad av transmissionsnät Ämnesområde Smarta elkraftnät med inriktning mot utbyggnad av transmissionsnät Ämnesbesklivning Ämnet omfattar teori, modeller och metoder för säker och kostnadseffektiv överföring av el i transtnissionsnät. Ämnet omfattar särskilt planering och utbyggnad av transtnissionsnät. Behörighet Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har en udändsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma i fråga som har avlagt examen högst fem år före ansökningstidens utgång. Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand, om det finns särskilda skäl, t.ex. föräldraledighet. Bedömningsgrunder Vid anställningen kommer särskild vikt att fåstas vid vetenskaplig skicklighet och förmåga att etablera en oberoende forskningsverksamhet inom ämnesområdet. V etenskaplig skicklighet skall ha visats genom publicering i internationellt erkända tidskrifter. Av betydelse för anställningen är sökandes förmåga att bidra till undervisningen inom ämnesområdet på såväl grundnivå som avancerad nivå och forskarnivå. I bedömningen kommer den sökandes förmåga att etablera och utveckla samarbeten inom utbildning och forskning att beaktas. Vidare skall beaktas graden av skicklighet att utveckla och leda verksamhet och personal samt förmåga att samverka med det omgivande samhållet och att informera om forskning och utvecklingsarbete. BEDÖMNINGsGRUNDER VID ANSÖKAN OM BEFORDRAN TILL LEKTOR Som bedömningsgrund vid ansökan om befordran av biträdande lektor tilllektor kommer särskild vikt att läggas vid förmågan att självständigt initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet, publicerad i internationella skrifter, och sökandes förmåga att erhålla fmansiering av forskningsverksamhet. Som särskild bedömningsgrund gäller sökandens förmåga att självständigt etablera samarbeten och forskningsinriktningar, samt inom utbildningen leda pedagogiskt utvecklingsarbete.

11 11(18) Bilaga 3 Lektor i T rådlösa sensornätverk Ämnesområde Reglerteknik med inriktning mot trådlösa sensornätverk Ämnesbesktivning Ämnet omfattar teoretiska grunder och metoder för modellering, analys, design och implementering av trådlösa sensornätverk Forskningsområdet innefattar trådlös kommunikation och nätverksprotokoll för sensorer samt analys och design av sensornätverk i reglerteknik- och automationstillämpningar. Behörighet För behörighet att anställas som lektor krävs avlagd doktorsexamen eller motsvarande vetenskapliga kompetens eller annan yrkesskicklighet inom området, genomgången högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande kunskaper samt pedagogisk skicklighet. Som särskilda behörighetskrav gäller förmåga att söka, erhålla medel för och driva forskningsprojekt, samt förmåga att leda utbildnings- och forskningsverksamhet. Bedömningsgrunder Lika stor vikt kommer att läggas vid den sökandes förmåga att kunna genomföra utbildning på såväl grund och avancerad som forskarnivå som att bedriva forskning på hög internationell nivå och av hög kvalitet, visad genom publicering i internationella tidskrifter och presenterad vid internationella konferenser. Det är positivt om kandidaten har erfarenhet från att erhålla extern finansiering för sin forskning. Vidare skall beaktas graden av skicklighet att utveckla och leda verksamhet och personal vid högskolan samt förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om forskning och utvecklingsarbete.

12 12(18) Bilaga 4 Biträdande lektor i industriella informationssystem BAKGRUND För att tillåta alltmer komplicerade elproduktionssttukturer och ehnarknadsmodeller behöver kraftöverföringsbolag och affårsverk införa mer intelligent övervakning och styrning av sin verksamhet. Utveckling av industriella informations- och styrsystem syftar till att tillhandahålla sådan intelligens. Ämnesområde Industriella informationssystem Ämnesbeskrivning Ämnesområdet omfattar analys, modellering och utvärdering av företagsinformationssystem i syfte att stödja systemplanering, underhåll och drift, särskilt inom elkraftindustrin. Området omfattar utvärdering och prediktion av icke-funktionella systemegenskaper som interopetabilitet och modifierbarhet. Behörighet Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma i fråga som har avlagt examen högst fem år före ansökningstidens utgång. Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand, om det fmns särskilda skäl, t. ex. föräldraledighet. Bedömningsgrunder Av vikt för anställningen är den sökandes vetenskapliga skicklighet inom ämnesområdet, erfarenhet av undervisning och handledning liksom erfarenhet av utvecklingsarbete inom undervisning och forskning. Anställningen kräver erfarenhet av nära samarbete med näringslivet. Särskilt meriterande är kännedom om verksamhetsstödjande progamvarusystem inom elkraftindustrin. Bedömningsgrunder vid ansökan om befordran tilllekror Som bedömningsgrund vid ansökan om befordran av biträdande lektor tilllektor kommer särskild vikt att läggas vid fönnågan att självständigt initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet, publicerad i internationella skrifter, och sökandes förmåga att erhålla fmansiering av forskningsverksamhet. Som särskild bedömningsgrund gäller sökandens förmåga att självständigt etablera samarbeten och forskningsinriktningar, samt inom utbildningen leda pedagogiskt utvecklingsarbete.

13 Bilaga 5 13(18) Anställningsprofil for lektor i väg- och banteknik Ämnesområde Väg- och ban teknik Åmnesbesktivning Ämnesområdet innefattar planering, design, konstruktion, samt drift och underhåll av vägar och järnvägsspår. Forskningens fokus ligger på användning av mekaniska metoder för lösning av vägproblem med tonvikt på kemo-mekanisk och numerisk modellering. Behörighet Behörig att anställas som lektor är den som dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens, dels har genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper, dels har visat pedagogisk skicldighet. Som särskilda behörighetskrav gäller förmåga att söka, erhålla medel för och driva forsirningsprojekt samt förmåga att leda utbildnings- och forskningsverksamhet. Bedömningsgrunder Den sökande ska ha dokumenterad vetenskaplig, teknisk och pedagogisk skicklighet inom ämnesområdet samt ledaregenskaper och annan skicklighet av betydelse för anställningen. Anställningen kräver bred kunskap om ämnesområdet samt särskilt vetenskapligt djup mom något av dess delområden. För anställningen krävs doknmenterad erfarenhet av att bygga upp och leda forsirning samt erfarenhet i att undervisa inom såväl grundnivå som avancerad nivå och forskarnivå. Som särskilda bedömningsgrunder kommer erfarenhet av samverkan över ämnesgränser tillmätas stor vikt liksom erfarenhet av att bygga upp forskningsprogram i samarbete med forskningsfinansiärer samt att utveckla samarbete med industriella aktörer.

14 Protokoll nr 19/1 O 14(18) Bilaga 6 Anställningsprofil for biträdande lektor for transportsystem Ämnesområde Transportsystem Ämnesbeskrivning Ämnesområdet innefattar studier av transportsystem med fokus på planering, design, modellering och drift av transportsystem och multimodala transportnät, metoder för att utveckla effektiva och hållbara transportsystem samt transporttillämpningar av information och kommunikationssystem. Behörighet Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör de11 komma i fråga som har avlagt examen högst fem åt före ansökningstidens utgång. Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand om det finns särskilda skäl, t.ex. föräldraledighet. Bedömningsgrunder Den sökande skall ha visat förmåga att bedriva framstående forskning och undervisning inom ämnesområdet, samt ha goda ledaregenskaper. Sökande skall ha goda kvantitativa kunskaper och bakgrund inom ett eller flera delområden inom ämnesområdet (t.ex. transportsystem, modellering och sin1ulering, trafiksystem, godstransporter och logistik, kollektivtrafik). Det läggs större vikt vid den sökandens totala skicklighet än vid skicklighet inom specifika delområden. Den sökande ska bedriva tvärvetenskaplig forskning i samarbete med andra forskargrupper och delta i det strategiska forskningsprogrammet TRENoP på. Internationell forskningserfarenhet är önskvärd. Den sökandes fönnåga att aktivt bidra till den pedagogiska verksamheten inom ämnesområdet, inom såväl grundutbildning som forskarutbildning, är ett viktigt kriterium. Ett ytterligare kriterium för anställning är den sökandes förmåga att samarbeta med industri och förvaltning samt att interagera med samhället och kommunicera forskningsresultat. Bedömningsgrunder vid ansökan om befordran av biträdande lektor tilllektor För befordran av biträdande lektor till tillsvidareanställd lektor ska gälla sökandens förmåga att självständigt initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet, publicerad i internationella skrifter, och sökandens förmåga att erhålla finansiering av forskningsverksamhet. Som särskild bedömningsgrund gäller sökandes förmåga att självständigt etablera nya samarbeten och forskningsinriktningar, samt inom utbildningen delta i pedagogiskt utvecklingsarbete.

15 Protokoll nr 19/1 O 15(18) Bilaga 7 Anställningsprofil för biträdande lektor i energihistoria Ämnesområde Energihistoria Åmnesbesktivning Ämnesområdet innefattar industrisamhällets energisystem ur historiskt perspektiv, vilket omfattar studier av energisystem som sociotekniska system och av konkurrens och samverkan mellan olika energisystem samt samverkan mellan energi- och transportsystem samt informationssystem. Vidare ingår analyser av energisystemens betydelse för ekonomisk tillväxt och av deras miljökonsekvenser och sårbarhet, samt av ömsesicliga beroenden mellan aktörer inom internationella och nationella energisystem. Behörighet Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har en udändsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma i fråga som har avlagt examen högst fem år före ansökningstidens utgång. Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand, om det finns särskilda skäl, t.ex. föräldraledighet. Bedömningsgrunder Den sökande skall ha visat vetenskaplig skicklighet i historiska studier av tektrik, vetenskap eller miljö. I bedömningen fastes stor vikt vid vetenskaplig skicklighet visad genom internationell publicering, och etablering av samarbeten. Erfarenhet av undervisning är meriterande. I bedömningen kommer den sökandes förmåga att etablera och utveckla samarbeten inom utbildning och forskning att beaktas. En bedömningsgrund är om den sökande kan etablera en oberoende forskningsverksamhet och erhålla externa forskningsanslag. Erfarenhet från andra forskningsmiljöer än, motsvarande en postdoktorsperiod eller doktorsexamen från annat lärosäte, är meriterande. Vidare beaktas graden av skicklighet när det gäller att utveckla och leda verksamhet och personal vid högskolan samt förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om forskning. Bedömningsgrunder för befordran tilllektor Utöver s alhuänna krav för befordran tilllektor gäller därutöver som bedömningsgrund sökandens förmåga att självständigt initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet, publicerad i internationella skrifter, och sökandens förmåga att erhålla finansiering av forskningsverksamhet. Som särskild bedömningsgrund gäller sökandes förmåga att självständigt etablera samarbeten och forskningsinriktningar samt inom utbildningen delta i pedagogiskt utvecklingsarbete.

16 Bilaga 8 16(18) Anställningsprofillektor i Kemiteknik med inriktning mot elektrokemiska strömkällor Ämnesområde Kemiteknik med inriktning mot elektrokemiska strömkällor Ämnesbeskrivning Ämnet innefattar kemitekniska och elektrokemiska studier av elektrokemiska strömkällor, och då främst laddningsbara batterier och bränsleceller. Centralt för ämnet är utveckling och användning av elektrokemiska karakteriseringsmetoder vid relevanta betingelser, även inlduderande matematisk modellering, för elektroder, elektrolyter och hela celler. Elektrokemiska prestanda och livslängdsfrågor för tillämpningar inom områdena fordon, smarta nät och förnybar kraftproduktion är av speciellt intresse. Behörighet För behörighet att anställas som lektor krävs avlagd doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens eller annan yrkesskicklighet inom området, genomgången högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande kunskaper samt pedagogisk skicklighet. Som särskilda behörighetskrav gäller förmåga att söka, erhålla medel för och driva forskningsprojekt, samt förmåga att leda utbildnings- och forskningsverksamhet. Bedömningsgrunder Lika stor vikt kommer att läggas vid den sökandes fönnåga att kunna genomföra utbildning av hög kvalitet inom grnnd- och forskatutbildning och att bedriva forskning på hög internationell nivå. Graden av intresse och förmåga till pedagogiskt utvecklings- och förnyelsearbete liksom fönnåga att initiera och driva forskningsprojekt kommer att tillmätas stor vikt. Särskilt meriterande är det att kunna undervisa på svenska på grundnivå samt i kemiteknik på avancerad nivå. Vidare beaktas förmåga till samverkan med det omgivande samhället och förmåga att informera om forskning och utvecklingsarbete. Som särskilda behörighetskrav gäller förmåga att söka, erhålla medel för och driva forskningsprojekt, samt förmåga att leda utbildnings- och forskningsverksamhet.

17 17(18) Bilag 9 Anställningsprofil f'or Bin Zhu Bin Zhu, tillsvidareanställd adjunkt vid skolan för industriell teknik och management, ITM, har ansökt om befordran till en anställning som lektor vid. En anställningsprofil bestående av ämnesområde och behörighetskrav skall fastställas för den sökande. Enligt högskoleförordningen 4 kap. 13 skall ämnesområdet för anställningen som lektor vara detsamma som för anställningen som adjunkt. Bin Zhu anställdes 2009 som adjunkt. Beslut beslutar att fastställa följande anställningsprofll för sökande Bin Zhu Ämnesområde Energiteknik Behörighetskrav Högskoleförordningen 4 kap. 7 och universitetsstyrelsens beslut , prot 7/09, 2.5. Anställningsordning för lärare vid.

18 18(18) Bilaga 9 Anställningspro m för Johan H offman J o han Hoffman, tillsvidareanställd lektor vid skolan för datavetenskap och kommunikation, CSC, har ansökt om befordran till en anställning som professor vid. En anställningsprofll bestående av ämnesonuåde och behörighetskrav skall fastställas för den sökande. Enligt högskoleförordningen 4 kap. 11 skall ämnesonuådet för anställningen som professor vara detsamma som för anställningen som lektor. Johan Hoffman anställdes 2008 som lektor i numerisk analys. Beslut beslutar att fastställa följande anställningsprofll för sökanden Johan H offman Amnesonuåde Numerisk analys Behörighetskrav Högskoleförordningen4 kap. 5 och universitetsstyrelsens beslut , prot 5/008, 2.4 Anställningsordning för lärare vid.