Målgrupp: intresserade av IM och rättvis handel, de som funderar på om de vill bli IM Fair Trade-ambassadörer eller butiksvolontärer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Målgrupp: intresserade av IM och rättvis handel, de som funderar på om de vill bli IM Fair Trade-ambassadörer eller butiksvolontärer"

Transkript

1 1

2 Innehåll Om studiecirkeln... 3 Träff 1: Inledning, introduktion till IM och omvärldsanalys... 5 Manus: Introduktion till IM... 7 Manus: Omvärldsanalys ur ett handelsperspektiv Träff 2: Rättvis handel vad är det? Manus: Fairtrade eller Fair Trade hur blev det så? Manus: Olika vägar mot samma mål Träff 3: IM och rättvis handel Manus: IM och rättvis handel Träff 4: Att vara IM Fair Tradeambassadör Ditt uppdrag som IM Fair Trade-ambassadör Min handlingsplan Utvärdering studiecirkel /

3 IM är en svensk biståndsorganisation som bekämpar och synliggör fattigdom och utanförskap. Organisationen grundades 1938 och verkar i dag i tolv länder världen över. IM arbetar långsiktigt tillsammans med lokala samarbetspartners, med hälsa, utbildning, försörjning och integration. Insatserna utformas som hjälp till självhjälp och nya verksamheter börjar i liten skala. Verksamheten är möjlig tack vare det samlade engagemanget hos över givare, medlemmar och volontärer. Tillsammans kan vi skapa en rättvis och medmänsklig värld att växa i. Varje dag gör vi val som påverkar oss själva, miljön och människor runt omkring på vår jord. Många av de produkter vi omger oss med har sitt ursprung långt härifrån. Genom handel vill IM Fair Trade stärka människor så att de själva kan ta sig ur fattigdom och utanförskap. Därför är människorna bakom varorna och deras arbetsförhållanden, arbetstider, löner och rättigheter, alltid i centrum för oss. IM Fair Trade är en del av den globala rättvis- handelsrörelsen, som verkar för ökad medvetenhet om den roll vi alla spelar som konsumenter. Detta studiematerial riktar sig till dig som vill arrangera en cirkel om IM Fair Trade och rättvis handel. Det är en vägledning för hur du tillsammans med studiegruppen kan närma dig ämnet. Du bör helst ha gått IM Fair Trade steg 1 själv, men behöver inte vara någon expert. Den här studiecirkeln motsvarar utbildningen IM Fair Trade steg 1 och innehållet i detta material är detsamma som i utbildningen. Har du gått steg 1, så känner du alltså igen dig i innehållet. Alla träffar och avsnitt ska vara med i din cirkel för att bli godkänd som IM Fair Trade steg 1, men det känn dig fri att göra ett urval som du känner dig bekväm med. Har du en passande övning som du hellre vill använda så går det givetvis bra att byta ut den som är föreslagen i materialet. Syftet med denna studiecirkel är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om rättvis handel och IM Fair Trade. De ska också känna till hur de kan engagera sig som IM Fair Trade-ambassadörer. Uppdraget som IM Fair Trade-ambassadör innebär att folkbilda om rättvis handel och verka för en ökad försäljning av rättvist producerade varor. Med folkbildning menar IM insatser för att förändra attityder och öka intresset hos svensk allmänhet för rättvis handel. Mer information under träff 4 i materialet. Den här studiecirkeln motsvarar utbildningen IM Fair Trade steg 1 som arrangeras av IM centralt och det är samma innehåll. Det finns sen möjlighet till fördjupade kunskaper genom att delta i IM Fair Trade steg 2. Det finns också möjlighet att delta i IMs andra utbildningar Ny i Sverige och IM i världen. Grundtanken med studiecirkeln som form är att deltagarna ska lära av varandra i gruppen. Det är därför viktigt att det ges utrymme för diskussioner och övningar där olika perspektiv och erfarenheter tillåts mötas och deltagarna lär av varandra. 3

4 Förkunskaper: inga förkunskaper behövs Målgrupp: intresserade av IM och rättvis handel, de som funderar på om de vill bli IM Fair Trade-ambassadörer eller butiksvolontärer Cirkelns omfattning: 4 träffar á 2, 5 timmar Innehåll: Träff 1 - Inledning, introduktion till IM och omvärldsanalys Träff 2 - Introduktion till rättvis handel - Aktörer, märkningar och kriterier Träff 3 - IM och rättvis handel Träff 4 - Att vara IM Fair Trade-ambassadör Det är viktigt att miljön är trevlig och ändamålsenlig för det man ska göra. Se till att möblera så att alla ser varandra för att underlätta samtal. Kolla upp så att det finns tillräcklig med utrymme för att genomföra planerade övningar. Planera in en fikapaus som ger möjlighet till småprat, paus och påfyllning av energi. Ni kan t.ex. turas om att bjuda på fika. Förbered material och eventuell teknisk utrustning innan och kolla så att den fungerar. Ett alternativ är att bjuda in en föreläsare vid någon av träffarna. Vid första cirkeltillfället är det viktigt att presentera studiecirkelns mål, upplägg och att deltagarna ska vara medlemmar. Inled gärna träffarna med en runda om det finns några frågor eller reflektioner sen förra träffen och för att alla ska landa i rummet. Avsluta också med en runda eller övning där alla deltagarna får säga kort vad de tycker om träffen eller vilka reflektioner träffen gett. IM samarbetar med Sensus studieförbund och som cirkelledare får du ta del av deras ledarutvecklingsprogram. Kontakta gärna Sensus för att höra om de kan hjälpa till att arrangera eller marknadsföra cirkeln. 4

5 Att deltagarna ska vara införstådda i studiecirkelns syfte, upplägg och arbetssätt Att deltagarna ska ha lärt känna varandra Att deltagarna ska ha grundläggande kunskap om IM Att deltagarna ska ha grundläggande kännedom om världshandelns spelregler och begrepp Skriv ner nedanstående oavslutade meningar på tavlan och gå sen en runda där deltagarna får säga sitt namn och avsluta meningarna. - Jag tycker om människor som - Min fria tid ägnar jag helst åt - Om jag fick göra vad jag ville ett helt år skulle jag Syfte: Skapa delaktighet kring en presentation av något tema, i det här fallet rättvis handel. Ta reda på deltagarnas förkunskaper och vad de är intresserade av. Genomförande: Para ihop deltagarna två och två och be de punktvis skriva ner i tre kolumner: Detta vet jag om Rättvis handel, det här tror jag och det här vill jag veta under ca 10 min. Rita upp tre kolumner på tavlan Det här vet jag Det här tror jag Det här vill jag veta Låt grupperna redovisa en kolumn i taget. Kommentera efter hand innehållet i varje kolumn. I kolumn två bemöts det som de tror och man kommenterar om det är sant eller inte, frågar var de hört detta osv. När alla kolumner är redovisade fyller man på presentationen av temat utifrån vad som saknas och vad de önskar veta utifrån det som står i kolumn tre. Tidsåtgång: minuter beroende på gruppens storlek Användningsområde: Passar i olika gruppstorlekar. Metoden är möjlig att använda även vid en presentation av olika sorters teman. Visa powerpointpresentationen Introduktion till IM Börja med att visa filmen 200 years, 200 countries av Hans Rosling. Visa power point-presentationen Omvärldsanalys ut ett handelsperspektiv. Manus finns bifogat. 5

6 Fyrahörnsövning Syfte: Klargöra sina egna tankar och värderingar och ta del av övriga deltagares tankar och värderingar gällande makt och ansvar kopplat till världshandeln. Få igång ett samtal kring värderingar. Genomförande: Vid denna värderingsövning ger ledaren gruppen fyra valmöjligheter utifrån en given situation eller påstående som avslutas med en fråga som berör gruppen. Varje hörn i rummet motsvarar en valmöjlighet, dvs. ett ställningstagande. Det är viktigt är att det alltid ska finnas ett öppet hörn, dit deltagarna kan gå om inget av de andra tre givna svarsalternativen stämmer överens med deras egen åsikt. När deltagarna valt hörn får de stående samtala några minuter med övriga personer i samma hörn om varför de valt att ställa sig just där. Om någon person är ensam i ett hörn bör ledaren samtala med denna person. Ledaren får gärna leda gruppsamtalet med hjälp av frågor till de olika hörnen och be dem berätta om sitt val. I det öppna hörnet är det bra om alla deltagare får komma till tals. Tidsåtgång: minuter 1. Vilken aktör har störst ansvar för att förbättra dåliga arbetsvillkor och negativ miljöpåverkan på de arbetsplatser där våra kläder och livsmedel produceras? - Politiker - Företag - Konsumenter - Eget förslag 2. Vilken aktör tror ni har mest påverkanskraft? - Nationella regeringar - Stora företag - Konsumenter - Eget förslag Stencilerna Rättvis handel enligt Fairtrade och Rättvis handel enligt WFTO. 6

7 Bild 1: IM-loggan Bild 2: Medmänsklighet förändrar världen Bild 3: Korta fakta om IM Bild 4: IMs uppdrag IM synliggör och bekämpar fattigdom och utanförskap. Vår vision är att skapa en rättvis och medmänsklig värld att växa i. Att förstå komplexiteten i fattigdom och utanförskap har varit IMs styrka sedan 1930-talet. IM grundades 1938 som en reaktion på nationalsocialismen, hatet och våldet som spreds i Europa vid den tiden och som försvar av det inneboende värdet hos varje enskild individ. Det var då Britta Holmström ( ) fick den vision hon sedan lät hela sitt liv styras och ledas av. Holistisk människosyn och brett fattigdomsbegrepp Under en av sina resor i Europa berördes Britta av den apati och sysslolöshet som hon såg bland kvinnorna i ett flyktingläger. Enbart mat, medicin, kläder och filtar räcker inte för att få livskraft och framtidstro. Att bli sedd som individ och känna delaktighet är minst lika betydelsefullt. Stödet utformades så långt det var möjligt som hjälp till självhjälp, med målet att människorna på sikt skulle kunna klara sig själva. Britta hade redan från början en tanke om att alla människor behöver något meningsfullt att göra. Hon såg till att de kvinnor hon mött i flyktinglägret fick garner och stickor och även böcker för att de skulle kunna sysselsätta sig och i någon mån skingra tankarna. Detta blev grunden till IMs handelsverksamhet som att bidrog till försörjningsmöjligheter för flyktingar som organisationen hjälpte i Sverige och Europa. I och med att organisationen växte utanför Europa började i mitten av 1970-talet produkter importeras från Indien och Nepal, bland annat från en leprakoloni och ett flyktingläger för tibetanska flyktingar i norra Indien. Att ta sig an människor med en annan trosuppfattning och dessutom uppmuntra dem att bevara sin egen tro, avvek från det gängse kristna förhållningssättet. Britta var en unik kvinna och långt före sin tid. I Prag 1939 hjälpte hon judiska flyktingar. I slutet av 40-talet öppnade Britta ett kapell på Vrigstadhemmet för polska, katolska kvinnor från koncentrationslägren, trots att detta innebar att en del medlemmar lämnade IM. Redan 1940 vidgades IMs arbete och namnet ändrades till Inomeuropeisk Mission. Begreppet mission stod aldrig för religiös omvändelse. I stället var uppdraget att väcka medmänskligheten inom oss själva och stärka människors livskraft. För Britta var det självklart att möta sina medmänniskor med öppenhet, nyfikenhet och respekt, oavsett deras tro. IM-hem IM-hemmen var under lång tid en central del av IMs biståndsarbete. Människor som hade tvingats fly från sina hem eller levt i sönderskjutna hus och i fuktiga källare skulle få mötas av ett hems varma atmosfär med mat, vila, ett varmt bad och rena kläder. 7

8 Kläderna lades upp på bänkar och familjerna fick i lugn och ro själva välja och prova plaggen. Bild 6: Här arbetar IM Bild 7: Det här gör IM Rätten till utbildning, rätten till hälsa och rätten till försörjning. Dessa rättigheter är inskrivna i FNs deklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna utgår från det inneboende värdet hos alla individer och är inte förhandlingsbara. IM fokuserar på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Ex. Utbildning- skolavgifter i Malawi och tillgång till skolor för funktionshindrade i Jordanien. Hälsa hälsovolontärer i Zimbabwe. Försörjning mikrolån, getter och rättvis handel. I Sverige jobbar IM också med att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap, men genom integrationsverksamhet. Bild 8: Så här gör IM IM är en insamlings- och medlemsorganisation. Engagemanget och stödet hos våra medlemmar, volontärer och bidragsgivare är centralt för vår identitet. Genom att rekrytera fler medlemmar och låta medlemmarna påverka organisationen bidrar IM till att utveckla demokratin och det civila samhället i Sverige. Vår långa tradition som medlemsbaserad organisation i Sverige är också värdefull i våra samarbetsrelationer utomlands och för vårt påverkansarbete i Sverige. Utomlands arbetar IM via lokala partners. Vi stödjer och stärker partnerorganisationer som hjälper människor som lever i fattigdom och utanförskap att stärka sig själva. Vi samarbetar med organisationer, nätverk och rörelser som delar våra värderingar och representerar eller agerar med legitimitet gentemot våra målgrupper. Bild 9: IM i Sverige Runtom i Sverige finns det ca volontärer. Det finns IM-grupper från Umeå i norr till Ystad i söder. IM har lokalkontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och i Vrigstad i Småland finns IMs kursgård och mötesplats. IMs verksamhet i Sverige är integration, men man kan också bidra genom att vara engagerad i grupper som jobbar med information, insamling eller IM Fair Trade. Exempel på insamlingsaktiviteter: Värva medlemmar och givare, driva egna eller delta i IMs kampanjer, insamling genom till exempel filmkvällar, konserter, festivaler, bössor, lotteri, hemförsäljningar, loppisar och auktioner m.m. Exempel på informationsaktiviteter: Hålla eller arrangera föredrag om IM:s verksamheter utomlands och i Sverige, dela ut informationsmaterial och bemanna informationsbord, anordna studiecirklar, sprida information vid festivaler, marknader, mässor etc. Kontaktperson: Som kontaktperson är man med på volontärsamordnarnas telefonoch adresslista och därmed den person IMs anställda kontaktar på orten. Detta uppdrag som kommunikationskanal är av stor vikt för stödet och utvecklingen av de lokala engagemangen runt om i Sverige. I uppdraget ingår både att informera 8

9 huvudkontoret om händelser på orten samt att ta emot information och sprida till volontärerna. Bild 10: Exempel på Integrationsarbete i Sverige Bild 11: Move it handlar om att skapa en aktiv fritid för nyanlända ungdomar genom att introducera dem till svenskt föreningsliv. Varje vecka gör gruppen en fritidsaktivitet tillsammans. Det gör att ungdomarna får en chans att upptäcka ett nytt itnresse, träna sin svenska i ett aktivt sammanhang, lära känna sin stad och delta i ett socialt sammanhang i gruppen. Vi ser framgång när en person själv söker sig tillbaka till en aktivitet som vi testat tidigare. Idag finns Move it i Göteborg, Stockholm, Malmö och Landskrona. I dessa städer riktar sig verksamheten främst till ungdomar som går IVIK-gymnasiet (förberedande gymnasieår för nyanlända i åldern år). Det finns på dessa orter också BIV/BIS-verksamhet, Tala-svenska, Läxhjälp m.m. Läs mer på hemsidan. Bild 12: IMs kännetecken IM har tre kännetecken som ska vägleda vårt arbete och genomsyra organisationen: medmänsklighet, hjälp till självhjälp och närhet. Medmänsklighet - Vi visar intresse, kunskap, respekt och öppenhet i mötet med människor. Alla människor ska behandlas lika, oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning. Vi prioriterar marginaliserade och diskriminerade grupper i vårt arbete. Vårt arbete är möjligt tack vare den medkänsla och det engagemang som finns bland människor runt om i världen för att upprätthålla de mänskliga rättigheterna. Hjälp till självhjälp - Vårt mål är att stödja kvinnor, män, flickor och pojkar, så att de kan stärka sig själva. Genom att kunna hävda sina rättigheter kan de leva till sin fulla potential, i Sverige och utomlands. Vi strävar efter att stödja hållbara lösningar och det är vår ambition att våra partnerorganisationer blir oberoende. Närhet - Goda resultat är beroende av närhet till samarbetspartners och deltagare i våra program och goda kunskaper om den lokala kontexten. IM har ett nära samarbete med våra partnerorganisationer och vi strävar efter att skapa en känsla av närhet mellan våra medlemmar, givare, volontärer och deltagare. IM skapar engagemang hos våra medlemmar och givare för att uppnå goda resultat. Bild 13: Avslutning Det som började med en omskakande resa i Tyskland 1937 är i dag ett omfattande utvecklingssamarbete som varje år involverar över människor i femton länder runt om i världen. Men IM slår sig inte till ro. Vi fortsätter att möta våra medmänniskor i Britta Holmströms anda, målmedvetet och uthålligt. 9

10 Film: 200 years that changed the world av Hans Rosling 5 min I filmen ser vi Hans Rosling, professor i global hälsa vid Karolinska institutet, visa sambandet mellan inkomst och hälsa över 200 år. Han har skapat en databas, Gapminder, där man kan ta del av en mängd statistik om utvecklingstrender. Hans Rosling avslutar filmen med att säga: Vi har blivit en helt ny, mer jämlik värld, och jag kan se en klar trend för framtiden med bistånd, handel, grön teknologi och fred. Det är fullt möjligt för alla länder att ta sig till det rika-hälsosamma hörnet. Han säger att handel är ett sätt för alla länder att bli rika och hälsosamma. Han påstår alltså att handel bidrar till vad som brukar kallas utveckling. Så hur hänger handel och utveckling ihop? Källa: Exemplet Sverige Om vi tittar på Sveriges historia ser vi att handel kan bidra till utveckling. Sverige var ett utvecklingsland i slutet av 1800-talet. Tre fjärdedelar av befolkningen arbetade inom jordbruken, men kunde ändå inte försörja befolkningen och ungefär 1 miljon svenskar utvandrade till Nordamerika. Läskunnigheten var låg och barnadödligheten hög. Men tack vare en stor efterfrågan på järn och skog, främst från Storbritannien, kunde Sverige börja handla och minska fattigdomen. Handel är lika viktigt för dagens utvecklingsländer. Av det flöde av pengar som kommer in i ett utvecklingsland kommer i genomsnitt 88% från export, 9% från investeringar från utländska företag och 3% från bistånd. Dessa siffror visar att handel är en viktig, kanske den viktigaste, inkomstkällan för utvecklingsländer. Men man ska också komma ihåg att det här är ett genomsnitt och att det finns länder som avviker från detta mönster. Källa: Är det Värt det om handel och mänskliga rättigheter Varorna har rest långt Var kommer våra kläder ifrån som vi har på oss idag? Kolla. Vad åt vi till frukost? Var kom maten ifrån? De vardagssaker som vi använder i vår vardag? Pennor, papper, dator, mobiltelefon, hushållsmaskiner, leksaker, bilen, cykeln, smycken Hur har alla dessa varor tillverkats? 10

11 Det är inget konstigt att en vanlig t-shirt eller kostar 49 kr. Men hur kan en tröja vara så billig? Utifrån tröjan på bilden ska vi titta närmare på det som inte syns på själva bilden och bekanta oss med några centrala begrepp inom världshandeln, utveckling, råvaruberoende, outsourcing m.m. Nyckelord att ta upp och förklara eller diskutera utifrån tröjan: Globalisering Hur ser då dagens världshandel ut? Dagens företag blir mer och mer internationella. Deras ursprung spelar allt mindre roll. När vi pratar om handel är det egentligen missvisande att prata om handel mellan länder, eftersom handel sker mellan företag som inte är knutna bara till ett land. Huvudkontoret ligger ofta i hemlandet, men alla led från råvara till färdig produkt är utspridda över hela världen och varorna säljs i flera olika länder. - De 500 största företagen i världen kontrollerar 70% av handeln och 80% av utlandsinvesteringarna. - Av världens 100 största ekonomier är 50 företag. General Motors har en ekonomi som är större än hela Thailands och Mitsubishi har en ekonomi som är större än Sydafrikas. - De största ekonomierna i världen är USA, Japan, Tyskland, Frankrike och England (2001). Outsourcing I dagens hårda konkurrens letar företag ständigt efter ett gynnsamt investeringsklimat och så billig eller välutbildad arbetskraft som möjligt. Länder tävlar också med varandra för att locka till sig investeringar. Det kan vara en av orsakerna till att låglöneländer försöker hålla lönerna så låga som möjligt. När tillverkning eller tjänster placeras i andra länder kallas det outsourcing. T.ex. klädindustrin som har flyttar till Indien, Bangladesh och Kina eller telefonsupportföretag från USA och Storbritannien som flyttar verksamheten till Indien. 11

12 Jumping Företag äger sällan sina fabriker utan använder sig av underleverantörer. De kan då hoppa mellan olika fabriker och länder för att få de bästa villkoren. Det är hård konkurrens bland underleverantörerna vilket gör att de måste hålla sina kostnader på en minimal nivå. Det drabbar arbetarna i fabrikerna genom lägre löner, sämre arbetsförhållanden och bristande miljöregler. H&M producerar t.ex. inga kläder utan är egentligen en säljorganisation utan egen produktion. Råvaruberoende Utvecklingsländer exporterar främst råvaror. Många länder är beroende av export av en eller ett fåtal råvaror. Råvarupriserna är ofta väldigt låga och råvaror måste förädlas för att ge bra avkastning. Förädlingen sker däremot oftast inte i utvecklingsländer utan i rika länder som köper råvaror och förädlar dem. Det beror dels på att många utvecklingsländer har varit kolonier och har en historia av att exportera råvaror. Men det kan också bero på handelshinder som gör det omöjligt att exportera förädlade produkter. Exempel på handelshinder: Tullar att ta ut avgifter för att föra in varor som är producerade utanför landet eller regionen. EU har högre tullar på förädlade produkter än på råvaror, för att skydda den egna produktionen och hålla förädlade produkter borta från marknaden. T.ex. har EU höga tullar för förädlade kakaoprodukter för att skydda den egna chokladtillverkningen. Subventioner att ge egna producenter skattelättnader och bidrag som gör att priset blir lägre. T.ex. europeiska sockerodlare subventioneras med 16 miljarder kronor om året. EU-kommissionen garanterar odlarna en viss inkomst och ett stabilt pris, vilket gör att europeiska odlare får dubbelt så mycket betalt som odlare i resten av världen. Dessutom får de bidrag för att exportera överskottet som då exporteras till mycket låga priser vilket drabbar sockerodlare i resten av världen. Kvoter att ha kvoter för hur mycket som får föras in av en viss vara. Lokaliseringsfaktorer Eftersom företag har blivit mer internationella är de inte bundna till ett land. De kan placera produktionen i stort sett var som helst. Det är lokaliseringsfaktorer som påverkar var en viss typ av produktion placeras: Råvaruorienterade industrier, innebär att råvaran är tyngre än slutprodukten. Det är då ekonomiskt fördelaktigt att placera fabriker nära råvaran. T.ex. massafabriker och sågverk nära områden där skogsråvaran finns. Arbetskraftorienterade industrier, arbetsintensiva industrier som kräver stor mängd arbetskraft och är beroende av låga lönekostnader, ex. textilindustri. Eller högteknologisk industri som placeras i storstadsområden där det finns många välutbildade. Marknadsorienterade industrier som placeras nära kunderna. Källa: Är det Värt det om handel och mänskliga rättigheter 12

13 Bilden är från 2004 och en hel del har hänt sen dess, men den visar ändå på tendenser på hur handelsmönstren har sett ut och fortfarande ser ut. Sveriges främsta handelspartners är EU och övriga länder i Europa. 84% av de varor vi importerar kommer från våra grannar. Utvecklingsländer står för drygt en fjärdedel av världens totala handel.om vi tittar på västra Europa är två tredjedelar intern handel inom området (ljusblått). Jämför handelsflödena till Nordamerika, Central- och östra Europa och Asien med handelsflödena till Afrika. Jämför också storleken på Afrikas handel med Europa och Asien, Japans totala handel är större än Afrikas! Afrikas handel är till största delen extern. (frågorna är hämtade ifrån övningen Tröjan i boken Är det värt det? ) Läs upp frågorna med en liten kort paus emellan utan att diskutera och gå sen vidare till övningen Vems ansvar. Var är tröjan tillverkad? Var tillverkas de flesta av de kläder som säljs i Sverige idag? Vem äger fabriken som syr tröjan? Hur ser förhållandena ut där tröjan tillverkas? Vilka löner har de anställda? Vilka arbetsvillkor har de? 13

14 Hur långa arbetsdagar har de som syr tröjorna? Får de ansluta sig fackligt? Var kommer materialet (bomull, polyester osv.) ifrån? Hur ser förhållandena ut där materialet kommer ifrån, det vill säga hos underleverantörerna? Är det expediters och/eller butiksansvarigas ansvar att känna till sådana fakta och att verka för en eventuell förbättring? 14

15 - att deltagarna ska känna till definitionen av rättvis handel - att deltagarna ska känna till rättvis handelsrörelsens historiska bakgrund - att deltagarna ska känna till de viktigaste aktörerna och märkningarna samt vad som särskiljer dessa Manus finns som bilaga. Presentationen är hämtad från utbildningsmaterialet Vad är rättvis handel? som finns på men är här delvis omarbetad. Manus finns som bilaga. Faktablad om WFTO och Fairtrade finns som bilaga att dela ut till deltagarna. Varje deltagare skriver ner 3 frågor på post-it-lappar om rättvis handel - som de antingen har erfarenhet av eller som de själva skulle ställa som kund/besökare i något rättvis handelssammanhang. Lapparna sätts upp på väggen. Deltagarna parar ihop sig två och två och turas om att agera kund/besökare och fråga respektive svara på frågorna. Diskutera sedan i storgrupp hur det kändes att agera. Vad var svårt respektive lätt? Var det någon fråga som var särskilt svår att besvara? Broschyren Handla rätt 15

16 Många producenter i utvecklingsländer har ofta begränsade resurser och har svårt att hävda sig på världsmarknaden. För att kunna agera där, och sälja sina produkter, tvingas de pressa sina priser, sänka kraven på arbetsförhållanden samt sälja via flera mellanhänder som själva tar en stor del av förtjänsten. Detta leder till att många inte får tillräckligt betalt för sitt arbete och därmed inte kan försörja sig själva, sin familj eller utveckla sitt lokalsamhälle. Det är mot denna bakgrund rättvis handelsrörelsen har vuxit fram. Genom att främja en handel där människan och lokalsamhällets utveckling sätts i centrum kan fattigdom och social utslagning undvikas. Definition av rättvis handel Man har idag en gemensam definition av rättvis handel I december 2001 antog de stora organisationerna för rättvis handel; Fairtrade International (tidigare FLO), IFAT (nu WFTO), EFTA (European Fair Trade Association) och Network of European Worldshops (nu en del av WFTO Europa) en gemensam definition av rättvis handel. Sedan dess har definitionen erkänts av Europaparlamentet (2006), Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (2009) och Europeiska kommissionen (2009). Vi ska titta mera på den längre fram i presentationen. Bild 1: Välkomna till den här tillbakablicken på Fair Trades historia. Ja, ska det heta Fairtrade eller Fair Trade egentligen? Du kanske har lagt märke till att det kan stavas på två olika sätt. I ett ord eller som två ord med stort T. Varför det är så och hur det blivit så här kommer vi att berätta om. Bild 2: Det är så att det inom rättvis handels-rörelsen finns två parallella system. Det ena handlar om märkningen, Fairtrade-loggan som sitter på varor som man kan köpa i den vanliga handeln, på restauranger och caféer. Det är alltså en produktmärkning som finns på vissa produkter, på den svenska marknaden numera mer än 1000 stycken, allt från bananer till fotbollar och guldsmycken. Det är en oberoende märkning med en stor kontrollorganisation som gör regelbundna kontroller hos producenterna. Det andra är en organisationsmärkning som än så länge inte finns på några varor. Denna märkning kommer från WFTO, World Fair Trade Organization och får användas av företag och organisationer som är medlemmar där. Medlemmarna får själva lova att följa principerna för rättvis handel och måste regelbundet rapportera hur de följer principerna. WFTO gör sedan stickprover av ungefär fem procent av medlemmarna varje år. De här varorna är 100% Fair Trade, eftersom handelskedjan är mycket kortare och enklare än i vanlig handel kan man garantera att det är rättvisa villkor som gällt hela vägen från producent till konsument. Varorna säljs ännu så länge bara i specialbutiker som t.ex. världsbutikerna i Sverige. Bild 3: 16

17 När man tittar tillbaka på rättvis handels-rörelsens historia kan man urskilja tre olika faser: Först kan man tala om alternativ handel, sedan blev det solidarisk handel och så kallades det rättvis handel som vi säger idag. Det här beror på att handelsrörelsen hela tiden har påverkats av tidsandan där man har arbetat och den har färgat av sig på rörelsen. Det är naturligtvis en förenkling i efterhand att göra så här skarpa gränser mellan de olika perioderna som vi gör på bilden, i själva verket gick de förstås i varandra och var kanske inte ens möjliga att urskilja för de som var aktiva. Bild 4: Ska man gå till de allra tidigaste rötterna för rörelsen så kan man nog säga att det hela börjar med missionärer från olika västländer som tog med sig varor hem från sina s.k. u-länder och började sälja dem i sina kyrkor och församlingar när de kom hem. Sådant förekom också i Sverige. Men en mer organiserad start kan man säga kom i Mennonitrörelsen i USA på 1940-talet (samtidigt som IM startades). Det här var föregångaren till det vi idag känner igen som Ten thousand Villages som är världsbutiksrörelsen i USA. Det finns också de som hävdar att Emmaus-rörelsen i samband med återuppbyggnaden efter andra världskriget bidrog till att ta initiativet till rättvis handel. Vid ungefär samma tid bildades den engelska biståndsorganisationen Oxfam 1948 och öppnade sin första butik. Idag består Oxfam av 14 olika organisationer som gemensamt verkar för minskad fattigdom och ökad rättvisa i 98 länder. Bild 5: Under den första perioden, i Sverige främst 1960-talet, då man talade om alternativ handel ville man betona en skillnad gentemot den vanliga handeln. Framförallt vänder man sig mot de stora multinationella företagen och deras sätt att bedriva handel som uppfattades som djupt orättvis. Det handlade samtidigt mycket om att organisera bojkotter mot olika företag. På kartan ges några exempel på s.k. ATO:s, Alternative Trading Organizations som bildades. I Sverige bildades flera u-grupper, särskilt i universitetsstäder. Där fördes långa diskussioner om imperialism, kolonialism, nykolonialism och multinationella företag. Våra val som konsumenter hade en politisk innebörd och det gällde att med information väcka människors insikt om det. I Sverige startade Afroart i Stockholm och i Göteborg bildades den första världsbutiken med namnet Alternativ Handel Den uppgift man ville jobba med hade alltså två ben: Det gällde att både sälja och informera. Bild 6: På och 1980-talen kom man istället att börja tala om Solidarisk handel. Det innebar att fokus kom att förskjutas från bojkott av stora företag till handel med vissa utvalda länder. Det var en väldigt politisk tid och de länder man ville stödja var framförallt de socialistiska, t. ex. Vietnam och Tanzania. Nu startades flera importorganisationer som Handelsfront, Asienkompaniet, Solidarisk Handel, Alternativ Handel och Tanzaniaimport. Det man syftade till var att bryta de förhärskande handelsmönstren som man ansåg förtryckte befolkningen i utvecklingsländerna grundades Sackeus av Diakonia, Svenska Kyrkans mission och Lutherhjälpen. Ris, te och tvål var bland de solidariska produkter vi konsumerade flitigast. Bild 7: 17

18 En ny sådan här förskjutning av fokus kom omkring skiftet mellan 80- och 90-tal. Det bottnade i världspolitiska händelser när det visade sig att de socialistiska länderna kanske inte var sådana goda föredömen. Det handlade om kriget mellan Vietnam och Kambodja och händelserna på Himmelska Fridens Torg i Beijing Nu flyttades fokus från handel till att istället handla mer om villkoren för de som producerar varorna. Producenterna betonade att det viktigaste för dem var en ökad försäljning så att deras ekonomiska situation kunde förbättras. I samband med det började det handla mer om produktutveckling och marknadsföring. Varorna måste kunna konkurrera med vanliga varor i den konventionella handeln. Det behövdes bättre samordning och gemensamma kriterier för de olika aktörerna i rättvis handelskedjan. De politiska strukturerna räckte inte längre för att garantera att varorna var rättvist handlade startade Sackeus U-sam (U-landsgruppernas samarbetsförening). På internationell nivå skapades IFAT 1989, föregångaren till WFTO. Bild 8: Under tiden hade det börjat hända saker i Mexico. På 1970-talet hade den katolske prästen och holländaren Frans van der Hoff verkat i Chile som biståndsarbetare. När generalen Augusto Pinochet 1973 ställde sig i spetsen för en militärkupp och man började fängsla och avrätta vänstermänniskor tvingades van der Hoff fly till Mexiko. Där slog han sig ner som kaffeodlare och kom i kontakt med fattiga kaffeodlande bönder. Bild 9: Man började diskutera böndernas svårigheter och varför de hade så svårt att sälja sitt kaffe. Under många år hade de varit tvungna att sälja kaffet till låga priser till s.k. coyotes, vargar, som mellanhänderna kallades. Det var bara att acceptera det pris de erbjöd eller inte sälja alls vilket var detsamma som att tvinga familjen till svält. Frans van der Hoff samlade i början 80-talet ett hundratal bönder till ett möte för att tillsammans göra något åt situationen. De startade kooperativet Uciri. Bild 10: Uciri kom i kontakt med organisationer för rättvis handel i Europa och man ville tillsammans råda bot på böndernas problem. I Holland var Uciri med och grundade organisationen Max Havelaar som fortfarande är namnet på den holländska Fairtraderörelsen. Namnet Max Havelaar kom från en legend om en holländsk officer som reagerade mot förtrycket av slavarna i Indonesien som var en holländsk koloni på 1700-talet. Tanken var att man skulle märka produkterna och på det sättet garantera att produktionen hade gått schysst till. Holland var alltså först med märkningen Man skulle ge de marginaliserade odlarna tillträde till marknaderna i väst och ge dem en chans att sälja i stora volymer. Bild 11: Max Havelaar hade snabba framgångar och tanken spred sig till andra länder som startade egna märkningsinitiativ. I England Fairtrade Foundation, i USA och Kanada Transfair, i Finland Reilu Kauppa eller Rejäl Handel osv. Bilden visar några exempel. Bild 12: 1994 började en grupp inom Svenska Kyrkan diskutera möjligheten att starta även i Sverige. Man bildade föreningen Rättvisemärkt 1996 och året efter kom den första certifierade produkten ut på marknaden. Det började inte så bra, det gick trögt, men 18

19 2004 vände det så sakteliga. Mycket tack vare det statliga informationsstöd som föreningen fick från och med 2004 som gjorde det möjligt att anställa två personer på heltid som arbetade med opinionsbildning och informationsarbete. Bild 13: 1997 bildades FLO, Fairtrade Labelling Organization med målet att samordna kriterier och kontroller för Fairtrade. Nu hade man skapat en ny internationell produktmärkning. Bild 14: Med tiden utvecklades samarbetet mellan länderna och 2002 kom ett nytt gemensamt internationellt certifieringsmärke gick dåvarande Rättvisemärkt i Sverige över till det internationella märket. Numera heter organisationen Fairtrade Sverige. Nästan alla andra länder med märkningsinitiativ har gått över till det internationella märket. Bild 15: 2010 försvann Rättvisemärkt från det svenska märket och man gick över till det internationella namnet. Bild 16: Och idag finns det 19 märkningsinitiativ i 23 länder! Bild 17: Till sist så bestämde sig Världsbutikerna i Sverige vid årsmötet 2011 att byta namn till Organisationen Fair Trade Återförsäljarna. Det innebar byte till ny logotype och är en anpassning till den internationella situationen samtidigt som man betonar viljan att samarbeta. Bild 18: Detta är bakgrunden till att vi idag har två parallella rörelser som kallas Fairtrade och Fair Trade. I många länder förekommer ett gott samarbete. Bild 19: Repetition av skillnaderna mellan Fairtrade/FLO och WFTO Bild 20: I december 2001 antog de stora organisationerna för rättvis handel; Fairtrade International (tidigare FLO), IFAT (nu WFTO), EFTA (European Fair Trade Association) och Network of European Worldshops (nu en del av WFTO Europa) en gemensam definition av rättvis handel. Sedan dess har definitionen erkänts av Europaparlamentet (2006), Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (2009) och Europeiska kommissionen (2009). Deras gemensamma definition är: 19

20 Bild 1: Loggorna för Fairtrade, WFTO och för CSR Bild 2: Skillnaden mellan etisk och rättvis handel Bild 3: Kriterium 1. Förbättrade ekonomiska villkor När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, en inkomst som ger möjlighet till en bättre levnadsstandard och ökad ekonomisk trygghet. En Fairtrade-märkt produkt har ofta ett högre pris än en jämförbar produkt som inte är certifierad. Detta beror främst på de kriterier som rör minimipris, minimilön och premie, vilket påverkar prissättningen av råvaran och betalningen till odlaren. Minimipris: Minimipriset sätter en lägstanivå för det pris odlaren/producenten ska få betalt för sin råvara. Minimipriset varierar mellan olika produktgrupper, men ska överstiga världsmarknadspriset och produktionskostnaden. I förhandlingen mellan köpare och odlaren av en Fairtrade-certifierad råvara sätts priset ovan minimipriset, utifrån faktorer såsom sort, kvalitet, ursprung och volym. Om världsmarknadspriset för råvaran/produkten vid något tillfälle skulle överstiga minimipriset, så höjs det sistnämnda upp över världsmarknadspriset. Minimipriset räknas ut av FLO, utifrån insamlad information från producenter, handlare och externa rapporter med fokus på COSP (Cost of sustainable production). Minimilön: Med minimilön avses lön som ligger i nivå med eller överstiger den lagstadgade minimilönen i respektive land, eller utifrån ett regionalt genomsnitt. Genom utvecklingskriterierna för minimilön säkerställs dessutom att de anställdas löner kontinuerligt ökas, till nivåer motsvarande "levnadslön". Kriterierna för minimilön avser anställd arbetskraft som jobbar på plantage, farmer eller i fabriker. Premie: Köparen förbinder sig att betala en premie - ett ekonomiskt tillskott - till producenten, utöver minimipriset. Premien används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t ex i en ny skola, utbildning, nya bostäder, daghem och hälsovård, eller till investeringar i produktionen. Ibland används premien för att bekosta en omställning till ekologisk produktion/certifiering, vilket ger ett ytterligare högre pris för produkten genom den "ekologiska prisdifferentialen". Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna. Kriterierna kring ekonomisk utveckling handlar inte enbart om den ekonomiska transaktionen. Grundläggande för Fairtrade-certifieringen är också krav på långsiktiga handelsrelationer och avtal mellan producenten och köparen, vilket ger ekonomisk stabilitet och möjlighet till kontinuerlig kvalitets- och verksamhetsutveckling. Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet Kriterium 2. När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till samhällsutveckling i världens utvecklingsländer. Köparen av Fairtrade-certifierad råvara förbinder sig att betala en premie - ett ekonomiskt tillskott - till producenten, utöver minimipriset. Ju större försäljning, 20

21 desto större blir premien i absoluta tal. Premien används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t ex i en ny skola, utbildning, nya bostäder, daghem och hälsovård, eller till investeringar i produktionen. Ibland används premien för att bekosta en omställning till ekologisk produktion/certifiering, vilket ger ett ytterligare högre pris för produkten genom den "ekologiska prisdifferentialen". Detta gynnar också miljön i lokalsamhället. Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna, enligt demokratiska principer. Premien är alltså en viktig del i en process för demokratiutveckling. Kriterium 3a. Barnarbete När du väljer en Fairtrade-märkt produkt motverkar du barnarbete. En förbättrad familjeekonomi gör att barn kan gå i skolan istället för att arbeta. Handeln med Fairtrade-märkta produkter innebär högre inkomster och en förbättrad familjeekonomi för odlarna och de anställda. Detta leder indirekt till att barnarbete motverkas, att barnen kan gå i skolan istället för att arbeta. Därtill används ofta premien till investeringar i skolbyggnader och skolmaterial till barn och unga i lokalsamhället. Barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft. Kriterium 3b.Diskriminering När du väljer en Fairtrade-märkt produkt motverkar du diskriminering. Internationella Fairtrade-kriterier följer ILO:s konvention 111 om förbud mot diskriminering på grund av etnicitet, hudfärg, kön, sexuell läggning, ålder, funktionshinder och politisk eller religiös övertygelse. Detta innebär att nämnda variabler inte får ligga till grund för beslut som rör anställning eller arbetsvillkor, reglerat genom krav på intern policy och en plan för hur diskriminering motverkas på arbetsplatsen. Vidare ställer utvecklingskriterierna krav på att extra hänsyn ska tas till minoritetsgruppers möjlighet att utvecklas inom verksamheten. Kriterium 4a. Demokratiutveckling När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till demokratiutveckling i världens utvecklingsländer, en möjlighet för odlare och anställda att få ökat inflytande och medbestämmande i sitt arbete och sin vardag. Demokratiutveckling handlar om att de som jobbar i en Fairtrade-certifierad producentorganisation har möjlighet till inflytande och medbestämmande i frågor som rör verksamheten, t ex genom krav på en demokratisk organisationsstruktur och obligatoriska årsmöten där alla kan delta i beslut och uttrycka sig fritt. Den enskilda individen har också möjlighet att göra sin röst hörd i samband med beslut som rör användandet av premien, dvs. medbestämmande i utvecklingen av verksamhet och lokalsamhälle. Kriterium 4b. Organisationsrätt När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till att anställda i världens utvecklingsländer får ökade möjligheter att organisera sig fackligt.alla odlare och anställda har rätt att gå med i fackföreningar, att bilda egna fackföreningar och/eller att som grupp förhandla arbetsvillkor direkt med arbetsgivaren. Fackföreningar får fritt träffa och kommunicera med de anställda på arbetsplatsen och arbetsgivaren ska ha regelbundna möten med fackens representanter. Kriterium 5. Miljöhänsyn och ekologisk produktion När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till ökad miljöhänsyn och omställning till ekologisk produktion i världens utvecklingsländer.en Fairtradecertifierad producentorganisation måste arbeta systematiskt med att minska sin 21

22 miljöpåverkan och att integrera miljöhänsyn i hela verksamheten. Det handlar t ex om ansvar för grund- och ytvatten, skydd av utrotningshotade arter i området, hänsyn till biologisk mångfald och buffertzoner för att skydda känsliga områden. Som grund för förbjudna kemikalier och bekämpningsmedel finns FLO:s Prohibited Materials List. Därutöver finns det även ekonomiska incitament att arbeta aktivt med miljöfrågan. En ekologisk certifiering innebär ett ytterligare högre pris för varan, utöver minimipriset och premien. En ekologisk certifiering - ofta bekostad av premien - innebär ofta en ökad försäljning, då produkten kan säljas på nya marknader. Majoriteten av alla Fairtrade-märkta produkter i Sverige är ekologiskt odlade. Bild 4: World Fair Trade Organization (WFTO) föreskriver 10 principer för rättvis handel som måste följas, efter bästa förmåga, av samtliga aktörer som deltar i rättvis handel. WFTO genomför också kontroller som säkerställer att dessa 10 principer upprätthålls. Princip 1. Skapa möjligheter för marginaliserade producenter Fattigdomsbekämpning genom handel utgör en viktig del av organisationens mål. Genom att stötta de fattigaste producentgrupperna skapas möjligheter för de marginaliserade producenterna. Det ger dem bland annat möjlighet att gå från fattigdom och osäkerhet vad gäller inkomst till ekonomiskt oberoende och ägande. Handeln stödjer samhällsutvecklingen. Princip 2. Öppenhet och ansvar Organisationen är öppen i sin struktur, ansvarig inför alla sina intressenter och respekterar känslighet och sekretess vad gäller kommersiell information. För att rättvis handel ska kunna kontrolleras och för att alla berörda ska kunna påverka sin situation är det oerhört viktigt med demokrati och öppenhet. Organisationen finner lämpligt sätt att engagera anställda, medlemmar och producenter i beslutsfattande processer. Organisationen ser till att relevant information ges till alla handelspartners och kommunikationen är öppen inom alla nivåer i leveranskedjan. Princip 3. Kapacitetsbyggande Kapacitetsbyggande skapas genom att stödja produktutveckling samt export och marknadstillträde för producenter. Princip 4. Sprida information om rättvis handel Sprida information, utbilda och genomföra kampanjer för att utbilda och upplysa om rättvis handel. Princip 5. Betalning av ett rättvist pris Ett rättvist pris är det som har överenskommits av samtliga berörda genom dialog och deltagande och som ger rättvis lön till tillverkarna. Där en rättvis handels prisstruktur finns används det som ett minimum. Ett rättvist pris innebär tillhandahållande av en socialt acceptabel ersättning som, av producenten, anses vara rättvis och som tar hänsyn till principen om lika lön för lika arbete för kvinnor och män. Ett rättvist pris är ett pris som täcker produktionskostnader och som räcker för att producenten ska kunna försörja sig själv och sin familj. Rättvis handel stödjer kapacitetsbyggande som krävs för att tillverkare ska kunna fastställa ett rimligt pris. Bild 5: Princip 6. Jämställdhet, ingen diskriminering och rätt till kollektiv organisering 22

23 Organisationen får inte utföra diskriminering baserad på ras, kast, nationalitet, religion, funktionshinder, kön, sexuell läggning, fackligt medlemskap, politisk tillhörighet, HIV/Aids, status eller kön vid anställning, ersättning, tillgång till utbildning, befordran, uppsägning eller pensionering. Princip 7. Goda arbetsförhållanden Goda arbetsförhållanden skapas genom att se till att producenterna jobbar i en hälsosam och säker miljö, förhållandena måste överensstämma med nationella och lokala lagar samt ILO:s konventioner om hälsa och säkerhet. Princip 8. Inget barnarbete eller tvångsarbete FN:s konvention om barns rättigheter samt nationell och lokal lagstiftning gällande anställning av barn måste följas. Organisationen måste säkerställa att det inte sker något tvångsarbete. Organisationer som köper rättvist handlade produkter av producentgrupper säkerställer att inget tvångsarbete sker under produktionen och att producenten följer FN:s konvention om barns rättigheter samt nationell och lokal lagstiftning om anställning av barn. Organisationen ska ge möjligheter för kvinnor och män att utveckla sin kompetens och främjar ansökningar från kvinnor till lediga platser och ledande positioner i organisationen. Organisationen ska ta hänsyn till särskilda hälso- och säkerhetskrav för gravida kvinnor och ammande mödrar. Kvinnor deltar i beslut som rör användningen av förmåner som har sitt ursprung från tillverkningen. Organisationen måste respektera rätten för alla anställda att bilda och ansluta sig till valfri fackförening samt att förhandla kollektivt. Organisationer för rättvis handel är medvetna om hälsa och säkerhet i de producentgrupper de köper från och försöker öka medvetenheten om detta hos andra samt förbättra deras förhållanden. Princip 9. Miljö Aktivt verka för att göra verksamheter och produktion mer miljövänlig. Inom rättvis handel ligger fokus främst på den enskilda människan och dess situation men även miljöhänsyn är viktigt. Med miljöhänsyn menas bland annat användning av lokala råvaror, förbud mot olagliga kemikalier och stöd till de som vill ställa om sin produktion till ekologisk. Princip 10. Långsiktiga handelsförbindelser Långsiktiga handelsförbindelser som baseras på solidaritet, förtroende och ömsesidig respekt och som bidrar till stöd och tillväxt för rättvis handel. Långsiktigt handelssamarbete innebär att man tecknar avtal med producenten på minst ett år där man specificerar hur mycket samt vad man kommer att köpa, vilket skapar en helt annan trygghet. Bild 6: Aktörer inom etisk handel försöker påverka den konventionella handeln att ta ansvar för hur varorna tillverkas och motverka brott mot mänskliga rättigheter inom arbetslivet. Företagen själva brukar kalla sitt arbete med etiska/sociala och miljömässiga frågor inom verksamheten för CSR (Corporate Social Responsibility). CSR kan översättas till företags sociala- och miljömässiga ansvar. CSR innefattar tre viktiga ansvarsområden: 1.) Etik: Detta handlar främst om företags sätt att göra affärer, dess affärsetik (exempelvis policy mot mutor)och vilka krav företaget ställer på sina underleverantörer och hur man agerar för att följa upp så att underleverantörerna 23

24 agerar i linje med de krav företaget ställt. Detta kan röra sig om att de anställda hos underleverantörerna har drägliga arbetsförhållanden, rimliga arbetstider, att arbetsplatsen är säker trots farliga moment och att de har rätt att engagera sig fackligt. Det handlar dock också om produktansvar, dvs. att garantera att produkterna inte påverkar användarens hälsa negativt. 2.) Miljö: Företaget bör agera på ett sätt som är långsiktigt hållbart ur miljösynpunkt. Det handlar om att säkerställa så att man främjar företaget, kundernas och underleverantörernas medvetenhet om hur vi påverkar miljön, att företaget utnyttjar resurser på ett effektivt och hållbart sätt, att produkterna inte är farliga och att de når konsumenterna på ett så miljövänligt sätt som möjligt. 3.) Socialt: Ett kooperativt företag styrs av sina medlemmar och då tar man automatiskt hänsyn till både ekonomisk hållbarhet, den egna arbetsmiljön och omvärlden - medlemmarna är ju ofta också medborgare och boende där företaget finns och kan ha familj och vänner bland företagets kunder eller brukare. Annars kan företagens sociala ansvarstagande innebära att man ser till att de anställda är nöjda och att det finns en hälsosam balans mellan olika kön, åldrar, etnicitet och religioner på arbetsplatsen samt att ingen grupp diskrimineras på något sätt. Företagets samhällsengagemang handlar om hur företaget bidrar till ett bättre samhälle exempelvis genom att låta sina anställda volontera på arbetstid, att anställa ur grupper som diskrimineras på arbetsmarknaden (exempelvis handikappade) eller som har svårt att få jobb (exempelvis långtidsarbetslösa eller invandrare). Samhällsengagemanget tar sig ofta uttryck i konkreta åtgärder på varje enskild arbetsplats inom företaget och engagerar ofta personalen. Att satsa på forskning eller att sponsra en idrottsarena räknas inte som samhällsengagemang så vida det inte i det senare fallet också innebär att flera av de anställda är engagerade i idrottsföreningen på arbetstid. Inom området ryms dock olika typer av donationer till välgörande ändamål. Aktörer inom etisk handel arbetar inte efter fastställda kriterier såsom inom rättvis handel, men det är vanligt att man utgår ifrån ILO:s kärnkonventioner. ILO (International Labour Organisation) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Dessa är deras 8 kärnkonventioner: Nr 29: Om tvångs- eller obligatoriskt arbete Nr 87: Om föreningsfriheten och organisationsrätten Nr 98: Om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten Nr 100: Om lika lön för män och kvinnor Nr 105: Om avskaffande av tvångsarbete Nr 111: Om diskriminering vid anställning och yrkesutövning Nr 138: Om minimiålder för arbete Nr 182: Förbud mot värsta formerna av barnarbete Uppförandekoder: Aktörer inom etisk handel brukar uppmana företagen att anta en s.k. uppförandekod (Code of Conduct) som ska appliceras både inom företaget och hos företagets leverantörer. ILO:s kärnkonventioner brukar fungera som riktlinjer för innehållet i uppförandekoden. När en uppförandekod är antagen börjar det komplicerade och oerhört viktiga arbetet med att säkerställa att kriterierna i koden efterlevs. I långa och komplicerade leverantörskedjor kan det vara en svår uppgift. Därför utarbetar aktörer inom etisk handel riktlinjer för hur detta arbete kan genomföras på ett seriöst sätt. Det handlar om kontroller, transparens, inköpsstrategier, prissättning osv. 24

25 Globala ramavtal : Ofta är det företagen själva som undersöker huruvida kriterierna i en uppförandekod följs, vilket många gånger inte är tillräckligt. Granskningar har visat att villkoren för producenter och anställda inte blir nämnvärt bättre, trots att en uppförandekod har funnits i ett flertal år. Många aktörer inom etisk handel har därför börjat uppmana företagen att teckna s.k. globala ramavtal (International/Global Framework Agreements). Ett globalt ramavtal är ett avtal mellan ett företag med global verksamhet och ett internationellt branschfack. Det skrivs under av båda parter som förbinder sig att arbeta enligt dess normer. Innehållet i ett ramavtal skiljer sig inte nämnvärt från en uppförandekod, men en viktig skillnad är att det involverar representanter från de anställda. Både anställda och företagsrepresentanter kan alltså kontrollera att avtalet följs. Ett globalt ramavtal ska underlätta för de anställda att gå med i en fackförening något som är mycket ovanligt i många av producentländerna. Dessutom öppnar det upp för en dialog mellan företagsledning och anställda. Flerpartsinitiativ: På flera håll i världen har företag, organisationer och ibland fackföreningar gått samman i s.k. flerpartsinitiativ (Multi-Stakeholders Initiaitve) där man gemensamt försöker hitta bra lösningar för att förbättra villkoren i producentländerna. Bild 7: Diskussionsövning Jobba med gruppdeltagarna genom att antingen uppmuntra dem att fördjupa sig i våra pdf:er eller att du som håller i utbildningspasset gjort det själv och kan delge dem dina kunskaper. När de fördjupat sig ämnet kan ni föra en diskussion kring de frågor som presenteras ovan. Bild 8: Definitionen av rättvis handel, i repris. I december 2001 antog de stora organisationerna för rättvis handel; FLO, IFAT (nu WFTO), EFTA och NEWS! (nu WFTO Europa) en gemensam definition av rättvis handel. Sedan dess har definitionen erkänts av Europaparlamentet (2006), Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (2009) och Europeiska kommissionen (2009). Fråga deltagarna: Vad får du för känsla för rättvis handel när du läser definitionen? Bild 9: Diskutera med deltagarna de olika sätten att arbeta för rättvis handel. Viktigt här är att betona att både FLO och WFTO verkar mot samma mål, men att de använder olika vägar dit. Olika märkningssystem: Fairtrade: Formellt kontrollsystem som sköts av en oberoende tredjepart (FLO-Cert). De genomför två olika typer av kontroller: kontroll av dokumentation (köp- och betalningsdokument) samt fältkontroller hos producenten 1-3 gången under en treårsperiod. För att belysa hur certifieringsprocessen går till inom Fairtrade så kan ni visa denna film: Ytterligare information om WFTO:s SAR finner ni här:

26 WFTO: Self-Assessment Report (SAR) med utgångspunkt i WFTO:s 10 principer för rättvis handel skickas in av samtliga medlemmar till WFTO varje år. Olika marknadsplatser: Fairtrade: Dagligvaruhandeln, t.ex. Coop, ICA, Hemköp, Willys, Systembolaget m.fl. WFTO: Huvudsakligen i s.k. världsbutiker (drygt 40 st in Sverige) och IM Fair Tradebutiker (9st). Fairtrade-certifierade produkter säljs idag hos princip alla större handelskedjor. Vissa kedjor har även skapat sin egna serier där de uppmärksammar Fairtrade-produkter. Ett sådant exempel är Axfood-koncernen som sedan februari 2009 har sin satsning Aware, där alla produkter inom den serien är Fairtradecertifierade. I Sverige finns det i dag drygt 40 världsbutiker, från Jokkmokk i norr till Ystad i Söder. I en världsbutik finner du livsmedel och hantverk från småskaliga producenter i Syd. Kravet på en butik för att få bli en världsbutik är att ett minimum av 80 % av omsättningen kommer ifrån rättvist handlade produkter. Till rättvist handlade produkter räknas både de som är Fairtrade-certifierade och de som är rättvist handlade i enlighet med WFTO:s internationella standards för rättvis handel. Dessa marknadsplatser är därmed skapade för just rättvist handlade produkter. Olika typer av varor FLO: I huvudsak livsmedel (Produkter med en mindre komplicerad handelskedja, mestadels råvaror.) WFTO: Hantverk, textilier och livsmedel. (Produkter med en mer komplicerad handelskedja.) Vad/vilka de certifierar FLO: Certifierar produkter, inte företag. Därför kan t.ex. ett av Zoegas kaffe vara certifierat medan ett annat inte är det. WFTO: Öppnar upp för medlemskap i organisationen. Enbart medlemmar som uteslutande sysslar med rättvis handel kan bli medlemmar. 26

27 Faktablad Fairtrade International utvecklar kriterier och fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer. Kontrollerna utförs av FLO-Cert, ett oberoende internationellt certifieringsorgan med ISO65-ackreditering. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. Fairtrade International, bildat 1997, är en paraplyorganisation som förenar 19 märkningsinitiativ i 23 länder samt producentnätverk som representerar Fairtradecertifierade producentorganisationer i Latinamerika, Afrika och Asien. I dagsläget finns det cirka 750 Fairtrade-certifierade producentorganisationer i totalt 59 länder (siffror från början av 2009). Fem miljoner odlare och anställda, inklusive deras familjer, gynnas idag av sin Fairtrade-certifiering. Fairtrade International utvecklar Fairtrade-kriterierna samt fungerar som stöd för odlare och anställda med hjälp av ett trettiotal regionala representanter runt om i världen. I april 2009 uppick antalet regionala representanter till 35 personer i knappt 50 länder. Deras jobb består bland annat i att ha en tät kontakt med producentorganisationer inom en viss region; att erbjuda information, råd och utbildning samt att hjälpa odlarna att leva upp till internationella Fairtrade-kriterier och hitta nya marknader för sina produkter. FlO-Cert ägs av Fairtrade International men drivs som ett oberoende internationellt certifieringsorgan, med ansvar för inspektioner och certifiering av producentorganisationer och exportörer/importörer. Inspektionerna utförs av cirka 120 inspektörer från FLO-cert, av vilka cirka ett 80-tal mot kontroll av just producentorganisationerna. FLO-cert följer ISO65-standard, d.v.s kvalitetsnorm som gäller för certifieringsorgansiationer. Detta innebär att verksamheten är oberoende och transperent samt att detta kontrolleras av en tredje part. Sammanfattning av de internationella Fairtrade-kriterierna Kriterierna, som är utvecklade av Fairtrade International, baseras på de grundläggande ILO-konventionerna för mänskliga rättigheter i arbetslivet samt syftar till ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn. Genom Fairtrade får odlare och anställda i utvecklingsländer tillgång till en internationell marknad och en möjlighet till ökad försäljning. Kriterierna ställer krav på lönenivån och sätter ett garanterat minimipris för produkten, därtill långsiktiga handelsrelationer och avtal mellan producent och köpare. Kriterierna reglerar också arbetsvillkoren för anställd arbetskraft, med avseende på de anställdas säkerhet och hälsa. Kriterierna kan sammanfattas enligt följande: - Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor - Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet - Barnarbete och diskriminering motverkas - Demokratin och organisationsrätten främjas - Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas 27

28 Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. När du som konsument väljer Fairtrade-märkta produkter bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, genom kriterier för högre löner och ett minimipris som överstiger produktionskostnaden. Detta, tillsammans med långsiktiga handelsavtal, ger trygghet för alla dem som inte har så stora marginaler att leva på. Utöver den högre betalningen får odlarna också en extra premie. Den används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t ex i en ny skola, nya bostäder och hälsovård, eller till investeringar i jordbruket. Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna. Fairtrade handlar inte bara om att få en bättre ekonomisk situation. Kriterierna främjar också demokratin, organisationsrätten samt miljöhänsyn i produktionen. Barnarbete och diskriminering motverkas. Idag finns det ett brett utbud av Fairtrade-märkta produkter i de flesta svenska butiker, men också på caféer, hotell och andra ställen där det serveras mat och dryck. Det finns Fairtrade-märkt kaffe, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, bananer och annan färskt frukt, juice, ris, quinoa, glass, socker, müsli, snacks/godis och honung. Dessutom går det att köpa Fairtrademärkt vin, rosor, sportbollar, och produkter som innehåller Fairtrade-märkt bomull. Fairtrade är en oberoende produktmärkning och din garanti för att en produkt uppfyller internationella Fairtrade-kriterier. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International, som utvecklar kriterier och fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer. Kontrollerna utförs av FLO-Cert, ett oberoende internationellt certifieringsorgan med ISO65- ackreditering. Fairtrade Sverige har systerorganisationer i ett tjugotal länder i Europa, Nordamerika, Australien/Nya Zeeland och Japan. I maj 2010 gick Rättvisemärkt över till att kommunicera vårt internationella namn - Fairtrade - även på den svenska marknaden. Fairtrade är vårt internationella namn för de värden som också representeras av och förmedlas genom namnet Rättvisemärkt. Fairtrades vision Vår vision är en världshandel med rättvisa villkor, där producenter i utvecklingsländer har möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro, i vilken de kan utvecklas och bestämma över sin egen framtid. Fairtrades positionering Fairtrade är en unik produktmärkning och det självklara valet för såväl konsumenter som företag, som vill bidra till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för producenter i utvecklingsländer. Fairtrade Sveriges verksamhetsidé Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. Fairtrade Sverige består av en förening och ett bolag. Vårt gemensamma uppdrag består i att öka utbudet av och efterfrågan på Fairtrade-märkta produkter, genom att: licensiera Fairtrade-märket till företag vars produkter är certifierade i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier och skapa ett mervärde för dessa företag. påverka detaljhandeln, återförsäljare och grossister att produktutveckla, utöka och marknadsföra sitt sortiment av Fairtrade-märkta 28

29 produkter. bilda opinion och sprida information med syfte att öka konsumentens kännedom och kunskap om Fairtrade. Fairtrade Sverige AB ägs av Svenska kyrkan och Landsorganisationen, LO, och leds av VD Morgan Zerne. Föreningen för Fairtrade Sverige har 40 medlemsorganisationer och leds av generalsekreterare Helena Markstedt. Förbättrade ekonomiska villkor När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, en inkomst som ger möjlighet till en bättre levnadsstandard och ökad ekonomisk trygghet. En Fairtrade-märkt produkt har ofta ett högre pris än en jämförbar produkt som inte är certifierad. Detta beror främst på de kriterier som rör minimipris, minimilön och premie, vilket påverkar prissättningen av råvaran och betalningen till odlaren. Minimipris: Minimipriset sätter en lägstanivå för det pris odlaren/producenten ska få betalt för sin råvara. Minimipriset varierar mellan olika produktgrupper, men ska överstiga världsmarknadspriset och produktionskostnaden. I förhandlingen mellan köpare och odlaren av en Fairtrade-certifierad råvara sätts priset ovan minimipriset, utifrån faktorer såsom sort, kvalitet, ursprung och volym. Om världsmarknadspriset för råvaran/produkten vid något tillfälle skulle överstiga minimipriset, så höjs det sistnämnda upp över världsmarknadspriset. Minimipriset räknas ut av Fairtrade International, utifrån insamlad information från producenter, handlare och externa rapporter med fokus på COSP (Cost of sustainable production). Minimilön: Med minimilön avses lön som ligger i nivå med eller överstiger den lagstadgade minimilönen i respektive land, eller utifrån ett regionalt genomsnitt. Genom utvecklingskriterierna för minimilön säkerställs dessutom att de anställdas löner kontinuerligt ökas, till nivåer motsvarande "levnadslön". Kriterierna för minimilön avser anställd arbetskraft som jobbar på plantage, farmer eller i fabriker. Premie: Köparen förbinder sig att betala en premie - ett ekonomiskt tillskott - till producenten, utöver minimipriset. Premien används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t ex i en ny skola, utbildning, nya bostäder, daghem och hälsovård, eller till investeringar i produktionen. Ibland används premien för att bekosta en omställning till ekologisk produktion/certifiering, vilket ger ett ytterligare högre pris för produkten genom den "ekologiska prisdifferentialen". Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna. Kriterierna kring ekonomisk utveckling handlar inte enbart om den ekonomiska transaktionen. Grundläggande för Fairtrade-certifieringen är också krav på långsiktiga handelsrelationer och avtal mellan producenten och köparen, vilket ger ekonomisk stabilitet och möjlighet till kontinuerlig kvalitets- och verksamhetsutveckling. Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till samhällsutveckling i världens utvecklingsländer. Köparen av Fairtrade-certifierad råvara förbinder sig att betala en premie - ett ekonomiskt tillskott - till producenten, utöver minimipriset. Ju större försäljning, desto större blir premien i absoluta tal. Premien används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t ex i en ny skola, utbildning, nya bostäder, daghem och hälsovård, eller till investeringar i produktionen. Ibland används premien för att bekosta en omställning till ekologisk produktion/certifiering, vilket ger ett ytterligare högre pris för produkten genom den "ekologiska prisdifferentialen". Detta gynnar också miljön i 29

30 lokalsamhället. Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna, enligt demokratiska principer. Premien är alltså en viktig del i en process för demokrati-utveckling. Barnarbete När du väljer en Fairtrade-märkt produkt motverkar du barnarbete. En förbättrad familjeekonomi gör att barn kan gå i skolan istället för att arbeta. Handeln med Fairtrade-märkta produkter innebär högre inkomster och en förbättrad familjeekonomi för odlarna och de anställda. Detta leder indirekt till att barnarbete motverkas, att barnen kan gå i skolan istället för att arbeta. Därtill används ofta premien till investeringar i skolbyggnader och skolmaterial till barn och unga i lokalsamhället. Barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft. Diskriminering När du väljer en Fairtrade-märkt produkt motverkar du diskriminering. Internationella Fairtrade-kriterier följer ILO:s konvention 111 om förbud mot diskriminering på grund av etnicitet, hudfärg, kön, sexuell läggning, ålder, funktionshinder och politisk eller religiös övertygelse. Detta innebär att nämnda variabler inte får ligga till grund för beslut som rör anställning eller arbetsvillkor, reglerat genom krav på intern policy och en plan för hur diskriminering motverkas på arbetsplatsen. Vidare ställer utvecklingskriterierna krav på att extra hänsyn ska tas till minoritetsgruppers möjlighet att utvecklas inom verksamheten. Demokratiutveckling När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till demokratiutveckling i världens utvecklingsländer, en möjlighet för odlare och anställda att få ökat inflytande och medbestämmande i sitt arbete och sin vardag. Demokratiutveckling handlar om att de som jobbar i en Fairtrade-certifierad producentorganisation har möjlighet till inflytande och medbestämmande i frågor som rör verksamheten, t ex genom krav på en demokratisk organisationsstruktur och obligatoriska årsmöten där alla kan delta i beslut och uttrycka sig fritt. Den enskilda individen har också möjlighet att göra sin röst hörd i samband med beslut som rör användandet av premien, dvs. medbestämmande i utvecklingen av verksamhet och lokalsamhälle. Organisationsrätt När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till att anställda i världens utvecklingsländer får ökade möjligheter att organisera sig fackligt. Alla odlare och anställda har rätt att gå med i fackföreningar, att bilda egna fackföreningar och/eller att som grupp förhandla arbetsvillkor direkt med arbetsgivaren. Fackföreningar får fritt träffa och kommunicera med de anställda på arbetsplatsen och arbetsgivaren ska ha regelbundna möten med fackens representanter. Miljöhänsyn och ekologisk produktion När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till ökad miljöhänsyn och omställning till ekologisk produktion i världens utvecklingsländer. En Fairtrade-certifierad producentorganisation måste arbeta systematiskt med att minska sin miljöpåverkan och att integrera miljöhänsyn i hela verksamheten. Det handlar t ex om ansvar för grund- och ytvatten, skydd av utrotningshotade arter i området, hänsyn till biologisk mångfald och buffertzoner för att skydda känsliga områden. Som grund för förbjudna kemikalier och bekämpningsmedel finns Fairtrade Internationals Prohibited Materials List. Därutöver finns det även ekonomiska incitament att arbeta aktivt med miljöfrågan. En ekologisk certifiering innebär ett ytterligare högre pris för varan, utöver minimipriset och premien. En ekologisk certifiering - ofta bekostad av premien - innebär ofta en ökad försäljning, då produkten kan 30

31 säljas på nya marknader. Majoriteten av alla Fairtrade-märkta produkter i Sverige är ekologiskt odlade. Bild: Faktablad Rättvist handlade varor från de producenter som följer WFTO:s principer är ofta produkter som har en mer komplicerad tillverkningsprocess, som t.ex. hantverk, accessoarer och interiörartiklar. Dessa produkter säljs mestadels i världsbuti-ker och har än så länge ingen märkning såsom Fairtrade. Fokus är på att skapa möjligheter för marginaliserade småproducenter. WFTO-märket används i dagsläget inte för att certifiera en produkt, men får användas av företag och organisationer som är medlemmar i WFTO (tidigare IFAT), vilka förbinder sig att följa tio principer för rättvis handel. Både producenter och återförsäljare kan vara medlemmar. Medlemmarna måste vartannat år rapportera hur de följer principerna och WFTO gör sedan stickprover där efterlevnaden kontrolleras. Ibland används det engelska uttrycket "Fair Trade" (med stora begynnelsebokstäver och mellanrum). WFTO har drygt 400 medlemmar i fem regioner: Afrika, Asien, Latinamerika, Europa och Nordamerika. WFTO:s huvudkontor ligger i Culemborg, Nederländerna.Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter, donationer och bidrag. Styrelsen väljs av medlemmarna och från medlemmarna. Styrelsen utvecklar och implementerar planerna som medlemmarna kommit överens om. WFTO:s regionala kontor: - Cooperation for Fair Trade in Africa, Kenya - WFTO Asia, Filippinerna - WFTO Europe, Spanien - WFTO LA, Paraguay - WFTO North America and the Pacific Rim WFTO:s svenska medlemmar - IM Fair trade - La Maison Afrique - The House of Fair Trade - Fair Trade Återförsäljarna - Sackeus - North & South 31

32 World Fair Trade Organization (WFTO) föreskriver 10 principer för rättvis handel som måste följas, efter bästa förmåga, av samtliga aktörer som deltar i rättvis handel. WFTO genomför också kontroller som säkerställer att dessa 10 principer upprätthålls. 1. Skapa möjligheter för marginaliserade producenter Fattigdomsbekämpning genom handel utgör en viktig del av organisationens mål. Genom att stötta de fattigaste producentgrupperna skapas möjligheter för de marginaliserade producenterna. Det ger dem bland annat möjlighet att gå från fattigdom och osäkerhet vad gäller inkomst till ekonomiskt oberoende och ägande. Handeln stödjer samhällsutvecklingen. 2. Öppenhet och ansvar Organisationen är öppen i sin struktur, ansvarig inför alla sina intressenter och respekte-rar känslighet och sekretess vad gäller kommersiell information. För att rättvis handel ska kunna kontrolleras och för att alla berörda ska kunna påverka sin situation är det oerhört viktigt med demokrati och öppenhet. Organisationen finner lämpligt sätt att en-gagera anställda, medlemmar och producenter i beslutsfattande processer. Organisatio-nen ser till att relevant information ges till alla handelspartners och kommunikationen är öppen inom alla nivåer i leveranskedjan. 3. Kapacitetsbyggande Kapacitetsbyggande skapas genom att stödja produktutveckling samt export och marknadstillträde för producenter. 4. Sprida information om rättvis handel Sprida information, utbilda och genomföra kampanjer för att utbilda och upplysa om rättvis handel. 5. Betalning av ett rättvist pris Ett rättvist pris är det som har överenskommits av samtliga berörda genom dialog och deltagande och som ger rättvis lön till tillverkarna. Där en rättvis handels prisstruktur finns används det som ett minimum. Ett rättvist pris innebär tillhandahållande av en so-cialt acceptabel ersättning som, av producenten, anses vara rättvis och som tar hänsyn till principen om lika lön för lika arbete för kvinnor och män. Ett rättvist pris är ett pris som täcker produktionskostnader och som räcker för att producenten ska kunna försörja sig själv och sin familj. Rättvis handel stödjer kapacitetsbyggande som krävs för att tillverkare ska kunna fastställa ett rimligt pris. 6. Jämställdhet, ingen diskriminering och rätt till kollektiv organisering Organisationen får inte utföra diskriminering baserad på ras, kast, nationalitet, religion, funktionshinder, kön, sexuell läggning, fackligt medlemskap, politisk tillhörighet, HIV/Aids, status eller kön vid anställning, ersättning, tillgång till utbildning, befordran, uppsägning eller pensionering. 7. Goda arbetsförhållanden Goda arbetsförhållanden skapas genom att se till att producenterna jobbar i en hälsosam och säker miljö, förhållandena måste överensstämma med nationella och lokala lagar samt ILO:s konventioner om hälsa och säkerhet. 32

33 8. Inget barnarbete eller tvångsarbete FN:s konvention om barns rättigheter samt nationell och lokal lagstiftning gällande anställning av barn måste följas. Organisationen måste säkerställa att det inte sker något tvångsarbete. Organisationer som köper rättvist handlade produkter av producentgrupper säkerställer att inget tvångsarbete sker under produktionen och att producenten följer FN:s konvention om barns rättigheter samt nationell och lokal lagstiftning om anställning av barn. Organisationen ska ge möjligheter för kvinnor och män att utveckla sin kompetens och främjar ansökningar från kvinnor till lediga platser och ledande positioner i organisationen. Organisationen ska ta hänsyn till särskilda hälso- och säkerhetskrav för gravida kvinnor och ammande mödrar. Kvinnor deltar i beslut som rör användningen av förmåner som har sitt ursprung från tillverkningen. Organisationen måste respektera rätten för alla anställda att bilda och ansluta sig till valfri fackförening samt att förhandla kollektivt. Organisationer för rättvis handel är medvetna om hälsa och säkerhet i de producentgrupper de köper från och försöker öka medvetenheten om detta hos andra samt förbättra deras förhållanden. 9. Miljö Aktivt verka för att göra verksamheter och produktion mer miljövänlig. Inom rättvis han-del ligger fokus främst på den enskilda människan och dess situation men även miljöhän-syn är viktigt. Med miljöhänsyn menas bland annat användning av lokala råvaror, förbud mot olagliga kemikalier och stöd till de som vill ställa om sin produktion till ekologisk. 10. Långsiktiga handelsförbindelser Långsiktiga handelsförbindelser som baseras på solidaritet, förtroende och ömsesidig respekt och som bidrar till stöd och tillväxt för rättvis handel. Långsiktigt handelssamar-bete innebär att man tecknar avtal med producenten på minst ett år där man specificerar hur mycket samt vad man kommer att köpa, vilket skapar en helt annan trygghet. Källa: och 33

34 Att deltagarna ska känna till IM Fair Trades handelsfilosofi Att deltagarna ska ha grundläggande kunskaper om hur IM jobbar med rättvis handel och vilka mål som styr arbetet Titta på filmen A fair production, som finns på eller går att beställas från IM. Gå igenom presentationen, manus finns som bilaga. Syfte: Få möjligheter att uttrycka sina åsikter fritt om ett ämne eller en fråga, lyssna aktivt på och inspireras av övriga deltagares synpunkter. Använd en eller flera diskussionsfrågorna nedan. Genomförande: Placera deltagarna i mindre grupper i tre till fem personer. Den första gruppen börjar samtala utifrån något ämne. Gruppen får prata under en bestämd tid, t ex. tre minuter, sedan bryter ledaren och ordet går vidare till nästa grupp. Nästa grupp fortsätter då där den första gruppen slutade. Gruppen pratar utifrån samma ämne och anknyter till vad den har sagt, men ska inte upprepa samma saker. Man fortsätter tills alla grupper har fått prata. Tidsåtgång: min. beroende på antal grupper. Användningsområde: Passar i grupper på minst tio personer. Diskussionsfrågor 1. Vilka styrkor och svagheter ser du med att IM Fair Trade främst säljer hantverk? 2. Är det någon eller några av WFTO:s principer som du tror är särskilt svåra för IM Fair Trade att leva upp till? Varför då? 3. Vilken roll tror du att IM Fair Trade kommer att ha i rättvis handelsrörelsen om tio år? 4. Vilken är IMs största styrka eller svaghet som rättvis handelsaktör? 34

35 Bild 1 Introduktionsbild Bild 2. Genom handel vill IM Fair Trade stärka människor så att de själva kan ta sig ur fattigdom och utanförskap. Därför är människorna bakom varorna och deras arbetsförhållanden, arbetstider, löner och rättigheter, alltid i centrum för oss Bild 3. Detta är IM Fair Trade: - kombinerar handel och bistånd. IM har varit och är fortfarande den enda biståndsorganisationen som satsar på rättvis handel. IM har därmed en unik position. Att IM kombinerar handel och bistånd innebär att IM satsar mycket på stöd och organisations- och produktutveckling. IM samarbetar bl.a. med partners som inte själva är helt mogna och färdiga exportorganisationer. IMs produkter har haft sin bakgrund i någon typ av socio-ekonomiska projekt d.v.s. inkomstgenererande aktiviteter. Som organisation har IM bidragit till att utveckla produkter och arbetssätt och på så sätt konkret kunnat kommunicera hjälp till självhjälp. - ser handel som en form av hjälp till självhjälp och strävar efter att ge människor möjlighet att själva ta sig ur fattigdom och utanförskap. Arbetet ger inkomst och en känsla av att bidra. IM jobbar med Hälsa Utbildning Försörjning Integration. Exempel på hur IM jobbar med försörjning är mikrolån, kycklingar/getter, i vissa delar blir det rättvis handel där varor säljs här i Sverige. - är importör av rättvist producerade varor från olika externa producentorganisationer i hela världen eller från IMs egna samarbetspartners i bl.a. Indien, Nepal, Zimbabwe, El Salvador och Jordanien. Grossist och detaljist. - Är medlem i WFTO sen 2008 och strävar efter att följa de 10 principerna för rättvis handel. Bild 4. Varför jobbar IM med rättvis handel? IMs arbete med rättvis handel har sitt ursprung i Britta Holmströms tanke om att alla människor behöver en meningsfull sysselsättning. IM har sedan starten 1938 trott på handel som ett effektivt verktyg för att stärka människor, så att de själva kan ta sig ur fattigdom och utanförskap. För att detta ska vara möjligt måste det vara handel på rättvisa villkor, d.v.s. fair trade. Att ha en vara att prata utifrån har dessutom visat sig vara effektivt i kommunikationen med givare och kunder och varorna har för många blivit IMs signum bland andra organisationer. Till en början handlade IM:s handelsverksamhet om att bidra till försörjningsmöjligheter för flyktingar som organisationen hjälpte i Sverige och Europa. Förtjänsten användes till arbetet i Europa. I mitten av 1970-talet började produkter importeras från Indien och Nepal, bland annat från en leprakoloni och ett flyktingläger för tibetanska flyktingar i norra Indien.Varorna har genom åren sålts av ombud eller i butiker som IM haft runtom i Sverige. 35

36 IMs stöd har sett olika ut beroende på vilket behov hantverksgrupperna har haft. Det har varit stöd i form av designutveckling, organisationsutveckling såväl som inköp av material eller utrustning eller att få tillgång till en marknad. Vissa grupper har kunnat bli helt självständiga, medan andra har fortsatt vara beroende av IM blev IM medlem i WFTO och IMs varuförsäljning fick namnet IM Fair trade. IM har under 2000-talet mest köpt in varor från Indien och Nepal, men även i mindre grad från Zimbabwe, Malawi, Jordanien, Palestina, El Salvador, Guatemala, Litauen och Lettland. Under denna period började IM FT att köpa in varor från nya producenter som inte har en haft en biståndsrelation till. Nya länder och produktgrupper har allt mer synts till. Av de partners IM hade vid inträdet i WFTO, var endast en medlem i WFTO. IMs mål har alltid legat i linje med WFTOs kriterier, trots att IM har jobbat med rättvis handel långt innan WFTO fanns. En viss omställning gjordes efter medlemskapet och en organisation för att utföra kontroller och utbildning inom fair trade utvecklades i Indien. Ifrån IMs Asienkontor i Shanti Niwas, Indien, har sedan flera år åtgärder gjorts för mer miljövänlig produktion, organisationsutveckling, bättre arbetsmiljö och skydd för arbetsrätten. Dessutom har IM alltid strävat efter lokal försäljning och tanken att producenten på sikt ska klara sig själv. 36

37 Bild 5. IM Fair Trade idag Organisering av arbetet med fair trade Insamling & kommunikation Internationella avdelningen (med IMFTPD) Rättvis handel (fair trade) IM Fair Tradeavdelning Sverigeavdelningen IM Fair Trade-avdelningen (IM FT) IM FT är importorganisation, grossist, detaljist och sköter även all logistik runt varorna, från producent till kund. IM Fair Trade Producer Development (IMFTPD) IMFTPD skall säkra att utvecklingen ligger i linje med IMs krav, att det är ett rättighetsbaserat förhållningssätt, och att alla producenter följer WFTO:s krav vare sig dessa själva är medlemmar eller ej. Insamling & Kommunikation (I&K) I&K är den avdelning som ansvarar för IMs insamling, profilering och folkbildningsarbetet och har därmed huvudansvaret för det som kommuniceras utåt kring fair trade i IMs namn. En person från I&K sitter med i styrgruppen för Nätverket för rättvis handel där IM är medlem. Sverigeavdelningen (SA) Volontärsamordnarna på SA ansvarar för IM Fair Trade-ambassadörsutbildningarna och för att organisera volontärer som vill engagera sig för folkbildnings- och försäljningsinsatser. 37

38 Utmaningar och möjligheter för IM Fair Trade IMs primära målgrupp har tidigare varit självhjälpsgrupper då det ansågs att varorna personifierade det budskap som man ville sprida om IMs arbete inom Fair Trade. IM har mycket god kännedom om självhjälpsgruppers livs- och arbetsvillkor. Försäljning av självhjälpsvaror är viktig då den skapar en nästintill unik, personlig relation mellan producenter och kunder. Problemet med varor framställda av självhjälpgrupper är att producenterna ofta är funktionshindrade eller på annat sätt marginaliserade och deras varor är dyrare än varor tillverkade av andra producenter. Dessutom är det svårt att få självhjälpgrupperna att producera nya typer av varor. Avsättningen av varor sker fortfarande i liten omfattning på den lokala marknaden och många leverantörer är påtagligt beroende av IM för sin försörjning. De utmaningar som beskrivs för IMs målgrupper har gjort att verksamheten av naturliga skäl inte har kunnat bära sina egna kostnader. Arbetet med rättvis handel har setts som en del av IMs biståndsarbete och det har tillåtits att skjuta till pengar till verksamheten togs det ett styrelsebeslut där det ställdes helt nya krav om att IM Fair Tradeavdelningen måste gå med + 1 kr Produkter tillverkade hos IMs samarbetspartners ska därmed kunna konkurrera på lika villkor med andra producenter inom IMFT presenterades därför en ny affärsplan och ny strategisk plan för perioden I och med den nya planen har avdelningen genomgått en omstrukturering och en ny enhet har inrättats under Internationella avdelningen, IM Fair Trade Producer Development (IM FT PD) för att arbeta med utveckling och stöd till producenter. IMFTPD ska kvalitetssäkra att försäljningen av varor faktiskt leder fram till bättre arbets- och livsvillkor. Det är hos IMFTPD, inte IMFT, kompetensen finns att bedöma utvecklingsresultaten. IMFTPD skall säkra att utvecklingen ligger i linje med IMs krav, att det är ett rättighetsbaserat förhållningssätt, och att alla producenter följer WFTO:s krav vare sig dessa själva är medlemmar eller ej. Detta arbete inom organisations- och produktutveckling skall se till att så många som möjligt av IMs äldre partners, de som ofta kallats självhjälps- och försörjningsprojekt, följer med in i en framtid där underskott inte längre kan accepteras. IMFTPD kommer att ligga i skiljelinjen mellan bistånd och handel. När man tar steget in i IMFTs värld och blir en leverantör till IMs svenska marknadsplats, skall man också kunna stå upp mot kommersiella krav. PD kommer att ha ett nära samarbete med IMFT när det gäller produktutveckling, sortiment, trender, designutveckling med mera. Arbetet är konsultativt där PD vidareförmedlar information för att stärka producenterna med kunskapen från IM FT. PD ska erbjuda produkter till IM FT, men det står de fritt att köpa in eller avböja dessa erbjudanden. Bild 6: Partners och producenter IMs partners, självhjälpsprojekt, som IM stödjer. Utöver dessa har IM andra samarbetspartners som man handlar av, som NLT och Tara. 38

39 MESH - Maximizing employment to serve the Handicapped IMEX - IM Export Dekyiling - Dekyiling Tibetan Handicraft Centre TWC - Tibetan Women Centre, Rajpur KKM - Kuru Kshetra Mandal Lungta - Lungta Products, Dharamsala Sadhna - Sadhna in Jaipur Tashi Dolma - An individual entrepreneur- Tashi Dolma CUDP - Clean Upper Dharamsala Paper Unit Asociation Nuevo Amanecer (El Salvador) ekologisk kaffeproducent International Center of Betlehem rehabiliteringscenter för människor med funktionsnedsättningar Bild 7: Exempel på partners Mesh är IMs äldsta samarbetspartner i Indien och den största leverantören till IM Fair Trade. Mesh organiserar mindre hantverkargrupper runtom i Indien som alla av olika orsaker är marginaliserade. En viktig målgrupp har alltid varit människor med sjukdomen lepra. Lepra är en hudsjukdom och leder till stigmatisering inte bara för den drabbade, men för hela familjen i flera generationer. På grund av fördomar och okunskap har dessa människor svårt att få jobb på den indiska arbetsmarknaden. IM och Mesh har arbetat för att skapa förutsättningar för sysselsättning och försörjning till den här gruppen. IM startade tillsammans med Mesh Mesh Design Studio i Delhi där man arbetat med produktutveckling genom nya arbetsmetoder, design, verktyg och material. NLT är en ickestatlig organisation med bas i Kathmandu som arbetar för lepraskadades rättigheter. Personer med lepra är oerhört stigmatiserade och diskriminerade i Nepal och Indien. NLT arbetar även med andra ekonomiskt marginaliserade grupper och personer med funktionsnedsättning. Man arbetar med sysselsättning, försörjning och självständighet genom rättvis produktion och erbjuder arbetsträning och arbetstillfällen för dessa grupper som annars har svårt att skaffa sig en försörjning. IM började samarbeta med NLT redan 1978 och NLT hjälpte IM med ansökan till WFTO eftersom man redan var medlem när IM ansökte om medlemskap. NLT har ca 90 anställda hantverkare som bland annat arbetar med läder, tovning, papperstillverkning och smyckestillverkning. I filmen A fair production sågs Bel och Maita Gurung som arbetar på NLT. Handmade Recycled Tibetian Paper Workshop - I Dharamsala i norra Indien finns den exiltibetanska regeringen och där bor Dalai Lama. Dit kommer varje år många tibetanska flyktingar, men också många turister. Dalai Lama uppmärksammade att befolkningsökningen och turisterna bidrog till att staden fick stora miljöproblem på grund av mer avfall. Tillsammans med Tibetan Settlement Office (TSO), en enhet under centralregeringen, startade IM projektet Clean Upper Dharamsala Project för att lösa problemet. Projektet har många olika delar; avfallshämtning, sortering av avfall, informationsprojekt om miljöfrågor och en pappersfabrik. I fabriken tillverkas papper (t.ex. anteckningsböcker) av papper som har samlats in via avfallshämtningen och donerats från skolor, kloster och kontor. Bomull från kläder eller rester från textilfabriker används också för att förbättra kvaliteten på pappret. IM är huvudsponsor för fabriken och IM Fair Trade har tidigare stått för 20% av 39

40 försäljningen. Det finns även en butik i anslutning till fabriken som står för 70% av försäljningen. Där säljs också filtrerat vatten för att minska nedskräpningen av plastflaskor. Ett annat syfte med fabriken är att skapa arbetstillfällen till de många tibetanska flyktingar som kommer till Dharamsala, 2010 var 11 personer i åldrarna 38 till 75 anställda på fabriken. De anställda får utbildning på plats och har tillgång till medicinsk försäkring, en pensionsfond, föräldraledighet och hyresbidrag. Tara är en av de största aktörerna inom rättvis handel i Indien och startade i början av 1970-talet och IM har samarbetat med de sedan Tara är en paraplyorganisation för hantverksgrupper i norra Indien som arbetar med många olika produkter som smycken, textilt hantverk och sten- och träprodukter. Genom Tara kan dessa grupper nå ut på en internationell marknad. Organisationen hjälper också till med produktutveckling, utbildning och marknadsföring och erbjuder räntefria lån, sparprogram och medicinsk försäkring. Tara arbetar även för en bra samhällsutveckling i de samhällen hantverkarna bor i genom bland annat vattenkonserveringsprogram, mikrofinanser och hälso- och miljöprojekt. Tara anordnar också kampanjer mot barnarbete, för kvinnors rättigheter och en hållbar utveckling. (25 producentgrupper och ca 1000 hantverksfamiljer) Utförligare och fler beskrivningar samt personporträtt från producenter finns på Bild 8. Löner och prissättning I enlighet med WFTO:s kriterier ska producenterna få ett rättvist pris, d.v.s. ett pris som man ömsesidigt har kommit överens om genom dialog och aktivt deltagande från båda parter. Det rättvisa priset för produkten ska ge utrymme att betala producenterna en rättvis lön. En rättvis lön ska ge en socialt accepterad ersättning (efter lokala förutsättningar och villkor), och det är producenterna som själva som ska anse att den är rättvis. Principen att lika arbete ska ge lika lön ska efterlevas, vilket innebär att män och kvinnor ska ha samma ersättning om de utför samma jobb. Varken existensminimum eller minimilöner har något med schyssta löner att göra. Fair trade-rörelsen har istället förespråkat att levnadslön skall eftersträvas. Levnadslön täcker in vad det kostar att leva i form av inte bara dagliga omkostnader utan även sparande för pension, barnomsorg och hälsoförsäkringar. T.ex. har IM Fair Trades leverantör Tara arbetat med en sådan bild av vad deras arbetare behöver för att säkra en schysst levnadsnivå. Anställda i IMs samarbetsprojekt har inte jättehöga löner, men de har löneförmåner i form av t.ex. barnomsorg, fri lunch o.s.v. Det gör att deras livskvalitet ökar, och deras lön behöver inte täcka dessa utgifter. Det är med andra ord viktigt att inte stirra sig blind på exakt vad producenterna har för lön, utan se till hela bilden med förmåner (som de annars hade behövt betala av sin lön). Se mera i IMs producentberättelser. Olika producentgrupper arbetar väldigt olika med att hitta en schysst ersättning. Oftast utgår lönesättarna ifrån hur lång tid varan tar att tillverka, men det finns också en formel för materialkostnad och arbetstidskostnad i förhållande till försäljningspriset, så det är många faktorer som spelar in. När det t.ex. gäller matt-tillverkning i IMEX har 40

41 mattmästaren stor kunskap om hur lång tid en matta tar att tillverka, och priset är satt efter tiden den tar att tillverka samt materialkostnaden. I IMs prissättning görs det sen påslag för logistik, d.v.s. frakt, tull och försäkring. Dessutom behöver det göras påslag för kostnader för lager och butikshyror. Bild 9. Uppföljningen av WFTO:s 10 principer Vartannat år ska IM som medlemmar i WFTO göra en omfattande utvärdering av verksamheten (self assessment report) för att se hur förbättringsarbetet har kommit sen förra utvärderingen. Förutom alla nyckeltal för inköp, försäljning, marknadsföring och alla produktkalkyler, ska arbetet med de tio principerna beskrivas samt vilka förändringar/förbättringar som har gjorts sedan förra rapporten. Som medlem i WFTO behöver organisationen inte leva upp till alla principerna med en gång, det viktiga är att vi kan påvisa ett kontinuerligt förbättrings-arbete. I rapporten ska organisationen bl.a. föreslå ytterligare förbättringsförslag inom varje princip, och dessa förbättringsförslag blir sedan målen för arbetet de närmsta två åren. Bild 10. Sortiment De kategorier som fokuseras är totalt 6 stycken: Heminredning Accessoarer Smycken Barn & leksaker Kök & livsmedel Handgjort papper. Sortimentet ska hållas attraktivt genom regelmässig uppföljning och korrigering av produkter som inte säljs. Förbrukningsvaror skall sökas för att därigenom komma närmare kunderna. Bild 11. Försäljningskanaler 9 butiker: Göteborg, Jönköping, Linköping, Lund, Malmö, Nässjö, Stockholm, Umeå och Vrigstad (IM Vrigstadhemmet, IMs kursgård och mötesplats) IM Fair Tradeambassadörer Webbshop, Postorderförsäljning via katalog Bild 12. Fair trade prioterad fråga i IMs folkbildning Fair trade är en av de prioriterade frågorna för IMs folkbildningsarbete de kommande åren. Det finns många skäl till det. Dels är vi förbundna att agera som opinionsbildare genom vårt medlemskap i WFTO, dels är det en fråga som engagerar våra volontärer och dels är det en positioneringsfråga. IM kan genom att fortsatt stärka sin position inom den svenska fair trade-rörelsen profilera hela organisationen och både stärka våra försäljningsmål och stärka vårt varumärke och vår insamling. 41

42 Med fair trade-frågan vill IM verka för att göra den svenska allmänheten medveten om vilken roll de spelar som konsumenter och hur rättvis handel kan motverka fattigdom och utanförskap. Det är också ett sätt att tala om mänskliga rättigheter det handlar ju om arbetsrätt. Folkbildning engagerar hela IM, men främst avdelningarna Insamling & Kommunikation (I&K) och Sverigeavdelningen (SA). Bild 13. Samarbete i Nätverket rättvis handel IM är medlem i Nätverket rättvis handel som består av aktörer som på olika sätt arbetar för att öka den rättvisa och etiska handeln. Nätverkets syfte och mål är att stärka rättvis handelsrörelsen genom att: Höja allmänhetens kunskaper om rättvis handel i stort och tydliggöra mångfalden av aktörer och metoder inom etisk och rättvis handel Skapa fysiska och virtuella mötesplatser mellan olika rättvis handelsaktörer och underlätta möten med nya intresserade av etisk och rättvis handel. Stärka kommunikationen och samverkan mellan aktörer som på olika sätt arbetar med rättvis handel i Sverige. Skapa en Internetbaserad lärgemenskap för redan aktiva och andra intresserade, en mötesplats som möjliggör intensifiering av samtal, skapande och utveckling av kunskap och verktyg för förändring. Nätverket har en hemsida om samlar information om rättvis handel och de olika aktörerna. Det är inte nätverkets uppgift att bedriva kampanjarbete eller uttala sig i media. Däremot vill nätverket förenkla möjligheterna för aktörerna i nätverket att vid sidan om nätverket koordinera sitt arbete för rättvis handel och eventuellt bedriva gemensamma kampanjer. Nätverket drev tillsammans med Sensus studieförbund två projekt för att samla ihop och delvis skapa nytt studiematerial om rättvis handel. Medlemmar: IM, ABF, studieförbundet Bilda, Studieförbundet Sensus, Oria, Afrikagrupperna, Fairtrade Sverige, The house of Fair Trade, Sackeus, Organisationen Fair Trade Återförsäljarna, Fiar Monkey, Röda korsets folkhögskola, Åsa folkhögskola, Svenska kyrkan, La Maison Afrique, Sally Ann. Hemsida: Bild 14. Fair Trade forum Fair Trade Forum är Sveriges största årliga mötesplats för etisk och rättvis handel och har arrangerats sedan Värdskapet står Nätverket för rättvis handel för tillsammans med en Fair trade city som varierar från år till år. Föreläsningar, försäljning, provsmakning, work shops och uppvisningar och inte minst mingel i rättvis handels tecken. Hemsida: 42

43 Att deltagarna ska känna till vad uppdraget som IM Fair Trade-ambassadör innebär Att deltagarna ska känna till på vilket sätt de kan engagera sig och vilka material och verktyg som finns - Gå igenom uppdragspappret Att vara IM Fair Trade-ambassadör - Gå igenom broschyren Att vara volontär för IM - Gå igenom vilka material och resurser som finns för ambassadörer Gå igenom vilka material och resurser som finns för ambassadörerna. Material - Broschyren Att vara volontär för IM med volontärpolicy. I volontärpolicyn uttrycks det vad IM förväntar sig av dig som volontär och vilka rättigheter och skyldigheter du har. - Skriften Handla rätt i denna broschyr beskrivs det hur IM jobbar med rättvis handel och hur IMs rättvis handelshistoria ser ut. - IMs studiecirkelmaterial IM Fair Trade - cirkelmaterialet fungerar både som ett stöd för dig som vill leda en studiecirkel, men också som en kunskapsbank i frågorna som behandlas. Materialet är fritt att använda och sprida vidare en webbsida med information om en del av IMs producentsamarbeten. - Filmen A fair production en film som visar exempel från IMs producentsamarbeten och som belyser vikten av Fair Trade. - IMs tidskrift Medmänsklighet håll utkik i tidskriften för att samla berättelser från IM Fair Trade. Det finns också en mängd material från olika aktörer inom rättvis handelsrörelsen. Se IMs volontärsamordnare Alla volontärer kan få hjälp och stöd ifrån IMs volontärsamordnare i Stockholm, Göteborg, Malmö, Vrigstad och Lund. Därifrån går det också att beställa material. Studieförbundet Sensus IM samarbetar med Sensus som är ett studieförbund som fokuserar livsfrågor, mångfald och globala frågor. De är en värdefull resurs som kan hjälpa till på olika sätt på olika orter i form av exempelvis ledarskapsutbildningar, material, lokaler eller ekonomiskt bidrag. Kontakta gärna Sensus på din ort om du ska leda en studiecirkel eller hålla föredrag för att höra vad de kan hjälpa till med. 43

44 På deras hemsida finns det även många tips för dig som folkbildare, bland annat studiematerial och en metodbank med tips och förklaringar på olika övningar som är lämpliga i studiecirklar och utbildningar. Läs mer på Samarbeta med andra ambassadörer Det är alltid bra att vara en grupp som agerar tillsammans. Det blir roligare och det finns därmed större chans att du vill och orkar fortsätta ditt engagemang. Sen kan du ut och agera på egen hand, men planering, diskussioner och förarbete är ofta lättare att göra tillsammans med andra. Syftet med övningen är att på ett snabbt sätt få fram många idéer att sedan jobba vidare med de mest angelägna i arbetsgrupper. Det är viktigt att hålla tempot i den här övningen för att grupperna inte ska fastna i detaljer. Material: blädderblock, tuschpennor, tejp för att sätta upp bladen på väggen Tidsåtgång: minuter för hela övningen, beroende på antalet deltagare. 1. Dela upp gruppen i smågrupper om tre personer och dela ut blädderblockspapper och pennor i olika färger. Låt grupperna under minuter brainstorma idéer utifrån frågan: Hur kan du/ni som IM Fair Trade-ambassadörer göra IM Fair Trade och rättvis handel mer känt? 2. Återsamla gruppen och låt varje grupp kort redovisa sina idéer. 3. Gå igenom alla förslag och sätt ihop de som är liknande, skriv upp dessa på ett nytt blad och numrera. 4. Låt deltagarna dela in sig i grupper utifrån vilken idé de vill jobba vidare med. Instruktioner för grupparbetet, ca. 30 minuter Sätt upp ett tydligt och konkret mål. Diskutera vilka hinder som gruppen behöver överbrygga för att målet ska nås, lista dessa. Vilket är det första steg som ni vill ta för att nå målet? Vad behöver ni hjälp med? Vilka kan hjälpa er? Vilka styrkor, resurser och kontakter har gruppen som kan vara till hjälp för att nå målet? Vilka svagheter har gruppen? Gör en så konkret handlings- eller tidsplan som möjligt. 5. Låt grupperna kort redovisa vad de kommit fram till. Dela ut min handlingsplan och låt alla under tystnad fylla i var och en för sig. Diskutera gärna hela cirkeln gemensamt i gruppen. 44

45 Avsluta med att gå en runda och låta alla säga tre ord som sammanfattar deras känsla eller upplevelse just nu. Låt deltagarna fylla i utvärderingen. 45

46 26/ Genom handel vill IM Fair Trade stärka människor så att de själva kan ta sig ur fattigdom och utanförskap. Därför är människorna bakom varorna och deras arbetsförhållanden, arbetstider, löner och rättigheter, alltid i centrum för oss. IM Fair Trade är en del av den globala rättvis- handelsrörelsen, som verkar för ökad medvetenhet om den roll vi alla spelar som konsumenter. Som IM Fair Tradeambassadör spelar du en viktig roll i att sprida denna kunskap och medvetenhet. Ditt uppdrag som IM Fair Trade-ambassadör är att folkbilda om rättvis handel och verka för en ökad försäljning av rättvist producerade varor. Med folkbildning menar IM insatser för att förändra attityder och öka intresset hos svensk allmänhet för rättvis handel. Hålla föredrag, leda workshops eller studiecirklar Bemanna informations- och försäljningsbord vid marknader och mässor Representera IM Fair Trade i lokala nätverk på din ort Marknadsföra IM Fair Trade och sälja IM Fair Trade-varor Stå i någon av IMs nio IM Fair Trade-butiker För att bli IM Fair Trade-ambassadör ska du ha gått utbildningen IM Fair Trade steg 1. Det finns sen möjligheter till fördjupning genom IM Fair Trade steg 2. I utbildningarna får du lära dig om rättvis handel, aktörer och märkningar, retorik och vad du kan göra som volontär. Om du leder studiecirklar i samarbete med studieförbundet Sensus kan du även ta del av deras ledarutvecklingsprogram. Volontärsamordnarna på huvudkontoret har övergripande ansvar för IM Fair Tradeambassadörerna gällande informationsmaterial, studiecirkelmaterial och nationella kampanjer eller event. Bor du i Stockholm, Göteborg eller Malmö där det finns lokalkontor, har du även kontakt med volontärsamordnarna där. Gällande försäljning kontaktar du IM Fair Trade-avdelningen. Du har som IM Fair Trade-ambassadör stor frihet att vara kreativ och utforma ditt uppdrag som du själv önskar i dialog med volontärsamordnarna. Du kan agera på egen hand eller tillsammans med en grupp. Lycka till i ditt uppdrag! 46

47 Om en VECKA ska jag ha: För att genomföra detta krävs: Om en MÅNAD ska jag ha: För att genomföra detta krävs: Om ett ÅR ska jag ha: För att genomföra detta krävs: 47

48 Namn på cirkeln: Datum: Ort: Ålder: 1. Hur fick du information om studiecirkeln? Fråga 2-8, ringa in det alternativ som stämmer bäst in på din åsikt. 2. Jag har varit engagerad som volontär före cirkeln Ja Nej Om ja, hur länge? 3. Jag kan tänka mig att engagera mig som volontär i framtiden stämmer inte alls stämmer delvis stämmer bra stämmer mycket bra Kommentar: 4. Målet med cirkeln har varit tydligt stämmer inte alls stämmer delvis stämmer bra stämmer mycket bra Kommentar: 5. Målet med cirkeln har uppfyllts stämmer inte alls stämmer delvis stämmer bra stämmer mycket bra Kommentar: 6. Jag känner att jag under träffarna har lärt mig nya saker stämmer inte alls stämmer delvis stämmer bra stämmer mycket bra Ge gärna exempel på vad du lärt dig: 7. Efter cirkeln känner jag ökat engagemang i frågorna som tagits upp stämmer inte alls stämmer delvis stämmer bra stämmer mycket bra Kommentar: 48

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

Vad vet du om Fairtrade?

Vad vet du om Fairtrade? Uppdaterad januari 2015 Bild 1 Den här presentationen berättar kortfattat om vad Fairtrade är och hur Fairtrade gör skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Vad vet du om Fairtrade?

Läs mer

ORGANISATIONEN FAIR TRADE ÅTERFÖRSÄLJARNA Fair Trade Start april 2015

ORGANISATIONEN FAIR TRADE ÅTERFÖRSÄLJARNA Fair Trade Start april 2015 Fair Trade Start för butiksmedarbetare. Fair Trade Start. En kurs på 3 timmar för dig som är helt ny i butiken. Genomförs ensam eller några volontärer tillsammans. Materialet finns på Organisationen Fair

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Internationella Fairtrade-kriterier

Internationella Fairtrade-kriterier December 2011 Internationella Fairtrade-kriterier Sammanfattning Fairtrade och internationella Fairtrade-kriterier Välj Fairtrade-märkta produkter och skapa förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer

Läs mer

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad GÖR SKILLNAD! Om föräldrar får bättre betalt för sitt arbete kan barn gå i skolan istället för att arbeta. På bilden syns elever på en förskola

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Ängelholm är en Fairtrade City

Ängelholm är en Fairtrade City Ängelholm är en Fairtrade City Vad är Fairtrade? Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är

Läs mer

Fikamästarens handbok

Fikamästarens handbok Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 2012 Den 18:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en halv miljon deltagare,

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA!

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! Fairtrade Challenge 2013 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! TORSDAGEN DEN 17:E OKTOBER Anmäl din kapaus på www.fairtrade.se Den 17:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en

Läs mer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKFs leverantörer och underleverantörer spelar en viktig roll i vår efterfrågekedja

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Fairtrade City Frågor & Svar

Fairtrade City Frågor & Svar Fairtrade City Frågor & Svar Vad är Fairtrade City? Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

En kopp kaffe = Fika för två!

En kopp kaffe = Fika för två! En kopp kaffe = Fika för två! - Ditt val gör skillnad Copyright: Johan & Nyström A. PROBLEM SOM KAFFEPRODUCENTERNA MÖTER I Sverige ligger vi i topp beträffande kaffedrickande och konsumerar hela en procent

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2015-02-20 2015-02-19Dnr KS.2015.14 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Ale kommuns målsättning inom

Läs mer

Självutvärdering för leverantörer

Självutvärdering för leverantörer Självutvärdering för leverantörer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Miljö 3. Affärsetik 4. Arbetsmiljö och sociala villkor 5. Föreningsfrihet 6. Arbetstid 7. Löner 8. Tvångsarbete 9. Barnarbete 10.

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 C1. Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? Gunne Grankvist Docent i psykologi 3 Konsumenters

Läs mer

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Studiecirkelmaterial

Studiecirkelmaterial Studiecirkelmaterial Materialet är framtaget av IM IM Fair Trade 2008 blev IM medlem i World Fair Trade Organization (WFTO, tidigare IFAT). IM har dock sysslat med rättvis handel ända sedan 1940-talet.

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR RATTVIS HANDEL I SKOLAN DEN SOCIALA OCH ETISKA ASPEKTEN AV LARANDE FOR HALLBAR UTVECKLING Malmö är Sveriges första Fairtrade City. Genom att handla

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD Code of conduct HANS LINNARSON, VD och koncernchef Husqvarna har under sin l ånga och tr aditionsrik a historia byggt upp et t mycket got t anseende som är ovärderligt.

Läs mer

Code of Conduct Uppförandekod

Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Uppförandekod Inledning och bakgrund Femtorp AB förser marknaden med söta livsmedel och dessertprodukter från de främsta tillverkarna. Våra kunder kan förvänta sig en hög servicegrad, kunskap

Läs mer

ja till socialt ansvar

ja till socialt ansvar ja till socialt ansvar www.unglobalcompact.org Grunden är FN s globala fördrag vi säger ja till socialt ansvar I en värld där orättvisorna är stora och många textilföretag blundar väljer vi på Segers att

Läs mer

fagerhult group Code of Conduct

fagerhult group Code of Conduct fagerhult group Code of Conduct Fagerhult Group Code of Conduct Vår globala närvaro ställer krav på att våra medarbetare och affärspartners tar ansvar för sig själva och för varandra. Vi har därför skapat

Läs mer

Gunnebos uppförandekod

Gunnebos uppförandekod Gunnebos uppförandekod 2 VD:s introduktion Gunnebos vision är att bli en världsledande leverantör av en säkrare framtid. För att uppnå den visionen måste vi ta ett stort ansvar i alla delar av vår verksamhet,

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007.

Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007. 1 Facket vs FLO Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007. Frågeställning: Kan facklig organisering och FLO komplettera, ersätta eller motsätta varandra?

Läs mer

Uppförandekod ANTAGEN AV STYRELSEN I SÖDRA SKOGSÄGARNA EKONOMISK FÖRENING DEN 15 APRIL 2015.

Uppförandekod ANTAGEN AV STYRELSEN I SÖDRA SKOGSÄGARNA EKONOMISK FÖRENING DEN 15 APRIL 2015. Uppförandekod ANTAGEN AV STYRELSEN I SÖDRA SKOGSÄGARNA EKONOMISK FÖRENING DEN 15 APRIL 2015. Värdeskapande relationer, långsiktigt agerande Varför en uppförandekod? Södras uppförandekod sammanfattar de

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Uppförandekod Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll 1 Övergripande information... 1 2 Personalitet/tonalitet

Läs mer

CODE OF CONDUCT. A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40

CODE OF CONDUCT. A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40 CODE OF CONDUCT A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40 INLEDNING Den viktigaste uppgiften för alla anställda i PetroBio är att utveckla och upprätthålla en ekonomiskt sund och framgångsrik

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

FACIT En hållbar tipspromenad

FACIT En hållbar tipspromenad FACIT En hållbar tipspromenad Fråga 1 1. Vem bestämmer priset på en Fairtrade-märkt vara i en butik i Sverige? Rätt svar: 2 Butiken Priset på en Fairtrade-märkt vara bestäms alltid av den som säljer den.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Bengt Strömstedt Miljöchef Försvarets materielverk (FMV) www.fmv.se bengt.stromstedt@fmv.se Vi levererar komplexa produkter för militär och civil användning.

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD Det här dokumentet sammanfattar vår affärsetiska kod. Koden bygger på våra värderingar och vägleder oss i sam- arbetet med kollegor, kunder, partners och andra intressenter.

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 INNEHÅLL 1 Rusta uppförandekod... 3 2 Lagliga krav... 3 3 Affärsetik... 4 4 Barnarbete... 4 5 Säkerhet... 4 6 Arbetarnas rättigheter... 6 7 Arbetsmiljö i fabrikerna...

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Global Transport and Logistics. Etiska regler för leverantörer till DSV - Supplier Code of Conduct

Global Transport and Logistics. Etiska regler för leverantörer till DSV - Supplier Code of Conduct Global Transport and Logistics Etiska regler för leverantörer till DSV - Supplier Code of Conduct Innehåll 2 Introduktion av CEO 3 3 Affärsintegritet 4 3.1 Mutor 4 3.2 Underlättande betalningar 4 3.3 Gåvor,

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Medlem i Föreningen för Fairtrade

Medlem i Föreningen för Fairtrade Medlem i Föreningen för Fairtrade Ett enkelt sätt att göra skillnad! Alla svenska organisationer är välkomna att bli en del av arbetet för en schysstare världshandel, en handel som skapar möjligheter för

Läs mer

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus december 2013 Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus Av Anna Kiefer Det började med att uppfylla krav och uppförandekod och genom åren har det omvandlats till själva grunden för

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Socialt ansvarstagande i upphandling. Uppförandekod för leverantörer

Socialt ansvarstagande i upphandling. Uppförandekod för leverantörer Socialt ansvarstagande i upphandling Uppförandekod för leverantörer Hållbar upphandling med gemensam styrka Gemensam uppförandekod för leverantörer Sedan 2006 samarbetar Stockholms läns landsting, Region

Läs mer

Fairtrade City -lokalt engagemang för global utveckling!

Fairtrade City -lokalt engagemang för global utveckling! Fairtrade City -lokalt engagemang för global utveckling! Om Fairtrade Linbanan Om Fairtrade Fairtrade - symbolen på produkten Om Fairtrade Vad innebär Fairtrademärket? Fairtrade är en oberoende produktmärkning

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Uppförandekod Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Dokumentägare... 2 3. Ansvar i externa relationer... 2 3.1. Lagar

Läs mer

Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande

Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande Detta är en vägledning för entreprenörer som har Trafikkontorets sociala kontraktsvillkor inskrivna i sina avtal. Syftet är att underlätta

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD. Midroc Europe 3 2 0 2011-06-01. Dokument nr. Översättning av MSS-100-11000-APO-00102. Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer

UPPFÖRANDEKOD. Midroc Europe 3 2 0 2011-06-01. Dokument nr. Översättning av MSS-100-11000-APO-00102. Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer UPPFÖRANDEKOD Dokument nr Översättning av MSS-100-11000-APO-00102 3 2 1 0 2011-06-01 Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer Rev. Datum Beskrivning Handl Granskad Godkänd 2(5) Översättning INNEHÅLL ÖVERSÄTTNING...

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Beviljade stöd 2012 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Problemen känner du redan till.

Problemen känner du redan till. Problemen känner du redan till. Robert Harding Images / Masterfile / SCANPIX Så hur vore det om någon pratade lösningar istället? Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Code of Conduct Wulff Supplies

Code of Conduct Wulff Supplies Code of Conduct Wulff Supplies Dokumentnamn: Code of Conduct Wulff Supplies Ansvarig: Ledningsgruppen Datum: 110321 Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag Innehållsförteckning Wulff Group/Wulff

Läs mer

Så kan VGR bli en Fairtrade-region. Ägarutskottet 2015-03-10

Så kan VGR bli en Fairtrade-region. Ägarutskottet 2015-03-10 Så kan VGR bli en Fairtrade-region Ägarutskottet 2015-03-10 Rättvis handel Minimilön Facklig organisationsrätt Icke-diskriminering och inget barnarbete Demokratiutveckling Minimipris* Fair Trade-premie*

Läs mer

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION 1 / 4 Bästa leverantör! Sapa är en internationell och diversifierad industrikoncern. Sapas värderingar och principer för hållbar utveckling är

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer