Expertgranskning: Mälardalens Högskola

Transkript

1 Expertgranskning: Mälardalens Högskola Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm

2 Fakta om rapporten Beställare: Mälardalens Högskola, Per- Arne Hermansson, per- Utförd av: Vår referens: Granskningens syfte: Tidsperiod för undersökningen: Operativsystem vid test: Webbläsare som använts: Teknisk utrustning: Andreas Blackne Pernilla Seger Identifiera de viktigaste tillgänglighetsproblemen i gränssnittet till OS X Windows 8 Google Chrome 27 Internet Explorer 10 MacBook Pro Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 2 (24)

3 Bakgrund Funka Nu ABs metodik är utvecklad i nära samarbete med handikapprörelsen. Allt vi rekommenderar är testat i verkligheten. Vår verksamhet bygger på de internationella riktlinjerna för tillgänglighet, Web Content Accessibility Guidelines 2.0 (WCAG 2.0). Funkas långa erfarenhet av tillgänglighetsarbete och tester med användare med olika behov och förutsättningar, med och utan hjälpmedel, visar dock att WCAG 2.0 inte räcker. Vi har därför utarbetat egna testkriterier för punkter som kompletterar det internationella regelverk som offentlig sektor genom EU- beslut ska följa. Funka har på uppdrag av W3C genomfört den auktoriserade översättningen av WCAG 2.0 till svenska. Web Content Accessibility Guidelines 2.0 (WCAG 2.0) Den auktoriserade svenska översättningen av WCAG 2.0 World Wide Web Consortium (W3C) Web Accessibility Initiative (WAI) Läs mer om Funka under rubriken Funka Nu AB i slutet av detta dokument. Om expertgranskningen En expertgranskning är inte en fullständig genomgång av alla relevanta tillgänglighetsaspekter. Syftet är i stället att den ska ge en översiktlig bild av tillgängligheten. Målet är att granskningen ska ge svar på följande frågor: Vilka är de största tillgänglighetsproblemen? Var bör fokus för tillgänglighetsarbetet ligga den närmsta framtiden? För att få en fullständig, detaljerad och nyanserad bild över teknisk, pedagogisk och språklig tillgänglighet krävs en revision. Funkas revision innehåller flera hundra granskningspunkter som vi går igenom när vi analyserar och bedömer gränssnittet. Granskningspunkterna ska vara godkända för att ett gränssnitt ska kunna anses fullt tillgängligt. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 3 (24)

4 Sammanfattning Webbplatsen har en del tillgänglighetsbrister, framförallt pedagogiska. Till exempel finns det förbättringsmöjligheter i navigationen, länkarna, layouten och utformningen av vissa objekt. Det här är problem som kommer att drabba mer eller mindre alla. Även tekniskt finns det en del tillgänglighetsbrister. Dessa problem drabbar främst hjälpmedelsanvändare. Dessutom känns det som att mycket av innehållet är slarvigt inlagt. Även länkarna känns oproffsiga eftersom det inte finns någon hover- effekt när användaren för musen ovanför dem. Funka Nu AB, Stockholm Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 4 (24)

5 Innehåll Fakta om rapporten... 2 Bakgrund... 3 Om expertgranskningen... 3 Sammanfattning... 4 Innehåll... 5 Resultat... 6 Tekniska tillgänglighetsproblem... 6 Ledtexter... 6 Layout- tabeller... 6 Rubriker... 7 Tabbfokus... 8 Klickytor... 8 Text i bild... 8 Pedagogiska tillgänglighetsproblem... 9 Navigation... 9 Menystruktur Länkar Utformningen av objekt Kontraster Felhantering A till Ö Tillgänglighetsproblem i innehållet Huvudrubrik och ingress Typografi Användarnas olika förutsättningar och behov Funka Nu AB Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 5 (24)

6 Resultat Tekniska tillgänglighetsproblem Ledtexter Det förekommer många formulärsobjekt som saknar ledtexter. Ledtexten hjälper användaren att förstå vad som ska matas in i respektive formulärsobjekt. För gravt synskadade användare med skärmläsare är det ofta en förutsättning att det finns ledtexter för att de ska kunna använda formuläret överhuvudtaget. Ett exempel där det saknas ledtexter är från sidan Vill studera ( Ett annat exempel är från sidan Kurser ( Layout- tabeller Det förekommer flera ställen på den här webbplatsen där tabeller används för layout. Syftet med tabeller är att de ska användas för att presentera tabelldata på ett åskådligt sätt. Layouten ska inte styras med tabeller utan detta bör istället uteslutande göras med hjälp av stilmallarna (css). Detta beror på att tabeller gör att sidan blir onödigt komplex, vilket försvårar för gravt synskadade användare att ta till sig innehållet. När tabeller väl används är det därför viktigt att de kodas på rätt sätt med rubriker, dataceller och så vidare. Ett exempel på layout- tabell är från sidan Program på grundnivå ( pa- grundniva ). Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 6 (24)

7 En annan sida där tabeller används felaktigt är Studievägledning ( Rubriker Rubrikstrukturen speglar ibland inte innehållsstrukturen på webbsidan. Gravt synskadade användare med skärmläsare använder den här strukturen både som ett sätt att navigera och till att bygga upp en bild över hur informationen är strukturerad. Om en rubriknivå hoppas över eller om en rubriknivå lämnas tom kan innehållet därför bli förvirrande för dessa användare. En huvudrubrik ska vara markerad med elementet H1 och följas av underrubriker i rätt följd (H2, H3 och så vidare). Detta skapar en logisk struktur som användaren lätt kan följa. Även sökmotorerna använder rubrikerna (främst H1- rubrikerna) till att indexera webbplatsen. Ibland används endast elementet <strong> för att markera rubriker. Ett exempel på detta är från sidan Urval ( ). Ibland hoppas rubriknivåer över. Ett exempel på detta är från sidan Busstidtabell ( ) där nivå 2 i rubrikstrukturen hoppas över. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 7 (24)

8 Tabbfokus Alla användare navigerar inte med mus, utan vissa använder alternativa navigationssätt, exempelvis tangentbordsnavigering. Dessa användare får otillräcklig visuell återkoppling när de flyttar sig runt på webbplatsen. Detta beror på att ni endast förlitar er på webbläsarens inbyggda funktion för att visa vad som har fokus, vilket inte är tillräckligt. Den enda återkopplingen användaren får blir då oftast en tunn streckad linje. Ange istället i stilmallarna hur en länk eller en del av ett formulär ska se ut när det får fokus. Det här är inte speciellt svårt utan kan göras med koden :focus i css- filen. Ange även i stilmallarna hur objekt ska se ut när användaren som använder mus för musen ovanför dem. Speciellt för äldre och personer med en synnedsättning är det visuella stödet viktigt för att de ska se var de befinner sig. Nedan visas ett exempel från startsidan där det blir mycket svårt att urskilja tabbfokus. Klickytor Klickytorna är ibland onödigt små. Att träffa små ytor är ett problem som inte enbart drabbar användare med motoriska funktionsnedsättningar utan också användare som surfar med mobilen. Det är därför viktigt att klickytorna är tillräckligt stora för att användaren inte ska klicka fel. Detta gäller i synnerhet objekt som ligger intill varandra. För användaren kan det vara mycket irriterande att klicka fel. För ovana användare kan det också bli förvirrande om de kommer till en annan sida än den de hade tänkt komma till. Exempelvis har ikonerna till sociala medier som visas nedan för små klickytor. Även ikonerna under stycket Ikoner har klickytor som är i minsta laget. Text i bild En grundprincip är att text ska presenteras som text och inte bilder av text för att användare med uppläsande hjälpmedel ska kunna tillgodogöra sig informationen. Det räcker inte med att bilderna är försedda med alt- texter. Dessa kan endast läsas av skärmläsare. Andra uppläsande hjälpmedel, som till exempel uppläsande hjälpmedel för personer med dyslexi, kan inte läsa upp dessa utan läser endast upp sådant som är inlagt som text. Flera exempel på bilder av text finns på startsidan. Ett annat exempel är från sidan Vill studera ( Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 8 (24)

9 I högerspalten förekommer det också ofta bilder av text. Pedagogiska tillgänglighetsproblem Navigation Om navigationskonceptet är oklart finns en risk att vissa användare fastnar eller får ägna lång tid åt att lista ut hur de ska navigera på webbplatsen. På den här webbplatsen finns det några saker med navigationskonceptet som kan ställa till problem för användaren. Huvudmenyn En sak som kan ställa till det är att huvudmenyn är stående och placerad till vänster. När användaren kommer längre ned i strukturen försvinner den dessutom, vilket gör att det blir svårt att navigera mellan olika sektioner på webbplatsen. Förutom detta finns det även andra objekt i vänsterspalten vilket gör att det blir otydligt vad som egentligen är webbplatsens huvudmeny. En bättre lösning är att låta menyn var liggande och vara placerad längst upp på sidan. Kollapsande vänstermeny Navigationen följer även ett koncept som gör att det blir svårt för användaren att förstå på vilken nivå i strukturen den befinner sig på. Det här beror på att menyn kollapsar mellan olika nivåer i strukturen. En bättre lösning är att nästa nivå istället fälls ut så att användaren tydligt kan se vad som ligger under vad, likt en trädstruktur. Detta förutsätter dock en tydlig formgivning som visar de olika nivåerna på ett avvikande sätt. Som det är nu fungerar menyn på det här sättet mellan nivå 1 och 2. Efter det kollapsar Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 9 (24)

10 menyn, vilket antagligen beror på att den skulle bli för lång annars. Det här är en till nackdel med att placera huvudmenyn i vänsterspalten. Vänstermenyn får då en extra nivå, vilket gör att den snabbt blir för lång. Kollapsande menyer är dock ingen bra idé eftersom det försvårar för användaren att förstå var i strukturen de befinner sig. Länkstigen För att visa var användaren befinner sig förlitar ni istället er på länkstigen. Tester har dock visar att länkstigar fungerar dåligt och att de nästan uteslutande används av avancerade användare. Ovana användaren lägger sällan märke till länkstigen överhuvudtaget. De förväntar sig istället att menyn ska hjälpa dem förstå var i menystrukturen de befinner sig. Mobilnavigation För smala skärmar lägger sig menyn bakom en knapp. Dessutom tillkommer det ett objekt som heter Mer. Detta är sällan någon bra lösning eftersom det inte framgår vad som finns därunder. Om objektet ska finnas vore det bättre om ni hittade ett bättre namn. Ett annat potentiellt problem är att det här objektet hamnar i konflikt med den vanliga menyn. Antagligen vore det bättre om den vanliga menyn hanterade det som finns under Mer också. Menystruktur Menystrukturen är en blandning mellan målgrupps- och ämnesingångar. Detta har visat sig vara problematiskt i tester vi gjort. Det går till exempel att vara en student som är intresserad av Jobb och framtid. Det här menyalternativet ligger dock under Vill studera, vilket gör att det kommer att bli svårt att hitta sidan. Det förekommer även flera andra exempel på där dessa målgruppsingångar ställer till problem. På andra universitet och högskolor finns ofta endast en ingång för Student. På det sättet uppstår ingen konflikt mellan ingångarna. Vi har inte haft möjlighet att gå igenom hela menystrukturen, men kan ändå konstatera att det finns brister som kommer att leda till att användarna får svårt att hitta på webbplatsen. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 10 (24)

11 Länkar Utformningen av länkar Länkarna måste vara utformade så att de går att skilja från brödtexten på sidan, annars kommer många användare att få svårt att identifiera dem. Det måste därför även finnas någon strukturell skillnad mot vanlig brödtext som talar om för användaren vad som är klickbart. Det vanligaste är att länken stryks under, men man kan även tänka sig exempelvis länkikoner. Att endast använda en avvikande färg är inte tillräckligt, men helt klart ett plus. Tydligast blir det om länkarna både är understrukna och har en avvikande färg (förslagsvis blå). Nedan visas exempel på länkar som är svåra att urskilja. Ibland är länkarna placerade i brödtexten. Följden blir att de blir i princip omöjliga att identifiera för personer som ser dåligt eller har dåligt färgseende. Nedan visas ett exempel på hur personer med dåligt färgseende upplever dessa länkar. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 11 (24)

12 Länkars mål För användaren är det också viktigt att veta var länkarna leder. Det är därför viktigt att länktexterna är informativa för att inte riskera att användaren klickar in sig på sidor den egentligen inte är intresserad av eller inte klickar på länken alls eftersom det inte framgår var den leder. Många uppläsande hjälpmedel grupperar dessutom länkarna i separata listor vilket betyder att det är viktigt att länkarna går att förstå ur sitt sammanhang. Länkar som heter här är därför inte tillräckligt informativa eftersom det inte framgår var länken leder utan den kringliggande informationen. Exempel på detta finns bland annat på sidan Anmälan ( ). Problemet med otydliga länkar förekommer dock genomgående på hela webbplatsen. Det förekommer också många länkar som inleds med Läs mer. Detta är onödigt eftersom det är underförstått. Utöver dessa exempel förekommer det genomgående länkar som inte går att förstå ur sitt sammanhang. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 12 (24)

13 Utformningen av objekt Ikoner Om ikoner används är det viktigt att de är vedertagna för att användaren ska förstå vad de betyder. Grundrekommendationen är dock att ikoner alltid kompletteras med en text. Det är inte säkert att alla användare känner till alla ikoner. I synnerhet gäller detta ikoner som ni har infört själva. I vissa fall är det inte möjligt på grund av platsbrist att komplettera ikonerna med text. Då är det viktigt att ikonerna dels är igenkännbara från andra sammanhang och dels korrekt uppmärkta. I vänsterspalten finns exempelvis ikonerna som visas nedan. För nya användare är det omöjligt att förstå vad som kommer att hända när man klickar på dem eller var man kommer att hamna. Dessa ikoner bygger på tidigare kunskaper som inte alla har. Följden blir att många användare kommer missa sidor eller funktioner de hade haft nytta av. Det ska inte behövas instruktioner för att använda en webbplats. Klickbara objekt För användaren är det viktigt att det tydligt framgår vilka objekt som är klickbara. För klickbara bilder kan man tänka sig att använda en pil- ikon eller något annat som visuellt anger att bilden är klickbar. För texter rekommenderar vi tydliga och bra formulerade länkar som ser ut som övriga länkar på webbplatsen. Ett exempel på klickbart objekt som inte ser klickbart ut är bildspelet. Här finns det inget som indikerar att bilden är länkad. Sökfunktionen Inmatningsfältet och sök- knappen på sökfunktionen är utformade på ett ovanligt sätt. Detta kan leda till att vissa användare får problem att använda sökfunktionen. Det finns en god idé i att utforma inmatningsfält och knappar på ett sätt som användaren är van vid, det vill säga, som olika webbläsare presenterar dem som default. Genom att göra på det här sättet låter man användaren återanvända sina tidigare vunna kunskaper om hur andra sökfunktioner fungerar. Vill man designa knappar och inmatningsfält själv är det viktigt att de ser ut som användaren förväntar sig att de ska se ut, det vill säga, så som de ser ut på andra webbplatser. Användaren spenderar nämligen majoriteten av sin tid på nätet på andra webbplatser. I det här fallet bordet det till exempel finnas en separat sök- knapp med en tillräcklig klickyta. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 13 (24)

14 Bildspelet Det förekommer rörelser i gränssnittet som inte går att pausa. Speciellt för användare med koncentrationssvårigheter kan det vara mycket jobbigt med rörelser i gränssnittet när de försöker koncentrera sig på något annat. Erbjud därför en möjlighet att pausa bildspelet. Det går visserligen att pausa bildspelet genom att klicka på en av de små cirklarna längst ned till höger. Detta är dock inget invant beteende hos de flesta användare. Klickytorna är dessutom mycket små. Genvägar Ta bort objektet Genvägar som ligger i sidspalten. Dels har objektet vertikal text, vilket försämrar läsbarheten. Dessutom lägger sig objektet ovanför hela sidan om användaren behöver zooma gränssnittet. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 14 (24)

15 Kontraster Många texter på webbplatsen har dåliga kontraster mot bakgrunden. Dåliga kontraster försvårar för bland annat användare med dåligt färgseende, äldre och andra användare med nedsatt syn. I mobila enheter, som ofta används under skiftande ljusförhållanden, blir det här problemet dessutom extra viktigt. Användarna förväntar sig att gränssnittet ska fungera i både bristande ljusförhållanden och när solen lyser direkt på skärmen. Till exempel har den orangea texten mot den vita bakgrunden som används på flera ställen på webbplatsen endast ett kontrastförhållande på 2,39:1. Detta betyder att kontrasten är klart underkänd för alla textstorlekar då ett värde på 4,5:1 krävs för godkänt. Även den turkosa färgen ger upphov till underkända kontraster. Om ni vill kan ni utan kostnad ladda ner verktyget Colour Contrast Analyser för att testa kontraster själva. Samma kontrastförhållande uppnås om färgerna är inverterade. I det här fallet gör kombinationen av dåliga kontraster och fetstil att länken blir mycket svår att läsa. Den turkosa färgen ger upphov till underkända kontraster även mot en färgade bakgrunden. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 15 (24)

16 Text som presenteras mot en orolig bakgrund riskerar också att få för dåliga kontraster beroende på vilken bakgrundsbild som används. Text bör därför presenteras mot en ren bakgrund som är fri från skiftningar och bilder. En orolig bakgrund drar också till sig läsarens uppmärksamhet och gör det svårare att koncentrera sig på texten, något som i synnerhet drabbar användare med koncentrationssvårigheter. Det går att ha nyansskillnader i bakgrunden men det bygger på att kontrasterna är bättre än minimivärdena. Ett exempel på detta är Nyheter på startsidan. Ett annat exempel är från bildspelet. I det här fallet är kontrasterna klart underkända. Felhantering Felhanteringen i formulären är bristfällig. När det uppstår fel är det mycket viktigt att användaren blir uppmärksammad på detta. Det bästa sättet att göra detta är att överst i Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 16 (24)

17 formuläret presentera ett samlat felmeddelande med en tydlig rubrik som talar om att det har blivit fel. I det samlade felmeddelandet bör det framgå: Vad som har blivit fel. Hur många fel det finns. Vad användaren måste göra för att rätta till felen. Sedan ska det även visas var i formuläret dessa fel har uppkommit för att användaren enkelt ska hitta dem. På den här webbplatsen saknas det till exempel felhantering på sidan Kontaktformulär ( antagning/kontaktformular ). På sidan Anmälan till informationsbrev ( till- informationsbrev ) dyker det upp ett felmeddelande på engelska. Det står att ett obligatoriskt fält inte är ifyllt, men i formuläret finns det inget fält som är markerat som obligatoriskt. Om ett fält är obligatoriskt är det viktigt för användaren att få information om detta innan formuläret fylls i. Detta kan göras antingen genom att skriva ut det i anslutning till varje obligatoriskt fält eller genom att införa en symbol för obligatoriska fält, men förutsättning att den förklaras längst upp i formuläret. Det går också att vända på det och istället endast ange vilka fält som är frivilliga. A till Ö Det är bra att det finns en tydlig A till Ö- listning av kurser. Undvik dock att inleda med exempelvis Civilingenjörsprogrammet i eftersom alla civilingenjörsprogram kommer att hamna under C. Den här uppdelningen bygger på förkunskaper. Användare som inte känner till om ett program är exempelvis ett civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram kommer att få svårt att hitta i A till Ö- listningen. Inled d- därför istället med det särskiljande ordet. Alternativt kan dessa program ligga på två ställen i A till Ö- listningen. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 17 (24)

18 Tillgänglighetsproblem i innehållet Huvudrubrik och ingress Två av de viktigaste objekten på en webbsida är huvudrubriken och ingressen. Varje sida bör därför ha en huvudrubrik som placeras högst upp i innehållsdelen. Huvudrubriken fungerar nämligen som ett kvitto på att användaren har hamnat rätt. Huvudrubriken är också bra för sökmotoroptimeringen. Vissa sidor saknar huvudrubrik. Ett exempel på detta är sidan Kurser ( Det finns också exempel på sidor där huvudrubriken inte stämmer överens med menyalternativet. Ett exempel på detta är från sidan Vill studera ( I det här fallet står det dessutom utbildning i URL:en vilket varken stämmer överens med huvudrubriken eller menyalternativet. Nedanför huvudrubriken bör det ligga en ingress som skiljer sig tydligt från brödtexten på sidan. Tydliga och välskrivna ingresser är viktiga för att användare ska få en kort sammanfattning om av vad sidan handlar om, vilket ökar läsbarheten. Ingressen ger också en snabb bekräftelse på att man har hamnat rätt. Dessutom gör ingressen att texten ser mer strukturerad ut, vilket gör att den upplevs vara enklare. På den här webbplatsen finns det också många sidor som saknar en ingress. Typografi Undvik text i kursiv och fet stil eftersom det försämrar läsbarheten. Ett exempel på där det förekommer mycket kursiv text (som dessutom är understruken men inte klickbar) är sidan Reservantagning ( ). Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 18 (24)

19 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (24)

20 Användarnas olika förutsättningar och behov Alla människor är olika. Vi har olika bakgrund, egenskaper och behov. Olikheterna beror dels på våra fysiska förutsättningar och dels på situationen. Detta ställer stora krav på utformningen av olika typer av gränssnitt, exempelvis bankomater, biljettautomater och webbaserade gränssnitt. Sitter du vid din vanliga dator har du förhoppningsvis ställt in datorn så att du har goda möjligheter att se, läsa och ta till dig information. Är du ute och reser och surfar med din mobiltelefon har du helt andra förutsättningar. Många gånger blir det då stora problem att se och förstå gränssnittets uppbyggnad och funktion. Genom att bygga tillgängliga webbplatser fungerar webbplatserna också bättre i alla situationer du kan hamna i. Det finns en rad olika situationer och förutsättningar som en användare kan ha eller hamna i som påverkar förmågan att ta del av gränssnittet. Här redogör vi bara för några av alla dessa. Hur många berörs? Det är svårt att exakt säga hur många personer som har problem att använda en webbplats på grund av bristande tillgänglighet. Dessutom kan problemen innebära allt från att det tar längre tid eller är lite, lite krångligt till att det tar helt stopp och besökare utestängs. Många människor upplever problem utan att ha en funktionsnedsättning. Men om vi ändå utgår från personer med funktionsnedsättning handlar det om någonstans mellan 1,3 och 1,8 miljoner människor. Siffrorna varierar beroende på att vi i Sverige av integritetsskäl inte får registrera funktionsnedsättning. Dessutom går det att mäta på olika sätt. Vissa funktionsnedsättningar är svåra att diagnosticera, andra påverkar bara vissa delar av livet. Differensen beror på om det är individens subjektiva bedömning, medicinska diagnoser, arbetsförmåga eller något annat som ligger till grund för beräkningen. Nedanstående siffror har vi samlat in från Statistiska Centralbyrån, Hjälpmedelsinstitutet, de ideella handikapporganisationerna och andra offentliga källor. Där det föreligger stor skillnad mellan olika källor har vi valt att presentera den lägre siffran. 9,5 procent av befolkningen använder någon typ av hjälpmedel. Användare med problem att styra datorn En användare kan ha problem med att styra datorn. Problemet kan bero på en funktionsnedsättning, exempelvis reumatism, men det kan också bero på utrustningen. En del mobiltelefoner på marknaden ger inte användaren möjlighet att klicka. I stället använder man ett sorts tangentbordsliknande navigeringssätt, där man tar sig från länk till länk med tryck på en speciell knapp. Samma knapp finns på ditt vanliga tangentbord och heter där tabb. Webbplatsen ska gå att styra oberoende av om du har en mus att klicka med eller ett tangentbord att navigera med. Det kallas för "Input Device Independence". Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 20 (24)

21 Det finns en rad olika styrhjälpmedel till datorn. Exempelvis talstyrning, huvudstyrda möss och fotnavigering. Fungerar gränssnittet "Input Device Independent" så fungerar det även för dessa hjälpmedel. Många användare har problem med precisionen. Därför är det viktigt att det inte krävs onödigt stor precision för att klicka rätt i gränssnittet. Problemen kan bero på darrhänthet eller att du sitter på ett skumpande tåg. Till denna kategori hör också en stor grupp med personer som har arbetsskador, exempelvis personer med förslitningsskador, belastningsskador eller andra typer av arbetsrelaterade skador. Hur många berörs? Egentligen alla, särskilt när allt fler surfar med mobilen i alla möjliga och omöjliga situationer. Om vi fokuserar på funktionsnedsättningar ser siffrorna ut så här: personer över 16 år har en rörelsenedsättning personer har nedsatt rörlighet i armar eller händer. Sjukdomar i skelettet och rörelseorganen är en av de vanligaste orsakerna till längre sjukskrivning. Det finns över en miljon reumatiker i Sverige men många dör utan diagnos. Användare med problem att tolka och förstå För att besökaren ska kunna använda gränssnittet krävs det att han eller hon förstår vad man ska göra i webbtjänsten. En ovan användare har ofta stora problem med detta eftersom denne kanske inte har sett samma typ av tjänster/lösningar tidigare. Det kan vara svårt att navigera, man glömmer kanske scroll- lister och har svårt att förstå hierarkier på nätet. Därför är det viktigt att gränssnittet fungerar konsekvent och att länkar och menyer är bra utformade. Sitter du vid skärmen på en bärbardator i en mycket ljus miljö är det ofta svårt att uppfatta olika färgskiftningar. Därför är det viktigt att informationen inte är färgkodad så att du måste uppfatta olika nyansskillnader för att göra rätt. Även personer med kognitiva funktionsnedsättningar och personer som befinner sig i stressade miljöer har ett stort behov av enkla, tydliga och pedagogiska gränssnitt. Hur många berörs? Egentligen alla, men i olika grad och olika ofta. Många av oss har svårt att tolka och förstå information i vissa sammanhang. Stress och tidsbrist, att ämnet är okänt för oss, eller att utseende, navigation eller något annat är ovant för oss bidrar till problem att tolka och förstå. Dessutom finns det en ganska stor grupp som inte använder datorer och internet regelbundet. Personer som använder internet sällan kan ha en högre tröskel vad gäller att tolka och förstå hur en webbplats fungerar. Om vi fokuserar på funktionsnedsättningar ser siffrorna ut så här: Cirka 0,5 procent har diagnosen utvecklingsstörning (ungefär personer). Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 21 (24)

22 6-7 procent av befolkningen har låg begåvning. 2 procent har mycket låg begåvning. Användare med problem att läsa och tolka skriftlig information För att hjälpa användare som har svårt att läsa krävs att texterna struktureras och formateras väl. Att använda ett begripligt språk och förklara svåra ord, inte använda förkortningar och liknande skrivregler är extra viktigt för personer som har svårt att läsa. En ren, pedagogisk och anpassningsbar visning i gränssnittet hjälper också många. Men det viktigaste är kanske att inte bara förlita sig på text! På webben finns stora möjligheter att få ut information genom att använda bilder, film, ljud och illustrationer. På det sättet når man många fler än genom enbart text. För personer med läs- och skrivproblem finns hjälpmedel som läser upp texten, förklarar svåra ord, ger möjlighet att använda läslinjal, att förändra textens utseende och mycket annat som hjälper användaren. För att hjälpmedlen ska fungera krävs att webbplatsen är tekniskt tillgänglig. Men inte alla som har behov av dessa hjälpmedel får dem i Sverige. I dag är det bara 4 av 21 landsting som beviljar hjälpmedel till personer med läs- och skrivsvårigheter. Personer med annat modersmål än svenska kan inte ens ansöka om att få hjälpmedel, eftersom det inte räknas som funktionsnedsättning att ha annat modersmål. En annan grupp som kan ha svårt att läsa och förstå information är barndomsdöva. Personer som är födda döva har teckenspråk som sitt modersmål och ofta svårt att läsa offentlig svenska. Barndomsdöva har rätt till information på teckenspråk. Hur många berörs? Egentligen alla, för även vana läsare läser både fortare och bättre om texten är välstrukturerad, raderna inte är för långa och så vidare. Om vi fokuserar på funktionsnedsättningar ser siffrorna ut så här: 25 procent av Sveriges vuxna befolkning har problem med att läsa. 4-5 procent beräknas ha dyslexi. Varje år drabbas personer av afasi. En tredjedel av dessa är i yrkesverksam ålder är barndomsdöva, det föds cirka 70 döva barn per år. Det bor cirka 1,4 miljoner utlandsfödda i Sverige, cirka 15 procent av befolkningen. De flesta kommer från Finland, följt av Irak och Jugoslavien som vanligaste födelseland. Det finns en enorm spridning i de språkliga svårigheterna för personer med så olika förutsättningar, utbildning och ålder vid flytten från hemlandet. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 22 (24)