Miljöpartiet de Grönas förslag till budget 2010

Transkript

1 (mp):1 Miljöpartiet de Grönas förslag till budget 2010 MODERNT, MÄNSKLIGT, MILJÖVÄNLIGT STOCKHOLM 4 Klimat 5 Lika rättigheter för alla 8 Barn 9 KOMMUNFULLMÄKTIGE M.M. 10 Kommunstyrelsen 10 STADSDELSNÄMNDER 13 Små barn och förskoleverksamhet 13 Kultur, föreningsverksamhet och konsumentvägledning 16 Äldreomsorg 17 Garantera en jämställd omsorg 18 Demensvården måste förbättras 18 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 20 Individ- och familjeomsorg inklusive socialpsykiatri 21 Stadsmiljö och lokalt miljö- och demokratiarbete 23 Flyktingmottagande 24 Ekonomiskt bistånd 25 Arbetsmarknadsåtgärder 26 FACKNÄMNDER 28 Exploateringsnämnden 28 Fastighetsnämnden 30 Idrottsnämnden 32 Kulturnämnden: kulturförvaltningen 34 Kulturnämnden: stadsarkivet 38 Kyrkogårdsnämnden 38 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 39

2 (mp):2 Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden 43 Stadsbyggnadsnämnden 48 Trafik- och renhållningsnämnden: trafik- och gatuverksamhet 52 Trafik- och renhållningsnämnden: renhållningsverksamhet 57 Utbildningsnämnden 58 Äldrenämnden 64 CENTRAL MEDELSRESERV 64 INVESTERINGSPLAN 65 BOLAG I STOCKHOLMS STAD 66 Moderbolaget Stockholms Stadshus AB 66 Bostadsbolagen 67 AB Svenska Bostäder 69 Stockholmshem 70 Familjebostäder 71 Micasa Fastigheter i Stockholm AB 72 Stockholms stads Bostadsförmedling AB 72 Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB 73 Stockholm Vatten AB 74 Stockholms Hamn AB 75 AB Stokab 76 Stockholms Stads Parkerings AB 77 Stockholms Stadsteater AB 77 Stockholm Globe Arena Fastigheter AB 78 Stockholm Business Region AB 78 S:t Erik Försäkring AB 80 S:t Erik Livförsäkring AB 80 S:t Erik Markutveckling AB 80

3 (mp):3 Stockholms Stads Utrednings- och statistikkontor AB 81 BOLAG UTANFÖR STOCKHOLMS STADSHUS AB 81 AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms Stad 81 Mässfastigheter i Stockholm AB 82 Brand- och räddningsverksamhet 82

4 (mp):4 Miljöpartiet de Grönas förslag till budget 2010 MODERNT, MÄNSKLIGT, MILJÖVÄNLIGT STOCKHOLM Stockholm ska vara ledande när det gäller miljösatsningar och människors livskvalitet. skapar ett modernt, mänskligt och miljövänligt Stockholm. Våra prioriterade områden är klimat, lika rättigheter för alla och barn. Det öppna och mångkulturella Stockholm genererar nya idéer, som blir viktiga delar i närings- och kulturlivet. För att minska stadens klimatpåverkan görs stora satsningar på energieffektivisering, förnybar energi och bilsnål samhällsplanering. Miljonprogramsområdena ska upprustas. Billiga, små och miljövänliga hyresrätter ska byggas. Stockholm ska vara attraktiv och levande med ett starkt kultur- och föreningsliv, småföretagarvänligt och fyllt av mötesplatser. Stockholm ska vara en stad där alla har lika rättigheter och är jämställda, där diskriminering, hatbrott och våld minskar. Miljöpartiet satsar på förskolan och skolan. Samhällsplaneringen ska utgå från barnens behov med minskad biltrafik och närhet till grönområden. Den ekonomiska krisen och sjunkande skatteintäkter ger både utmaningar och möjligheter. Utmaningen är att, samtidigt som vi är i en lågkonjunktur, satsa på ett framtida Stockholm som växer klimatsmart och ger människor nya livschanser. Tidigareläggning av investeringar, bl.a. via stadens bolag, ger nödvändiga injektioner i ekonomin som gynnar sysselsättning och framtida skatteinkomster i Stockholm. Det är viktigt att investeringarna medvetet styrs så att de blir klimatsmarta och socialt hållbara för framtiden. Det här är Miljöpartiets förslag till budget för Stockholms stad Den innehåller delar som är ett resultat av rödgröna överenskommelser. Ansvarsfull grön politik Miljöpartiet redovisar tydligt hur stora pris- och löneökningarna är i stadens alla verksamheter. Vi kompenserar samtliga verksamheter, i motsats till majoriteten. Det är ett ärligt sätt att redovisa kostnaderna på som synliggör vad som finansierar utbyggd verksamhet och vad som krävs för att upprätthålla befintlig verksamhet. Stockholmare, anställda i kommunen och brukare får av majoriteten inte en rättvisande bild av budgeten. Majoriteten kompenserar inte alla verksamheter för ökade priser och löner. Dessutom genomför man stora nedskärningar genom att skjuta på underhåll, hävda minskad sjukfrånvaro och effektivisera. Det är en oansvarig politik att sälja ut hyresrätter i stadens bostadsbolag så som gjorts de senaste åren. Miljöpartiet förespråkar ombildningsstopp i innerstaden och i miljonprogramsfastigheter med renoveringsbehov. I innerstaden finns för få hyresrätter. Det måste vara möjligt att hyra en bostad även i innerstaden. När lägenheter i miljonprogramområdena säljs ut vältras kostnader för stora upprustningsbehov över på de boende. Det är oansvarigt att överlåta dessa kostnader på de boende. Staden har ett ansvar för upprustningarna i dessa områden. Istället för oansvarig utförsäljning vill vi att det byggs fler hyresrätter. Miljöpartiet förespråkar direktval till stadsdelsnämnderna för att underlätta kontakten mellan kommuninvånare och politiker. Vi vill att ansvaret för grundskola, renhållning och vissa planärenden ska föras tillbaka till stadsdelsnämnderna och att stadsdelsnämnderna ska vara remissinstanser för bl.a. plan- och byggärenden. Öppna möten i stadsdelsnämnder och facknämnder är ett bra sätt att göra det demokratiska beslutsfat-

5 (mp):5 tandet i kommunen synligt och intressant för medborgarna. Vi förespråkar en demokratisk planprocess där människors synpunkter tas tillvara. Klimat Klimatinvesteringar för ett modernt samhälle Stockholm ska vara en stad där modern teknik gör det lätt för invånarna att leva klimatsmart. Miljöpartiet satsar inom de miljardinvesteringar som majoriteten har i sitt paket Stimulans Stockholm därför på klimatsmart boende, bättre kollektivtrafik och renare miljö. I nämnder och förvaltningar agerar vi aktivt för att energieffektiviseringar genomförs och för införande av modern miljöteknik. Miljöpartiet satsar på förorterna. När stadens miljonprogramsområden ska upprustas är det ett ypperligt tillfälle att förbättra byggnadernas klimatskal samt att installera solfångare och solceller. Insatserna genomförs i första hand i energislösande hus. Satsningen avser miljonprogramområden både i södra och norra Stockholm och upprustningen ska göras i dialog med de boende och ska inte leda till hyreshöjningar. De boende involveras i miljöarbetet och kan därmed spara pengar, exempelvis genom minskad varmvattenanvändning. Upprustningen ser olika ut i olika områden för att skapa mångfald och en varierande stadsmiljö. Vissa hus får ny utformning med nya klimatskal, andra hus behåller sin karaktär. Miljöpartiet satsar på att bygga små, billiga och energieffektiva hyresrätter för singelhushåll för t.ex. ungdomar och studenter. Boende för hemlösa kan också möjliggöras när antalet små, billiga bostäder ökar. Genom nya produktionsmetoder kan vi bygga billiga och miljövänliga bostäder med bra klimatskal och låga driftkostnader. Att som den moderatledda majoriteten, genom avsiktsförklaringen, låsa trängselskatten under minst 30 år till finansiering av Förbifart Stockholm och andra väginvesteringar är både klimatfientligt och strider mot folkomröstningens resultat. Miljöpartiet vill istället att dessa medel ska användas till klimatsmart kollektivtrafik. Om några år planeras ansvaret för trängselskattesystemet föras över helt till regional och lokal nivå. Då är det oacceptabelt att staten genom den borgerliga alliansens beslut låser upp hur stockholmarnas trängselskatter ska användas för så lång tid framöver. Staten ska stå för en större andel av kostnaderna för infrastrukturinvesteringarna i Stockholm. En miljard kr avsätts för satsningar på bättre miljö och investeringar för omställning till ett hållbart Stockholm. På så vis kan Stockholm komma till rätta med gamla miljöskulder, sanera förorenad mark och genomföra åtgärder i Stockholms vattenprogram för friska sjöar och vattendrag. En biogasanläggning som kan ta emot matavfall är en nödvändig investering för att öka biogasproduktionen. Miljöpartiet satsar en miljard kr från stadens avsättning till infrastrukturella avgifter på modern och miljövänlig kollektivtrafik. Klimatmål och klimatberedskap Utsläppen av växthusgaser måste minska i snabbare takt för att bromsa växthuseffekten och staden ska ta ett stort ansvar för att minska utsläppen. Detta ska ske genom ansvarsfulla beslut i stadens egna verksamheter, medverkan i trafiköverenskommelser och genom informationsinsatser för att minska stockholmarnas bidrag till växthuseffekten.

6 (mp):6 Stockholm är Nordens största stad och kan dra fördelar av en stor befolkningsmängd inom ett litet geografiskt område. Det ger stora möjligheter till ökad energieffektivitet och minskade utsläpp av klimatgaser. Näringslivet har goda möjligheter att utveckla spjutspetskompetens inom miljöteknik och klimatåtgärder. Minskad klimatpåverkan innebär mindre risker för stadens planering och infrastruktur samt en ökad trygghet och livskvalitet för stockholmarna. Enligt den rödgröna överenskommelsen ska staden anta ett ambitiöst klimatmål som är 2,0 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år till 2015, en minskning med 50 % från år I överenskommelsen ingår också att Stockholm ska vara fossilbränslefritt år 2030 samt att stockholmarnas koldioxidutsläpp från konsumtion och resor utanför staden ska minska. Miljöpartiet föreslår att staden utarbetar en strategisk energiplan som beskriver hur målet att bli en fossilbränslefri stad år 2030 kan uppnås. En politisk styrgrupp för klimatfrågor och klimatberedskap ska tillsättas. Stadens verksamheter ska satsa strategiskt och långsiktigt på klimatförebyggande åtgärder och klimatanpassning. Energicentrum bör utvecklas och bli en permanent verksamhet. Trafikåtgärder för minskad klimatpåverkan Miljöpartiet anser att Förbifart Stockholm inte ska byggas och vi motsätter oss att trängselskatten under minst 30 års tid går till finansieringen av Förbifart Stockholm. Spårinvesteringarna i den nationella planen och länsplanen för transportinfrastruktur ska finansieras och igångsättas. Omfördelning ska ske från väg- till kollektivtrafiksatsningar. Parkeringsnormen vid all nybyggnation ska sänkas till 0,3-0,5 bilar per lägenhet och till 0,16 för studentbostäder. Cykelplanerna för inner- och ytterstaden ska genomföras. Vattenvägarna ska föras in i översiktsplanen. Upphandling av klimatsmarta båtar för persontrafik på Stockholms inre vatten ska påbörjas. Mycket mer gods än idag bör transporteras sjövägen. Stockholm kan satsa på ett regionalt miljöteknikkluster där utvecklandet av teknik för klimatsmart sjöfart är en del. I den rödgröna överenskommelsen anges att staden ska uppvakta regeringen om att Bromma flygplats ska läggas ner och marken användas för ny bostadsbebyggelse. I den rödgröna överenskommelsen anges vidare att parkeringssystemet ska ses över för att styra mot bilsnål samhällsplanering och att staden ska säkra kollektivtrafikens framkomlighet. De rödgröna avsätter 100 mnkr årligen för en omfattande utbyggnad av cykelvägnätet och 100 mnkr avsätts under en mandatperiod för en satsning på säker skolväg. Klimatneutrala stadsdelar med spjutspetsteknik Miljöpartiet vill omvandla Bromma flygfält samt Norra Djurgårdsstaden och Norra stationsområdet till moderna klimatneutrala stadsdelar. Förutom krav på energisnål bebyggelse ska där utvecklas innovativa energilösningar som sol och vindkraft som kan generera överskott och föras ut på el- och värmenäten, bilsnål planering, modern avfallshantering och tidig medverkan i planeringen av dem som ska bo i områdena. I den rödgröna överenskommelsen omvandlas två befintliga stadsdelar till miljöprofilsstadsdelar. Energikrav på fastigheter Staden skall vara en förebild vad gäller energieffektiviseringar. Enligt den rödgröna överenskommelsen ska energianvändningen i stadens fastigheter minska med 30% till

7 (mp):7 år Svenska Bostäder minskar energianvändningen med 40% fram till år Stockholmshem minskar energianvändningen med 40% och fasar ut oljan fram till Familjebostäder minskar energianvändningen med 30% fram till år Miljöpartiet genomför en stor satsning på energieffektivisering och avsätter för detta 450 mnkr på tre år. Stadens förvaltningar och bolag bör tillämpa EPC (Energy Performance Contracting), som metod för energieffektivisering. I den rödgröna överenskommelsen ingår att grönt byggande samt energi- och miljökrav för markanvisningar ska tillämpas. De positiva erfarenheterna från arbetssättet kring Hammarby Sjöstad ska vara vägledande. Vi kräver att alla bostäder som markanvisas i Stockholm ska förbruka högst kwh/kvm/år exklusive hushållsel år År 2010 ska hälften av alla markanvisningar uppfylla det kravet. Miljöpartiet vill att Program för miljöanpassat byggande ska uppdateras och återinföras som krav vid markanvisningar. Staden ska erbjuda byggherrar utbildning och kunskapsstöd för att fler ska kunna bygga energisnålt. Om kraven inte uppfylls när byggnaden är i bruk ska byggherren krävas på avtalsviten. Individuell mätning och debitering av varmvatten införs vid samtliga nybyggnationer. Förnybar energi och miljöteknik I den rödgröna överenskommelsen ingår att Fortum Värme AB ska ta fram en utfasningsplan för kolanvändningen under år Fortum Värme AB ska ha målsättningen att starta det biobränsleeldade kraftvärmeverket under mandatperioden. Miljöpartiet vill att all el som staden köper in ska vara märkt med Bra Miljöval och att de mest energieffektiva alternativen ska användas vid om- och tillbyggnader. Staden ska satsa på solenergi och andra förnybara energikällor, främst i stadsutvecklingsområdena. Stockholm har stora outnyttjade takytor som kan användas för solenergiförsörjning. Stadens samtliga tak ska inventeras för att undersöka var det är lämpligast att installera solenergianläggningar. År 2014 bör 10% av fastighetsförvaltningens energiförsörjning komma från solenergi. I Stockholm har vi plats för flera vindkraftanläggningar, t.ex. i Hammarbybacken. Råd till förvaltningar och bolag om möjligheter att köpa vindkraftverk och vindel ska tas fram. Det är viktigt att Stockholm utökar sin lokala produktion av förnybara drivmedel. Stadens avfall ska ses som en resurs snarare än restprodukt. Stockholm ligger idag långt efter det nationella målet att omhänderta 35 procent av matavfallet till år Därför måste arbetet med insamling och behandling av matavfall intensifieras. En satsning på miljöteknik är en säker satsning för framtiden. Stockholm måste utnyttja sina kompetensområden vatten- och avloppsteknik, fjärrvärmeteknik, solcellsteknik och ny teknik för avfallshantering. I den rödgröna överenskommelsen anges att staden ska utöka matavfallsinsamlingen till 70 procent år 2014 och investera i en förbehandlingsanläggning som ska stå klar senast Klimatanpassad och etisk upphandling Stadens upphandling omfattar mer än 10 miljarder kr och är därför av stor strategisk betydelse för omställningen till ett hållbart samhälle. Staden ska bedriva ett aktivt arbete inom området miljöanpassad upphandling med höga krav på energieffektivitet och driva fram ny miljöteknik. Tidigare beslut om antidiskrimineringsklausul och hållbar upphandling som omfattar kemikalier, energi, transporter, ekologiska livsmedel m.m. ska återinföras. Sociala och etiska villkor ska inarbetas.

8 (mp):8 Staden ska uppnå 40 % ekologiska livsmedel av inköpen år Det är fullt möjligt att ställa krav på att varor är ekologiska eller rättvisemärkta. Staden ska ta ansvar för hållbar konsumtion genom tydliga mål för upphandling av miljöanpassade varor och tjänster, av ekologiska livsmedel och inte köpa in fisk vars bestånd är hotade. Lika rättigheter för alla Alla människors lika värde och rättigheter är en av utgångspunkterna i miljöpartiets politik. Det är grunden för demokrati och mänskliga rättigheter. Lika rättigheter innebär att ingen ska behöva utsättas för diskriminering på grund av kön, funktionshinder, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning eller könsidentitet. Men lika rättigheter innebär också att främja normkritik och attitydpåverkan gentemot majoritetssamhället. Vår utgångspunkt är att diskriminering grundar sig i strukturella samhällsproblem som är liknande för alla diskrimineringsgrunder. Miljöpartiets politik utgår ifrån ett könsmaktsperspektiv. Det faktum att kvinnor och män bemöts olika, har olika förutsättningar och olika förväntningar på sig själva beror på rådande könsroller som skapas av omgivning, strukturer och samhälle. Könsmaktsförståelsen är ett verktyg för att analysera den könsmaktsordning som upprätthåller ett förhållande som snedfördelar makt och inflytande i samhället på grund av kön. För miljöpartiet är det uppenbart att ett aktivt arbete för lika rättigheter kräver politiska insatser. Normerna och priset för att bryta dem upprätthålls till stor del genom politiska beslut och kan också motverkas genom sådana. Miljöpartiet har visat att miljöfrågor måste integreras i en helhetssyn på alla samhällsområden. På samma sätt är det nödvändigt att jämställdhet och jämlikhet integreras i dessa områden. Inom ramen för det rödgröna samarbetet inrättar vi en central funktion för lika rättigheter. Funktionen ska arbeta för främjande och uppföljning som rör arbetet för lika rättigheter och jämställdhet. Uppföljningsfunktionen ska vara inriktad på att stadens verktyg för lika rättigheter, till exempel likabehandlingsplaner och antidiskrimineringsklausulen, används på ett aktivt sätt. Främjandefunktionen ska utveckla nya strategier för stadens likarättsarbete, till exempel genom attitydförändrande utbildningar och kampanjer. Dessutom ska funktionen ansvara för att barnperspektivet genomsyrar stadens verksamheter. I den rödgröna överenskommelsen avsätter vi extra resurser till de lägst betalda yrkena i staden. Det är framför allt kvinnodominerade yrken som personliga assistenter, kokerskor och vårdpersonal som gynnas av denna satsning. Förskolan har en unik möjlighet att motverka befästandet av könsroller, heteronormativitet och rasism. Stockholms genuspedagoger i förskolorna är en stor tillgång för jämställdhetsarbetet i kommunen. Vi behöver börja tidigt med att bryta typiska könsrollsmönster därför vill vi ha genuspedagoger på alla Stockholms förskolor. Skolan ska vara en plats där alla har lika rättigheter. Det kan endast ske genom ett medvetet, aktivt arbete för jämställdhet och jämlikhet och mot diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet och ålder. Skolorna ska ta hjälp av genuspedagoger i ökad utsträckning och aktivt välja läromedel som inte innehåller fördomsfulla skrivningar. Ekonomiskt utrymme måste ges skolor att prioritera arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Särskilt arbetet med att göra elever, föräldrar och pedagoger delaktiga i likabehandlingsplanen ska prioriteras. Miljöpartiet tillför resurser så att grundskolor kan arbeta med killgrup-

9 (mp):9 per och elevers ökade självkänsla. Vi gör också en särskild satsning på tillgänglighetsanpassning av skollokaler. Den rödgröna överenskommelsen innebär en satsning på sfi (svenska för invandrare). Vi vill förbättra kvaliteten på sfi och anpassa den betydligt mer efter varje persons behov och förutsättningar. Grupperna ska bli mindre och undervisningen mer sammanhållen. Staden ska ha som mål att alla som lämnar sfi ska klara nationella provet i svenska. Utöver den rödgröna kvalitetssatsningen satsar Miljöpartiet på sfiundervisning på modersmålet. Det ska alltså vara möjligt för de största språkgrupperna att få lärare som både behärskar svenska och det aktuella språket. Barn Den rödgröna överenskommelsen innebär att vi vill använda motsvarande hälften av majoritetens skattesänkning under mandatperioden, en halv miljard kronor, till att investera i skolan och i stockholmarnas livslånga lärande. Inom ramen för de rödgröna partiernas utbildningssatsning ska resurser avsättas för att stärka skolans kunskapsarbete. För de rödgröna partierna är prioriterade satsningar språkutveckling, modersmålsundervisning, undervisning i kärnämnena på modersmål samt matematik och tidig kunskapsuppföljning. Vi avsätter också resurser till elevhälsa och demokratiarbete i skolan. En attraktiv kommunal skola är inte hotad av nya fristående skolor. Miljöpartiet tror att en mångfald av huvudmän inom utbildningsverksamheten stärker och utvecklar skolan och eleverna. Det viktigaste är att verksamheten är av god kvalitet för brukaren, inte så mycket vem som driver verksamheten. Miljöpartiet vill att skolan ska kännas meningsfull för eleverna. Metoder för elev- och föräldrainflytande behöver utvecklas och särskilt inkludera elevernas egna organisationer och representanter. Miljöpartiet satsar på särskilda stimulansbidrag som ges till skolor som vill satsa på demokratiskt utvecklingsarbete. Vi inrättar också en elevombudsman som ska fånga upp och säkerställa elevers perspektiv gentemot skolledning och Utbildningsnämnd och vara en garant för rättigheter som finns i lagar och förordningar. Vi avsätter också resurser för miljöarbete i skolan. Förutom den ordentliga satsningen på modersmålsundervisning vill vi att skolorna ska erbjuda fler språk som är vanliga i Sverige, till exempel arabiska. I den rödgröna överenskommelsen sätter vi barnen främst genom att satsa på kvalitén i förskolan. Målet är att år 2010 ska grupperna i förskolan ha max 14 barn (ålder 1-3) respektive 18 barn (ålder 4-5). Barngrupperna ska minska med i genomsnitt ett barn per grupp under nästa mandatperiod. För att mäta kvalitén i förskolan ska vi också arbeta fram mål och indikatorer för antal barn per vuxen. Miljöpartiets ambition är barngrupper med max 12 barn i ålder 1-3, och max 14 barn i åldern 4-5. Förskolorna ska ha tillgång till pedagogiska gröna gårdar, gärna där förskolans alla barn och all personal får plats samtidigt. Miljöpartiet återinför den avgiftsfria månaden i barnomsorgen. För låginkomsttagare kan en avgiftsfri sommarmånad vara avgörande för att familjen har möjlighet att göra något extra tillsammans under semestern. Barnens fria tid är lika viktig som skoldagen. Idag är barngrupperna alldeles för stora det kan gå 70 barn på tre vuxna vilket är förödande för arbetsron och möjligheten för personalen att se varje barn. Miljöpartiet föreslår ökat anslag som innebär en ordentlig kvalitetshöjning i skolbarnomsorgen.

10 (mp):10 Alla barn och ungdomar ska ha möjlighet att ägna sig åt någon kulturell aktivitet på fritiden, oberoende av familjens ekonomi. Alla barn och ungdomar ska också ges möjlighet att ta del av olika kulturyttringar. Barn- och ungdomskulturen ska därför prioriteras och subventioneras. För att barn och ungdomar i miljonprogrammets förorter ska få utökad möjlighet att själva utöva kultur ger Miljöpartiet Kulturskolan i uppdrag att göra en extra satsning i dessa områden. Det ska finnas barnvänliga stadsmiljöer i hela staden. När nya bostadsområden planeras ska hänsyn tas till barns och ungdomars behov av lämplig mark för lek och idrott. Det är av stor betydelse att det finns goda förutsättningar för friluftsliv och ytor för spontanidrott, motion och lek. Barnfamiljer och ungdomar ska kunna röra sig tryggt till fots eller på cykel. Arbetet med att hjälpa och stödja de mest utsatta barnen måste få ökade resurser. Därför ska det uppsökande arbetet bland barn och unga och insatserna för att hjälpa barn som har föräldrar med problem öka. Skattesatsen För år 2010 föreslås att en kommunal inkomstskatt utdebiteras med kronor 18:08 per skattekrona, samma utdebitering som år För år 2010 föreslås en oförändrad utdebitering av begravningsavgiften med 7 öre per skattekrona. KOMMUNFULLMÄKTIGE M.M. Kommunstyrelsen Stadsledningskontoret Stadsledningskontoret ska centralt styra, samordna och följa upp stadens verksamheter och genomföra särskilda övergripande uppdrag som ska säkra stadens långsiktiga arbete. De senaste årens omorganisering av stadsledningskontoret och nedskärningar på centrala nämnders budget har gjort att staden riskerar att inte uppnå de egna miljö- och klimatmålen. För det krävs aktiv styrning och särskild klimat- och miljösamordning centralt som aktivt prioriterar, driver på och följer upp varje förvaltnings och bolags klimat- och miljöarbete, samt satsningar på åtgärder. Stadsledningskontoret har det övergripande ansvaret för att stadens klimat- och miljömål uppnås. Stockholms stads mål ska vara att minska utsläppen av växthusgaser till 2,0 ton koldioxidekvivalent per stockholmare per år till år 2015 och nå ett fossilbränslefritt Stockholm år En politisk styrgrupp för klimatarbetet med ansvar att styra Stockholms satsningar för att bli fossilbränslefri stad ska tillsättas. Ett nytt miljöprogram med högre ställda mål ska tas fram för staden. En central samordning av stadens lokala miljö- och demokratiarbete krävs för att samla och stödja stadsdelsnämndernas arbete för att öka miljömedvetenheten och delaktigheten hos stockholmarna och övriga lokala aktörer. Internationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte utgör en viktig del av miljö- och demokratiarbetet. Stockholms stad ska fortsätta att aktivt arbeta med den europeiska deklarationen Ålborg+10 Inspirerande framtider med Ålborgsåtagandena som staden undertecknade Ett strukturerat arbete ska genomföras i stadens verksamheter utifrån Ålborgsåtagandena och

11 (mp):11 redovisas år 2010 tillsammans med de övriga hundratals städerna som har undertecknat. Folkhälsa ska vara ett prioriterat område som ska drivas parallellt med miljö-, stadsmiljö-, demokrati-, natur-, idrotts-, friluftsarbetet i staden. Folkhälsoprogrammet som lades ner 2007 bör uppdateras och återinföras. Stockholms stad ska införa välfärdsbokslut för att systematiskt och samlat redovisa, styra mot och följa upp folkhälsomål, miljömål, sociala och ekonomiska mål i staden. Staden ska öka sina inköp av närproducerade och ekologiska livsmedel. För att nå en god matkvalitet i de kommunala köken ska en central kostenhet ge stöd och utbildning för måltidspersonal i förskola, skola och äldreomsorg. Upphandling av varor och tjänster är ett viktigt verktyg för att använda stadens resurser till att främja en mer socialt och miljömässigt hållbar utveckling samtidigt som centralupphandlingar kan vara bra för stadens egen ekonomi. Upphandling är ett starkt verktyg för att främja lika rättigheter i de upphandlade företagen. Staden ska säkerställa att antidiskrimineringsklausulerna används och följs upp på ett sätt som aktivt främjar lika rättigheter i stadens verksamheter och bolag samt i de upphandlade verksamheterna. De centrala upphandlingarna ska flyttas från servicenämnden till kommunstyrelsen. Staden ska ta fram en ny upphandlingspolicy med tydliga krav på miljö, klimat och social rättvisa. Stockholm bör även återuppta det avbrutna diplomeringsarbetet för att blir en Fair Trade City, med syfte att öka kunskap och engagemanget för rättvis handel. Alla förvaltningar och bolag ska köpa in el märkt med Bra Miljöval. Enligt den rödgröna överenskommelsen ska det inrättas en central funktion för lika rättigheter, för främjande och uppföljning som rör arbetet för lika rättigheter och jämställdhet. Funktionen ska ligga under SLK och har till uppdrag att granska stadens verksamhet utifrån alla former av diskriminering. Den ska också bedriva ett aktivt arbete för att främja lika rättigheter i staden, t.ex. utbildning av politiker och tjänstemän i diskriminerings- och jämställdhetsfrågor, samt diskrimineringstester. Vi avser att använda antidiskrimingsklausulen aktivt. Utöver det ska lika rätt ingå i den vidareutbildning som genomförs. Särskilda insatser ska göras inom ramen för fortbildning av stadens chefer. I den rödgröna överenskommelsen anges att det finns ett stort intresse av att få ett klimatvänligare fastighetsbestånd. Vi vill därför undersöka möjligheterna att ge stöd för att få till stånd sådana investeringar och pröva möjligheten att skapa en lokal fond för att stimulera klimatsmarta investeringar. Detta görs genom en avsättning på 100 mnkr. Staden som arbetsgivare I den rödgröna överenskommelsen satsas 24 miljoner på en låglöne- och jämställdhetssatsning på framför allt kvinnodominerade yrken. Miljöpartiet menar att den centrala funktionen för lika rättigheter ska arbeta aktivt för att strukturella löneskillnader som har samband med kön avskaffas i stadens verksamheter. Dessutom ska individuella löneskillnader som har samband med kön, etnicitet, funktionshinder och/eller sexuell läggning avskaffas. Verksamheternas jämställdhetsoch mångfaldsplaner är levande dokument som granskas och uppdateras regelbundet. Det är viktigt att alla berörda verkligen tar del av processen som leder fram till en plan. Granskning av planerna ska genomföras vartannat år och kompletteras med en

12 (mp):12 uppföljning av strategiska nyckeltal. Det är också angeläget att genomföra djupare studier, exempelvis av lönekartläggningen och resultatet av handlingsplanerna för jämställda löner samt ta initiativ till att upprätta en bindande handlingsplan med fack och arbetsgivare för att få bort osakliga löneskillnader. Den centrala funktionen ska också arbeta specifikt mot hatbrott. Flera aktörer i Stockholms stad hanterar hatbrottsproblematik, till exempel socialtjänst, hälso- och sjukvården och brottsofferjourer. Det är viktigt att dessa aktörer förstår problematiken bakom hatbrott och vad som kan göras för att känna igen ett hatbrott och agera därefter. Därför ska Stockholms stad ta fram en handlingsplan mot hatbrott som inkluderar kunskap om rasistiska och homofobiska motiv samt våld mot kvinnor och implementera den i berörda verksamheter. Den centrala funktionen ska ha särskild kompetens för uppföljning av det aktiva arbetet mot trakasserier. Dessutom ska det finnas en operativ funktion dit verksamheter kan vända sig för att få stöd i hanterandet av situationer som rör diskriminering och trakasserier. Det ska finnas verktyg för skolor och andra verksamheter i sitt arbete med lika rättigheter och normkritik. Vi vill också genomföra en stadsövergripande kampanj på temat Ett kärleksfullt Stockholm! Friskvård I stadens ambitioner att vara en bra arbetsgivare är det viktigt att de möjligheter som anställda har också i realiteten kan utnyttjas. Friskvård på arbetstid är en viktig faktor för god hälsa. Stadsledningskontoret bör därför göra en översyn för att säkerställa att friskvårdstimmen i realiteten kan utnyttjas av de anställda. SLK ska också utreda hur ett införande av 2 friskvårdstimmar per vecka kan genomföras. Öka tillgängligheten Stockholm ska vara världens tillgängligaste stad år 2010, men takten måste öka rejält om detta mål ska uppfyllas. Otillgänglighet är diskriminering och människor med funktionshinder har rätt till full delaktighet. Tillgänglighetsbegreppet ska vidgas från det fysiska till att innefatta sådant som bemötande och möjlighet till full delaktighet i samhället. Stockholm måste utforma en plan för hur enkelt avhjälpta hinder kan tas bort. Staden ska tillsätta en samordnare med ansvar att utforma och genomföra en plan för hur enkelt avhjälpta hinder ska vara borta Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Miljöpartiet de Grönas förslag till budget 2010 för kommunfullmäktige m.m. godkänns 2. För år 2010 föreslås att en kommunal inkomstskatt utdebiteras med 18,08 per skattekrona 3. Säkerställa att 40 % av stadens inköpta livsmedel är ekologiskt framställda år Stockholm ska bli en fossilbränslefri stad år Ett klimatmål på 2,0 ton koldioxidekvivalenter per stockholmare år 2015 och stockholmarnas konsumtion och resor utanför staden ska minska 6. Energianvändningen i stadens fastigheter ska minska med 30% till år Svenska Bostäder ska minska energianvändningen med 40%, Stockholmshem ska minska energianvändningen med 40% och fasa ut oljan och Familjebostäder ska minska energianvändningen med 30% till år Införa medborgarkontrakt i den kommunala servicen så att utlovade servicenivåer blir en rättighet som det kan utlovas ansvar för

13 (mp):13 9. Uppvakta regeringen om att intäkterna från trängselskatten i Stockholm ska återföras till Stockholmsregionen för investeringar i kollektivtrafik och vägar i enlighet med resultatet av folkomröstningen miljard från stadens avsättning till infrastrukturella avgifter satsas på modern och miljövänlig kollektivtrafik miljard kr från koncernens fria kapital ska avsättas till en fond för att göra miljöinvesteringar 12. Staden ska uppvakta regeringen om att Bromma flygplats ska läggas ner. 13. Staden ska satsa på klimatsmart sjöfart 14. Stadens budget ska tydligt innehålla de förväntade kostnaderna för pris- och lönekompensation STADSDELSNÄMNDER Demokrati och medborgarinflytande i stadsdelsnämnderna Makten avlägsnar sig allt längre från stockholmarna. För att minska det ökande gapet vill Miljöpartiet ha direktval till stadsdelsnämnderna. Direktvalda representanter skulle både öka kontakten mellan stockholmare och politiker samt förbättra representativiteten. Stockholms stad ska uppvakta regeringen för att få möjlighet att i 2010 års val vara försökskommun för direktval till stadsdelsnämnderna. I varje stadsdel ska finnas En-dörr-in-verksamhet samt ett medborgarkontor, som bland annat erbjuder skuldrådgivning samt miljö- och klimatrådgivning. Miljöpartiet vill till stadsdelsnämnderna återföra ansvaret för parker, naturområden, naturreservat, trädplanteringar, koloniområden och naturmark, strandbad med byggnader, motionsspår, konstfrusna isbanor och vissa planförfaranden. Stadsdelsnämndernas möten ska vara öppna för allmänheten och inledas med en frågestund. Mötena ska annonseras i relevanta medier för att locka fler att delta. Formerna för de öppna nämndmötena ska ses över för att underlätta allmänhetens deltagande. Återinför skilda anslag Den borgerliga majoriteten har slagit samman anslag 1 och 2, för ordinarie verksamhet respektive försörjningsstöd, i stadsdelsnämnderna. Detta har lett till att stadsdelsnämnderna måste skära i ordinarie verksamheter när kostnaderna för försörjningsstöd ökar. Det är oacceptabelt att ordinarie verksamheter ska påverkas för att konjunkturen vänder neråt och fler tvingas ta emot försörjningsstöd. Skilda anslag för ordinarie verksamhet respektive försörjning ska återinföras. Små barn och förskoleverksamhet Valmöjligheter för föräldrar och barn Valfrihet i barnomsorgen Minskade barngrupper Aktivt likarättsarbete i alla förskolor Låt föräldrar vara hemma längre med små barn Många vuxna önskar sig mer tid med sina barn. Barn har rätt till båda sina föräldrar. Det är viktigt att barntidsreformer utformas så att de gynnar ökad jämställdhet. Miljöpartiets förslag är kortare arbetstid, större möjlighet att vara hemma med små barn samt tvåfamiljssystemet.

14 (mp):14 Avgiftsfri månad Miljöpartiet återinför den avgiftsfria månaden i barnomsorgen. För låginkomsttagare kan en avgiftsfri sommarmånad vara avgörande för att familjen ska få möjlighet att göra något extra tillsammans under semestern. Valfrihet i barnomsorgen Familjedaghem, deltidsförskola och öppen förskola är alternativ som ständigt är i farozonen. Det är viktigt att uppmuntra olika pedagogiker, exempelvis ur och skur. Alla dessa alternativ ska finnas kvar och utvecklas. Den öppna förskolan spelar en viktig roll för barn som inte är inskrivna i förskoleverksamhet och för hemmavarande föräldrar. Öppna förskolor och parklekar behövs speciellt i en stad som Stockholm för att stärka nätverk där anonymiteten annars riskerar att bli stor. Vi avsätter resurser för att utveckla stadens parklekar. Nu när allt fler barn föds och växer upp i Stockholm vill vi rusta upp befintliga och bygga fler stimulerande och säkra lekplatser för barn i olika åldrar. Mindre barngrupper I den rödgröna överenskommelsen sätter vi barnen främst genom att satsa på kvalitén i förskolan. Målet är att 2010 ska grupperna i förskolan ha max 14 barn (ålder 1-3) respektive 18 barn (ålder 4-5). Barngrupperna ska minska med i genomsnitt ett barn per grupp under nästa mandatperiod. För att mäta kvalitén i förskolan ska vi också arbeta fram mål och indikatorer för antal barn per vuxen. Miljöpartiets ambition är barngrupper med max 12 barn i ålder 1-3, och max 14 barn i ålder 4-5. Förskolorna ska ha tillgång till pedagogiska gröna gårdar, gärna där hela förskolans alla barn och personal får plats. Rätt till modersmål i förskolan Det är viktigt att även små barn får modersmålsstöd så att de ges samma möjlighet att utveckla sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Likarätts-märk förskolor Förskolan har en unik möjlighet att motverka befästandet av könsroller, heteronormativitet och rasism. Stockholms genuspedagoger i förskolorna är en stor tillgång för jämställdhetsarbetet i kommunen. Vi behöver börja tidigt med att bryta typiska könsrollsmönster. Miljöpartiet vill vi ha genuspedagoger på alla Stockholms förskolor. De likabehandlingsplaner som förskolorna är skyldiga att upprätta ska innefatta samtliga diskrimineringsgrunder och användas som ett verktyg i det dagliga arbetet. Miljöpartiet föreslår en certifiering av förskolor som arbetar efter en utvecklad metodik baserad på lika rättigheter, även om alla förskolor självklart ska arbeta aktivt med dessa frågor. Projektet Regnbågsbarn som syftade till att motverka fördomar om barn till homo- och bisexuella föräldrar ska återupprättas och tillförsäkras fortsatta medel. Rätt till nattis Rätten till barnomsorg är begränsad till dagtid vilket särskilt missgynnar ensamstående föräldrar och människor som jobbar kvällar, nätter och helger. Staden ska inventera

15 (mp):15 behovet av barnomsorg under kvälls- och nattetid samt helger, samt tillgodose det behov som framkommer. Grön flagg-certifiera fler förskolor Ett ekologiskt synsätt ska prägla verksamheten i förskolan. Det gäller även maten som serveras, eftersom ekologiska och närproducerade livsmedel bidrar till barnens hälsa. För att uppmuntra fler förskolor att integrera miljö och hållbar utveckling i undervisningen är Håll Sverige Rents certifiering Grön Flagg ett bra verktyg. Det ökar barnens och föräldrarnas intresse och förståelse för miljöfrågor och natur, samt utbildar framtidens stockholmare. Säker skolväg I den rödgröna överenskommelsen avsätter vi 100 miljoner för en satsning på säkra skolvägar under en mandatperiod ( ). Den fysiska miljön runt skolor förbättras med breddade trottoarer, gångstråk och cykelvägar. Fler övergångsställen och ytterligare hastighetsbegränsningar införs. Gång- och cykeltrafik ska prioriteras vid alla lågstadieskolor och bilfria zoner införs närmast skolor, där det är möjligt. Godstransporter till skolor ska ses över i syfte att styra bort backande lastbilar från skolgårdar och barns skolvägar liksom parkering för skolans personal. Bra cykelparkeringar byggs. Systemet med vandrande skolbussar utvidgas. I särskilt utsatta miljöer sätts vuxna skolpoliser in. Sikthinder byggs bort och belysning av skolvägar förbättras. Mål och indikatorer Alla barn i förskolan ska garanteras rätt till stöd i modersmålet All personal i förskolan ska utbildas i aktivt arbete med jämställdhet, könsroller och heteronormativitet Alla barngrupper ska minska till max 14 i storbarnsgrupper och 12 i småbarnsgrupper Minst 25 % av de livsmedel som köps in i förskolan ska vara ekologiskt framställda Barns och unga i Stockholm ska ha ett verkligt medbestämmande i frågor som rör deras vardag i enlighet FN:s konvention om barnets rättigheter. Arbetet enligt barnkonventionens ska stärkas i staden. Fler mötesplatser på ungdomars egna villkor Barnens fritid är lika viktig som skolan. Miljöpartiet vill satsa 10 miljoner på mötesplatser för unga fler fritidsgårdar, hemgårdar, replokaler, kaféer och andra träffpunkter på ungdomars egna villkor och enligt deras egna önskemål. Fritidsgårdarnas öppettider ska utökas, och resurser ska satsas för att de även ska ha öppet sommartid. Även skollokaler ska kunna användas mer effektivt under helger och lov till olika verksamheter som till exempel replokaler eller caféer. Behovet av mötesplatser där hbtungdomar kan vara sig själva och möta andra i liknande livssituationer är stort. Alla har rätt till en kreativ fritid som stärker självkänslan och delaktigheten i samhället och motverkar främlingskap och ohälsa. Staden ska stärka arbetet med ungdomars eget skapande och medbestämmande i samverkan med ideella organisationer i stadsdelarna. Fritidsverksamheten ska vara lika attraktiv för flickor som för pojkar samt vara tillgänglig för funktionsnedsatta.

16 (mp):16 I den rödgröna överenskommelsen satsar vi på att utöka och utveckla antalet kulturella mötesplatser i förorterna i samverkan med ideella organisationer. Satsa på kolloverksamheten Kollo är ett av de bästa sätten att motverka segregation, ungdomskriminalitet och utanförskap. Alla barn och ungdomar mellan 9 och 16 år ska få möjligheten att åka på kollo. Olika politiska beslut kring taxor och inriktningar på verksamheten har påverkat vilka barn som nu åker på kollo. Det är viktigt att reglerna för kollo underlättar för barn från olika områden och med olika bakgrund att mötas. Sommarkolloverksamheten behöver utvecklas och säkras med hänsyn till ett växande behov under minst tio år framöver. Upphandlingar av kolloplatser ska göras för längre tid än ett år. Invandrarfamiljer ska ges särskild direktinformation genom sina egna nätverk om vad kolloverksamhet är för något. Mål och indikatorer Alla stadsdelar ska erbjuda unga mötesplatser i form av fritidsgårdar, replokaler eller icke kommersiella kaféer Alla stockholmsbarn 9-16 år, som vill åka, ska erbjudas en plats på kollo Kultur, föreningsverksamhet och konsumentvägledning Kulturen ska vara tillgänglig för alla stockholmare Förorten ska bli mer levande med kultur Barn och unga ska själva få utöva och ta del av mer kultur Kulturen är till för alla Kultursatsningar i Stockholm ska utgå från de unika möjligheter som finns i storstaden. Ett kulturliv av hög kvalitet ska vara tillgängligt för alla stockholmare. Musik, teater, film, dans, litteratur, konst, festivaler och andra kulturyttringar ska vara tillgängliga för människor i hela staden till rimliga priser. För att barn och ungdomar i miljonprogrammets förorter ska ha större möjlighet att själva utöva kultur görs en extra satsning i dessa områden. Ge barn- och ungdomskultur kultur mer resurser och högre status Barns möjligheter till eget skapande och deltagande i kulturverksamhet såsom teater, dans, musik och målning är viktigt för deras utveckling. Barn och ungdomar ska få mer makt att påverka och delta i kulturlivet, det ska visas mer kultur med och av barn och ungdomar. Framför allt är det viktigt att främja tillgången på kultur i skolor, förskolor och fritidsverksamheter. Vi vill stärka samspelet mellan lärare och kulturlivet samt ge kulturarbetare som musiker, bildkonstnärer, poeter och andra mer utrymme i barns vardag. Fler kulturella mötesplatser i förorterna Den rödgröna överenskommelsen innebär att alla har rätt till en kreativ fritid som stärker självkänslan och delaktigheten i samhället och motverkar främlingskap och ohälsa. Stadens ska stärka arbetet med ungdomars eget skapande och medbestämmande i samverkan med ideella organisationer i stadsdelarna. Fritidsverksamheten ska vara lika attraktiv för flickor som för pojkar samt vara tillgänglig för funktionsnedsatta. Det ska finnas fler mötesplatser för ungdomar och fler kostnadsfria kultur- och fritidsaktiviteter.

17 Mål och indikatorer: En särskild satsning ska genomföras på de kulturaktiviteter som riktar sig till barn, särskilt i miljonprogrammens förorter En särskild satsning på kulturaktiviteter i förorten ska genomföras Äldreomsorg Garantera tillgänglighet och valfrihet bland boendeformerna för äldre Säkerställ en jämställd omsorg med god kvalité i vardagen Erbjud personalen kortare arbetstid samt deltagande i utvecklingsprojekt Satsa på valfrihet och fler trygga bostäder Idag gäller kvarboendeprincipen, det vill säga att äldre ska bo hemma så länge som möjligt. Många är nöjda med det om de får utökad hemtjänst. Men vissa vill på grund av ökad ohälsa, oro, ensamhet och stigande ålder flytta till en tryggare boendeform. Då ska staden vara garant för det. Boendeformen trygghetsbostäder ska utvecklas så att fler äldre får valfrihet att aktivt välja denna bondeform som ett mellansteg mellan eget boende och ev. framtida vårdoch omsorgsboende. Trygghetsboende ska ge det stöd som äldre både med och utan mindre funktionsnedsättningar önskar och behöver. Gemensamhetslokaler och bovärd ska finnas utan att det belastar de äldres ofta redan tunna plånböcker. Dessutom bör det finnas en gemensam matsal, arrangeras dagverksamheter och sociala aktiviteter. Stockholms stad ska utveckla samarbetet med och stödja föreningslivet, så att trygghetsboendena kan ge ett rikt utbud av aktiviteter och verksamheter. En del platser i servicehus bör uppgraderas till vård- och omsorgslägenheter. Det är rationellt att ha båda i samma byggnad. Biståndsbedömningen är idag för hård när det gäller att få plats i servicehus och vård- och omsorgsboenden. Många äldre tvingas därför bo kvar för länge i det egna hemmet trots stora funktionsnedsättningar som följd av hög ålder eller sjukdom. Det framtida behovet av trygghetsboenden, servicehus och vård- och omsorgsboenden bör utredas. För att kunna erbjuda en verklig valfrihet måste staden öka byggandet så att antalet platser i servicehus, vård- och omsorgsboenden, demensboenden och trygghetsbostäder täcker hela behovet. Det finns en ökad efterfrågan på kategoriboenden, exempelvis med inriktning på kultur, språk, hbt, och för de talister som vill starta egna äldreboenden som sociala företag. Det ska finnas olika former av boende för äldre runt om i staden; kommunala, socialkooperativa och privata. Det är viktigt att det finns tillgång till kommunalt äldreboende i alla stadsdelar, eftersom det för många är en viktig del av valfriheten att kunna välja detta. I den rödgröna överenskommelsen avsätter vi 30 miljoner kronor så att alla över 75 år ska få två timmars hemtjänst per vecka med förenklad biståndsbedömning, för att få stöd och hjälp i vardagslivet enligt egna önskemål. Kvalité i vardagen Fler mötesplatser med möjlighet till sociala kontakter och stimulerande aktiviteter för äldre behövs. Detta bör ske i form av gemensamma måltider, naturupplevelser, träning i olika former och en satsning på kultur. Äldre bör ha rätt till gemensamhetslokaler dit även personer med tilltagande rörelsehinder ska kunna ta sig. Därför behövs bättre och fler servicelinjer. (mp):17

18 (mp):18 Social gemenskap vid måltider är viktigt. Vällagad, näringsriktig och god mat, anpassad för äldre, helst lokalt tillagad och ekologisk, är en viktig del av livskvaliteten och hälsan. Ett exempel på måltidsgemenskap är matlag, vilket bör erbjudas de som vill. Nattfastan, tiden mellan det sista matintaget på kvällen och det första matintaget på morgonen, ska inte överstiga 11 timmar. Det sena kvällsmålet ska vara näringsrikt. Många äldre får i praktiken mycket sällan eller knappast alls komma ut. En utevistelsegaranti för alla äldre och rörelsehindrade ska införas. Om grönområden inte finns i närområdet ska äldre erbjudas möjlighet att ta sig dit med färdtjänst och ledsagare, alternativt servicelinjer. Möjligheterna att ha husdjur i de olika boendeformerna för äldre ska utökas, så länge inte allergi eller annat lägger hinder i vägen. Äldre som har hund i hemmet måste ges friheten att omdisponera beviljad hemtjänsttid så att hemtjänsten kan rasta hunden. En viktig grundtrygghet för de äldre som bor hemma är trygghetslarmet. En ansvarig i ledningsfunktion inom hemtjänsten ska ansvara för att larmet fungerar. Eftersom allt fler äldre med tilltagande hjälpbehov bor hemma allt längre måste hemtjänsten ges utökade resurser. Servicetjänsten Fixar-Malte ska vara gratis för alla över 67 år och utan gräns för antal timmar. Garantera en jämställd omsorg Flera studier inom vård- och omsorgsfältet har visat att män generellt får bättre och dyrare behandlingar än kvinnor och att kvinnor får vänta längre än män på vård. Kvinnor och män ska ges likvärdig äldreomsorg och de ekonomiska resurserna ska fördelas jämnt efter kön. Demensvården måste förbättras Det ska finnas plats i gruppboende för alla med allvarlig demens samt ett stöd till deras anhöriga. Brister när det gäller kvalité och säkerhet i demensvården måste åtgärdas genom att personaltätheten utökas, bemanningen nattetid förstärks samt att allt för stora demensenheter och blandade målgrupper ses över och utvecklas. Alltför många äldre med demens får medicin mot oro när det egentligen är god omvårdnad de behöver. Läkemedel ska sättas in först när allt annat är prövat. Erbjud personalen kortare arbetstid och mer kompetensutveckling 90 % av dem som arbetar i äldreomsorgen är kvinnor. Deras arbetsvillkor är en jämställdhetsfråga. Miljöpartiet vill att all personal i äldreomsorgen ska erbjudas arbetstidsförkortning genom införandet av 35 timmars arbetsvecka med bibehållen lön. Arbetstidsförkortning och arbetsplanering genom 3-3-modellen, tvättstugemodellen eller egna scheman leder till ökad kvalitet i omsorgen, minskad sjukfrånvaro hos de anställda, mer kontinuitet gentemot omsorgstagarna, mer heterogena personalgrupper samt en underlättad schemaläggning. I den rödgröna överenskommelsen ger vi Stadsledningskontoret uppdraget att tillsammans med de fackliga organisationerna ta fram förslag på arbetstidsförkortning med minst två timmar i veckan för de personalkategorier där det finns störst behov för genomförande Vidare skapar vi en låglöne- och jämställdhetssatsning på framför allt kvinnodominerade yrken och avsätter 24 miljoner för detta.

19 (mp):19 Skärpningen av a-kassan för deltidsarbetslösa, som innebär att de bara får stämpla upp i 75 dagar, slår hårt mot kvinnor i vård och omsorg. Miljöpartiet kräver att staden ska erbjuda heltidsarbete till dem som så önskar. Staden ska satsa på olika utvecklingsprojekt. Dessa satsningar bidrar till att förbättra kvaliteten i verksamheterna och öka medarbetarnas kompetens. De lägger fokus på arbetsmiljö och är ett led i jämställdhetsarbetet. Grundutbildning för dem som saknar detta är ett minimum för att kvalitetssäkra verksamheterna. Vid personalrekrytering ska behovet av fler män i omsorgsyrken beaktas. Det är viktigt att behålla och dra fördel av den språkliga och kulturella mångfald som finns bland personalen inom äldreomsorg. Att erbjuda praktikplatser är ett viktigt led i rekryteringsarbetet för att på sikt öka intresset för vård- och omsorgsyrkena. Det är viktigt att både kommunanställda och personal som ingår i entreprenad omfattas av satsningarna. Meddelarfriheten måste garanteras. Rutiner, dokumentation eller avvikelser ska rapporteras. Det är viktigt att personalen med lagen Lex Sarah, som stöd och skyldighet, uppmuntras att rapportera brister utan att riskera att anses som obekväma för verksamheten. Personalen måste få föra de äldres, de svagas och de ordlösas talan. Insynen i och kvalitetssäkringen av all äldreomsorg, oavsett utförare, ska säkerställas. Mål och indikatorer Alla över 75 år ska ha rätt till åtta timmars hemtjänst per månad med förenklad biståndsbedömning Minst 25 % av livsmedlen som under året serveras i äldreomsorgen ska vara Kravmärkta eller ha annan motsvarande märkning Rätten till regelbundna utevistelser ska fastställas i riktlinjerna för äldreomsorgen

20 (mp):20 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Säkra rätten till hjälp för alla med funktionshinder Öka tillgängligheten Staden ska kartlägga förekomsten av hörselteknisk utrustning i stadsdelsnämndens offentliga lokaler och införa utrustning där sådan saknas. I ansvaret ligger även att säkerställa att utrustningen fungerar och att informera besökare om att hörselteknisk utrustning finns. Det ska finnas en mångfald av boendeformer för olika behov och psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar, t.ex. möjlighet till kollektivboende. Samarbetet med handikapp- och brukarorganisationerna ska fortsätta och utvecklas. Handikapprådens roll ska stärkas, de ska engageras tidigt och kunna påverka beslut och processer från början i planeringsstadiet. I den rödgröna överenskommelsen kräver vi att alla enkelt avhjälpta hinder ska byggas bort. En särskild satsning görs på skollokaler och mötesplatser för ungdomar där ska det vara gjort till Insatser efter behov och önskemål Staden ska garantera alla personer med funktionshinder en bra omsorg, vård och service med en likvärdig bedömning oavsett var i staden personen bor samt oavsett kön, ålder, etnicitet, religion, trosuppfattning och sexuell läggning. Alla som inte själva kan tillgodose sina behov i det dagliga livet har rätt till bistånd från samhället. Insatserna ska utformas med respekt för den enskildes önskemål och val. Resurser ska säkerställas så att det finns tillräckligt med heminstruktörer för alla synskadade och hörselskadade i alla stadsdelar. För att undvika jävsituationer ska en regel införas som innebär att den som är anställd som personlig assistent åt en person av övermyndarnämnden inte ska kunna förordas som företrädare åt samma person. Öka stödet vid neuropsykiatriska och psykiska funktionshinder Barn, unga och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder, NPF, behöver ökat stöd. För barn och unga behövs bl.a. ökat stöd i skola och på fritid. Det är viktigt att personal på olika nivåer inom kommunen är införstådd med vad dessa funktionshinder medför för personen. På liknande sätt behövs ökat stöd för personer med psykiska funktionshinder. Rätt till arbete För en person med funktionsnedsättning kan det vara ett stort stöd att erbjudas möjlighet till delat ledarskap. En generell arbetstidsförkortning kan leda till att fler personer med funktionshinder klarar ett heltidsarbete. Sociala kooperativ och liknande verksamheter är en viktig förutsättning för många funktionshindrade och skall stödjas. Arbetsmiljön ska vara utformad så att den funktionshindrade kan utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Arbetsförhållandena ska anpassas efter personens behov och förutsättningar. Arbetsmiljö omfattar inte bara de fysiska delarna av jobbet, utan också de psykiska aspekterna.