Slutrapport: Framtagande av riktlinjer för utveckling av tillgängliga mobilgränssnitt

Transkript

1 Slutrapport: Framtagande av riktlinjer för utveckling av tillgängliga mobilgränssnitt Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm

2 Innehåll Inledning... 3 Mål och syfte... 3 Projektbeskrivning... 3 Leverabler... 4 Resultat... 4 Inventering av riktlinjer... 4 Enkät till användare... 8 Praktiska tester Riktlinjer för utveckling av tillgängliga mobilgränssnitt Utvärdering och analys...27 Utvärdering av resultat Förslag på förbättringar Framtida arbeten...27 Bilaga 1, enkätfrågor...28 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 2 (30)

3 Inledning Allt fler använder pekskärmar och traditionella mobila enheter. De flesta har förutsättningar att fungera väl för användare med funktionsnedsättning, med eller utan behov av hjälpmedel. Därmed ökar kraven på att de som utvecklar app ar och mobilgränssnitt har kunskap om tillgänglighet och de olika behov som användarna kan ha. De internationella riktlinjerna för tillgänglighet, WCAG 2.0, som svensk offentlig sektor skall följa och många andra stora aktörer såsom banker etc följer frivilligt, saknar utvecklingsprinciper för mobila gränssnitt. Själva telefonerna har numera bra stöd för tillgänglighet, men det saknas kompetens, dokumentation och praxis både vad gäller teknisk tillgänglighet (för personer som surfar med hjälpmedel) och pedagogisk tillgänglighet (för alla, men särskilt viktigt för äldre, invandrare, teknikovana och personer med kognitiva funktionsnedsättningar, synskada, motoriska problem eller läs- och skrivsvårigheter). Projektet har kartlagt, testat och analyserat befintliga riktlinjer och mobilgränssnitt, skissat på förbättringar och testat dessa med användare samt sammanställt resultaten i form av riktlinjer fria för alla att använda men med särskilt fokus på spridning till informationsansvariga inom offentlig sektor. Mål och syfte Målet med projektet har varit att ta fram ett verktyg för att säkra tillgängligheten som kan användas av alla som ska utveckla mobilgränssnitt. På så sätt hoppas vi kunna bidra till att öka den totala tillgängligheten till information för personer med funktionsnedsättning och även till ökad internetanvändning via mobilgränssnitt. Projektbeskrivning För att komma fram till de slutliga riktlinjerna har vi valt att både genomföra inventeringar och praktiska tester. Inledningsvis har vi scannat marknaden efter alla relevanta riktlinjer som berör tillgänglighet i digitala gränssnitt eller mobila enheter. Dessa har utvärderats och relevanta delar har testats och inkluderats i de färdiga riktlinjerna. Vi har också valt att genomföra en enkätundersökning för att få veta vad användare upplever som problem och hur de använder mobiltelefoner idag. Resultatet har vi använt för att skräddarsy praktiska tester och slutligen också inarbetat i riktlinjerna. Som en del i informationsinhämtningen har vi också varit i kontakt med flera olika handikappförbund, bland annat FSDB (Förbundet Sveriges Dövblinda). Praktiska tester av befintliga gränssnitt och skräddarsydda prototyper har genomförts med användare med och utan funktionsnedsättning. Vi valde att testa befintliga gränssnitt och sedan utveckla testprototyper för att testa specifika aspekter av tillgängligheten. Exempelvis tog vi fram en prototyp för att testa klickytors storlek med olika användare. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 3 (30)

4 En första version av riktlinjerna har presenterats på ett seminarium i Funkas regi och sedan funnits tillgängliga för granskning och feedback. Leverabler Datum Projektresultat Aktiviteter Projektstart Kartläggning Ett urval gränssnitt och enheter för test Användartester Test av befintliga gränssnitt och enheter Sammanställning Resultat analyseras och bearbetas, nya skisser utarbetas för test Tester av skisser Användartest av prototyparbete Riktlinjer utarbetas Det samlade resultatet bearbetas till begripliga riktlinjer Slutrapport Slutrapporten sammanställs Resultat Inventering av riktlinjer Det finns ett flertal olika riktlinjer för utveckling av mobilgränssnitt. Det är dels systemspecifika riktlinjer, exempelvis Apples riktlinjer för utvecklingen av appar för Iphone/Ipad, dels några övergripande riktlinjer från W3C. Systemspecifika riktlinjer De här riktlinjerna och rekommendationerna är specifika för olika operativsystem och fokuserar delvis på exakta implementationer. De går alltså delvis djupare än de riktlinjer som det här projektet ska ta fram. Vid utvecklingen av applikationer för olika mobila enheter ska respektive riktlinjer användas, men de är inte tillräckliga för att säkra tillgängligheten utan ska användas som ett stöd för exakta implementationer snarare än som övergripande riktlinjer. Observera att nedanstående guider och riktlinjer förändras med tiden och att nya tillkommer. Detta är inte ett försök till någon komplett eller aktuell lista utan endast en uppräkning av riktlinjer som ingått som input i arbetet. ios Human Interface Guidelines /MobileHIG/Introduction/Introduction.html#//apple_ref/doc/uid/TP CH1- SW1 Riktlinjerna innehåller övergripande krav på design och implementation av appar för ios. Den här typen av riktlinjer ska som utgångspunkt följas eftersom det skapar en igenkänning för användaren vilket i sig är positivt för tillgängligheten. Det finns enstaka rekommendationer här som försvårar ur ett tillgänglighetsperspektiv men det går oftast att kombinera tillgänglighet med riktlinjerna om de tolkas korrekt. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 4 (30)

5 Ett exempel: Riktlinjerna innehåller en rekommendation som säger Onscreen User Help Is Minimal vilket kan tolkas som att gränssnittet inte bör erbjuda någon hjälp till användaren. Utgångspunkten för rekommendationen är dock att gränssnittet i första hand ska vara så enkelt att det inte behövs någon hjälp i hur man interagerar med det. Det finns flera exempel på appar som haft en interaktion som varit så svår att det krävts långa förklaringar om hur man navigerar med 2, 3 och till och med 4 fingrar. Där har användaren tvingats lära sig ett antal icke intuitiva gester för att kunna hantera gränssnittet. Detta är givetvis något som måste undvikas. Men därmed inte sagt att det inte kan finnas behov av kontextuell hjälp. Exempelvis instruktioner för hur ett formulär ska fyllas i, eller ordförklaringar till komplicerade termer i gränssnitt där innehållet inte kan göras enklare. Accessibility Programming Guide for ios honeaccessibility/accessibility_on_iphone/accessibility_on_iphone.html Information om hur man som utvecklare implementerar tillgängliga applikationer för ios. Dokumentet har framförallt ett tekniskt fokus och mycket handlar om hur man implementerar för ios inbyggda skärmläsare VoiceOver. Detta är ett dokument som ska följas men det räcker inte att enbart bygga i enlighet med detta, lösningen måste också testas praktiskt med åtminstone någon gravt synskadad användare som inte varit med under utvecklingsarbetet. Även om man följer riktlinjerna kan det vara svårt att förutse alla typer av problem som kan uppstå. Android Best Practices User Interface Guidelines Riktlinjer för utvecklingen av applikationer för Android. Den här typen av riktlinjer ska följas så långt möjligt, så länge de inte medför tillgänglighetsproblem. Vi har inte detaljstuderat de här riktlinjerna och kan därför inte säga exakt var det kan finnas avsteg mot tillgänglighetsriktlinjerna. Android Best Practices Designing for Accessibility Riktlinjer som är relativt tekniska och går ner på detaljnivå kring hur man märker upp objekt i applikationer för android. En skillnad mot Apples Accessibility Programming Guide for ios är att många androidtelefoner har olika typer av styrknappar. Riktlinjerna här är därmed också fokuserade på att se till att dessa styrknappar kan användas. Design Guidelines: Accessibility and Ergonomic Guidelines for Windows Mobile Riktlinjer som på ett övergripande plan tar upp viktiga principer för utvecklingen av tillgängliga applikationer. Mycket fokus ligger på användarens möjligheter att ställa in gränssnittet, exempelvis textstorlek, samt läsbarheten i gränssnittet. Vid tiden för vårt arbete med mobilriktlinjerna var inte Windows Phone 7 möjligt att göra tillgängligt för gravt synskadade användare och därför finns det inte heller Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 5 (30)

6 information om hur man märker upp knappar och element för dessa användares hjälpmedel. De riktlinjer som Funka tagit fram berörs inte av det, men som utvecklare är det viktigt att hålla ögonen öppna för nya möjligheter att tillgängliggöra applikationer för nya grupper av användare. Design Guidelines: Usability Guidelines for Windows Mobile En kort checklista med användbarhetskrav på Windows Mobile applikationer. Dessa är högst relevanta för tillgängligheten i applikationen men ger i dagsläget ganska lite information och hjälp till utvecklare. Riktlinjer och rekommendationer med fokus på webb och mobila enheter Mobile Web Best Practices Rekommendationer från W3C med fokus på utvecklingen av mobila webblösningar. Dokumentet togs fram 2008 med fokus på webb, alltså hur webbaserade gränssnitt ska utvecklas för att fungera bra på mobila enheter. Syftet med Funkas projekt var att ta fram riktlinjer för utveckling av mobilgränssnitt, både webb och appar. Dock finns det mycket i de här rekommendationerna som är applicerbart även om man rör sig utanför webben. Dokumentet poängterar att strävan måste vara one web, alltså att samma webbgränssnitt ska kunna användas i olika enheter, både vanliga datorer och mobila enheter. Därmed inte sagt att det måste se ut likadant och fungera på exakt samma sätt, men att det ska vara samma gränssnitt i botten. Mobile Web Best Practices är delvis framtagna från WCAG riktlinjerna men WCAG riktlinjerna utgör samtidigt ett komplement till Mobile Web Best Practices. Vid utvecklingen av mobila webbgränssnitt måste man alltså ta hänsyn både till Mobile Web Best Practices och WCAG. Ett problem med rekommendationerna är att de är framtagna med utgångspunkt ur WCAG 1.0 vilka ersattes av WCAG 2.0 samma år som Mobile Web Best Practices kom ut i nuvarande version. Mycket av det som står i Mobile Web Best Practices är applicerbart även idag och bör utgöra en grund för arbetet, men innehållet här räcker inte för att säkra tillgängligheten. Det finns också exempel på rekommendationer här som har fått en klart minskad betydelse. Exempel: Page Size. Divide pages into usable but limited size portions. Ensure that the overall size of page is appropriate to the memory limitations of the device. Punkten är inte lika aktuell längre. Det är bra att begränsa sidornas storlek men vi bör idag utveckla gränssnitt som ger bästa möjliga användarnytta och då är det i första hand one web som bör vara utgångspunkten. Om det då visar sig innebära för tunga sidor för äldre telefoner bör det inte resultera i att vi minskar användarnyttan med Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 6 (30)

7 grundgränssnittet men det kan vara tillfälle att utreda behovet av en anpassad mobil version av gränssnittet. WCAG Riktlinjer för utvecklingen av tillgängliga webbgränssnitt oavsett teknik. Riktlinjerna kom ut 2008 och anger hur webbaserade gränssnitt ska vara konstruerade för att vara tillgängliga. Tanken är att riktlinjerna ska kunna appliceras på webbgränssnitt oavsett vald teknik, de ska alltså gå att använda både för vanliga html-sidor och exempelvis pdf-dokument. Riktlinjerna utgör en bra bas för tillgänglighetsområdet men de innehåller också några tillkortakommanden, inte minst när det gäller mobilgränssnitt. Exempelvis finns det i WCAG 2.0 en rekommendation kring att gränssnittet ska vara möjligt att hantera med tangentbord (2.1 Keyboard Accessible: Make all functionality available from a keyboard - men det finns ingen riktlinje kring klickytors storlek. Ett vanligt problem på många webbplatser är att det i vissa funktioner och menyer krävs att användaren har god precisionsförmåga för att kunna klicka rätt. Det här problemet blir ofta större i mobila enheter som inte sällan används när användaren är i rörelse. Stora, tydliga träffytor underlättar och är för en del användare en förutsättning, men det finns det som sagt inget stöd för i WCAG 2.0. Det finns inte heller något som säger att det ska vara möjligt att komma åt all funktionalitet via en pekskärm vilket är grundläggande för utvecklingen av tillgängliga mobilgränssnitt. Ett vanligt avsteg idag är att menyer fäller ut sig när muspekaren vilar över en länk/knapp. Dessa kan ibland utformas så att de går att hantera med tangentbordet, men utan att det går att hantera med en pekskärm. WCAG 2.0 ska användas som en bas för att ta fram tillgängliga mobila webblösningar och bör delvis även appliceras på appar, men riktlinjerna är inte tillräckliga i sig själv. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 7 (30)

8 Enkät till användare Som verktyg för att samla in användarnas erfarenheter har vi använt oss av en webbenkät. Enkäten har varit öppen för alla att svara på men vi har också gjort riktade utskick till en del handikapporganisationer, bland annat till Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB). Enkätfrågorna presenteras i Bilaga 1. Förfrågan om att delta i enkätundersökningen skickades ut via Funkas upparbetade kanaler och nätverk. Därmed kan vi anta att det finns en överrepresentation av användare med funktionsnedsättning och att det finns en klar överrepresentation av personer som jobbar med IT på ett eller annat sätt. Syftet med enkäten var inte att få representativa siffror för befolkningen i stort utan att identifiera svårigheter och problem, något vi bedömer är lättare att göra om man frågar de användare som har de största problemen och de användare som har de största erfarenheterna. Resultat av enkäten Bakgrundsinformation Totalt svarade 146 personer på enkäten. Av dessa använde 78,1% en smartphone. Andelen som använder en smartphone är alltså betydligt större i vår enkät än i befolkningen i stort. De som väljer att svara på en sådan här enkät kan antas vara intresserade av frågan om mobilgränssnitt och då framförallt pekskärmsgränssnitt. Så här fördelar sig svaren angående operativsystem i mobiltelefonen: Operativsystem Antal Procent % ios (Iphone) % Android % Windows Mobile 5 3.4% Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 8 (30)

9 Operativsystem Antal Procent % Symbian % Annat 7 4.8% Vet inte % Bland de svarande finns det en bra representation från användare som använder ios, Android och Symbian. Idealt skulle vi haft med något fler som använder Windows Mobile. På frågan om man använder någon form av hjälpmedel är det 9 som uppger att de använder talsyntes eller skärmläsare. Dessa är troligen gravt synskadade, men man skulle kunna tänka sig att någon med lässvårigheter också finns i denna grupp. Ungefär lika många använder förstoring i olika situationer. En person uppgav stavningskontroll (men att den inte fungerade så bra). En person uppgav att mobilen i sig är ett kognitivt hjälpmedel. Användningen Hur mycket använder du din mobiltelefon till följande? Aldrig Någon gång i månaden Någon gång i veckan Flera gånger i veckan Dagligen a. Ringa med 1.4% 2 2.8% 4 5.5% % % 111 b. Skicka och ta emot SMS 1.4% 2 4.1% 6 9.0% % % 85 c. Få fram trafikinformation (exempelvis vägverket eller SJ) 19.4% % % % % 13 d. Navigera med (exempelvis GPS) 26.2% % % % % 4 e. Att lyssna på musik, ljudböcker eller se på film med (utan uppkoppling) 24.7% % % % % 26 f. Att lyssna på musik/ljudböcker över nätet med (exempelvis Spotify) 38.9% eller se på TV/film (exempelvis SVT 56 Play) 9.7% % % % 19 g. Sociala medier, exempelvis Facebook eller Twitter 26.2% % % 9 9.7% % 72 h. Läsa tidningar 28.5% % % % % 50 i. Banktjänster 53.5% % % % % 5 j. Som hjälp vid nödsituationer 68.6% % % 5 0.0% 0 2.1% 3 Siffrorna i grått visar antalet respondenter som angett detta alternativ. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 9 (30)

10 Värt att notera är att nästan hälften av de som svarat använder mobilen dagligen till Sociala medier. Av de svarande uppgav hela 64 % att de använder mobilen en gång om dagen eller oftare för att surfa med. Hur ofta använder du din mobiltelefon till att surfa med? Antal Procent % Flera gånger om dagen % Cirka en gång om dagen 13 9% Några gånger i veckan % Några gånger i månaden % Mer sällan % Aldrig 13 9% Endast 9 % uppger att de aldrig använder mobilen för att surfa med. Återigen återspeglar siffran vilka typer av användare som svarat, för befolkningen som helhet är naturligtvis siffran högre. Har du laddat ner någon app till din mobiltelefon? Antal Procent % Ja, många som jag använder dagligen % Ja, några som jag också använder ganska ofta % Ja, någon som jag använder ibland % Ja, men jag använder den/dem inte 3 2.1% Nej, jag har inte känt något behov 5 3.4% Nej, jag kan inte ladda ner någon till den här mobilen % Endast 18,6 % uppger att de inte laddat ner någon app till mobiltelefonen. Siffran motsvarar ganska väl antalet svarande som inte har en smartphone (21,9 %). Hur ofta använder du din mobiltelefon för att surfa eller använda en app i följande situationer? Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 10 (30)

11 Aldrig Någon gång i månaden Någon gång i veckan Flera gånger Dagligen i veckan a. Hemma i lugn och ro 11.2% % % % % 69 b. Utomhus, när jag sitter ner 15.4% % % % % 42 c. Utomhus, när jag är ute och går 27.0% % % % % 30 d. På kontoret 23.9% % % % % 55 e. På bussen/ tåget/ tunnelbanan/ spårvagnen 22.7% % % % % 42 f. När jag åker bil 28.1% % % % % 12 g. När jag kör bil 75.7% % % 8 4.3% 6 2.1% 3 h. När jag cyklar 78.4% % % 7 1.4% 2 1.4% 2 i. På krogen/restaurang 34.8% % % % 7 2.8% 4 Siffrorna i grått visar antalet respondenter som angett detta alternativ. De vanligaste situationerna där man använder sin mobil för att surfa med är i hemmet eller på kontoret. Värt att notera är också att något fler surfar när de kör bil än när de cyklar. I efterhand kunde vi konstatera att frågan troligen borde ha formulerats annorlunda. För att exempelvis svara att man använder mobilen på krogen/restaurang dagligen krävs det att man är på krogen/restaurang dagligen. De flesta går inte på korgar och restauranger dagligen, men snarare några gånger i veckan och med det i åtanke visar siffrorna att det också är en vanlig situation där mobilen används. På den här frågan kunde man även ange andra situationer då man surfade. Några situationer som flera svarande angav var: På toaletten När jag sitter och väntar På föreläsningar, seminarier och möten Det vi tar med oss från de här siffrorna är att man använder sin mobiltelefon överallt. Det tycks knappt finnas någon situation då människor inte använder mobilen. Om du använder mobiltelefonen för att besöka webbplatser, använder du då oftast webbplatsens mobilversion (om en sådan finns) eller försöker du använda den vanliga webbplatsen? Antal Procent % Jag vet inte % Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 11 (30)

12 Antal Procent % Jag försöker främst använda mobilversionen % Jag försöker främst använda den vanliga webbplatsen % Det beror helt på vilken webbplats det gäller 35 25% Hela 44.3 procent föredrar mobilversionen. På den efterföljande frågan fick de svarande ange vad som avgör att de väljer en viss version. Bland svaren finns en tydlig trend att man föredrar mobilversionen eftersom den oftast är enklare att använda och snabbare, men att den ska innehålla samma information som den vanliga webbplatsen för att man ska vilja använda den. Användarna vill alltså inte ha allt innehåll, men i enklare och bättre anpassat efter mobiltelefonens egenskaper. De som väljer den vanliga webbplatsen uppger också att man gör det eftersom innehållet är bättre. Det finns enligt de som svarat också ett problem med mobilwebbplatser som förkortar informationen för mycket. Exempelvis svarade en person att rubrikerna i DN:s mobilversion är så förkortade att man i princip måste klicka på var och en för att avgöra vad de egentligen handlar om. Värt att notera är också att enstaka individer använder mobilversionen även på en vanlig dator eftersom den upplevs som enklare. Slutligen så stänger 16 % av de svarande ibland av bildvisningen i mobilen för att exempelvis minska laddningstiden. Rapporterade problem I tabellen nedan fick de svarande ange hur stora de olika problemen upplevdes. a. Att se på skärmen när du är ute Inte aktuellt 3.5% 5 Inga problem 22.2% 32 Vissa Mycket Besvärligt problem svårt 39.6% % % 14 Går inte alls 2.8% 4 b. Att höra vad som sägs i telefonen när du är ute 2.1% % % % % 3 0.0% 0 c. Att styra mobilen när du är i ett fordon som du inte kör själv (bil, tåg, buss, spårvagn, tunnelbana osv.) 4.9% % % % 8 2.1% 3 0.0% 0 d. Att styra mobilen när du är i ett fordon som du kör själv 50.0% % % % % % 5 e. Att skriva med mobilen när du sitter ner i en lugn miljö 2.8% % % % 6 0.0% 0 0.0% 0 f. Att skriva med mobilen när du är ute, rör på dig eller gör något annat samtidigt 9.0% % % % % 9 4.2% 6 g. Att styra telefonen med röstkommandon i offentliga miljöer 76.4% % 5 6.3% 9 7.6% % 5 2.8% 4 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 12 (30)

13 h. Att klicka på objekt på skärmen i appar i. Att klicka på knappar och länkar på webbsidor Inte aktuellt 19.4% % 14 Inga problem 56.3% % 33 Vissa Mycket Besvärligt problem svårt 18.1% % % % % 3 3.5% 5 Går inte alls 0.0% 0 0.0% 0 Siffrorna i grått visar antalet respondenter som angett detta alternativ. Störst problem var det inte helt oväntat att styra mobilen samtidigt som man kör. Mer intressant är att konstatera att så många som var tredje som svarade uppgav att det är besvärligt, mycket svårt eller omöjligt att se innehållet på skärmen utomhus. Ungefär lika många tycker att det är besvärligt, mycket svårt eller omöjligt att skriva på mobilen när man är ute, rör på sig eller gör något annat samtidigt. Endast 6,3 % uppgav att det är besvärligt eller mycket svårt att klicka på objekt på skärmen i appar medan motsvarande siffra för webbplatser är 18,2 %, alltså nästa 3 gånger så hög. Här fanns också en öppen fråga kring andra upplevda problem. Några svar är värda att notera: Fingrarna är för stora, är en vanlig kommentar både här och i våra praktiska tester. Det är många som rapporterar att det är svårt med små klickytor/knappar och att det är lätt att komma åt att klicka när det inte är meningen. Flera olika personer noterade problem vid surfande på webbplatser, exempelvis: o att täckande lager lägger sig över objekt på webbsidor man besöker o att det öppnas många nya fönster o lång laddningstid o att det är svårt att zooma o ologiska menyer o vissa funktioner fungerar inte på webbsidor när de visas i en mobil Knappar och funktioner är placerade inkonsekvent i olika gränssnitt. Att det inte går att zooma i många appar samtidigt som texten upplevs som liten. Det är problem för vänsterhänta då många gränssnitt är optimerade för att styra med höger tumme. Svårt att använda mobilen med en hand. Bra och dåliga gränssnitt De som svarade på enkäten uppmanades att ge exempel på applikationer och webbplatser som fungerar bra. Bland de som nämns ofta finns: Facebooks app Swedbanks app Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 13 (30)

14 Handelsbankens app SMHI SR Play:s app SVT Play:s app Google Aftonbladet mobilversion av webbplatsen SVD mobilversion av webbplatsen De svarande uppmanades även att ge exempel på applikationer och webbplatser som fungerar dåligt. Bland de som nämns ofta finns: DN Eniro Flashbaserade (exempelvis ATG.se) Vanliga webbplatser som är stora och kräver mycket zoom, exempelvis Aftonbladet Analyserar vi svaren syns ett tydligt samband. Enkla, rena, avskalade gränssnitt med tydliga funktioner och bra klickytor upplevs som enkla och bra, medan omfattande, röriga och tunga gränssnitt upplevs som ett problem. Slutsatser från enkätundersökningen Mobilen används i alla tänkbara och otänkbara situationer. Det går inte att göra antaganden om i vilken miljö användaren befinner sig eller hur mycket uppmärksamhet man kan ägna åt mobilen medan man använder den. Exempelvis använder en del den för att surfa med samtidigt som de kör bil och cyklar. Nästan hälften föredrar en mobilversion om det finns. Avgörande är att den innehåller samma information som den vanliga webbversionen, utan att förkorta för mycket men med en enklare navigation och ett enklare, renare upplägg. Detta återspeglas också i de exempel som vi fått in på bra och dåliga gränssnitt. Bra gränssnitt är oftast avgränsade, enkla, med tydliga funktioner. Stora, tunga webbsidor med mycket reklam och många saker som händer anges fungera dåligt och vara problematiska. Något som många anger är ett problem är att se innehållet på skärmen ute. Det återkommer också i att många upplever allt zoomande som ett problem. Man vill kunna zooma men det ska inte behövas så mycket zoom. Det är färre som uppger att man har problem med att klicka i olika situationer, men värt att notera är att när de svarande ska skriva ner vad som kan vara svårt nämner de flesta just att det kan vara svårt att klicka på små objekt. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 14 (30)

15 Praktiska tester För att få en mer fullständig bild av användningen av mobilgränssnitt har vi genomfört intervjuer och praktiska tester med personer med funktionsnedsättningar. Vi har i testerna använt oss av personer med följande funktionsnedsättningar: Motoriska funktionsnedsättningar Grav synnedsättning Synsvaga Dövblinda Dyslexi Vi har genomfört praktiska tester i kontorsmiljö och utomhus, med användare i gatumiljö och i kollektivtrafiken. I de praktiska testerna har vi använt: Vanliga webbplatser med mycket information, exempelvis Mobilversioner av vanliga webbplatser, exempelvis mobil.eniro.se Webbgränssnitt byggda med Responsive Design som ska fungera bra både på vanliga datorer och i mobiler, exempelvis Applikationer för Ipone och Androidtelefoner, exempelvis DN:s applikation för Iphone och Swedbanks app för Android Egenutvecklade prototyper/testgränssnitt för att testa specifika saker, exempelvis använde vi ett gränssnitt för att testa hur små objekt användaren kunde klicka på i olika situationer. Figur 1: Gränssnitt där användaren skulle klicka på den mittersta ikonen i grupperna för att se hur god precisionen var i olika situationer. Testpersonerna har i första hand fått testa med sina egna mobila enheter. Testerna har totalt sett inkluderat: Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 15 (30)

16 iphone 4, Samsung Galaxy SII Samsung Galaxy mini Google Nexus One Sony Ericsson Experia Arc Ipad Resultat av de praktiska testerna Skärmläsare för gravt synskadade En skärmläsare är ett program som omvandlar det som visas visuellt till tal, via en talsyntes eller punktskrift via en punktskriftsdisplay. Den används av gravt synskadade användare men också en del användare med kognitiva funktionsnedsättningar eller lässvårigheter/dyslexi. I och med en ny generation hjälpmedel för gravt synskadade användare i pekskärmsmiljöer är det numera möjligt för en gravt synskadad användare att uppfatta layout och design på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Det sätt som en individ med grav synskada nu uppfattar ett pekskärmsgränssnitt påminner mycket om hur synsvaga med förstoring interagerar med vanliga digitala gränssnitt. En person med förstorande hjälpmedel ser bara en liten del av skärmen åt gången och måste scanna av gränssnittet. På samma sätt ser nu en person med grav synnedsättning bara det som fingret vilar på för stunden, och måste då scanna av gränssnittet med fingret. Figur 2: Illustration över hur lite man ser av en webbsida vid förstoring. En del användare sitter med förstoringar som gör att de bara ser ett par bokstäver åt gången. Fördelen är att det nu går att få en överblick över hur sidan är visuellt uppbyggd och organiserad, men det skapar också nya svårigheter för användargruppen: Det är lätt att missa objekt som är små Det är lätt att missa objekt i övre högra hörnet Det är lätt att missa objekt som ligger tätt Det är omöjligt att veta om man missat något. Skärmläsare för gravt synskadade läser normalt sett upp rad för rad i koden. Det gör att användaren sällan missar något på sidan, hjälpmedlet hoppar inte självmant över Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 16 (30)

17 objekt. Men när skärmläsaren ger feedback på det användaren pekar på är det lätt att missa objekt. Figur 3: Illustration över området en blind användare i första hand scannar av. Det gröna området visar vilken del av skärmen gravt synskadade användare tenderar att scanna av. Objekt i de vita områdena missade användaren oftast. Området påminner om hur seende användare ser en webbsida på en vanlig skärm, objekt till höger och upptill ignoreras ofta. Klickytor Klickytans storlek är viktig men den upplevdes oftast inte som något problem i vanliga applikationer. I webbgränssnitt däremot är det ibland ett problem, främst för användare med nedsatt motorisk förmåga i händerna och användare som ser dåligt men som inte använder skärmläsare. Att styra enheten En del användare vi testat med har enbart möjlighet att använda ett finger i taget. En hel del funktionalitet kräver samtidigt användande av flera fingrar, exempelvis används ofta två fingrar som förs ihop/isär för att zooma in/ut. För användare som har svårt att använda mer än ett finger åt gången blir detta svårt eller omöjligt. Några mobiler erbjöd knappar med samma funktion i gränssnittet och då var det enklare. I takt med att gränssnitten blir mer omfattande och funktionsspäckade ökar också de olika typer av gester som ska utföras för at styra programmet. Men det måste vara en utgångspunkt att så mycket som möjligt ska fungera med ett finger. Läs- och skrivsvårigheter De flesta användare upplever svårigheter att skriva på mobila enheter. Det går inte lika snabbt och det blir oftare fel än om man skriver på ett vanligt tangentbord. Det har också gjort att tillverkarna bygger in funktioner som till exempel ordprediktion (telefonen gissar vad det är du försöker skriva och föreslår ord). Problemen är olika stora för olika grupper men i princip gäller samma riktmärke vid utvecklingen av gränssnitt: Undvik textinmatning, och om det krävs, hjälp användaren så mycket du kan. För personer med lässvårigheter innebär mobila enheter ofta ett problem. Dels saknas många gånger bra inställningsmöjligheter för färg, typsnitt och textstorlek, dels saknas bra hjälpmedel för uppläsning. Medan det finns flera hjälpmedel för gravt synskadade användare som verkligen hjälper användaren är det relativt få uppläsande hjälpmedel för personer med lässvårigheter och de som finns tenderar att erbjuda en uppläsning av Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 17 (30)

18 hela sidan utan möjlighet att hoppa i texten och utan möjlighet att få den upplästa texten markerad så att det går att följa med, med ögonen. Dessutom innebär visningen i en mobilenhet att bilder ofta blir problematiska. Det är svårt att hantera innehållsrika bilder på små skärmar, antingen måste användaren zooma väldigt mycket och tappar då överblicken, eller så visas bilden i ett ganska litet format. Att använda bilder som komplement till text är normalt sett ett viktigt och väl fungerande sätt att hjälpa alla användare, men speciellt personer med läs- och skrivproblem, att ta till sig innehållet. Utformningen och placeringen av objekt Hur objekt placeras visar sig vara viktigt. Många användare föredrar att hålla telefonen i en hand och att använda tummen för att komma åt de viktigaste funktionerna. Det innebär större svårigheter att nå övre delen av skärmen liksom det nedre högra hörnet för högerhänta och nedre vänstra hörnet för vänsterhänta. Figur 4: Illustration över området på skärmen som är enklast att nå (grönt) med höger tumme om man håller mobilen med en hand. Ikoner placeras ofta på rad längst ner på skärmen, framförallt gäller det för Iphone. Det behöver inte vara något problem. Om man exempelvis lägger in tre ikoner som får en tredjedel av skärmen var längst ner så fungerar det relativt väl ändå eftersom klickytan blir relativt stor. Problem uppstår däremot om det blir många ikoner, som var och en får en mindre del av skärmbredden. Placering av ikoner och knappar högst upp är ofta ett större problem än att de ligger längst ner eftersom det ofta är svårt att nå högt upp när man använder mobilen med bara en hand, det är helt enkelt svårt att hålla mobilen stadigt i handen och strecka ut tummen till övre delen av skärmen. Funktioner här uppe bör i första hand vara mindre använda, exempelvis kan en ikon för att komma till applikationens inställningar läggas i övre raden, medan bläddring mellan sidor bör ligga längre ner. Responsive design I gränssnitt som använder Responsive design eller Responsive web design (gränssnittet anpassar sig efter skärmens storlek) ändras ofta ytors position beroende på skärmstorlek. Det gör att exempelvis högerspalter kan flyttas ner under innehållet. Detta skapar svårigheter om högerspalten används för relaterad information till ett innehåll Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 18 (30)

19 med flera olika informationsdelar. Det kan vara svårt att förstå vilken del av högerspalten som hör till vilken del av huvudinnehållet när högerspalten plötsligt ligger nedanför innehållet. Problemet påminner mycket om det problem gravt synskadade användare länge haft på webbplatser, men blir här extra framhävt då det plötsligt blir ett problem för alla användare. Det visade sig också viktigt vad som händer med objekt som ändrar teknisk lösning beroende på skärm eller enhet. Exempelvis ändrar en del webbplatser menyn och lägger den i en dropdown lista om skärmbredden blir för liten. Användarna tycks förstå och kunna hanterar detta under förutsättning att listan får en bra uppmärkning. Däremot har det visat sig skapa större problem om objekt döljer sig bakom en knapp när ytan blir för liten. Knappens position, konstruktion, utformning och funktion skapar ofta problem som gör att exempelvis gravt synskadade inte kan hitta eller aktivera listan samt att ovana användare/stressade användare får svårt att hitta och identifiera den. Slutsatser Viktiga aspekter för användarna: Ju färre och tydligare objekt desto lättare att hantera. Det är viktigare att tänka först-sist än att tänka vänster-höger. Prioriteringen av områden/objekt på skärmen blir mycket viktig. Uppmärkningen av knappar, formulär, bilder och länkar är mycket viktig för användarens förmåga att hantera gränssnittet. Viktiga objekt bör vara stora och placerade så att de upptar en betydande del av skärmbredden (höjden är inte lika viktig). Placera inte frekvent använda ikoner/knappar i översta raden, använd övre delen av fönstret för mindre frekventa ikoner, statusmeddelanden och liknande. Minimera behovet att zooma. Undvik gränssnitt som kräver scroll i sidled för att läsa innehållet. Gör det möjligt att styra så mycket som möjligt med ett finger, det kan exempelvis innebära att en del funktioner döljs under en meny, alltså att det krävs två tryckningar för att utföra dem. Placeringen av relaterad information blir viktig om gränssnittet anpassar layouten efter skärmbredd. Om sidan är lång kan relaterade objekt (exempelvis länkar) i högerspalten behöva delas upp i flera områden som skjuts in på olika ställen i texten när innehållet flödar om i en smalare skärm, så att inte användaren måste scrolla långt för att hitta de relaterade länkaran till den notisen användaren för stunden läser. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 19 (30)

20 Riktlinjer för utveckling av tillgängliga mobilgränssnitt Val av lösning 1. Se till att din grundwebbplats fungerar på mobila enheter Den behöver inte fungera optimalt, men den ska vara så enkel som möjligt och all funktionalitet ska så långt praktiskt möjligt gå att hantera via ett mobilgränssnitt. Exempel på vanliga problem här är menyer som kräver att muspekaren vilar över ett menyalternativ för att fälla ut en undermeny. En bra strategi är mobile first, alltså att utformningen av gränssnittet utgår ifrån visning i en mobil. 2. Tvinga inte användaren att använda en mobilversion men erbjud gärna en sådan om grundwebbplatsens sidor är stora eller funktionerna komplexa Många användare föredrar en mobilversion av webbplatser. Det gäller inte minst om webbplatsen är omfattande och innehåller många grafiska objekt. Det kan därför finnas skäl till att erbjuda en mobil version, men tvinga inte användaren att använda mobilversionen. Erbjud länkar mellan de olika versionerna och kom ihåg användarens val. 3. En eventuell mobilversion av webbplatsen ska så långt möjligt ge användaren tillgång till samma information och tjänster som den vanliga webbplatsen om det inte är en uttalad mobilversion av en specifik avgränsad tjänst/funktion Om du erbjuder en mobil version av webbplatsen så ska den gå att använda för att göra och läsa samma saker som på den vanliga webbplatsen, men i ett enklare format där exempelvis stora mängder information och tillval göms i första läget i stället för att alltid ligga synligt. Ett undantag kan vara om det är en mobilversion av en tjänst/funktion, exempelvis en biljettbokning hos ett reseföretag. Då ska mobilversionen ses som ett enklare alternativ till denna tjänst/funktion. 4. Skapa applikationer för klart avgränsade funktioner som en användare kan behöva tillgång till ofta Applikationer (appar) fungerar i första hand bra för klart avgränsade uppgifter, till exempel för att visa aktuell trafikinformation/störningar. Applikationen bör i första hand vara skapad för väl avgränsade uppgifter som en användargrupp kan tänkas behöva utföra/nå ofta. Konstruktion 5. Följ WCAG 2.0 utom där de här riktlinjerna motsäger WCAG 2.0 WCAG 2.0 appliceras i första hand på webbgränssnitt men flera delar av riktlinjerna kan också appliceras för applikationer, exempelvis framgångskriterier som handlar om uppmärkning av icke-textobjekt samt framgångskriterier om kontraster. 6. Vid skapande av applikationer för specifika enheter ska eventuella design- och tillgänglighetsriktlinjer följas så länge dessa inte motsäger de här riktlinjerna Om det finns specifika riktlinjer för utveckling av applikationer för den valda Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm kontakt@funkanu.se 20 (30)