Barn- och utbildningsnämnden. Föredragningslista /2. Tid: , kl. 18:00 Plats: Gyllenhjelm, Kommunhuset Strängnäs

Transkript

1 KALLELSE Utbildningskontoret /2 Barn- och utbildningsnämnden Tid: , kl. 18:00 Plats: Gyllenhjelm, Kommunhuset Strängnäs Majoriteten har förmöte i Nicander och oppositionen i Lagmannen från kl. 17. Föredragningslista Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande Upprop Val av justerare Ärende Beteckning 1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor 2. Öppet sammanträde 3. Antagning kommunala gymnasieskolan läsåret 2017/2018, information BUN/2017: Tilläggsbelopp läsåret 2017/2018, information 5. Vuxenutbildningen, information 6. Idrottspolitiskt handlingsprogram, information 7. Skolstrukturutredning för inkluderande lärmiljö, information 8. Ställningstagande avseende tillämpning av de reviderade läroplanerna gällande digital kompetens 9. Avtal om spronsring för Culinary Craft 10. Överenskommelse avseende kompensation till Friskolan Asken BUN/2017: BUN/2017: BUN/2017: BUN/2017: BUN/2017: Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

2 2/2 Ärende 11. Överenskommelse avseende kompensation till Europaskolan Rogge 12. Kontaktpolitikerlista , revidering 13. Information från utbildningschefen 14. Information från ordföranden 15. Övriga frågor Beteckning BUN/2017: BUN/2016: Bilaga Bilaga 16. Ärendebalanslista Bilaga 17. Delegationsärenden Handlingar på sammanträde 18. Anmälningsärenden Handlingar på sammanträde Maria Antropowa Ehrnfeldt Ordförande Evelina Fransson Sekreterare

3 PROTOKOLLSUTDRAG 6.1 Kultur- och fritidsnämnden /2 KFN/ KFN/2016: Idrottspolitiskt handlingsprogram, Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att 1. remittera förslaget till idrottspolitiskt program till teknik- och servicenämnden, samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, SFAB, SEVAB, ungdomsrådet, seniorrådet och tillgänglighetsrådet. 2. synpunkter ska lämnas till kultur- och fritidsnämnden senast Beslutsgång Till att-sats 1 vill nämnden lägga till ungdomsrådet, pensionärsrådet och tillgänglighetsrådet som remissinstanser. Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut. Beskrivning av ärendet Strängnäs kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet, såväl det organiserade som det spontana. Det idrottspolitiska programmet ska utgöra stöd till föreningar och andra aktörer på idrottsområdet i deras verksamhet och med den övergripande målsättningen att stärka folkhälsan. Programmet ska vara ett styrande dokument för kultur- och fritidsnämnden och teknik- och servicenämnden i frågor kopplade till idrott och friluftsliv. Övriga nämnder, bolag och styrelser ska beakta dokumentets innehåll i frågor med koppling till idrott och friluftsliv. Arbetet med att ta fram programmet har bedrivits i samverkan mellan kommunen, föreningslivet och idrottsförbundet SISU. Efter ett remissförfarande har olika synpunkter arbetats in. Tillsammans kommer arbetet att fortsätta för att förverkliga programmets innehåll. Ekonomiska konsekvenser för kommunen För att kunna genomföra de uppsatta målen, viljan och hur vi når resultat, krävs inom flera områden utökade ekonomiska resurser. Exempelvis på kostnadsökande områden är digitala utvecklingen, upprustningsunderhålls- och städkostnader, att ekonomiska hinder inte ska ligga i vägen för deltagande i någon form av föreningsliv. Att ange en summa för utökade kostnader kan i dagsläget inte beräknas. Detta får tas upp på vägen, allteftersom programmets intentioner ska uppfyllas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 PROTOKOLLSUTDRAG 6.2 Kultur- och fritidsnämnden /2 Övriga konsekvenser Idrottspolitiska programmet är en övergripande handling som alla politiska partier står bakom och är därmed en stabil kursinriktning, oavsett vilken politisk majoritet som styr kommunen. Uppföljning Uppföljning sker inom Teknik- och servicenämndens och kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde där fritidsenheten har huvudansvar att genomföra programmets intentioner. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Idrottspolitiskt handlingsprogram Beslutet skickas till Teknik- och servicenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden SFAB SEVAB Ungdomsrådet Seniorrådet Tillgänglighetsrådet Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 KFN/2016: Idrottspolitiskt handlingsprogram Varför ett idrottspolitiskt program? Strängnäs kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet, såväl det organiserade som det spontana. Det idrottspolitiska programmet ska utgöra ett stöd till föreningar och andra aktörer på idrottsområdet i deras verksamhet 0ch med den övergripande målsättningen att stärka folkhälsan. Programmet ska vara ett styrande dokument för kultur- och fritidsnämnden och teknik- och servicenämnden i frågor kopplade till idrott och friluftsliv. Övriga nämnder, bolag och styrelser ska beakta dokumentets innehåll i frågor med koppling till idrott och friluftsliv. Arbetet med programmet har bedrivits i samverkan mellan kommunen, föreningslivet och idrottsförbundet. Efter ett remissförfarande har olika synpunkter kunnat arbetas in. Tillsammans kommer arbetet att fortsätta för att förverkliga programmets innehåll. Vision Det idrottspolitiska programmet för Strängnäs kommun tar sin utgångspunkt i den övergripande målsättningen för kommunens arbete med folkhälsan och en socialt hållbar utveckling, med fokus på jämställdhet, mångfald och integration. I kommunens vision kan vi läsa, tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen. Visionen för idrotten med fokus på folkhälsan i hjärtat av Mälardalen och med en enastående miljö, skapar vi goda förutsättningar för ett rikt, jämställt och varierat idrottsoch friluftsliv. I kommunens värdegrund kan vi läsa ledorden respekt, tydlighet, öppenhet och utveckling samt gemenskap och glädje. Vi kan också läsa om vikten av alla människors lika värde, vikten av ett bemötande med respekt och värdighet, en tydlighet i vårt agerande och en fri och öppen diskussion. Vi arbetar för att utveckla individen, verksamheten och samhället. Den viljeriktning som beskrivs i kommunens värdegrund ska återspeglas inte bara hos kommunens anställda, utan även hos kommunens aktiva föreningsliv. Ett rikt och brett idrotts- och friluftsliv är också en central del i arbetet med att stärka Strängnäs identitet som en kommun full av möjligheter för alla. Med gemensamma krafter stärker vi folkhälsan Vi tror starkt på förenings- och friluftslivet och dess betydelse för Strängnäs kommun. Vi är stolta över de fina insatser som görs på olika håll i kommunen för att alla ska ges möjlighet till en aktiv fritid, detta trots att förutsättningarna och resurserna ibland kan vara begränsade. Vi vill uppmuntra till fortsatt kreativitet 1

6 KFN/2016: och positiv inställning när det kommer till den verklighet och vardag vi lever i. Tillsammans ska vi värna om det som finns och utveckla det som vi har framför oss i kraft av övertygelsen att göra Strängnäs till en välmående kommun med starkt fokus på folkhälsan för alla medborgare. Som ett led i att säkerställa detta har ett arbete med framtagandet av ett idrottspolitiskt program genomförts. Jacob Högfeldt (M) Kommunalråd Monica Lindell Rylén (S) Kommunalråd 2

7 KFN/2016: Idrottspolitiska utvecklingsområden I arbetet med att ta fram ett idrottspolitiskt handlingsprogram har sex idrottspolitiska utvecklingsområden identifierats. 1. Föreningslivet en viktig verksamhet i Strängnäs kommun. 2. Inkluderande idrott för alla utifrån vars och ens skilda behov och förutsättningar. 3. Idrottsanläggningar som bjuder in och stimulerar. 4. Motions och spontanidrott all idrotts ursprung. 5. Tillsammans - samverkan är nyckeln till framgång. 6. Skolan är en viktig spelare. 1. Föreningslivet en viktig verksamhet i Strängnäs kommun. Idrott och friluftsliv är viktiga verksamheter i Strängnäs kommun. Vi tror på ett starkt föreningsliv i Strängnäs kommun, där föreningarna bedriver idrott för att alla ska ha en möjlighet att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Möjligheterna att idrotta och motionera är en del av en social samhörighet och är nyckelfaktorer för en god folkhälsa och ett välmående Strängnäs. I Strängnäs kommun är det fokus på breddidrotten och flickor och pojkar mellan 7 och 25 år. De satsningar som görs på idrottsrörelsen och stödet som utgår riktas mot de föreningar som har en aktiv verksamhet mot dessa grupper. Stödet utgår från den bidragspolicy som är framtagen för kommunen. I Strängnäs kommun finns cirka 60 stycken aktiva idrottsföreningar med ungefär medlemmar. De föreningar inom Strängnäs kommun som bedriver elitverksamhet, erhåller stöd på samma premisser som övriga föreningar. Föreningar som avser att genomföra arrangemang av elitkaraktär, som bedöms bidra till att stärka marknadsföringen av Strängnäs kommun, ska ges möjlighet att söka om ett extra stöd i god tid innan arrangemanget. Många barn och ungdomar är under en tid i sitt liv med i någon form av idrottsaktivitet. Det innebär att idrottsledarna, näst efter föräldrar och skolan har stor möjlighet att påverka och fostra ungdomarna och genom det bidra till en positiv utveckling för såväl den enskilda som för samhället. Idrottsledarna spelar en viktig roll i samhället och är förebilder för de barn och ungdomar som de har i sin verksamhet. De förmedlar attityder, värderingar och är därigenom med och lägger grunden för en långsiktig och hållbar utveckling. Ett gott ledarskap ställer stora krav på engagemang, kunskap och förmåga att skapa förutsättningar för ett lustfyllt idrottsutövande tillsammans med bra anläggningar och arenor. Det kräver från kommunens sida en stöttande och positiv miljö, som bidrar till den allmänna samhällsutvecklingen. 3

8 KFN/2016: Idrottspolitiskt mål: Ett brett utbud av idrottsföreningar, anläggningar och arenor innebär att medborgarna i Strängnäs erbjuds bra möjligheter till meningsfull fritid. Vare sig du vill vara aktiv eller ledare ska du känna dig välkommen och stimulerad av idrottens föreningsliv i Strängnäs kommun. Kommunen vill: Att föreningarna följer utvecklingen inom sin idrott och har väl utbildade ledare. Att föreningarna har en levande värdegrund och fungerar efter demokratiska principer. Att föreningarna ska arbeta proaktivt för att motverka och ha nolltolerans mot sexuella trakasserier och övergrepp mot barn. Att det ska finnas ett tydligt handlingsprogram för hur föreningarna ska arbeta med dessa frågor. Se över möjligheterna att på sikt inrätta en extern visselblåsarfunktion för att ge personer som har kännedom om oegentligheter i föreningar och organisationer, en möjlighet att anonymt förmedla detta till en extern funktion. Att ekonomiska hinder inte ska ligga i vägen för barn och ungdomars deltagande i någon form av föreningsliv. Stödja föreningarnas rekrytering och marknadsföring. Att föreningarna följer Riksidrottsförbundets grundvärderingar och regler och kommunicerar dessa internt. Så når vi dit: Kommunen vill att föreningarna ska genomföra relevanta utbildningar tillsammans med Sörmlandsidrotten/SISU och idrottsförbunden, samt med andra fristående aktörer om det behövs. Värna de mindre idrotterna för att öka mångfalden i utbudet. Tydligt och rättvist bidragssystem med enkla processer för bidragsansökning och närvarorapportering. Förvaltningen följer genom stickprov upp att föreningarnas handlingsprogram mot sexuella trakasserier och övergrepp följs. Starta en samverkan med föreningarna och näringslivet för att ta fram lösningar på hur man kan undanröja ekonomiska hinder för deltagande i föreningslivet. Kommunen upprättar en digital förenings- och aktivitetsguide med syfte att öka kännedom om föreningslivet och möjligheter till föreningarnas marknadsföring. 4

9 KFN/2016: Inkluderande idrott för alla utifrån vars och ens skilda behov och förutsättningar Idrott förenar människor. Genom idrotten lär man sig att respektera varandra och att umgås med andra, över generationskulturella och etniska gränser. Idrottspolitiskt mål: Strängnäs kommuns målsättning, är att utifrån den idrottsliga visionen, stärka och utveckla förutsättningarna för att idrotten ska bli tillgänglig för alla invånare på likvärdiga villkor utifrån var och ens skilda behov och förutsättningar. Idrott för alla innebär i Strängnäs, att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill utan hänsyn till kön, nationalitet, etnisk bakgrund, religion, ålder och sexuell läggning, samt fysiska och psykiska förutsättningar, ska ha möjlighet att vara med i idrottsverksamhet som drivs av föreningar. Kommunen vill: Idrotten ska skapa delaktighet och knyta ihop människor över generationsgränserna. Idrotten ska stärka, utveckla och skapa förutsättningar till integration, mångfald, jämställdhet och social verksamhet. Skapa förutsättningar för människors behov av rörelse hela livet med folkhälsan i fokus. Ha fokus på barn och ungdomar utifrån innehållet i FN:s barnkonvention. Skapa förutsättningar så att alla kan vara med utifrån sina egna villkor. Stärka och utveckla möjligheterna till fysisk aktivitet i samtliga kommundelar. Skapa attraktiva, trygga och hållbara arenor för olika typer av idrottsaktiviteter, med ett jämställdhetsperspektiv i fokus. Kommunen vill att det ska finnas utrymme för barn och ungdomars individuella skillnader och att alla får delta efter egen förmåga. Viktigast är att alla får vara med, både de som vill satsa och de som vill bedriva sin idrott som en aktiv lek eller för sin motion. Så når vi dit: Med bidrag och stöd till föreningar som verkar för ökad mångfald och jämställdhet. Integration är fortsatt viktigt för kommunens investeringar på idrottsområdet. Kommunen tillsammans med föreningslivet tar en aktiv roll för att genom idrotten inkludera funktionsnedsatta och nyanlända i samhället. Genom att föreningslivet följer RF:s Idrotten vill och har en utgångspunkt i barnrättsperspektivet. Ha ett brett samarbete med kommunens omsorgsverksamheter för att skapa förutsättningar för att nå äldre och funktionsnedsatta. 5

10 KFN/2016: Idrottsanläggningar som bjuder in och stimulerar Tillgång till inspirerande anläggningar och miljöer för idrott och friluftsliv är av stor betydelse för invånarnas hälsa och livskvalitet. Anläggningarna och miljöerna ska vara säkra och trygga platser att besöka, med god tillgänglighet för funktionshindrade. Inom Strängnäs kommun finns idag cirka 70 idrotts- och motionsanläggningar. Ett bra utbud av idrottsföreningar, anläggningar och arenor innebär att medborgarna i Strängnäs erbjuds bra möjligheter till meningsfull fritid. Idrottspolitiska mål Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att det finns idrotts- och motionsanläggningar till invånarna. Anläggningarna ska utformas och tillgängliggöras för att skapa gränsöverskridande möten och optimera användandet. I Strängnäs ska det finnas attraktiva, tillgängliga och trygga arenor för både organiserad idrott och spontanidrott där alla känner sig välkomna. Arenorna ska också vara ekonomiskt och miljömässigt hållbara. Kommunen vill: Erbjuda rena, välstädade, trygga och välfungerande idrottsmiljöer. Anpassa utbudet av anläggningar och miljöer för idrott till invånarnas efterfrågan och till olika målgruppers behov. Utveckla anläggningar och miljöer för att förbättra tillgängligheten och öka användningen av dessa. Öka beläggningen på kommunens idrotts- och friskvårdsanläggningar. Att tydlig miljöhänsyn tas vid byggnation och drift av idrottsanläggningar. Medverka till att transporter till och från anläggningarna tar hänsyn till miljöperspektivet. Så når vi dit: Ta fram en långsiktig underhållsplan för befintliga anläggningar och följa upp att städavtalen efterlevs. Framtagningen av översiktsplaner avseende planeringen av nya idrottsanläggningar och arenor ska ske i dialog med föreningarna. Tillämpa generösa öppettider anpassade efter olika aktörers behov. Miljöhänsyn ska tydligt ingå i upphandlingar gällande idrottsanläggningar. Tränings och tävlingstider i de kommunala anläggningarna ska fördelas med ett jämställdhetsperspektiv. Idrottsinvesteringar ska göras med fokus på ett jämställdhetsperspektiv. Strängnäs kommun arbetar aktivt för att idrottsanläggningar ska finnas på rimligt avstånd från utövarna. Det av största vikt att det finns en balans mellan närheten till anläggningarna och en väl utbyggd kollektivtrafik. 6

11 KFN/2016: Motions och spontanidrott all idrotts ursprung Leken, spelen och lusten att röra på sig är kärnan i all idrott. Med spontanidrott menas här någon typ av idrottsaktivitet, enskilt eller i grupp, som utförs utanför den organiserade idrotten. Det innebär att medlemskap i en förening inte ska vara en nödvändig förutsättning för idrott, motion och rörelse. Möjligheterna till spontanidrott är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Det är en idrottsform som ökar i samhället. Idrottspolitiskt mål Kommunens bostads-, grön- och fritidsområden ska uppmuntra till lek, rörelse, spontanidrott och självorganiserad motion för alla åldrar. Kommunen vill: I Strängnäs kommun ska det finnas förutsättning för alla att utöva ett rikt idrotts- och friluftsliv och man ska ha möjlighet att fortsätta idrotta eller motionera genom hela livet. Det ska finnas goda förutsättningar för såväl organiserad idrott som spontanidrott. De satsningar som görs inom kommunen ska bidra till att lägga en grund för en sådan utveckling. Det är också av största vikt att idrott och motion enkelt ska kunna kombineras med arbetstider, pendling eller andra åtaganden. Därför är tillgängligheten till kommunens olika anläggningar och arenor för fysisk aktivitet, friluftsliv, bad, bredd- och motionsidrott anpassade för att passa medborgarnas önskemål och krav. Så når vi dit: Fysisk miljö i det offentliga rummet ska utformas med målet att bidra till ökad spontanidrott för alla medborgare oavsett ålder och förutsättningar. Lokala idrotts- och motionsplatser ska identifieras, tillgängliggöras och underhållas, i samtliga kommundelar. I planeringen av ytor och arenor för spontanidrott är det viktigt att dessa ur ett jämställdhetsperspektiv anpassas att passa både tjejer och killar samt att de också görs tillgängliga för funktionsnedsatta. Se över och rusta upp befintliga ytor som skapar möjlighet för spontanidrott. Skapa en plan för att spola upp ett större antal naturisbanor ute bostadsområden när vädret tillåter. 7

12 KFN/2016: Tillsammans - samverkan är nyckeln till framgång Det är i bred samverkan tillsammans som de kreativa lösningarna finns. Idrottspolitiskt mål Kommunen ska tillsammans med idrottsföreningarna, skolor, näringslivet och andra aktörer utveckla kommunen som en bra plats för idrott, friluftsliv och motion. Strängnäs kommun har förutom att ge föreningsbidrag en viktig uppgift i att stötta föreningslivet genom vägledning, marknadsföring och kompetensöverföring. Kommunen vill: Att olika nämnder och kontor aktivt samverkar kring idrottsfrågorna. Kunna hantera och finansiera framtidens idrotts och motionsanläggningar. Ta tillvara idrottsföreningarnas kompetens och engagemang i viktiga utvecklingsfrågor. Att föreningslivet med stöd från kommunen uppmuntras att bilda allianser och samverkar i frågor. Ha ett långsiktigt samarbete mellan kommunen, skolor och idrottsföreningar. Så når vi dit: Kommunens interna samverkan konkretiseras i gemensamma uppdrag och fasta mötesstrukturer för att få önskad effekt. För att uppfylla dessa åtaganden samarbetar kommunen med Sörmlandsidrotten/ SISU, vilka ger ungdomsledare möjlighet till relevanta barn- och ungdomsledarutbildningar samt föreläsningar. Alla beslut av hög dignitet på idrottsområdet ska ske i nära dialog med föreningslivet. 8

13 KFN/2016: Skolan är en viktig spelare Skolan är den enda instans som når alla och har därför en unik möjlighet att jämna ut skillnader i hälsa mellan olika grupper. I skolan kommer alla elever i kontakt med motion och idrott. Här läggs grunden för det intresse som i många fall vidareutvecklas i föreningslivet. Här läggs också grunden för en hälsosam och aktiv livsstil. Fysisk aktivitet i skolan är en självklar nyckel till framgång, då allt talar för att fysisk aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan bland ungdomar och därmed skolprestationerna även i teoretiska ämnen. Utöver idrottslektionerna är skolidrottsföreningar viktiga för att introducera eleverna till en mångfald av idrotter, samt ge möjlighet till idrott i enkla former som kan attrahera alla. Idrottspolitiskt mål Förbättra folkhälsa och uppmuntra idrottsintresse genom fysiska aktiviteter under den sammanlagda skoldagen. Kommunen vill: Att se fler välfungerande skolidrottsföreningar i kommunen. Att idrott och rörelse är ett prioriterat område inom skolans verksamhet. Att förskolorna arbetar aktivt med fysisk aktivitet och lägger grunden för glädje genom idrott. Att skolgårdar utformas så att de stimulerar till rörelse och idrott. Dagens och framtidens flickor och pojkar ska inom ramen för skolans arbete ges möjlighet att prova ett brett utbud av olika idrotter och motionsformer under sin skoltid Så når vi dit: Skapa forum för samverkan för idrottslärare och skolidrottsföreningar. Belysa att motion och fysisk aktivitet bland elever är en bidragande faktor för att uppnå skolans kunskapsmål. Aktivt få igång skol IF. Uppmuntra till utökad lovaktivitet i samtliga kommundelar. Stärka samarbete mellan skolor och idrottsföreningar, såväl under som efter skoldagens slut. 9

14

15 TJÄNSTEUTLÅTANDE 8.1 Utbildningskontoret Administration Handläggare Marie-Louise Ramevik Dnr BUN/2017: /4 Barn- och utbildningsnämnden Ställningstagande avseende tillämpning av de reviderade läroplanerna gällande digital kompetens Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. de reviderade läroplanerna inte ska tillämpas från den 1 juli Beskrivning av ärendet Bakgrund Dagens elever lever i ett alltmer digitaliserat samhälle och därför har regeringen beslutat om förändringar i styrdokumenten för grundskole-, gymnasie- och vuxenutbildningen. De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om att stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. Förordningarna i sin helhet och ändringsförordningarna finns att hämta på Skolverkets hemsida: Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:261) om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:14) om examensmål för gymnasieskolans nationella program Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen Förändringar i grundskolan och grundsärskolan Läroplanen har förändrats i sin första och andra del, bland annat den del som heter Skolans uppdrag och under rubriken Rektorns ansvar. Grundskolans kursplaner har ändrats i alla ämnen utom bild, engelska, hem- och Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

16 8.2 2/4 konsumentkunskap, moderna språk, modersmål och musik. Kunskapskraven har inte ändrats. Grundsärskolans kursplaner kommat att ändras i samma ämnen som grundskolan samt för musik. Exempel från grundskolans läroplan gällande skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiska granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Exempel från centralt innehåll för Idrott och hälsa årskurs 4-6: Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Exempel från centralt innehåll i Historia årskurs 1-3 Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang. Förändringar i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Läroplanen har förändrats i sin första och andra del, bland annat den del som heter Skolans uppdrag och under rubriken Rektorns ansvar. Av de gymnasiegemensamma ämnena har förändringar skett i historia, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk. Det finns också ändringar i examensmålen för alla de nationella programmen. Exempel från examensmål för Vård- och omsorgsprogrammet: I vård och omsorg används it, digitala hjälpmedel och annan teknisk utrustning. Utbildningen ska därför bidra till att utveckla elevernas förmåga att använda digitaliseringens möjligheter inom för utbildningen relevanta yrkesområden. Förändringar i vuxenutbildningen Läroplanen för vuxenutbildningen har förändrats i sin första och andra del, bland annat den del som heter Perspektiv i utbildningen och under rubriken Rektorns ansvar. Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har förändringar skett i historia, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk. Skolverket har påbörjat en översyn av kursplanen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, kursplanerna i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och kursplanerna i särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå i syfte att stärka elevers digitala kompetens. Dessa ändringar planeras bli klara i oktober Exempel från läroplanens kapitel Perspektiv i utbildningen :

17 8.3 3/4 I ett allt mer digitaliserat samhälle ska vuxenutbildningen också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Utbildningen ska bidra till att alla elever utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ge möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information. Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018 men det är möjligt för skolorna att börja arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan från 1 juli Nuläge i Strängnäs kommuns skolor Läro- och kursplaneförändringarna innebär en delvis förändrad undervisningspraktik, vilket i sin tur betyder att många av lärarna behöver kompetensutveckling för det nya uppdraget. Planering av kompetensutvecklingsinsatser pågår. Som grund för insatserna genomförs kartläggningar, enkätundersökningar, inventeringar och behovsanalyser. Kompetensutvecklingsinsatser för lärare och chefer påbörjas enligt plan under Parallellt med kompetensutvecklingsarbetet pågår också arbete med att skapa en stödorganisation och förutsättningar för en förändrad undervisningspraktik. Detta handlar främst och organisationsfrågor och om att hitta tekniska lösningar. För att ge lärarna i Strängnäs kommun de bästa förutsättningarna gällande läroplansförändringarna bör därför organisationen som helhet börja arbeta utifrån de reviderade läroplanerna då de träder i kraft 1 juli Detta ska dock inte hålla tillbaka enskilda lärare, arbetslag eller skolor som redan under läsåret 17/18 vill utveckla sin digitala undervisningspraktik. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag -

18 8.4 4/4 Beslutet skickas till - Tony Lööw Kontorschef Marie-Louise Ramevik Verksamhetscontroller

19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 9.1 Utbildningskontoret Administration Handläggare Evelina Fransson Dnr BUN/2017: /2 Barn- och utbildningsnämnden Avtal om sponsring för Culinary Craft Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna avtal daterat om sponsring för gymnasieprogrammet Culinary Craft. Beskrivning av ärendet Läsåret 2016/2017 nystartade Thomagymnasiet Restaurang- och livsmedelsprogrammet med den nya inriktningen Culinary Craft. Syftet med den nya inriktningen är att skapa ett attraktivt gymnasieprogram med lokal anknytning till branschen där mathantverket och matupplevelsen ligger i fokus. I samband med starten av utbildningen inrättades ett lokal programråd för utbildningen, s.k. Advisory Board, där man engagerat personer som är yrkesverksamma inom mat- och måltidshantverket. Den 19 maj 2017 bildades Stiftelsen Culinary Craft i Strängnäs med ändamål att stödja och utveckla utbildning inom mat och måltidshantverk i Strängnäs med omnejd. Stiftelsen Culinary Craft i Strängnäs har efter bildande inlett förhandlingar med utbildningskontoret för att ingå ett avtalet om sponsring som ska avse Restaurang- och livsmedelsprogrammet Culinary Craft på Thomasgymnasiet. Tanken är att avtalet ska vara ett led i att gemensamt verka för att utveckla utbildningens attraktionskraft, kvalitet och relevans för att stödja branschens långsiktiga behov. Ett syfte med avtalet är att knyta branschen närmare utbildningen och göra den till en del av undervisningen. Ett annat syfte är att möjliggöra aktiviteter för elever och personal på programmet Culinary Craft utanför de kostnadsslag som ska ingå i programpengen, jfr 13 kap. 3 1 st p. 1-5, samt 7 i gymnasieförordningen (2010:2039). Avtalets syfte är vidare att i enlighet med Strängnäs kommuns näringslivsstrategi förbättra dialogen mellan företagare och kommunens tjänstemän i syfte att uppmuntra och inspirera gymnasieelever i entreprenörskap och företagande. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

20 9.2 2/2 Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Avtal om sponsring för Culinary Craft, Beslutet skickas till Stiftelsen Culinary Craft Thomasgymnasiet Tony Lööw Utbildningschef Evelina Fransson Nämndsekreterare

21 AVTAL 9.3 Utbildningskontoret Administration Dnr BUN/2017: /5 Avtal om sponsring för Culinary Craft 1 Parter Beställare Sponsorn Beställare: Strängnäs kommun genom barn- och utbildningsnämnden (nedan BUN) Utdelningsadress: Nygatan 10 Telefonnummer (vx): Telefonnummer: Sponsorn: Stiftelsen Culinary Craft i Strängnäs (nedan Stiftelsen) Utdelningsadress: Telefonnummer (vx): Telefonnummer: Organisationsnummer: Postadress: Strängnäs Kontaktperson: Tony Lööw E-post: tony.loow@strangnas.se Organisationsnummer: XXXXXX-XXXX Postadress: Kontaktperson: Maria Printz E-post: 2 Bakgrund Läsåret 2016/2017 nystartade Thomagymnasiet Restaurang- och livsmedelsprogrammet med den nya inriktningen Culinary Craft. Syftet med den nya inriktningen är att skapa ett attraktivt gymnasieprogram med lokal anknytning till branschen där mathantverket och matupplevelsen ligger i fokus. I samband med starten av utbildningen inrättades ett lokal programråd för utbildningen, s.k. Advisory Board, där man engagerat personer som är yrkesverksamma inom mat- och måltidshantverket. Den 19 maj 2017 bildades Stiftelsen Culinary Craft i Strängnäs med ändamål att stödja och utveckla utbildning inom mat och måltidshantverk i Strängnäs med omnejd. 3 Avtalsperiod Detta avtal gäller från och med 1 juli 2017 till och med den 30 juni 2019 och upphör att gälla utan föregående uppsägning. 4 Avtalets syfte Avtalet om sponsring avser Restaurang- och livsmedelsprogrammet Culinary Craft på Thomasgymnasiet. Parterna sluter detta avtal som ett led i att gemensamt verka för att utveckla utbildningens attraktionskraft, kvalitet och relevans för att stödja branschens långsiktiga behov. Ett syfte med avtalet är att knyta branschen närmare utbildningen och göra den till en del av undervisningen. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax kommunstyrelsen@strangnas.se Bankgiro

22 9.4 2/5 Ett annat syfte är att möjliggöra aktiviteter för elever och personal på programmet Culinary Craft utanför de kostnadsslag som ska ingå i programpengen, jfr 13 kap. 3 1 st p. 1-5, samt 7 i gymnasieförordningen (2010:2039). Avtalets syfte är vidare att i enlighet med Strängnäs kommuns näringslivsstrategi förbättra dialogen mellan företagare och kommunens tjänstemän i syfte att uppmuntra och inspirera gymnasieelever i entreprenörskap och företagande. 5 Stiftelsens åtagande Stiftelsen kommer att ge huvudmannen medel som ska gå till aktiviteter utanför den ordinarie undervisningen. Detta kan exempelvis bestå av följande: Kostnader för boende, avgifter och resor vid studiebesök och evenemang. Utbildning av personal. Vid planering av läsåret lämnar rektor för Thomasgymnasiet ett äskande om medel till stiftelsen med angivna aktiviteter och kostnader för dessa uppdelat i poster för olika kostnadsslag. Stiftelsen beslutar därefter om huruvida medel ska anslås utifrån äskandet. Rektor kan begära hos stiftelsen att få nyttja medel till andra kostnadsslag, vilket kräver nytt beslut av stiftelsen. Stiftelsen kan också under läsårets gång föreslå rektor att genomföra aktiviteter som stiftelsen bekostar. De beslut som tas kommer att regleras i ett tillägg till detta avtal, där aktiviteter och kostnader tydligare beskrivs. Tilläggsavtalet upprättas i två exemplar och undertecknas av båda parter. Stiftelsen åtar sig vidare att bidra med medel för att arvodera professionella branschpersoner med anknytning till regionen som deltar vid utbildningsmoment utöver arbetsplatsförlagt lärande (APL). Detta kan ske genom t.ex. föreläsningar, workshops och studiebesök som en del av det s.k. utökade klassrummet. Stiftelsen förslag på aktiviteter får aldrig innebära att huvudmannen åsidosätter skyldigheter enligt gällande författningar. Stiftelsen ska utföra de beskriva tjänsterna med omsorg. 6 Barn- och utbildningsnämndens åtagande BUN är skolhuvudman och ansvarig för att finansiera utbildningen, så att eleverna kan nå programmets mål utifrån de statliga författningarna, oavsett bidrag från Stiftelsen. BUN åtar sig att verka för att utveckla utbildningens attraktionskraft, kvalitet och relevans för att stödja branschens långsiktiga behov.

23 9.5 3/5 BUN ger stiftelsen rätt att nominera personer till programrådet för Culinary Craft, Advisory Board. När rektor utser personer till Advisory Board ska hänsyn tas till eventuella personer som Stiftelsen har nominerat. Beslutet fattas dock alltid ensidigt av rektor. BUN åtar sig även att till stiftelsen redovisa Thomasgymnasiets utfall av medel som stiftelsen har erlagt. Återbetalning För de fall BUN har mottagit medel för genomförande av aktiviteten som helt eller delvis uteblir ska BUN återbetala de av stiftelsen erlagda medlen. Hänvisning till sponsringssamarbetet i stiftelsens marknadsföring Stiftelsen har rätt att under löpande huvudavtal hänvisa till det samarbete som pågår med BUN. Stiftelsen har även rätt att två år efter att avtalet upphört att gälla hänvisa till det samarbete som har pågått med BUN. Det senare gäller däremot inte om avtalet har upphört genom hävning enligt punkt 10. Hänvisning till samarbetet får inte göras i sammanhang som strider mot kommunens och gymnasieskolans värdegrund. Stiftelsen har inte rätt att använda kommunens logotyp eller andra logotyper som tagits fram i kommunen utan kommunstyrelsens tillstånd. 7 Övriga villkor I samarbetet med Thomasgymnasiet har stiftelsen att beakta gymnasieskolans värdegrund som framgår av läroplanen: Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen ska vara ickekonfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

24 9.6 4/5 8 Stiftelsens upplysningsplikt Stiftelsen ska så snart som möjligt underrätta BUN när en risk för försening av stiftelsen åtagande föreligger, orsaken till detta och när stiftelsen åtagande istället kan beräknas slutföras. Stiftelsen ska även underrätta BUN om det finns en risk för att stiftelsen inte kan fullgöra sitt åtagande och andra omständigheter som är av vikt för BUN att få kännedom om. 9 Ansvar Stiftelsen ansvarar för de fel eller försummelser som ligger stiftelsen till last vid åtagandets utförande och ska ersätta BUN för de direkta skador som åsamkas BUN eller den mot vilken BUN svarar. Stiftelsen ansvar omfattar inte indirekt skada såvida inte stiftelsen gjort sig skyldig till grov vårdslöshet. För skada som stiftelsen vållat BUN genom vårdslöshet eller försummelse svarar denne oberoende av om skadan påvisats inom eller efter avtalsperioden. 10 Hävning av avtalet Part har rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om motparten åsidosätter villkor i avtalet som är av väsentlig betydelse för parten. Detsamma gäller om part eller företrädare för part handlar på ett sådant sätt att det väsentligen strider mot avtalet syften. Att BUN beslutar om en förändrad programpeng för utbildningen Culinary Craft är inte att anse som ett åsidosättande av avtalet. BUN har vidare rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: 1. stiftelsen kommer i dröjsmål med betalning av skatter eller avgifter till staten, försätts i konkurs, inleder ackordsförhandlingar, träder i likvidation eller på annat sätt kan antas ha kommit på obestånd 2. det på grund av stiftelsens agerande finns en risk för att kommunens anseende skadas. Om en part häver avtalet är motparten skyldig att ersätta de direkta skador som parten lider till följd av hävningen. 11 Avtalshandlingar I avtalet ingår följande handlingar: - Ändringar till detta avtal - Detta avtal - Regelbundna tillägg avseende aktiviteter och kostnader Avtalshandlingarna ska i första hand tolkas så att de överensstämmer med varandra. Om det trots sådan tolkning finns villkor i avtalshandlingarna som strider mot varandra gäller de i ovan nämnd rangordning.

25 9.7 5/5 12 Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till detta avtal ska göras skriftligen och ska för att vara gällande undertecknas av båda parter. 13 Omförhandling För de fall förutsättningarna för avtalet väsentligen förändras äger part rätt att begära omförhandling av avtalet. Omförhandling ska komma tillstånd senast en månad efter att part begärt omförhandling. 14 Tvist Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska i första hand ske genom förhandlingar parterna emellan och i andra hand avgöras av allmän domstol med Eskilstuna tingsrätt som första instans, med tillämpning av svensk lagstiftning. 15 Undertecknande av avtal Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna har tagit var sitt. För barn- och utbildningsnämnden För Stiftelsen Culinary Craft i Strängnäs Ort:.. Datum: Ort:. Datum:..... Tony Lööw Utbildningschef... Maria Printz Ordförande Ort:.. Datum:.... Maria Antropowa Ehrnfeldt Ordförande

26

27 TJÄNSTEUTLÅTANDE 10.1 Utbildningskontoret Handläggare Maria Ekblad Dnr BUN/2017: /2 Barn- och utbildningsnämnden Överenskommelse avseende kompensation till Friskolan Asken Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna överenskommelse med Friskolan Asken AB, daterad , vilket innebär att nämnden till Friskolan Asken AB erlägger ett belopp om kronor. Beskrivning av ärendet Den 15 april 2015 beviljade kommunfullmäktige ett investeringsäskande från BUN om 4,5 miljoner kronor. Enligt nämndens äskande skulle kronor fördelas till grundskolorna och kronor till särskolan, där också den särskilda undervisningsgruppen Bryggan ingick. Den 15 juni 2017 beslutade BUN om kompensation för resurstillskott med anledning av investeringen. Beslutar en kommun under budgetåret att ge ytterligare resurser till den egna verksamheten ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen. Enligt rättspraxis är utgångspunkten att bidragstilldelning ska ske enligt budget för kommande kalenderår och det strider mot likabehandlingsprincipen om de fristående skolorna inte får tillskottet samma budgetår som den kommunala verksamheten. I äskandet som BUN beslutade om år 2015 ingick medel till Bryggan felaktigt i fördelningen till särskolan. Det framgick inte hur stor del av särskolans fördelning som avsåg Bryggan. När BUN sedan beslutade om kompensationen till de fristående grundskolorna gick det därför inte att säga vad som budgeterats för Bryggan. BUN valde då att kompensationen till de fristående grundskolorna skulle motsvara utfallet för den kommunala grundskolan, som inkluderade Bryggan. Eftersom kostnader för Bryggan tillkommit var utfallet kronor över budget. Med anledning av BUN:s beslut om kompensation tog Friskolan Asken AB (Asken) kontakt med kommunen den 28 juni Asken hade bland annat frågor kring hur mycket som var budgeterat för Bryggan och hur man fördelat pengar i budgeten utan att göra en uppskattning av Bryggans behov. Asken ansåg att deras kompensation borde utgått från budgeten för grundskolan, det vill säga kronor, och den faktiska kostnaden för Bryggans investeringar, det vill säga kronor. Utbildningskontoret föreslog ett möte den 16 augusti för att Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

28 10.2 2/2 då gå igenom eventuella oklarheter i beslutet. Vid tidpunkten för mötet hade överklagandetiden för beslutet löpt ut. Utan en rättslig prövning går det inte att avgöra om BUN:s beslut är felaktigt eller inte. BUN står fast vid beslutet, men då en god dialog och ett gott samarbete med de fristående skolorna är viktigt för nämnden kom man vid mötet överens om att BUN ska erlägga ett belopp till Asken som motsvarar mellanskillnaden mellan den beslutade kompensationen och Askens uträknade belopp. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Den tillkommande kostnaden om kronor beräknas att rymmas i den schablon som bokades upp i samband med bokslutet 2015, som avsåg att kompensera enskilda huvudmän för den extra resurstilldelningen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Avtal, Överenskommelse avseende kompensation till Friskolan Asken, Beslutet skickas till Friskolan Asken AB, för kännedom Tony Lööw Utbildningschef Maria Ekblad Kommunjurist

29 AVTAL Dnr BUN/2017: / Överenskommelse avseende kompensation till Friskolan Asken Denna överenskommelse har ingåtts mellan (1) Strängnäs kommun genom barn- och utbildningsnämnden, org. nr (BUN); och (2) Friskolan Asken Aktiebolag, org. nr. (Asken). 1 Bakgrund 1.1 Den 15 april 2015 beviljade kommunfullmäktige ett investeringsäskande från BUN om 4,5 miljoner kronor. Enligt nämndens äskande skulle kronor fördelas till grundskolorna och kronor till särskolan, där också den särskilda undervisningsgruppen Bryggan ingick. Den 15 juni 2017 beslutade BUN om kompensation för resurstillskott med anledning av investeringen. BUN utgick då från grundskolans utfall, där investeringar för särskilda undervisningsgrupper till en kostnad av kr ingick. 1.2 Med anledning av BUN:s beslut om kompensation tog Asken kontakt med BUN den 28 juni Asken hade bland annat frågor kring hur mycket som var budgeterat för Bryggan och hur man fördelat pengar i budgeten utan att göra en uppskattning av Bryggans behov. BUN föreslog ett möte den 16 augusti för att då gå igenom eventuella oklarheter i beslutet. Vid tidpunkten för mötet hade överklagandetiden för beslutet löpt ut. 1.3 Parterna har nu enats om att ingå följande överenskommelse. 2 Överenskommelse 2.1 BUN ska i ett för allt till Asken erlägga ett belopp om kr, vilket inkluderar kompensation för moms (6%). 2.2 Genom denna överenskommelse och efter BUN:s erläggande av betalning enligt punkten 2.1 har parternas mellanhavanden med anledning av denna diskussion fullständigt och slutligt reglerats. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax kommunstyrelsen@strangnas.se Bankgiro

30 10.4 2/2 2.3 Överenskommelsen gäller under förutsättning att den godkänns av nämnden senast den 26 september Sker inte detta är överenskommelsen till alla delar förfallet, utan rätt till ersättning från någon av parterna. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna har tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum Strängnäs kommun Friskolan Asken AB Maria Antropowa Ehrnfelt Åsa Fallgren Tony Lööw

31 TJÄNSTEUTLÅTANDE 11.1 Utbildningskontoret Handläggare Maria Ekblad Dnr BUN/2017: /2 Barn- och utbildningsnämnden Överenskommelse avseende kompensation till Europaskolan Rogge Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna överenskommelse med Europaskolan Grundskola AB, daterad , vilket innebär att nämnden till Europaskolan Grundskola AB erlägger ett belopp om kronor. Beskrivning av ärendet Den 15 april 2015 beviljade kommunfullmäktige ett investeringsäskande från BUN om 4,5 miljoner kronor. Enligt nämndens äskande skulle kronor fördelas till grundskolorna och kronor till särskolan, där också den särskilda undervisningsgruppen Bryggan ingick. Den 15 juni 2017 beslutade BUN om kompensation för resurstillskott med anledning av investeringen. Beslutar en kommun under budgetåret att ge ytterligare resurser till den egna verksamheten ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen. Enligt rättspraxis är utgångspunkten att bidragstilldelning ska ske enligt budget för kommande kalenderår och det strider mot likabehandlingsprincipen om de fristående skolorna inte får tillskottet samma budgetår som den kommunala verksamheten. I äskandet som BUN beslutade om år 2015 ingick medel till Bryggan felaktigt i fördelningen till särskolan. Det framgick inte hur stor del av särskolans fördelning som avsåg Bryggan. När BUN sedan beslutade om kompensationen till de fristående grundskolorna gick det därför inte att säga vad som budgeterats för Bryggan. BUN valde då att kompensationen till de fristående grundskolorna skulle motsvara utfallet för den kommunala grundskolan, som inkluderade Bryggan. Eftersom kostnader för Bryggan tillkommit var utfallet kronor över budget. Med anledning av BUN:s beslut om kompensation tog Europaskolan Grundskola AB (Rogge) kontakt med kommunen den 28 juni Rogge hade bland annat frågor kring hur mycket som var budgeterat för Bryggan och hur man fördelat pengar i budgeten utan att göra en uppskattning av Bryggans behov. Rogge ansåg att deras kompensation borde utgått från budgeten för grundskolan, det vill säga kronor, och den faktiska kostnaden för Bryggans investeringar, det vill säga kronor. Utbildningskontoret föreslog ett möte den 16 augusti för att Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

32 11.2 2/2 då gå igenom eventuella oklarheter i beslutet. Vid tidpunkten för mötet hade överklagandetiden för beslutet löpt ut. Utan en rättslig prövning går det inte att avgöra om BUN:s beslut är felaktigt eller inte. BUN står fast vid beslutet, men då en god dialog och ett gott samarbete med de fristående skolorna är viktigt för nämnden kom man vid mötet överens om att BUN ska erlägga ett belopp till Rogge som motsvarar mellanskillnaden mellan den beslutade kompensationen och Rogges uträknade belopp. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Den tillkommande kostnaden om kronor beräknas att rymmas i den schablon som bokades upp i samband med bokslutet 2015, som avsåg att kompensera enskilda huvudmän för den extra resurstilldelningen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Avtal, Överenskommelse avseende kompensation till Europaskolan Rogge, Beslutet skickas till Europaskolan Rogge, för kännedom Tony Lööw Utbildningschef Maria Ekblad Kommunjurist

33 AVTAL Dnr BUN/2017: / Överenskommelse avseende kompensation till Europaskolan Rogge Denna överenskommelse har ingåtts mellan (1) Strängnäs kommun genom barn- och utbildningsnämnden, org. nr (BUN); och (2) Europaskolan Grundskola AB, org. nr. (Rogge). 1 Bakgrund 1.1 Den 15 april 2015 beviljade kommunfullmäktige ett investeringsäskande från BUN om 4,5 miljoner kronor. Enligt nämndens äskande skulle kronor fördelas till grundskolorna och kronor till särskolan, där också den särskilda undervisningsgruppen Bryggan ingick. Den 15 juni 2017 beslutade BUN om kompensation för resurstillskott med anledning av investeringen. BUN utgick då från grundskolans utfall, där investeringar för särskilda undervisningsgrupper till en kostnad av kr ingick. 1.2 Med anledning av BUN:s beslut om kompensation tog Rogge kontakt med BUN den 28 juni Rogge hade bland annat frågor kring hur mycket som var budgeterat för Bryggan och hur man fördelat pengar i budgeten utan att göra en uppskattning av Bryggans behov. BUN föreslog ett möte den 16 augusti för att då gå igenom eventuella oklarheter i beslutet. Vid tidpunkten för mötet hade överklagandetiden för beslutet löpt ut. 1.3 Parterna har nu enats om att ingå följande överenskommelse. 2 Överenskommelse 2.1 BUN ska i ett för allt till Rogge erlägga ett belopp om kr, vilket inkluderar kompensation för moms (6%). 2.2 Genom denna överenskommelse och efter BUN:s erläggande av betalning enligt punkten 2.1 har parternas mellanhavanden med anledning av denna diskussion fullständigt och slutligt reglerats. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax kommunstyrelsen@strangnas.se Bankgiro