Läkemedlets väg genom kroppen. Hur påverkar kroppen läkemedlet och hur påverkar läkemedlet kroppen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedlets väg genom kroppen. Hur påverkar kroppen läkemedlet och hur påverkar läkemedlet kroppen?"

Transkript

1 Läkemedlets väg genom kroppen Hur påverkar kroppen läkemedlet och hur påverkar läkemedlet kroppen?

2 HUR HITTAR LÄKEMEDLET RÄTT? Denna skrift är framtagen av LIF, som är branschorganisation för de forskande läkemedelsföretagen. Författare är Per M. Hellström, Professor, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet. INLEDNING Farmakologi är läran om läkemedel och deras verkningar. Den här skriften redogör för hur ett läkemedel hittar till den plats i kroppen där det ska utöva sin effekt. De olika steg som alla läkemedel genomgår i kroppen beskrivs, såsom tillförsel och upptag, fördelning, effekt, nedbrytning och utsöndring samt hur läkemedlet ska doseras, d v s vilka kriterier som ligger till grund för om en läkemedelsbehandling blir framgångsrik eller inte. Ett läkemedel definieras som en produkt som har till uppgift att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom hos människa eller djur. Inom farmakologin pratar man om tre olika användningsområden för läkemedel: symtomatisk behandling där man häver ett symtom som t ex smärta eller feber, kausal behandling där man behandlar orsaken till ett sjukdomstillstånd t ex infektion eller hormonbrist samt diagnostisk behandling där man påvisar ett sjukdomstillstånd t ex med hjälp av ett röntgenkontrastmedel. 2 TILLFÖRSEL AV LÄKEMEDEL TILL KROPPEN Vad händer efter att man svalt ett läkemedel? Det är en snårig väg för läkemedlet att nå fram till sin verkningsplats i kroppen, antingen man får det som en injektion eller tar det som en tablett. De uppenbara frågor som inställer sig är: Hur tas läkemedlet upp i kroppen? Hur hittar det sedan vidare till det sjuka organ där det ska verka? Vad påverkar läkemedlets möjlighet att nå fram till det sjuka organet? Läkemedel kan tillföras direkt till blodbanan, antingen intravenöst i ett blodkärl, eller i en muskel eller under huden. Den intravenösa tillförseln används i akuta situationer när man snabbt vill ha effekt. I andra situationer som inte är fullt så akuta kan det ges intramuskulärt eller under huden. Valet av tillförselväg bestäms också av hur läkemedlet påverkar vävnaden där det ges, eller hur den lokala miljön i kroppen påverkar läkemedlet. Om läkemedlet i sig har en lokalirriterande effekt måste det ges direkt i ett blodkärl för att inte skada omkringliggande vävnad, vilket t ex gäller vid behandling med cellgifter. För att uppnå en långsam frisättning av ett läkemedel kan man ge det som en fettlösning, vilket är vanligt vid hormonbehandling, eller i en stor muskel t ex sätesmuskeln. I situationer där läkemedlet riskerar att brytas ner i magsäckens sura miljö eller i levern kan det också ges i ett blodkärl, i en muskel eller under huden för att en så stor mängd av läkemedlet som möjligt ska nå sin verkningsplats i kroppen. Detta gäller t ex vid behandling med insulin, som ges under huden för att läkemedlet annars skulle brytas ner i mag-tarmkanalen. Vid behandling med smärtstillande läkemedel av morfin-typ kan det vara angeläget att uppnå effektiv behandlingseffekt, vilket bäst sker genom att ge preparatet i injektionsform direkt i blodet.

3 Det vanligaste är dock att läkemedlet ges via munnen och det måste då tas upp i mag-tarmkanalen innan det når blodbanan. Denna tillförselväg är enkel och kan skötas av patienten själv, men det finns alltid en risk att substansen bryts ner i magsäckens sura miljö eller vid passagen genom levern. Se figur 1. Figur 1. Läkemedlets vandring i kroppen efter att läkemedlet har svalts och tagits upp till blodbanan från mag-tarmkanalen (överst), eller efter att läkemedlet har injicerats direkt i ett blodkärl och därefter fördelats i kroppen (nederst). Både vid upptag av läkemedel från mag-tarmkanalen och vid dess vandring över kärlväggarna i blodbanan måste läkemedlet passera genom biologiska membraner. Dessa biologiska membraner består till huvuddelen av ett fettskikt med små vattenkanaler. Se figur 2. Figur 2. Den biologiska membranen består av två fettskikt som ligger an mot varandra, ett som vetter utåt, ett som vetter inåt. Fettlösliga läkemedel tas upp direkt över hela membranen. I den biologiska membranen finns också vattenfyllda porer. Genom dessa kan vattenlösliga läkemedel tas upp. 3

4 Vattenkanalerna utgör bara en tusendel av membranens totala yta. Läkemedel är kemiska substanser som antingen är fettlösliga eller vattenlösliga. De fettlösliga läkemedlen vandrar som regel med lätthet genom den fettlösliga delen av membranen. Upptaget av läkemedlet blir då snabbt och effektivt. De vattenlösliga läkemedlen tas upp genom de vattenfyllda kanalerna, men på grund av att dessa endast utgör en mindre del av ytan så får de betydligt svårare att passera membranen än fettlösliga läkemedel som kan tas upp över nästan hela membranytan. Exempel på vattenlösliga läkemedel är olika typer av penicilliner, som används mot infektioner, och acetylsalicylsyra, som är den aktiva substansen i vanliga värktabletter t ex Magnecyl. Det är skillnaden i koncentration läkemedel på de olika sidorna av membranen som driver läkemedlet från hög till låg koncentration för att uppnå en utjämning mellan de båda sidorna. UPPTAG AV LÄKEMEDEL Upptag efter injektion Fördelningen av läkemedel till olika organ sker via blodcirkulationen. Läkemedel som ges som intravenös injektion kommer direkt att befinna sig i blodbanan, medan läkemedel som givits som en injektion i en muskel eller under huden måste vandra genom blodkärlens membran för att nå blodbanan. Upptag från mag-tarmkanalen Mag-tarmkanalen sträcker sig från munnen till ändtarmen. Upptaget av läkemedel som ges via munnen och sväljs för att tas upp från mag-tarmkanalen till blodbanan är mer komplicerad än vid injektion. Först och främst måste läkemedlet lösas i den saliv, mag- och tarmsaft samt bukspott och galla som läkemedlet blandas med i mag-tarmkanalen. Läkemedlets grad av fettlöslighet påverkas längs dess väg genom mag-tarmkanalen. Fettlösligheten påverkas av om läkemedlet har en sur eller basisk kemisk karaktär. De läkemedel som är syror är fettlösliga i magsäcken och tas snabbt upp där, medan basiska läkemedel blir fettlösliga först när de kommit ner i tarmen och tas upp där. Denna princip är generell men undantag finns. En avgörande skillnad mellan att svälja ett läkemedel mot att ge det som en injektion direkt i blodbanan, är att det läkemedel som når magsäcken alltid kommer att passera levern innan det går vidare ut i kroppen. Detta beror på att blodflödet i mag-tarmkanalen är unikt eftersom det går direkt från tarmen till levern som nästa organ. Se figur 1. Levern är ett av kroppens mest aktiva organ med hög ämnesomsättning och har som sin främsta uppgift att rena kroppen från dess egna slaggprodukter och dessutom att skilja ut främmande ämnen. Det innebär att alla läkemedel som når levern från mag-tarmkanalen kommer att utsättas för nedbrytning. Efter passagen av levern finns oftast endast en mindre del av läkemedlet kvar som kan gå vidare till hjärtat för fördelning till övriga delar av kroppen, såsom hjärna, hjärta, muskulatur, mag-tarmkanal och andra organ. Se figur 3. 4

5 Figur 3. Läkemedlet sprids med blodflödet till olika organ. Hjärtats pumparbete (mäts som minutvolym) fördelar sig till våra olika organ beroende på hur mycket näring och syre dessa behöver. Det finns två delar av mag-tarmkanalen varifrån blodflödet inte direkt passerar levern. Det är munhålan och ändtarmen. Blodflödet från dessa områden går direkt till hjärtat via vensystemet utan att passera levern. En större del av läkemedlet kommer på detta vis att bli tillgängligt för stora kretsloppet och fördelas med cirkulationen till olika organ. Läkemedel som ges via munhålan för att snabbt tas upp därifrån till blodbanan och ge effekt läggs vanligen under tungan eller tuggas sönder för att påskynda upptaget. Detta gäller exempelvis vid behandling av kärlkramp i hjärtat med nitroglycerin, eller vid behandling med smärtstillande läkemedel. Särskilda munlösliga tabletter som smälter på tungan finns också för vissa läkemedel för att ge en snabb och fullständig tillförsel av läkemedlet till blodbanan. Läkemedel kan också tillföras i mag-tarmkanalen som stolpiller via ändtarmen. Detta lämpar sig framför allt för behandling vid illamående eller för behandling av små barn. Med stolpiller kommer läkemedlet att tas upp till blodbanan utan att passera levern och nå hjärtat direkt. En viktig skillnad är att upptaget från ändtarmen kan vara osäkert och variera betydligt. Ett viktigt exempel på tillförsel i form av stolpiller är behandling med smärtstillande läkemedel av morfin-typ. Dessa läkemedel kan inte tas i tablettform eftersom substansen bryts ner vid passagen genom levern. Man kan då använda stolpiller för att få en omedelbar och effektiv smärtlindring som dessutom går att ge sig själv utan hjälp av sjukvårdspersonal, sprutor och injektionsnålar. 5

6 Läkemedel som ges lokalt Läkemedel ges ibland lokalt till det organ där det ska utöva sin effekt. T ex vid behandling av nästäppa vid en förkylning där man med näsdroppar påverkar nässlemhinnan med avsvällande läkemedel. Det är också en viktig behandlingsform framförallt vid behandling av astma där läkemedlet ges som inhalation och når ända ut i lungans finaste förgreningar. Vid behandling av ögonsjukdomar är också lokal tillförsel den vanligaste behandlingsformen. Läkemedel som ges som ögondroppar har en normal avrinning via tårkanalerna till näshålan och vidare till svalget, vilket innebär att ögondroppar kan komma att sväljas och nå mag-tarmkanalen! Lokal tillförsel av läkemedel används helt naturligt vid behandling av hudsjukdomar i form av lösning, kräm eller salva. Ofta är det inte hela hudkostymen som ska behandlas utan endast begränsade partier. Vid sjukdomar i ändtarmen önskar man ofta en lokal effekt. Detta kan uppnås med läkemedel i form av stolpiller. Vid en sådan behandling är tanken att läkemedlet ska tas upp lokalt över membranen och verka direkt på plats på mottagarstrukturer i det sjuka organet. Det grundläggande syftet med att ge ett läkemedel lokalt är att koncentrera effekten till det organ och den sjukdom som ska behandlas, samtidigt som man vill undvika spridda effekter på andra organ i kroppen och på så vis minska risken för biverkningar. Detta är möjligt vid sjukdomar som är begränsade till vissa organ som kan nås utifrån. Den typiska situationen är behandling med kortisonpreparat. Man väljer då helst de läkemedelsformer som kan ges lokalt för att undvika de biverkningar som kan uppträda efter långvarig behandling med kortison. FÖRDELNING I KROPPEN När läkemedlet når blodbanan förs det med blodflödet till hjärtat och vidare från hjärtats vänstra kammare till olika organ på ett sätt som följer en given fördelning. Se figur 3. På så vis kommer hjärnan att få en förhållandevis stor del av blodflödet, liksom mag-tarmkanalen, levern och njurarna, medan hud, skelett och fettvävnad får en mindre del. Fördelningen av läkemedlet styrs inte bara av blodflödet. Läkemedlets karaktär av fettlöslighet har också betydelse. Detta innebär att läkemedel som har fettlösliga egenskaper lätt kan vandra genom kärlväggen och nå vidare in i cellerna. Läkemedel som har en vattenlöslig karaktär kommer att ha svårare att vandra över membranen och driver runt i blodbanan under betydligt längre tid innan de når cellerna. 6 Bindning i blodbanan En faktor som håller läkemedlet kvar i blodbanan är dess grad av bindning till olika äggviteämnen, proteiner, som finns i blodbanan. En viktig funktion för dessa proteiner är att hålla vätska kvar i blodbanan, så att den inte går ut i vävnaden och ger svullnad, ödem. På samma sätt hålls också läkemedel kvar i blodomloppet. Under cirkulationen i blodbanan förekommer läkemedlet i två olika former, dels som proteinbundet läkemedel och dels som fritt läkemedel. Den proteinbundna delen av läkemedlet är inaktiv och fungerar som en depå, medan det fria läkemedlet är biologiskt aktivt och kan vandra över till vävnaderna och ge effekt. När det fria läkemedlet lämnar blodbanan för att nå det organ där det ska ge sin effekt kommer nytt läkemedel att frigöras

7 från den proteinbundna delen. Läkemedlets bindningsbenägenhet till protein i blodbanan avgör hur stor andel som kommer att vara i fri form. Läkemedel med hög proteinbindningsgrad kommer naturligtvis att ha en större tendens att stanna kvar i blodbanan, medan läkemedel med låg proteinbindningsgrad tenderar att lämna blodbanan och vandra över till det organ där de ska ge effekt. Barriärer i hjärna och livmoderkaka Vissa områden i kroppen har ett speciellt skydd, såsom hjärnan som skyddas av den s k blod-hjärnbarriären. Foster skyddas på samma sätt av livmoderkakan som utvecklas i livmodern under graviditet. Dessa bägge barriärer kännetecknas av att endast små molekyler med hög fettlöslighet kan passera. På det viset har naturen givit hjärnan och fostret ett särskilt skydd mot yttre påverkan, inte bara av läkemedel, utan också av andra ämnen som kan påverka viktiga hjärnfunktioner och organbildning under fosterlivet. Vid vissa sjukdomar kan blod-hjärnbarriären förändras i sin genomsläpplighet. Detta sker t ex vid hjärnhinneinflammation där barriärfunktionen minskar p g a inflammationen, vilket också är en förutsättning för att antibiotika ska kunna ge effekt. I takt med att inflammationen avtar så kommer genomsläppligheten av antibiotika också att minska för att till slut helt avta. I livmoderkakan förändras barriärfunktionen under graviditeten. Under den första perioden av fosterlivet när alla organ ska bildas är passagen över livmoderkakan mycket begränsad, men ökar senare när fostret behöver växa till och kräver mer näringsämnen. Det är viktigt att vara restriktiv med intag av läkemedel under graviditeten. Fostret har ett inbyggt skydd i livmoderkakan under den känsliga delen av utvecklingen när organen anläggs fram till vecka 14 av fosterlivet men många läkemedel har dokumenterad fosterskadande effekt. Man ska aldrig själv avbryta eller ändra en pågående läkemedelsbehandling. Det är därför viktigt att alltid rådgöra med sin läkare när man planerar eller konstaterar en graviditet. Bindning till vävnader När läkemedlet har nått fram till den vävnad eller organ där det ska verka kommer det att bindas till olika receptorer och enzymsystem. Se figur 4. Läkemedlet kan därmed påverka organets funktion. Figur 4. Läkemedlet träffar på mottagarstrukturer (receptorer) på cellytan eller inne i cellerna. Läkemedlet kan nu styra cellernas arbete och organens funktion. 7

8 Läkemedlet binder sig mer eller mindre starkt till bindningsställen i organet. Om bindningen av en läkemedelsmolekyl till bindningsplatsen medför en förändring i cellens funktion, talar man om en receptor. Som regel är en receptor mycket specifik, vilket ställer mycket höga krav på läkemedelsmolekylens uppbyggnad och struktur för att kunna binda till receptorn. Bindning till receptorer Läkemedlets bindning till receptorer kan sägas vara hela grunden för en framgångsrik läkemedelsbehandling. Vid all forskning inom farmakologin strävar man efter att så specifikt som möjligt kunna påverka de receptorer som ligger till grund för utvecklingen av en sjukdom. En receptor är den specialiserade del av en cell som ett läkemedlet ska påverka. Detta innebär att ett förväntat biologiskt svar uppkommer i denna cell. Den aktiva styrningen av en läkemedelseffekt är helt kopplad till kroppens olika receptorfunktioner, som antingen är stimulerande eller hämmande. I många fall inom farmakologin vill man minska kroppens egen stimulering av en receptor. I sådana fall blockerar läkemedlen receptorerna. Detta sätt används ofta för att behandla sjukdomar såsom högt blodtryck, matstrupskatarr och magsår. I andra fall vill man stimulera en funktion och då kan man ge ett läkemedel som stimulerar receptorer. Detta gäller t ex vid behandling av astma. Läkemedel kan också vara helt ospecifika och påverka alla celler utan att verka via receptorer. Detta gäller för t ex narkosgaser. I och med att läkemedlet nått fram till sin verkningsplats och påverkat en cellfunktion är uppdraget slutfört. UTSÖNDRING AV LÄKEMEDEL Förutom att läkemedel ska tas upp, fördelas i organismen och ha effekt, så ska de också lämna kroppen. Många läkemedel, såsom t ex pencilliner, lämnar kroppen i oförändrad form med urinen efter filtration i njurarna. För läkemedel som utsöndras genom filtration i njurarna har ålder och njurfunktion stor betydelse för hur effektivt detta kan ske. De flesta läkemedel, t ex acetylsalicylsyra, smärtstillande, eller 1 -receptorblockerare, mot högt blodtryck, bryts först ner i levern och omformas till inaktiva och vattenlösliga substanser. De kan därefter lämna kroppen med urinen efter filtration i njurarna. Vissa läkemedel utsöndras via gallan till tarmen. De läkemedel som utsöndras med gallan i tarmens övre del kommer senare att tas upp på nytt i tunntarmens sista del. Dessa läkemedel kommer således att passera levern igen innan de når blodomloppet. Detta kretslopp kallas det enterohepatiska kretsloppet och medför att läkemedlet dröjer sig kvar i organismen under längre tid. För varje gång läkemedlet passerar ut med gallan kommer dock en mindre mängd att gå ut med tarminnehållet så att läkemedlet vartefter försvinner. Begreppet eliminering sammanfattar alla de processer som minskar läkemedlets koncentration i kroppen d v s nedbrytning, inlagring i fettvävnad, utsöndring med urin, avföring, utandningsluft, svett och bröstmjölk. För läkemedel som elimineras genom nedbrytning i levern är det ofta stora skillnader i elimineringshastighet mellan olika individer. Leverns förmåga att bryta ner läkemedel är 8

9 starkt beroende på individens genetiska egenskaper. Denna förmåga varierar också med åldern samt mellan könen och mellan olika etniska grupper. Ytterligare en faktor av betydelse för elimineringen av ett läkemedel är den anpassning av nedbrytningshastigheten som sker vid långtidsbehandling med många läkemedel. Detta fenomen kallas enzyminduktion. Vid behandling med t ex olika läkemedel mot epilepsi, vilka ofta tas under en stor del av livet, kommer elimineringshastigheten successivt att öka. Detta innebär att läkemedelskoncentrationen i blodet blir lägre och behandlingseffekten kan gå förlorad. Behandlingen styrs och kontrolleras genom upprepade blodprov för att bestämma rätt koncentration. Dosen justeras därefter vid behov. Halveringstid ett mått på eliminering De flesta läkemedel elimineras efter principen: ju mer läkemedel i organismen desto effektivare eliminering. Elimineringshastigheten för ett läkemedel brukar anges som dess halveringstid (t ½). Med detta menas den tid det tar för en viss koncentration av ett läkemedel i blodbanan att halveras. Halveringstiden för ett visst läkemedel är alltid lika lång oberoende av hur mycket läkemedel som finns i kroppen. Det innebär att ju mer läkemedel som finns i cirkulationen, desto mer kommer att elimineras. När läkemedelskoncentrationen vartefter minskar så utsöndras också en mindre mängd, vilket innebär att utsöndringen alltid blir proportionerlig mot mängden läkemedel i kroppen. Halveringstiden blir då konstant. För samma läkemedel kan dock halveringstiden variera mellan olika personer. Halveringstiden har betydelse för läkemedelseffektens varaktighet och avgör när en ny dos av läkemedlet ska tas för att bibehålla koncentrationen i blodbanan och få en säker behandlingseffekt. I vissa fall kommer läkemedel inte att följa denna princip utan elimineras med en konstant nedbrytningshastighet (t ex warfarin). Det beror på att elimineringskapaciteten i levern överskrids och inte räcker till när mängden läkemedel ökar. Detta innebär att elimineringen går förhållandevis sett långsammare och läkemedlet kommer att ligga kvar i cirkulationen tills det slutligen är helt eliminerat. I enstaka fall kan elimineringen av ett läkemedel ske som en kombination av bägge dessa mönster, t ex vid förgiftningar då mycket stora mängder av en främmande substans eller läkemedel ska elimineras ur kroppen. Så länge som läkemedelsmängden överskrider leverns elimineringskapacitet kommer läkemedlet att utsöndras med konstant hastighet, när sedan mängden sjunker övergår utsöndringen till att bli proportionerlig mot mängden läkemedel i organismen (halveringstid). Se tidigare beskrivning av halveringstid. DOSERING AV LÄKEMEDEL Vad är då meningen med att beskriva ett läkemedels upptag, fördelning, nedbrytning och utsöndring ur kroppen? Hur kommer det patienten till del? I alla sammanhang när det gäller läkemedelsbehandling så måste preparatet doseras rätt. Beroende på hur mycket av läkemedlet som absorberas och binder sig till olika vävnader, så måste det bli en viss mängd fritt läkemedel kvar för att ge rätt effekt. Samtidigt som koncentrationen av läkemedel byggs upp så börjar också elimineringen. Alla dessa faktorer reglerar slutligen den koncentration läkemedlet får i blodbanan när det tas med regelbunden dosering. 9

10 Läkemedel med kort halveringstid kommer att elimineras snabbt och hinner elimineras innan nästa dos av läkemedlet tas. Se figur 5. I andra fall när läkemedlet har lång halveringstid hinner det inte elimineras fullständigt före nästa dos. Det betyder att en ny dos av läkemedlet adderas till den kvarvarande mängden läkemedel så att man successivt bygger upp en koncentration i blodbanan, s k kumulering. Se figur 6. Figur 5. Vid upprepad dosering av läkemedel med kort halveringstid kommer koncentrationen av läkemedlet i cirkulationen att variera kraftigt. Exempel på läkemedel som uppträder på detta sätt är antibiotika. 10 Figur 6. Vid upprepad dosering med läkemedel med lång halveringstid kommer inte allt läkemedel att hinna elimineras innan nästa dos tas. Det innebär att den nya dosen av läkemedlet läggs till den föregående och det blir en successiv ansamling (kumulering) av läkemedlet i kroppen. Läkemedlets koncentration ska ligga inom det terapeutiska intervallet.

11 Dosen ska vara anpassad så att koncentrationen i blodbanan ligger inom ett terapeutiskt intervall. Med det menas att koncentrationen måste ligga över en viss tröskelnivå för att säkert ge effekt, men samtidigt inte över den nivå där biverkningar kan uppträda. Eftersom läkemedlet elimineras kontinuerligt måste dosen upprepas med jämna mellanrum för att bibehålla koncentrationen inom det terapeutiska intervallet. Efter ett visst antal doseringar har koncentrationen nått jämvikt. Se figur 6. Med det menas att varje ny dos av läkemedlet får blodkoncentrationen att stiga lika mycket som den sedan sjunker till nästa dos. Den tid det tar att uppnå jämviktstillstånd i blodbanan bestäms av halveringstiden. Som tumregel gäller att en jämvikt inträder efter fem halveringstider om samma dos av läkemedlet ges fortlöpande. SAMMANFATTNING Hur ett läkemedel ska doseras beror på dess absorption, fördelning, halveringstid samt den koncentration som krävs för att nå det terapeutiska intervallet. Genom att beräkna dessa kan man få fram hur läkemedlet kommer att uppträda vid upprepad dosering under en behandlingsperiod. Med detta som grund kan man bedöma läkemedlets effektivitet i behandlingen och eventuella biverkningsrisker. Det är sedan viktigt att följa en given ordination. Ska ett läkemedel tas tre gånger per dag betyder det att det ska gå 8 timmar mellan doseringstillfällena. Detta för att uppnå jämvikt och ligga inom det terapeutiska intervallet som innebär optimal effekt av läkemedlet med minsta risk för biverkningar. För mer information om tillförsel och upptag av läkemedel se t ex Fass.se och Patient-Fass. 11

12 LIF LIFs mission: Läkemedel är en hjälp för livet. Nya läkemedel är en möjlighet till bättre hälsa. LIFs uppgift är att skapa goda förutsättningar för forskning och utveckling av läkemedel. LIF skall verka för en god tillgång till läkemedel och skapa förståelse för läkemedlens betydelse för människors livskvalitet. Denna skrift är framtagen av LIF, som är branschorganisation för de forskande läkemedelsföretagen. Författare är Per M. Hellström, Professor, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet. Läkemedelsindustriföreningens Service AB/The Swedish Association of the Pharmaceutical Industry AB Box 17608, SE Stockholm, Tel Fax

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet KUT HT 2011 Farmakokinetik 1 Farmakokinetik = att matematiskt försöka beskriva tidsförloppet

Läs mer

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel Säkra läkemedel? Säkra läkemedel? Det finns många missuppfattningar om läkemedel. Bristande kunskap kan göra att behandlingen inte genomförs på rätt sätt och därmed leda till försämrad hälsa och livskvalitet.

Läs mer

Farmakodynamik och Farmakokinetik

Farmakodynamik och Farmakokinetik Farmakodynamik och Farmakokinetik Farmakodynamik Dosresponssamband EC50 (Effective concentration for 50 % of the response): Koncentrationen av ett läkemedel som gör hälften av maximalkraften. Visas i en

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension 26.10.2015, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Naproxen

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst VI.2.2 Sammanfattning av nyttan av behandlingen VI.2.3 Okända faktorer

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

FERRING PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED CORTIMENT. Broschyren är framtagen i samarbete med IBD-sjuksköterskor.

FERRING PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED CORTIMENT. Broschyren är framtagen i samarbete med IBD-sjuksköterskor. FERRING PHARMACEUTICALS PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED CORTIMENT Broschyren är framtagen i samarbete med IBD-sjuksköterskor. VAD ÄR CORTIMENT1? Cortiment innehåller budesonid. Budesonid

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop Labbrapport åasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåas Den virtuella katten dfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfg

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Farmakokinetik. Innehåll - Farmakokinetik. Farmakokinetik 9/7/2016. Definition Administrationsvägar ADME

Farmakokinetik. Innehåll - Farmakokinetik. Farmakokinetik 9/7/2016. Definition Administrationsvägar ADME Administration Distribution Metabolism Exkretion Allmän farmakologi Farmakokinetik Daniel Eckernäs Avdelningen för farmakologi Daniel.eckernas@neuro.gu.se Innehåll - Farmakokinetik Definition Administrationsvägar

Läs mer

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett Information om din behandling med Concerta Läkemedelsbehandling vid ADHD Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250

Läs mer

Adaptogener. September 2007

Adaptogener. September 2007 Adaptogener September 2007 Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter med Röd gerimax Blå gerimax 3 Adaptogener Adaptogener har psykostimulerande och prestationshöjande

Läs mer

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell För en del läkemedel sker inte fördelningen i kroppen så snabbt som krävs för att kinetiken ska kunna analyseras med en 1-kompartment modell. Exempel är läkemedel med hög fettlöslighet som kan lagras upp

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 33p Del II, 12-18, 23p Del III, 19-22, 15p Glöm

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer Guide för patienter och anhöriga buckal fentanyltablett Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta vid

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Losec MUPS Losec MUPS

Losec MUPS Losec MUPS Frågor & Svar Losec MUPS är ett mycket skonsamt och effektivt läkemedel vid tillfällig halsbränna och sura uppstötningar. Mer än 900 miljoner behandlingar i mer än 100 länder har genomförts med Losec,

Läs mer

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen. Distributionsvolymen är en

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

DELKURS 3A: OM112A Tentamen 2014-01-16

DELKURS 3A: OM112A Tentamen 2014-01-16 DELKURS 3A: OM112A Tentamen 2014-01-16 Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad KOD: TENTAMEN Delkurs 3 Medicinsk vetenskap I Delkurs 3 OM112A Datum: 2014-01-16 Maxpoäng: DEL A + B = 40p Godkänt (68%):

Läs mer

Xenobiotikas öde i organismen

Xenobiotikas öde i organismen Xenobiotikas öde i organismen Eva Lindström, univ.lektor Avdelningen för Läkemedelsforskning/Farmakologi Eva.Lindstrom@liu.se Xenobiotikas öde i organismen (farmakokinetik) Xenobiotika främmande substans

Läs mer

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3)

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3) Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3) Tentamen ges för: DSK 06 + fristående TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 11 24 Tid: 9.30-12.30

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3)

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3) Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3) Tentamen ges för: DSK 06 + fristående TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 12 15 Tid: 9.30-12.30

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Alvedon Novum 500 mg filmdragerade tabletter Paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Den enda receptfria, anti-inflammatoriska nässprayen godkänd för att lindra besvären vid både bihåleinflammation och allergi På recept sedan

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: 1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell För en del läkemedel sker inte fördelningen i kroppen så snabbt som krävs för att kinetiken ska kunna analyseras med en 1-kompartment modell. Exempel är läkemedel med hög fettlöslighet som kan lagras upp

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen.

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel Fråga doktorn om dina läkemedel Här är några tips på frågor som du kan ställa till din läkare om du får en ny medicin. Fråga också om du känner av symtom som yrsel och bristande balans när du tar vissa

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

BIPACKSEDEL Torphasol vet. 10 mg/ml, injektionsvätska, lösning, för häst

BIPACKSEDEL Torphasol vet. 10 mg/ml, injektionsvätska, lösning, för häst BIPACKSEDEL Torphasol vet. 10 mg/ml, injektionsvätska, lösning, för häst Läkemedelsverket 2013-07-22 1. NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING OCH NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Panodil 500 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar av detta

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

4.1 Terapeutiska indikationer För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum.

4.1 Terapeutiska indikationer För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN HeliCap, 37 kbq, kapsel, hård 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En kapsel innehåller 37 kbq ( 14 C) urea. Emitteringen sker i form av betapartiklar med låg energi:

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning Mat i magen ger lägre promillehalt Fredrik Rimsén Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi VT 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol har

Läs mer

Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med GILENYA. För fullständig GILENYA information se bipacksedeln eller

Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med GILENYA. För fullständig GILENYA information se bipacksedeln eller Novartis Neuroscience Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med För fullständig information se bipacksedeln eller www.fass.se - ditt nya läkemedel En kapsel en gång om dagen

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Introduktion till farmakokinetik

Introduktion till farmakokinetik Introduktion till farmakokinetik FSL HT14 Michael Ashton Enheten för farmakokine;k och läkemedelsmetabolism Sek;onen för farmakologi Farmakokinetik Pharmacon [grek.] läkemedel/ört Kinetikos [grek.] (kroppar

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0052H

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0052H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensköterskerogrammet Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0052H Lärare Delmoment Fråga Max G % VG % Anders Eriksson Läkemedelsräkning 1 7 20 18 90 Zandra Öberg Allmän

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

1. VAD NITROLINGUAL ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?

1. VAD NITROLINGUAL ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR? BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NITROLINGUAL 0,4 mg/dos sublingualspray Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara denna bipacksedel, du kan behöva läsa den

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

WAR / 08-07/ Halmstad Tryckeri. Till dig som behandlas med Waran

WAR / 08-07/ Halmstad Tryckeri. Till dig som behandlas med Waran WAR / 08-07/ Halmstad Tryckeri Till dig som behandlas med Waran Innehåll Några inledande ord... 3 Är du anhörig?... 3 Varför behöver jag Waran?... 4 Hur länge behöver jag ta Waran?... 4 Hur ofta och när

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning Radiojodbehandling Vid hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring,

Läs mer

Evra - världens första p-plåster

Evra - världens första p-plåster Evra - världens första p-plåster Evra är ett preventivmedel, avsett för kvinnor, i plåsterform. Det är världens första p-plåster. Evra har blivit godkänt av läkemedelsmyndigheterna i USA, Kanada och Europa.

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Panodil 500 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar av detta

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk.

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk. Metotab metotrexat Metotrexat Metotrexat är ett väletablerat läkemedel för behandling av olika inflammatoriska sjukdomar, såsom ledgångsreumatism och psoriasis. Samlade erfarenheter under mer än 30 år

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE Den gamla patienten Vårdens största utmaning Det normala åldrandet leder till nedsatt funktion i alla organsystem Åldrandet leder till ökande funktionella skillnader mellan

Läs mer

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos amifos Pamidronsyra Vad Pamifos är och vad det används för Pamifos är ett läkemedel som påverkar uppbyggnad och nedbrytning av ben. Läkemedlet tillhandahålls i form av en lösning som kan ges som långsam

Läs mer

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-07-01

BESLUT. Datum 2011-07-01 BESLUT 1 (5) Datum 2011-07-01 Vår beteckning SÖKANDE Johnson och Johnson Consumer Nordic A division of McNeil Sweden AB 169 90 Solna ÄRENDET Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika är ett annat namn för läkemedel som har dopaminliknande effekter på vissa specialiserade hjärnceller, neuroner. Inom dopaminergika finns

Läs mer

Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet

Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet sänker era kostnader större vinst förutsättningar Tre gånger snabbare återhämtning med beprövad

Läs mer