Väggarö Bergtäkt, Torp 14:1 i Nynäshamns kommun

Transkript

1 Väggarö Bergtäkt, Torp 14:1 i Nynäshamns kommun Naturvärdesinventering av område inför fortsatt bergtäkt Svensk Ekologikonsult AB

2 Svensk Ekologikonsult AB 2

3 Rapport Väggarö, Torp 14:1 - Naturvärdesinventering av område inför fortsatt bergtäkt Framsida: Avverkad mark i anslutning till befintlig täkt. Beställare Nynäs-Ösmo Lastbilscentral Holding AB Konsul Johansons väg 4 Box Nynäshamn Utförare Svensk Ekologikonsult AB Org. nr Skallgångsbacken Spånga Svensk Ekologikonsult AB Författare Fil Dr. Gustaf Lilliesköld Sjöö gustaf@svenskekologi.se Fil Dr. Erik Mörk erik@svenskekologi.se Fil Dr. Göran Samuelsson goran@svenskekologi.se Svensk Ekologikonsult AB 3

4 1 UPPDRAGET På uppdrag av Nynäs-Ösmo Lastbilscentral Holding AB har Svensk Ekologikonsult AB genomfört en naturvärdesinventering inom fastigheten Torp 1:14, i Nynäshamns kommun. Det undersökta området kan komma att tas i anspråk vid framtida bergtäktsverksamhet. Bedömningen omfattar naturvärden inom området, baserat på förekommande naturtyper och specifika värden i landskapet. 2 SAMMANFATTNING Fastigheten består i dagsläget av den befintliga täktverksamheten samt omgivande naturmark. Naturmarken utgörs huvudsakligen av produktionsskog/hyggen där trakthyggesbruk tillämpas. Skogen domineras av barrträd med inslag av lövskogspartier. Inventeringen resulterade i att undersökningsområdet delades in i 15 delområden, varav de flesta utgör en del av det rationella skogsbruket. Inga rödlistade, hotade eller särskilt ovanliga arter påträffades under inventeringsarbetet. Däremot påträffades den rödlistade signalarten tallticka (Phellinium pini), vilket är en typisk art för barrskog med inslag av äldre träd. Fynd av en enstaka signalart skall dock inte tillskrivas för stor betydelse, då signalarterna även förekommer i miljöer som inte hyser de värden arterna utgör indikatorer för. Under inventeringen påträffades även den fridlysta arten mattlummer (Lycopodium clavatum). en visade att den största delen av inventeringsområdet utgörs av topografiskt varierad skogsbruksmark som tillskrivs vissa (naturvärdesklass 4) eller låga naturvärden (tillförs ingen naturvärdesklass). Områdets fuktigare partier/delområden har generellt ett något högre naturvärde än den omgivande skogen, då dessa områden bidrar med variation på landskapsnivå, eftersom sådana miljötyper ofta dikats ut. De mest värdefulla miljötyperna utgörs av den höglänta hällmarkskogen inom område 3 samt det område som genomkorsas av ett erosionspåverkat vattendrag i områdets södra del (område 9, som bedöms hysa påtagliga naturvärden (klass 3). Den höglänta hällmarkskogen har till följd av sin topografi inte avverkats i samma utsträckning som omgivande skog, vilket medfört att det förekommer en del skyddsvärda träd i form av äldre tallar. Dessutom har området relativt stora ytor med lavklädda hällar och den omgivande marken har ett tunt jordtäcke, vilket bidrar till en karg miljö med senvuxna tallar. Denna typ av miljö gynnar en rad olika rödlistade/hotade arter. Område 9 genomkorsas av ett vattendrag med naturlig flödesregim och ett vindlande lopp. Det periodvis kraftiga flödet bidrar till mossbevuxna senar och bitvis eroderade bankar. Även denna miljö gynnar en rad olika rödlistade/hotade arter och är relativt ovanlig i skogslandskapet. Sammantaget bedöms inventeringsområdet mestadels hysa vissa eller låga naturvärden. Undantaget är område 3 och 9, vilka bedöms hysa påtagliga naturvärden. De områden som bidrar med vissa naturvärden bör sparas i den mån det är möjligt, men det viktigaste ur en naturvärdessynpunkt är att bevara område 3 samt 9. Svensk Ekologikonsult AB 4

5 3 INNEHÅLL 1 Uppdraget Sammanfattning Innehåll Utförande Fältinventering Metod för naturvärdesklassificering Resultat Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Slutsatser Referenser Svensk Ekologikonsult AB 5

6 4 UTFÖRANDE Naturvärdesinventeringen har utförts på Fältnivå med detaljeringsgrad Medel, med tillägget Naturvärdesklass 4 och värde-element. 4.1 FÄLTINVENTERING Fältarbetet för naturvärdesinventeringen utfördes den 20 sept 2017 av fil. Dr. Gustaf Lilliesköld Sjöö och fil. Dr. Erik Mörk. Området delades på förhand in i 15 st. definierade områden utifrån flygbildsanalys (se karta 1 nedan). Dessa områden undersöktes härefter först i enlighet med ambitionsnivån förstudie, där områdena undersöks utifrån tidigare dokumenterad naturvärdesinformation inom området. Områdena undersöktes härefter i enlighet med ambitionsnivå fält, vilket innebär att samtliga områden besöktes i fält. Karta 1. De olika delområdena inom det undersökta området. Inventeringen genomfördes genom fotvandring, där områdenas karaktärer, naturtyper samt förekommande arter noterades i enlighet med gällande standard (SS :2014). Inventeringsarbetet utfördes vid ett enstaka tillfälle och kan därför endast göra anspråk på att identifiera områdets karaktärer och för årstiden förekommande naturvärdesarter, men inte inkludera alla arter som kan tänkas återfinnas i området under året. Dock bedöms inventeringen ge en god bild av de förekommande miljöernas karaktärer och naturvärden. Svensk Ekologikonsult AB 6

7 4.2 METOD FÖR NATURVÄRDESKLASSIFICERING Naturvärdesinventeringen utfördes i enlighet med gällande standard (SS199000:2014), vilket innebär att dess syfte är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av betydelse för biologisk mångfald, samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa. Inventeringen fokuserar på förekommande biotopstyper, naturvärdesobjekt, värdestrukturer och naturvärdeselement. Enhetliga områden som utgörs av en dominerande biotop avgränsas som naturvärdesobjekt. Varje enskilt naturvärdesobjekt tilldelas sedan en naturvärdesklass utifrån dess betydelse för den biologiska mångfalden. Undersökningen innefattar även en artinventering där arter som återfinns under fältbesöket samt övriga observationer noteras och utvärderas. I de fall landskapet har en större eller annan betydelse för den biologiska mångfalden än de ingående naturvärdesobjekten beskrivs även landskapsobjekt. Dessa innefattar vanligtvis ett eller flera naturvärdesobjekt, men behöver inte nödvändigtvis naturvärdesbedömas till en naturvärdesklass Val av detaljnivå Förstudie: Naturvärdesinventering kan genomföras översiktligt inom ramen för en förstudie. Detta innebär att inventeringsområdet inte besöks på plats utan istället studeras utifrån kartmaterial och utvärderas utifrån befintlig information. Fältinventering: Vid behov av ett mer detaljerat underlag genomförs även en fältinventering på plats. Fältinventeringen ska utföras på ett sätt så att utföraren utifrån beprövad kunskap och erfarenhet eftersöker de biotopskvaliteter och naturvårdsarter som är av särskild betydelse för biologisk mångfald inom respektive naturtyp. Inventeringen skall omfatta samtliga potentiella naturvärdesobjekt. En fältinventering föregås av en analys av kartor och befintlig information som motsvarar den ovan beskrivna förstudien. För terrestra biotoper ska flygbilder användas som underlag vid fältinventeringen en görs utifrån två huvudsakliga bedömningsgrunder; artvärde och biotopvärde. Områdets betydelse för friluftsliv, förekomst av kulturhistoriska eller geologiska värden används inte som bedömningsgrunder. Endast de kulturhistoriska spår eller geologiska förutsättningar som har betydelse för biologisk mångfald tillmäts betydelse vid naturvärdesbedömningen. Svensk Ekologikonsult AB 7

8 Arter Bedömningsgrunden arter omfattar förekomst av naturvårdsarter, rödlistade arter, hotade arter samt artrikedom. Vid bedömning av arter ska både de arter utföraren noterat i fält och uppgifter om tidigare fynd som fortfarande bedöms finnas kvar användas. Naturvårdsarter omfattar arter som indikerar att ett område har högt naturvärde och arter som i sig själva är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Dessa innefattar skyddade arter, fridlysta arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter och signalarter. Endast arter som är relevanta för biotopen används. Dessutom skall vissa typer av artförekomster inte tillföras betydelse vid naturvärdesbedömning. Dessa innefattar: små och kvalitetsmässigt dåliga artförekomster som saknar egentlig betydelse för biologisk mångfald arter som är minskande på grund av sjukdomar, föroreningar, jakt eller fiske, och vars framtida existens inte i första hand beror av att vissa geografiska områden bevaras djur som rör sig över stora områden och som tillfälligt råkar befinna sig på en viss plats där de inte regelbundet uppehåller sig. Artrikedom utgör ett alternativt sätt att bedöma naturvärde baserat på arter, inom områden där naturvårdsarter inte påträffats. Begreppet avser såväl artrikedom som artdiversitet. För att begreppet skall vara meningsfullt måste det kunna sättas i relation till liknande biotoper. Användandet av artrikedom ställer även högre krav på fältinventeringens noggrannhet, då antalet arter ökar med detaljgraden och inventerarnas artkunskap. Biotop Livsmiljöns biotopskvaliteter innefattar allt som bidrar till att forma en biotop. Dessa ekologiska förutsättningar värderas utifrån mängd, variation, kvalitet och sällsynthet. De ekologiska förutsättningarna ska bara tillmätas betydelse om de har betydelse för biologisk mångfald. Aspekter som huvudsakligen utvärderas vid bedömning av en livsmiljös ekologiska förutsättningar: Naturlighet Processer och störningsregimer Strukturer Element Kontinuitet Naturgivna förutsättningar Förekomst av nyckelarter Lägre, storlek och form Strukturer och element är av särskild betydelse vid bedömningen eftersom de är fysiska företeelser som kan uppfattas i fält och ofta återfinns under stora delar av året. De används därför i många fall för att indirekt bedöma även andra ekologiska förutsättningar, som naturlighet, processer och störningsregimer, kontinuitet, naturgivna förutsättningar och vissa nyckelarter. Svensk Ekologikonsult AB 8

9 Sällsynthet och hot Utöver de ekologiska förutsättningarna skall som tidigare nämnts även sällsynthet och hot beaktas vid bedömningen. Detta innebär att sällsynta biotoper skall tillmätas ett större värde än sådana som är vanligare. De biotoper som bedöms hotade bedöms som särskilt betydelsefulla. Med hotade biotoper avses sådana vars utbredningsområde minskar eller vars totala areal minskar. Hotade biotoper innefattar även sådana vars ekologiska förutsättningar inte kommer finnas kvar på sikt och vars typiska arter inte upprätthåller en gynnsam bevarandestatus. Särskild bedömning av karaktärer inom berörda miljötyper Den standardiserade metoden för naturvärdesbedömning (SS :2014) åtföljs även av ett kompletterande dokument (SIS-TR ) som tydligare konkretiserar vad naturvärdesbedömningen innebär i de olika biotopgrupperna. I detta dokument finns förtydliganden av karaktärer och ytterligare vägledning vid bedömning av naturvärden utifrån den metod som presenteras ovan. Den aktuella naturvärdesbedömningen har därför lagt särskild vikt på de karaktärer och egenskaper som bedöms som extra viktiga i denna vägledning. Skog och träd Skog definieras av mark vars artsammansättning och biotopkvaliteter främst är präglade av att det förekommer träd. Miljötypen innefattar dock även ytor som tillfälligt saknar träd, såsom t.ex. hyggen. Om det är svårt att utifrån artsammansättning och biotopkvaliteter avgöra gränsen mellan naturtypen igenväxningsmark och naturtypen skog och träd kan 75 % krontäckning av träd högre än 5 m fungera som riktvärde för vad som bör tillföras miljötypen skog och träd. Ädellövskog i branter, lövbrännor och svämskogar, har en särskild flora och fauna knuten till sig och därmed ofta ett högre naturvärde. Förekomst av värde-element och naturlighet utgör viktiga biotopskvaliteter. Detsamma gäller för lång kontinuitet, oavsett om det handlar om avsaknad av störning eller förekomst av återkommande störningar som bidrar till att utveckla förutsättningar för arter hemmahörande i biotopen. Berg och sten Berg och sten definieras som mark som främst är präglad av att det förekommer berg, klippor, hällar, block, sten och grus. Hit förs även grottor, gravrösen, odlingsrösen och stenmurar. Marken kan vara mer eller mindre täckt av vegetation bestående av lavar, mossor eller kärlväxter. Berg och stenmiljöer som är relativt opåverkade av mänsklig aktivitet och som fått utvecklas under en längre tid med jämna miljöförhållanden har minst visst biotopvärde och därmed även visst naturvärde. Artfattiga stenmiljöer som är regionalt vanligt förekommande, t.ex. mindre stenmiljöer i produktionsskog, kan sakna artvärde och biotopvärde och därför ha lågt naturvärde. Sällsynthet, storlek och naturlighet är viktiga aspekter vid bedömning av biotopvärdet. I naturliga berg och stenmiljöer är processer som skred, ras och andra naturliga störningar av stor betydelse, liksom variationsrikedom och förekomst av olika element. Exponering mot söder eller norr är biotopkvaliteter som kan ha olika betydelse i olika biotoper. Svensk Ekologikonsult AB 9

10 4.2.3 Naturvärdesskala Lågt naturvärde Geografiska områden som i sitt nuvarande tillstånd inte, eller endast i ringa omfattning, bidrar till biologisk mångfald klassificeras som områden med lågt naturvärde. Dessa områden räknas inte som naturvärdesobjekt och ska inte tilldelas någon specifik naturvärdesklass. Naturvärdesklass 4 Visst naturvärde Geografiska områden (naturvärdesobjekt) med viss betydelse för biologisk mångfald. Dessa områden har: vissa förekomster av indikatorarter, naturvårdsarter hög artrikedom vissa biotopskvaliteter betydelse för variation av biotoper på lokal nivå Områden som tillförs klass 4 motsvarar sådana områden som bör omfattas av generell hänsyn. Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde Geografiska områden (naturvärdesobjekt) med påtaglig betydelse för biologisk mångfald. Dessa områden har: förutsättningar för att upprätthålla en kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för naturvårdsarter hög artrikedom och vissa biotopskvaliteter kan utgöras av Natura 2000-naturtyper, generellt dock ej fullgoda Områden som tillförs klass 3 bör ges särskild hänsyn så att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större, samt att deras biotopskvaliteter upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde Geografiska områden (naturvärdesobjekt) med särskilt stor betydelse för biologisk mångfald. Dessa områden är så pass värdefulla att varje enskilt område är av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Dessa områden har: kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för flera naturvårdsarter eller enstaka rödlistad art mycket hög artrikedom och goda biotopskvaliteter kan utgöras av fullgoda Natura 2000-naturtyper De är dock inte av tillräckligt stor vikt för den biologiska mångfalden för att uppfylla kriterierna för klass 1. Svensk Ekologikonsult AB 10

11 Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde Till naturvärdesklass 1 förs geografiska områden som upprätthåller kontinuerliga biotopskvaliteter och utgör livsmiljö för ett stort antal naturvårdsarter eller flera rödlistade arter. Förekomst av livskraftig population av en särskilt hotad art bör viktas högre än förekomst av rödlistade arter med en lägre hotbild. Förekomst av arter och biotopskvaliteter kan inte bli avsevärt bättre än i dessa områden, med svenska förhållanden som referens. Områden som uppfyller kriterierna för denna naturvärdesklass är mycket ovanliga och motsvaras t.ex. av värdekärnor i naturreservat. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Svensk Ekologikonsult AB 11

12 5 RESULTAT Under inventeringsarbetet registrerades ca 30 arter av växter och svampar. Endast en av dessa (tallticka, Phellinus pini) utgör en signalart och återfanns i område 10. Utöver tallticka förekom inga andra naturvårdsarter eller arter som förekommer i den svenska rödlistan. Inte heller sökningar i nationella databaser påvisade förekomst av rödlistade arter. Däremot återfanns den fridlysta arten mattlummer (Lycopodium clavatum) i område 2. Marken inom fastigheten är till stor del kuperad och innefattar både höjdryggar och fuktigare, låglänt, mark som genomkorsas av vattendrag/diken. Skogen inom fastigheten är generellt inte särskilt gammal, då den utgör en del av ett rationellt skogsbruk. Trots detta förekommer en del enstaka äldre träd (framförallt tallar). Dessa träd förekommer uteslutande där skogsmaskinerna inte har kommit åt dem, såsom på bergkammar eller inom de mer kuperade höjdområdena. Till följd av inventeringsområdets varierande karaktär har det delats in i 15 st. delområden, som beskrivs i avsnitten nedan. Av de 15 områdena har 4 st. tilldelats naturvärdesklass 4 (Visst naturvärde) och 2 st. har tilldelats klass 3 (Påtagligt naturvärde), se karta 2 nedan. Övriga områden tillförs inte någon naturvärdesklass. De olika områdena och deras naturvärden beskrivs närmare i respektive avsnitt nedan. Karta 2. Investeringsområdets olika områden och deras respektive naturvärdesklass. Svensk Ekologikonsult AB 12

13 5.1 OMRÅDE 1 Orådet utgörs av ett hygge som genomkorsas av en låg bergkam. Då hygget är relativt nyligen avverkat domineras markvegetationen av gräs och ris. Det finns enstaka mindre träd, men äldre träd och högstubbar saknas helt. Exponerade hällar är bevuxna med mossa och lavar (se bild nedan). Då området utgörs av ett hygge är naturligheten låg och det har generellt få naturvärdeselement. Dessutom påträffades inga naturvårdsarter eller några särskilt värdefulla biotopsstrukturer, varför området inte kan anses hysa några särskilda naturvärden (tillförs ingen naturvärdesklass). 5.2 OMRÅDE 2 Området utgörs av ett äldre hygge som nu domineras av ung granskog (ca år gammal). Markskiktet domineras av gräs och ormbunkar, samt mossor och lavar på exponerade hällar. Området är utdikat, men det förekommer en del liggande död ved (se bild nedan). Det förekommer även den del tickor på träden. Under inventeringen påträffades även den fridlysta arten mattlummer (Lycopodium clavatum). Svensk Ekologikonsult AB 13

14 Området har generellt få naturvärdeselement men en fridlyst art påträffades. Även området utgör en del av skogsbrukslandskapet, utan några särskilt värdefulla biotopsstrukturer, bedöms det hysa vissa naturvärden (klass 4). 5.3 OMRÅDE 3 Höglänt område med karaktär av hällmarksbarrskog. Skogen domineras av tall med inslag av gran och lövträd. Även om skogen generellt inte är särskilt gammal förekommer en del äldre tallar på svårtillgängliga platser, som bitvis förefaller vara senvuxna (se bilder nedan). Svensk Ekologikonsult AB 14

15 Områdets topografiska karaktär gör att det delvis utgör ett refugium i landskapet, där skogsbruket inte kunnat bedrivas på samma sätt som i andra närliggande områden. Detta har medfört att en del tallar kunnat bli gamla (> 200 år), vilket medför att de får ett skyddsvärde samt utgör naturvärdeselement. Vidare innefattar området vad som kan definieras som hällmarksskog. Denna naturtyp anses skyddsvärd och karakteriseras av träd i direkt anslutning till berghällar, tunt jordtäcke och låg produktivitet. För att skogen skall uppvisa de karaktärer som miljötypen kräver bör den inte vara påverkad av skogsbruket i någon större omfattning. Då det inte finns några tydliga spår av skogsbruket inom området samt förekomst av ett flertal äldre/senvuxna träd kan detta kriterium anses vara uppfyllt. Området anses därför hysa ett påtagligt naturvärde (klass 3) även om några särskilda naturvårdsarter inte påträffades. 5.4 OMRÅDE 4 Låglänt område med odlad granskog. Skogens täthet medför att markvegetationen är sparsam. Området är tydligt utdikat (se bilder nedan). Området har generellt få naturvärdeselement och inga naturvårdsarter påträffades. Då området utgör en del av skogsbrukslandskapet, utan några särskilt värdefulla biotopsstrukturer, kan det inte anses hysa några särskilda naturvärden (tillförs ingen naturvärdesklass). Svensk Ekologikonsult AB 15

16 5.5 OMRÅDE 5 Området domineras av en rasbrant som slutar i ett höglänt område. Uppe på den höglänta platån domineras vegetationen av tallskog med inslag av lavtäckta hällar. I själva rasbranten domineras vegetationen av gran, björk och tall, med gräs och ormbunkar i markskiktet. Det förekommer en betydande del block och sten, som bitvis är mossbeklädda. Området hyser en viss variationsrikedom men utgör alltjämt en del av det rationella skogsbruket. Även om det saknas skyddsvärda arter förekommer strukturer och naturvärdeselement som bidrar till ökade naturvärden. Skogens åldersstruktur visar dock på att området är en del av det rationella skogsbruket. Då området endast anses hysa vissa naturvärdeselement och inga naturvårdsarter påträffades kan det endast anses hysa vissa naturvärden (klass 4). Svensk Ekologikonsult AB 16

17 5.6 OMRÅDE 6 Området utgörs av ett höglänt hygge med enstaka kvarlämnade tallar. Bitvis förekommer lavbevuxna hällar. Då området utgörs av ett hygge är naturligheten låg och det har generellt få naturvärdeselement. Dessutom påträffades inga naturvårdsarter eller några särskilt värdefulla biotopsstrukturer, varför området inte kan anses hysa några särskilda naturvärden (tillförs ingen naturvärdesklass). 5.7 OMRÅDE 7 Grandominerad skog vid foten av en sluttning. Skogen domineras av gran med inslag av lövträd. Skogen har lämnats kvar som skyddszon mellan verksamheten och angränsande åker. Skogen saknar äldre träd och markskiktet domineras av mossa, ris, gräs och ormbunkar. Svensk Ekologikonsult AB 17

18 Området har generellt få naturvärdeselement och inga naturvårdsarter påträffades. Då området utgör en del av skogsbrukslandskapet, utan några särskilt värdefulla biotopsstrukturer, kan det inte anses hysa några särskilda naturvärden (tillförs ingen naturvärdesklass). 5.8 OMRÅDE 8 Området utgörs av avverkad mark i anslutning till bergtäkten. Marken är relativt blockrik och det förekommer en del yngre träd. Då området utgörs av ett hygge är naturligheten låg och det har generellt få naturvärdeselement. Dessutom påträffades inga naturvårdsarter eller några särskilt värdefulla biotopsstrukturer, varför området inte kan anses hysa några särskilda naturvärden (tillförs ingen naturvärdesklass). 5.9 OMRÅDE 9 Området genomkorsas av ett naturligt vattendrag med slingrande lopp. Det periodvis kraftiga flödet bidrar till mossbevuxna senar och bitvis eroderade bankar. Omgivande skog utgörs av odlad granskog, utan särskilda naturvärdeskaraktärer. Invid vattendraget förekommer dock bitvis inslag av björk och al som delvis skapar överhängande vegetation. Svensk Ekologikonsult AB 18

19 Vattendragets naturliga lopp och betydande vattenflöde medför att det bidrar med en rad olika biotopkaraktärer. Även om inga rödlistade arter påträffades bedöms vattendraget skapa en livsmiljö som bidrar med variation och därmed gynnar skyddsvärda arter. Då de flesta vattendrag i närområdet är grävda eller rätade bedöms detta naturliga vattendrag vara betydelsefullt för den biologiska mångfalden. Dess variationsrika lopp och flödesregim bedöms ytterligare bidra till ökade naturvärden inom området. Området anses därför hysa ett påtagligt naturvärde (klass 3) även om några särskilda naturvårdsarter inte påträffades OMRÅDE 10 Höglänt talldominerat område med inslag av gran och björk. Tallarna är generellt något äldre, med en diameter mellan cm. Bitvis förekommer grov gran (> 50 cm) och tall (50-60 cm). En del av träden har tickor. Den rödlistade signalarten tallticka (Phellinus pini) påträffas på flertalet träd. Områdets topografi är variationsrik med inslag av lodhällar samt stora flyttblock. Svensk Ekologikonsult AB 19

20 Området hyser en påtaglig variationsrikedom, trots att det bedöms utgöra en del av skogsbrukslandskapet. Även om endast en rödlistad signalart påträffades förekommer strukturer och naturvärdeselement som bidrar till ökade naturvärden. Sammantaget bedöms miljöns variationsrikedom, flertalet naturvärdeselement samt förekomst av rödlistad art medföra att området anses hysa ett påtagligt naturvärde (klass 3) 5.11 OMRÅDE 11 Området utgörs av en grandominerad skog i en sluttning. Området förefaller ha gallrats nyligen då det förekommer rikligt med avverkningsris på marken. Markskiktet domineras av gräs och ormbunkar. Området har generellt få naturvärdeselement och inga naturvårdsarter påträffades. Då området utgör en del av skogsbrukslandskapet, utan några särskilt värdefulla biotopsstrukturer, kan det inte anses hysa några särskilda naturvärden (tillförs ingen naturvärdesklass). Svensk Ekologikonsult AB 20

21 5.12 OMRÅDE 12 Området utgörs av en odlad granskog med mestadels yngre träd (ca 20 cm i diameter). Markvegetationen är sparsam och domineras av gräs och mossa. Området har generellt få naturvärdeselement och inga naturvårdsarter påträffades. Då området utgör en del av skogsbrukslandskapet, utan några särskilt värdefulla biotopsstrukturer, kan det inte anses hysa några särskilda naturvärden (tillförs ingen naturvärdesklass) OMRÅDE 13 Området utgörs av en grandominerad skog längsmed vägen. Skogen är mestadels ung. Inom området förekommer diken samt ett vattendrag som bitvis bedöms ha en naturlig sträckning. Invid detta vattendrag förekommer ett inslag av lövträd i form av al och björk. Området har generellt få naturvärdeselement och inga naturvårdsarter påträffades. Även om området utgör en del av skogsbrukslandskapet genomkorsas det av ett vattendrag som bitvis bedöms ha en naturlig sträckning. Detta medför att området anses hysa vissa naturvärden (klass 4). Svensk Ekologikonsult AB 21

22 5.14 OMRÅDE 14 Området utgörs av en översilningsskog med al, gran och björk. Området är fuktigt och det förekommer en del liggande och stående död ved. Det förekommer en del stående vatten och trädens växtsätt vittnar om att området periodvis är översvämmat. Området hyser en viss variationsrikedom men avsaknaden av äldre träd vittnar om att det alltjämt utgör en del av skogsbrukslandskapet. Även om det saknas skyddsvärda arter förekommer strukturer och naturvärdeselement som bidrar till ökade naturvärden. Skogens åldersstruktur visar dock på att området är en del av det rationella skogsbruket. Då området endast anses hysa vissa naturvärdeselement och inga naturvårdsarter påträffades kan det endast anses hysa vissa naturvärden (klass 4) OMRÅDE 15 Området utgörs av brant hällmark med gles tallskog. Träden är generellt unga och det förekommer en del liggande död ved. Inom området förekommer en fornborg vid en brant sluttning. Svensk Ekologikonsult AB 22

23 Området hyser en viss variationsrikedom men avsaknaden av äldre träd vittnar om att det alltjämt utgör en del av skogsbrukslandskapet. Även om det saknas skyddsvärda arter förekommer strukturer och naturvärdeselement som bidrar till ökade naturvärden. Skogens åldersstruktur visar dock på att området är en del av det rationella skogsbruket. Då området endast anses hysa vissa naturvärdeselement och inga naturvårdsarter påträffades kan det endast anses hysa vissa naturvärden (klass 4). 6 SLUTSATSER Under inventeringsarbetet påträffades den rödlistade signalarten tallticka (Phellinium pini), vilket är en typisk art för barrskog med inslag av äldre träd. Fynd av en enstaka signalart skall dock inte tillskrivas för stor betydelse, då signalarterna även förekommer i miljöer som inte hyser de värden arterna utgör indikatorer för. Under inventeringen påträffades även den fridlysta arten mattlummer (Lycopodium clavatum). en visade att den största delen av inventeringsområdet utgörs av skogsbruksmark som tillskrivs vissa (naturvärdesklass 4) eller låga naturvärden (tillförs ingen naturvärdesklass). Områdets fuktigare områden samt hällmarkerna har generellt ett något högre naturvärde än den omgivande skogen, då dessa områden bidrar med variation på landskapsnivå, då denna typ av miljöer ofta dikats ut. De mest värdefulla miljötyperna utgörs av den höglänta hällmarkskogen inom område 3 samt det område som genomkorsas av ett erosionspåverkat vattendrag i den södra delen (område 9, som bedöms hysa påtagliga naturvärden (klass 3). Den höglänta hällmarkskogen har till följd av sin topografi inte avverkats i samma utsträckning som omgivande skog, vilket medfört att det förekommer en del skyddsvärda träd i form av äldre tallar. Dessutom har området relativt stora ytor med lavklädda hällar och den omgivande marken har ett tunt jordtäcke, vilket bidrar till en karg miljö med senvuxna tallar. Denna typ av miljö gynnar en rad olika rödlistade/hotade arter. Område 9 genomkorsas av ett vattendrag med naturlig flödesregim och ett vindlande lopp. Det periodvis kraftiga flödet bidrar till mossbevuxna senar och bitvis eroderade bankar. Även denna miljö gynnar en rad olika rödlistade/hotade arter och är relativt ovanlig i skogslandskapet. Sammantaget bedöms inventeringsområdet mestadels hysa vissa eller låga naturvärden. Undantaget är område 3 och 9, vilka bedöms hysa påtagliga naturvärden. De områden som bidrar med vissa naturvärden bör sparas i den mån det är möjligt, men det viktigaste ur en naturvärdessynpunkt är att bevara område 3 samt 9. Svensk Ekologikonsult AB 23

24 7 REFERENSER Artdatabanken och SLU, Artportalen. Artdatabanken och SLU, Trädportalen. Naturvårdsverket, Miljödataportalen. Naturvårdsverket, Skyddad natur. Skogsindustrierna, skyddad skog. Skogsstyrelsen, Skogens pärlor. SS :2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Standard. Svensk Standard. SS-TR199001:2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS Swedish Standards Institute Svensk Ekologikonsult AB 24