Checklista Mobila applikationer fo r bank och betalning

Transkript

1

2 Checklista Mobila applikationer fo r bank och betalning Checklistan nedan kan användas till att säkerställa att er mobila applikation för bank och betalning är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Checklistan är baserad på resultatet från studien Utvärdering av mobila applikationer för betalning, som genomfördes på uppdrag Post- och telestyrelsen, samt Riktlinjer för navigation i mobilgränssnitt 1 som bygger på webbriktlinjerna WCAG 2.0. Checklistan är framtagen av AB Stelacon på uppdrag av Post- och telestyrelsen. Nr Navigering och interaktion Ja Nej 1 Är rubriker och menyalternativ intuitiva (dvs. lätta att förstå)? Användaren ska inte förväntas ha en förförståelse/kunskap om branschspecifika begrepp. I detta sammanhang är det viktigt att även tänka på att använda begrepp/ord som är enkla att förstå ordet transaktioner är svårt att förstå för vissa målgrupper.) Är symboler/ikoner intuitiva (dvs. lätta att förstå)? Användaren ska inte förväntas ha en förförståelse/kunskap om hur t.ex. ikoner fungerar eller vad de betyder. I detta sammanhang är det viktigt att även tänka på att använda standardiserade symboler/ikoner i möjligaste mån. (Utvärderingen av mobila applikationer för betalningar har bland annat visat att ett +-tecken som betydde ny överföring i en av de testade applikationerna var svår att hitta och förstå.) Är navigationen konsekvent mellan olika nivåer i informationsstrukturen? Olika nivåer i navigeringskonceptet bör fungera på samma sätt, viktigt för att användaren ska förstå övergångar mellan olika nivåer i informationsstrukturen och undvika att användaren missar underliggande nivåer. bland annat handlar om en tydlighet i var i applikationen man befinner sig eller hur man tar sig vidare eller tillbaka.) Får användaren relevant återkoppling, t.ex. vilket menyval som är valt och del av gränssnittet som visas? Viktigt för att användaren ska förstå när man är på en ny sida, t.ex. genom att placera huvudrubriken långt upp på sidan (och synlig på skärmen) och ej kräva skrollning. bland annat handlar om en tydlighet i var i applikationen man befinner sig eller hur man tar sig vidare eller tillbaka. Utvärderingen visade dessutom att vissa testpersoner med nedsatt handfunktion hade svårt att skrolla i applikationer.) 1 Funka Nu 1

3 Nr Layout och design ett tydligt gränssnitt Ja Nej 5 6 Har menyn tydlig formgivning och är utformningen av hela menyn konsekvent? Det ska vara tydligt vilken sida användaren befinner sig på och vilken nivå i informationsstrukturen och vilka menyalternativ som ligger på samma nivå? förutom logik i informationsstrukturen även innefattar layout.) Är menyn i höjdled? Om möjligt låt menyalternativ staplas i höjdled (vertikalt). Om flera menyalternativ presenteras i sidled finns risk för minskad kontroll och missad information (olika bredd på användares skärm). Särskilt viktigt för användare med synnedsättning/blinda testpersoner med synnedsättning vill ha tydliga ramar och linjer att följa, framförallt vid användandet av förstoringsfunktioner. Om menyalternativ både finns i höjdled och sidled finns risk att menyalternativ missas.) Är menyn lätt att hitta? Har menyn en tydlig utformning och placering? Menyn i sidhuvudet är logiskt för de flesta. Placera den på egen rad om möjligt. Små menyikoner som placeras högt upp till vänster eller höger är ofta svåra att hitta speciellt för användare med synnedsättning/blinda. (Utvärderingen av mobila applikationer för betalning visar bland annat ett exempel där en betalning/överföring som ska godkännas placeras i översta högra hörnet. Testpersoner ur samtliga målgrupper ansåg att detta steg var otydligt.) Är ikoner kompletterade med text (om det finns ikon)? Ikoner bör kompletteras med text. (Utvärderingen av mobila applikationer för betalningar har bland annat visat att vissa målgrupper inte har möjlighet att tolka bilder, exempelvis via talsyntes) Är viktiga menyalternativ synliga dvs. ej dolda? Undvik att placera viktiga menyalternativ under Visa mer eller Övrigt. Många användare undviker dessa val eller börjar söka på alternativa sätt och missar viktiga menyalternativ. OBS den här rekommendationen gäller ej när hela menyn döljs bakom en menyknapp. (Utvärderingen av mobila applikationer har bland annat visat att viktiga funktioner i applikationerna missas av testpersoner ur flera målgrupper om de inte är tydligt markerade med rubriker och har en synlig plats i applikationen.) 2

4 Är klickytorna tillräckligt stora och är det en tydlig gräns mellan olika klickytor/knappar? För att minska risken att användaren klickar fel är det viktigt att klickytorna är tillräckligt höga och breda. Samt att små klickytor inte är placerade för tätt ihop. Ca 9 mm mätt på enhetens skärm är ett riktvärde. det är viktigt med ett tydligt mellanrum mellan klickytorna. Föredragen storlek på klickytorna kan dock variera från person till person.) Är fokus på innehållet? Undvik menyer som tar upp för stor plats. Det är inte ovanligt att en undermeny tar upp hela skärmen när man klickar på något vilket gör att återkoppling på vilken sida man befinner sig på blir dålig och att innehållet ej kommer i fokus. Det ska även vara tydligt hur man lämnar sidan, exempelvis genom en tillbakaknapp. bland annat handlar om en tydlighet i var i applikationen man befinner sig eller hur man tar sig vidare eller tillbaka.) Presenteras information och innehåll i användargränssnittet på ett sätt som användaren kan uppfatta, oavsett funktionsnedsättning? Detta uppfylls genom att erbjuda textalternativ till bilder, ljud och video. Innehållet ska kunna presenteras tydligt och med olika hjälpmedel. en kombination av exempelvis text och bilder är att föredra då vissa målgrupper inte har möjlighet att tolka bilder, exempelvis via talsyntes, och vissa föredrar bilder framför text.) Är innehållet anpassningsbart? Skapa innehåll som kan presenteras på olika sätt, exempelvis med enklare layout utan att information eller struktur går förlorad. Om användaren önskar mer information ska det vara möjligt att klicka fram. testpersoner ur flera målgrupper vill ha begränsad informationsmängd. Samtidigt vill några textpersoner ha möjlighet att klicka fram ytterligare information om det skulle behövas.) Är innehållet lätt att urskilja? Innehåll ska vara lätt att urskilja, exempelvis genom att använda färgkombinationer med bra kontraster för text och bakgrund. texten i vissa testade applikationer var svår att urskilja pga. färgvalen. Exempelvis hade testpersoner med synnedsättning svårt att urskilja ljusblå text på blå bakgrund i en av de testade applikationerna.) 3

5 Nr Användarinställningar och teknisk konstruktion Ja Nej 15 Finns det möjlighet till förstoring? Går t.ex. menyn att förstora? För användare som ser dåligt räcker det inte alltid att typsnittet är stort och tydligt utan det behövs möjlighet till förstoring dvs. att gränssnittet går att zooma, även menyn. Ett alternativ är att tillåta skroll i sidled när användaren valt att zooma gränssnittet, alternativt att hela sidan flödar om när användaren zoomar (då krävs att långa ord avstavas). 16 möjlighet till förstoring i applikationerna är efterfrågat av testpersoner från flera målgrupper.) Fungerar menyn med skärmläsare (möjliggör talsyntes)? En skärmläsare är ett viktigt hjälpmedel för användare som har en synnedsättning eller som har dyslexi. För att ett gränssnitt ska fungera med skärmläsarprogram måste det vara tekniskt tillgängligt, dvs. att olika objekt måste vara uppmärkta på ett korrekt sätt så att skärmläsaren kan återge dem rätt. (Utvärderingen av mobila applikationer för betalning har visat att blinda testpersoner har svårt att använda applikationerna då flera funktioner inte är kompatibla med den mobila enhetens inbyggda talsyntes (exempelvis Iphones VoiceOver). För att den inbyggda talsyntesen ska fungera måste applikationen vara kodad så att det är möjligt att få texterna/valen upplästa.) Övrigt Ja Nej Har applikationen samma uppbyggnad som Internetbanken, dvs. känner användaren igen sig i applikationen? För en ovan användare kan igenkänning från Internetbanken underlätta användningen av applikationen. testpersoner framförallt från målgruppen äldre, som är ovana användare av mobila bankapplikationer, efterfrågar liknande uppbyggnad som internetbanken för att öka igenkänningsfaktorn och användarvänligheten.) Finns stora (talande) bankdosor att tillgå för användare som har behov av sådana? Känner användarna/kunderna till att det finns tillgång till stora bankdosor? Stora bankdosor kan underlätta för många att utföra sina bankärenden. Det är viktigt att ha tillgänglig och tydlig information till kunderna kunder frågar inte efter något de inte känner till. större bankdosor kan vara användbara för flera målgrupper, men däremot var det få testpersonen som kände till att de fanns.) 4

6 Källor: Utvärdering av mobila applikationer för betalning, PTS Riktlinjer för navigation i mobilgränssnitt (senast uppdaterad ), Funka Nu Webbriktlinjerna WCAG 2.0 5