Likabehandlingsplan Hulans enhet. Förskolan

Transkript

1 Hulans enhet Likabehandlingsplan Hulans enhet Förskolan Reviderad augusti 2016

2 Inledning (1) Huvudmannens och enheternas uppdrag Anmälningsplikt Viktiga definitioner Ett aktivt arbete Ett målinriktat arbete Förebygga och förhindra årlig plan (2) Bråtastugan Hulans förskola Hulantäppan Utreda och åtgärda (4 och 5) När personal uppmärksammar kränkningar När en förälder uppmärksammar en kränkande behandling När en vuxen kränker ett barn När ett barn kränker en vuxen Delaktighet och ansvar (6) Kompetensutveckling (7) Kvalitetssäkring (8) 1

3 Inledning (1) Huvudmannens och enheternas uppdrag Enligt 6 kap i Skollagen (2010:800) angående kränkande behandling samt 3 kap i Diskrimineringslagen (2008:567) ska huvudmannen se till att: Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering (Skollagen 6 kap 6, Diskrimineringslagen 3 kap 14 ). Man förebygger och förhindrar kränkande behandling och diskriminering (Skollag 6 kap 7, Diskrimineringslagen 3 kap 15 ). Det upprättas en årlig plan/likabehandlingsplan (Skollagen 6 kap 8, Diskrimineringslagen 3 kap 16 ). För respektive enhets likabehandlingsarbete ansvarar rektor och förskolechef. Huvudmannen (Lerums kommun) fullgör ovanstående ansvar genom tillhandhålla riktlinjer. Riktlinjerna uppdateras årligen och delges alla ansvariga chefer. Uppföljning av enheternas likabehandlingsarbete och likabehandlingsplaner görs i form av internkontroll, årligen. Resultatet, analyser och strategier föranledda av denna ingår i de särskilda verksamhetsuppföljningar som upprättas årligen som en del i huvudmannens dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet. Anmälningsplikt Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, 6 kap10 Skollagen (2010:800). Personal är skyldig att anmäla till förskolechef om ett barn eller elev känner sig kränkt, samt att denne i sin tur är skyldig att anmäla detta till sin chef/huvudman. Anmälan görs på särskild blankett. Viktiga definitioner I Skollagen 6 kap 3 och i Skolverkets allmänna råd definieras kränkande behandling som: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt Diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling beskrivs i samma skrift som att de kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Vidare definitioner ur de allmänna råden: 2

4 Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 1 kap. 4. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder I lagen avses med diskriminering 1. direkt diskriminering : att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse, Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier I Diskrimineringslagen 1 kap. 4 definieras också trakasserier som: 3

5 (..) ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (..) Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Ett aktivt arbete Varje incident av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i förskolan. Varje enhet ska upprätta en väl förankrad likabehandlingsplan som beskriver hur man ska arbeta målinriktat, förebyggande och åtgärdande för att främja likabehandling och för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ett målinriktat arbete Det målinriktade arbetet bör inriktas så att det: Utgår ifrån det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet. Bedrivs systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg och jämlik miljö. Ger barn, elever, personal och föräldrar återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer. Detta innebär bland annat att personalen ges tid att diskutera egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Omfattar kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I varje verksamhet regelbundet görs kartläggningar och analyser av organisationen och arbetssätten för att försäkra sig om att det inte finns något som leder till eller riskerar att leda till diskriminering eller kränkande behandling. Våra mål är att alla skall känna sig trygga ha ett bra klimat och en god arbetsmiljö ingen på enheten skall känna sig diskriminerad, kränkt, trakasserad eller mobbad Alla barn och vuxna skall veta att det är olagligt att kränka någon barn som känner sig utsatta eller mobbade omedelbart ska berätta detta för en vuxen alla tendenser till kränkningar åtgärdas omedelbart av vuxna som ser eller hör detta vi tar alla barn på allvar känslan av att vara utsatt är en subjektiv känsla som vi inte negligerar 4

6 För att nå våra mål arbetar vi med att alla barn och vuxna på Hulans enhet har rätt att inte utsättas för någon form av kränkande behandling alla barn och vuxna har ett ansvar för att samtliga har det bra hos oss alla tendenser till kränkningar tas tag i omedelbart alla har en skyldighet att ingripa om något händer all personal på enheten ansvarar för att våra mål ska uppnås ha ett gott samarbete mellan förskola, skola och hemmen Mycket av det förebyggande arbetet sker i hemmen. Föräldrarna är ansvariga för sina barn och det skall ges utrymme för föräldrarna att vara delaktiga i barnens dag i våra verksamheter den som känner sig kränkt omedelbart berättar detta för en vuxen Förebygga och förhindra årlig plan (2) Vi väljer att låta det förebyggande och förhindrande likabehandlingsarbetet pågå arbetslagsvis (ibland åldersgruppsvis). Den vinst vi ser, i en sådan uppdelning, är att arbetet ges en möjlighet att bli mer vardagsnära processer med resp. barngrupp. Vi vill komma åt och göra uppföljningen av likabehandlingsarbetet mer regelbundet genom att ge utrymme för den på resp. arbetslags reflektions- och planeringstid. Vilket även ökar reflektionens möjlighet att leda till planer av det fortsatta arbetet, då uppföljningen följer frågeställningarna som finns i Hulanmodellens dokumentationsmall. Bråtastugan Årlig plan Bråtastugans förskola Likabehandlingsarbete Beskriver resultat Kartläggning/analys Mål och insatser Uppföljning av fjolårets insatser (Har de genomförts? Resultat?) Metoder för kartläggning av nuläget (Ex enkäter, trygghetsvandringar och liknande) Resultat av kartläggningarna (Beskriv vad som framkommer) 1-2år: Observationer 3-5 år: Observationer och intervjuer 1-2 år: Barn som biter, 1-2 åringar som agerar utifrån sina egna behov/intressen mer än samspelar/förhandlar med andra. De tar det de vill ha även om det är upptaget. Förekommer mycket knuffar för att ta saker men också för att ta sig fram. Små barn kastar även saker som lätt hamnar på någon kamrat. Det är mycket " min ". Det tycks ha etablerats konkurrensklimat, som försvårar samarbetsklimatet. 5

7 3-5 år: Vi har gjort en kartläggning av barngruppen via intervjuer och observationer. Det framkommer att några barn inte är sedda ännu av övriga i gruppen. Grundinställningen i gruppen är positiv, alla vill leka. Alla upplever att de har en kompis. Genom våra observationer upptäcker vi att vi behöver göra vissa ändringar, som t.ex. placeringar, gruppindelningar m.m.. Vår grupp behöver fortsatt vuxenstöd under dagen. Analys av kartläggningarna (Vilka problem och risker finns, och varför? Vilka behöver åtgärdas?) Mål för årets insatser (Beskriv vilka resultat som insatserna förväntas ge) 1-2 år: Det blir konflikter som slutar med att barnen gör illa varandra. Det blir fysiskt eftersom de inte har tillräckligt med talspråk. Det finns risk att samma barn alltid vinner striden och samma backar. Det kan skapa oro och rädsla för vissa barn samt att vissa barn alltid får skulden även om de inte är närvarande. Vi måste vara närvarande och se alla barn med tanke på deras åldrar men några barn behöver mer uppmärksamhet. Dela upp barnen i mindre grupper men också i olika konstellationer. Uppmana barnen att hjälpa varandra. Vi får tänka på barns placeringar vid matbord, tambur, samling etc. Vi måste veta vem som har ansvar för vilka barn. Ute behöver vi pedagoger röra oss över hela gården. Viktigt med pedagogernas förhållningssätt och att vi beaktar att barn behöver olika strategier utifrån sina erfarenheter. 3-5 år: I samband med att barnen hittar sina roller i gruppen utmanar de varandra och då kan det uppstå kränkningar. Vi vuxna behöver vara närvarande för att vägleda barnen i det sociala samspelet. Vi har identifierat ett antal situationer/aktiviteter där vi gör förändringar för att öka tryggheten. 1-2 år: Vårdnadshavare och barn ska kunna känna en trygghet i att vi som pedagoger finns nära tillhands och att vi agerar i de olika situationer som uppstår. Vi ska ha ett nära och bra samarbete med vårdnadshavare där vi kan samtala om saker som hänt och hur vi kan gå vidare. Alla barn ska komma till förskolan och känna glädje tillsammans med kamrater och pedagoger. Tydliga rutiner ger tryggare barn och lugnare vuxna. Vårt mål är att barnen ska få strategier/redskap för att kunna dela med sig och för att känna empati med andra. 3-5 år: Alla barn ska känna sig trygga på förskolan hela dagen i alla situationer. Vårdnadshavare ska kunna lämna sina barn till oss pedagoger och känna trygghet och förtroende. Vi strävar efter att ha en öppen dialog. Vårt mål är att alla barn ska känna sig sedda och ha en kompis att leka med under dagen. Vi ska ge barnen möjlighet till att utvecklas till empatiska individer. Årets insatser, med ansvarsfördelning (Beskriv tydligt vilka aktiva åtgärder som ska genomföras, vem som ansvarar för dem och hur de ska följas upp) 1-2 år: Fortsätta utvärdera våra rutiner. Fortsätta att arbeta med barnen i mindre grupper, tänka på placeringar vid olika situationer. Gemensamma kontinuerliga observationer och reflektioner i arbetslaget. Vi har ett gemensamt ansvar för att berätta och beskriva för vårdnadshavare vad som hänt under dagen. 3-5 år: Vi ska prata med barnen i större och mindre grupper om förhållningssätt i risksituationerna. 6

8 Inomhus: Vi gör en del ommöbleringar, i syfte att få mer inblick i barnens lek. Utomhus: vi begränsar lekytorna, i syfte att få bättre överblick. När vi ser att barnen klarar att ta mer ansvar ger vi dem fler valmöjligheter.. Vi gör ny kartläggning i början av december, och jämför med nuvarande. Ansvar: Gemensamt. Hulans förskola Årlig plan Hulans förskola Likabehandlingsarbete Beskriver resultat Kartläggning/analys Mål och insatser Uppföljning av fjolårets insatser (Har de genomförts? Resultat?) Metoder för kartläggning av nuläget (Ex enkäter, trygghetsvandringar och liknande) Resultat av kartläggningarna (Beskriv vad som framkommer) Analys av kartläggningarna (Vilka problem och risker finns, och varför? Vilka behöver åtgärdas?) 1-3 år: Observationer 3-5 år: Observationer och intervjuer 1-3 år: Vi är i början av ett nytt läsår med många inskolningar, vi jobbar mycket med trygghet och grupptillhörighet. Inskolningarna är klara och vi upplever att barnen blir mer trygga för varje dag. Barnen trivs med oss och med varandra. Vi har barn i vår barngrupp som bits, är närgående och går på fysiskt med slag. Vi upplever att barnen gör det både i syfte i att ta kontakt med andra och som en försvarsställning. 3-5 år: Vår barngrupp har hård attityd mot varandra där de medvetet väljer att utesluta varandra. De använder sig både av fysiska metoder och verbala. Detta har även framkommit från flera vårdnadshavare. 1-3 år: Om inte vi vuxna finns i närheten kan det finnas en risk att de äldre barnen inte tar hänsyn till de yngre, genom att de tar leksaker från de yngre vilket ibland kan ske genom knuffar. När barnen blir för många på samma ställe t.ex. då alla skall gå in eller ut. 7

9 Vi vill åtgärda bitandet och de fysiska slagen. Vi ser risker då bitande och fysiska slag kan leda till att något barn väljs bort. Det kan även bli allvarliga skador. Vi vill se över våra rutiner så att vi vuxna kan förekomma problemen. Vi vill arbeta med barnens relationer genom att dela upp barn och vuxna i mindre grupper så ofta det går. Barn som är i konflikt kan vi både dela på och arbeta med tillsammans. 3-5 år: Vi har nolltolerans vid fysiska negativa handlingar eller när barnen säger saker som minskar/kränker eller fryser ut varandra. Vi arbetar för att vara nära barnen och där det händer. Stödja de barn som behöver stöttning och närvara vid konflikthantering. Ge barnen andra möjligheter att lösa konflikter. Mål för årets insatser (Beskriv vilka resultat som insatserna förväntas ge) Årets insatser, med ansvarsfördelning (Beskriv tydligt vilka aktiva åtgärder som ska genomföras, vem som ansvarar för dem och hur de ska följas upp) 1-3 år: Vi fördelar vuxna och barn på ett sätt som blir bra utifrån verksamheten och lokalerna så att barnen skall känna sig trygga och självständiga, och att de skall i lugn och ro få möjlighet att få utveckla sina förmågor. Vi jobbar också aktivt med värdegrundsarbetet i praktiken och påvisar för barnen vad konsekvensen av deras handlande blir. Vårt mål är att barnen skall bli mindre fysiska mot varandra och att de ska förstå varför. Barnen skall även förstå konsekvensen av sitt handlande. 3-5 år: Vi tänker på hur vi placerar oss, både ute och inne. Vi kan både delta i lek och vara närvarande. Vi pratar med varandra om något behöver följas upp. Resultatet vi vill ha: att barnen blir medvetna om sitt agerande. Att de finns olika val att göra. Att barnen blir trygga och vill stå för sina egna val. Uppmuntrar det goda beteendet. Att de ser andra barn som en tillgång, ser sig själv i ett socialt sammanhang och kunna sätta andras behov före sig själv. 1-3 år: I planen ingår att jobba med värdegrundsarbetet med ett material som vi tidigare har använt som fungerar bra med yngre barn.tex björnen sover och kramas istället, spegeln i lådan, " du är det värdefullaste som finns" m.m. Vi vill åtgärda det ovannämnda genom att vara närvarande pedagoger och hjälpa barnen att sätta ord på det som händer. Vi vill ge barnen strategier genom att exempelvis barnet kan säga "jag vill inte". Vi som vuxna kan även beskriva för barnet att något annat barn blivit ledset. Vi vuxna vill visa hur man är en bra kompis. Vi vill visa att alla är viktiga och vi vill lyfta alla barn och att alla barn kan. Vi stärker barnen i olika situationer. Alla barn skall kunna säga till, bli starka och trygga i sig själva. Vi har skapat och vill fortsätta skapa rutiner då vi delar upp barnen. Exempelvis går vi inte ut med alla barnen samtidigt i hallen. Vi har ett gemensamt ansvar i arbetslaget. Vi vill att alla barn skall bli trygga med alla vuxna. 3-5 år: Vi ser över material som vi kan använda i verksamheten. Införa drama och andra alternativ för att göra händelser synliga och mer levande. Satsa på värdegrundsarbete för att få en god stämning i gruppen. Ansvar: Alla som arbetar med gruppen. Spec.ped finns som samtalspartner och behjälplig i förhållningssätt-/metodinput -processerna. 8

10 Hulantäppan Årlig plan Hulantäppan Likabehandlingsarbete Beskriver resultat Kartläggning/analys Mål och insatser Uppföljning av fjolårets insatser (Har de genomförts? Resultat?) Metoder för kartläggning av nuläget (Ex enkäter, trygghetsvandringar och liknande) 1-2 år: Observationer och trygghetsvandringar 2-4 år: Observationer och trygghetsvandringar 4-5 år: Observationer och intervjuer Resultat av kartläggningarna (Beskriv vad som framkommer) Analys av kartläggningarna (Vilka problem och risker finns, och varför? Vilka behöver åtgärdas?) 1-2 år: Vi har 5 nya barn och ny personal. De nya barnen har snabbt blivit trygga på förskolan och i gruppen. Barnen testar varandra och oss genom att ta varandras leksaker, knuffas och bitas. 2-4 år: Vi har kommit fram till att vi har starka individer på avdelningen. Barnen vet vad dom vill, barngruppen funkar bra med varandra. Vi upplever att barngruppen har svårt att komma till ro i de lärmiljöer som vi har att erbjuda i nuläget inne på avdelningen. 4-5 år: Vi upplever att de flesta barn är trygga hos oss. Det sker lika mycket konflikter både ute och inne. Barnen löser många konflikter själva och kommer till oss pedagoger vid behov. Vi ser att vissa barn tar mer plats i gruppen och gärna bestämmer över de andra på ett negativt sätt. 1-2 år: Risk att de mer försiktiga barnen blir/ känner sig utsatta i gruppen. Risk att det blir ett dåligt mönster i gruppen. 2-4 år:vi har reflekterat över att vi har behov av att dela upp barngruppen i mindre projektgrupper samt ändra våra lärmiljöer inne på avdelningen. Vi behöver arbeta mer med barngruppen kring allas lika värde, att vara en bra vän samt att samtala med barngruppen och allas olika känslor. 4-5 år: Försöka få med alla i leken. vi ska vara ett stöd för barnen, genom att vara mer lyhörda för barnen i deras lek. vara mer delaktig i barnens lek. 9

11 Vi försöker att göra aktiviteter utanför förskolan. Vi försöker att erbjuda barnen olika aktiviteter i våra olika rum så att barnen fördelas jämt över avdelningen för att få en lugn och harmonisk lärmiljö. Vi pedagoger måste se till att alla barn för en möjlighet att ta plats och visa att alla är lika viktiga. Mål för årets insatser (Beskriv vilka resultat som insatserna förväntas ge) 1-2 år: Barnen ska känna glädje att leka tillsammans. Uppskatta varandras lika värde. Upptäcka glädjen i att hjälpa varandra och få hjälp. 2-4 år: Vi vill kunna arbeta med att vara vänner och respektera varandra olikheter och likheter, allas lika värde. Bygga upp lärmiljöer där barngruppen finner ro. Även genom att vi som pedagoger är närvarande i de olika rummen ger vi barnen en större trygghet. Och en möjlighet att observera o dokumentera vad som händer i leken. 4-5 år: Målet är att vi pedagoger ska vara engagerade och aktiva i barnens vistelse är på förskolan. Vid konflikter fortsätter vi att arbeta med att de ska försöka lösa dessa på egen hand, men självklart finns vi tillhands vid behov. Målet är att alla ska känna sig lika mycket värda och ha möjlighet att ta lika mycket plats. Att alla ska känna sig delaktiga och har möjlighet att kunna påverka sin egen situation. Utdrag ur Lpfö 98/10 rev. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Årets insatser, med ansvarsfördelning (Beskriv tydligt vilka aktiva åtgärder som ska genomföras, vem som ansvarar för dem och hur de ska följas upp) 1-2 år: Huvudansvarig är förskollärare Insatserna ska följas upp kontinuerligt och på reflektionen på Måndagar. Att vi pedagoger är aktiva i barnens lek. Samarbetsövningar spelar upp situationer med hjälp av dockor för att synliggöra och få barnen att reflektera över händelsen. Använda tecken som stöd genom att förtydliga det verbala. 2-4 år: Arbeta mer med allas lika värde, använda oss av våra ytor och dela in barngruppen i olika projektgrupper, bygga upp gemensamt med barngruppen våra lärmiljöer. Vi ska arbeta bl.a.med forumsspel 4-5 år: Huvudansvaret: Ligger på oss pedagoger på Hallonet. Uppföljning: Vi observerar barnen. Vi diskuterar i arbetslaget, på våra avdelningsplaneringar och även på en del studiedagar. Insats: Vi kommer att se över olika värdegrundsmaterial såsom Snick och Snack och föra dialoger med barnen om "hur man är en bra kompis", spela upp olika situationer ur barnens vardag med hjälp av olika figurer, där barnen får komma med förslag på lösningar. Ansvar: Alla som arbetar med gruppen, spec.ped finns som samtalspartner och förhållningssätt-/metod/input i processerna 10

12 Upptäcka (3) Aktivitet Pedagoger iakttar och hjälper barn under inne- och utevistelse Barnintervjuer och föräldraenkäter Planerade aktiviteter och samtal som förebygger alla former av kränkande behandling. Utvecklingssamtal Ansvarig Utreda och åtgärda (4 och 5) När personal uppmärksammar kränkningar Aktivitet Vi agerar direkt och pratar med barnen när det uppkommer kränkande situationer. Vi pratar dagligen med föräldrar och informerar om det uppstått någon situation. Vi dokumenterar vårt arbete. Samtal och överenskommelser dokumenteras skriftligt enligt våra dokumentationsmallar. Föräldrar till inblandade barn informeras om möjligt samma dag, men senast inom 24 timmar. Återkoppling sker inom en vecka. Ansvarig Den/de pedagoger som är ansvariga vid samtalen Pedagoger anmäler till förskolechef som i sin tur anmäler till huvudman på särskild blankett. Ansvarig: Om kränkningarna fortsätter Föräldrarna informeras Samtal förs med berörda parter. Samtalen dokumenteras skriftligt. Uppföljning sker med berörda parter inom en vecka och därefter kontinuerligt tills kränkningen upphör. Ansvarspedagogerna 11

13 Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter Vid behov tas kontakt med andra myndigheter. När en förälder uppmärksammar en kränkande behandling Föräldrarna kontaktar sitt barns pedagoger. Efter detta vidtar samma utredningsprocedur som ovan beskrivits. När en vuxen kränker ett barn Den som uppmärksammat kränkningen konfronterar den vuxne om händelsen eller kontaktas av den som uppmärksammat kränkningen Pedagogen eller förskolechef kontaktar föräldrarna till det kränkta barnet/elev. Pedagogen och/eller förskolechef utreder via samtal med berörda parter. Samtalen dokumenteras. beslutar om åtgärder och kontaktar vid behov verksamhetschef. Pedagoger anmäler till förskolechef som i sin tur anmäler till huvudman på särskild blankett. Ansvarig: När ett barn kränker en vuxen Den som är kränkt ger sin version av händelsen till avdelningens pedagoger. Barnets föräldrar informeras om vad som hänt av avdelningens pedagoger. Berörda parter kommer i ett möte överens om framtida förhållningssätt till varandra. Vid behov leder förskolechef mötet. Samtal och överenskommelse dokumenteras. Om kränkningarna fortsätter Aktivitet Föräldrarna informeras Föräldrar och inblandade parter kallas till ett möte Åtgärdsprogram upprättas Samtal och vidtagna åtgärder dokumenteras. Ansvar Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter Eventuellt görs en anmälan till sociala myndigheter eller polis. 12

14 Delaktighet och ansvar (6) Arbetslaget ansvarar för det förebyggande arbetet. Genom att prioritera det förebyggande arbetet visar vi barnen att det är viktigt med ett bra klimat där alla har det bra. Grunden för det förebyggande arbetet är att öka barnens kunskaper och förståelse för problem med diskriminering och kränkande behandling. Ofta används olika metoder t.ex. samtal, rollspel och sagor. Genom detta förväntas barnens demokratiska, empatiska och sociala kompetens öka. Aktivitet Så här gör vi Ansvarig Handlingsplan för att motverka alla former av kränkande behandling Planen utvärderas i maj varje år och revideras vid behov på läsårets första arbetsplatsträff augusti. På läsårets första föräldramöte informerar vi föräldrarna om att vi arbetar utifrån vår likabehandlingsplan och att den finns på vår hemsida. Uppföljning av arbetet enligt handlingsplanen sker på minst en arbetsplatsträff per läsår. Pedagoger Aktivitet Så här gör vi Ansvarig Tydliga trivselregler som är väl förankrade hos personal, barn och föräldrar Vuxennärvaro där barn vistas Genomgång och utvärdering av trivselreglerna sker årligen Eventuell revidering av reglerna sker på arbetsplatsträffen i maj. Reglerna anslås på förskolornas avdelningar Föräldrarna får vid inskolning och föräldramöten information om trivelreglerna via informationshäfte/hemsidan. finns i barnens närhet. På alla våra förskolor delar vi in barnen i grupper under vissa dagar för att skapa en lugnare miljö för barnen och utrymme att fånga barnens intressen. Vi agerar direkt när något händer. Pedagoger All personal på förskolan All personal på förskolan 13

15 Vi arbetar regelbundet med attityder och värderingar. Gemensamt förhållningssätt Nyanställda/nya barn Arbetsenhetsråd Enhetsråd Föräldramöten Utvecklingssamtal Vi synliggör och samtalar kring aktuella upplevelser och problem. Vi lyfter fram barnens tankar och handleder dem fram till bra lösningar vid konfliktsituationer. Vi samverkar mellan yngre och äldrebarns avdelningar för att få förståelse för varandra Vi markerar alltid och följer upp nedsättande kommentarer och ett felaktigt uppträdande. Information om likabehandlingsplanen ges till nya barn i samband med inskolningen, nyanställda och VFU-studenter. Vi har AE-råd fyra gånger per läsår. AE-råden är föräldrarnas forum där de kan påverka och vara delaktiga i det dagliga arbetet i verksamheten. Enhetsrådet är öppet för alla. Enhetsrådet träffas två gånger per läsår. Vi har föräldramöten minst en gång per läsår. På höstterminens möte informerar vi om likabehandlingsplanen På förskolan erbjuds utvecklingssamtal med alla barn minst en gång per läsår. Då kartläggs och diskuteras barnets hela situation. på förskolan. All personal på förskolan. på förskolan samt förskolechef Föräldra- Representanter Förskoechef/ Kompetensutveckling (7) Kvalitetssäkring (8) På förskolan genomförs enkäter vartannat år. I slutet av läsåret utvärderar pedagogerna verksamheten och resultatet följs upp och ligger till grund för den del i den årliga kvalitetsrapporten som behandlar likabehandling. 14

16 En ny kartläggning med tillhörande analys genomförs på hösten för att ge svar på vilka nya mål och insatser som varje förskola behöver arbeta med. En pedagog på varje förskola ansvarar för arbetet med den årliga likabehandlingsplanen och att likabehandlingsarbetet diskuteras och dokumenteras på respektive förskola. ansvarar för kvalitetsrapporten. 15