prognos Arbetsmarknad Västra Götaland

Transkript

1 prognos Arbetsmarknad Västra Götaland 2010

2 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län 1 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. I urvalet finns 2793 företag. Svarsfrekvensen var 68% i höstens undersökning. Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras. Ansvarig utredare: Monica Klawitter

3 2 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län Innehållsförteckning Omvärldsbild... 3 SAMMANFATTNING... 3 Arbetsmarknaden befinner sig i en återhämtningsfas... 3 Sysselsättningen fortsätter att minska svagt fram till slutet av Antalet utan arbete ökar svagt på ett års sikt... 4 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 5 Utmaningar i länet... 5 Lediga platser... 5 Varselinflödet börjar stabilisera sig... 6 Sysselsättningen... 7 Reservkapacitet finns, men det varierar mellan näringsgrenarna... 7 Förhoppningarna ökar om en bättre efterfrågan på varor och tjänster... 8 God tillgång på välutbildad och erfaren personal erna minskar... 8 UTVECKLING BRANSCHER... 9 Jord- och skogsbruk... 9 Tillverkningsindustrin... 9 Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Finansiell verksamhet och företagstjänster Offentligt finansierad verksamhet Utbildning Vård och omsorg UTBUDET AV ARBETSKRAFT Befolkningsutveckling Utbildning Arbetslösheten och arbetsmarknadspolitiska program Arbetslöshetens struktur Långa inskrivningstider Utförsäkrade från Försäkringskassan Utvecklingen i olika arbetsmarknadsområden i länet YRKESBAROMETERN... 21

4 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län 3 Omvärldsbild Försvagningen i den globala ekonomin har varit den största sedan andra världskriget, men både framåtriktade indikatorer och faktiska siffror indikerar att botten har passerats och att en återhämtning inletts. Detta har gynnat den svenska ekonomin och även den har gått in i en återhämtningsprocess. BNP föll fritt under fjärde kvartalet 2008 och nedgången fortsatte första kvartalet Därefter, d v s under andra och tredje kvartalet, har BNP ökat svagt och alla framåtriktade indikatorer signalerar att BNPtillväxten förstärks under fjärde kvartalet. Trots detta faller BNP med 4,5 procent mellan 2008 och Nästa år pekar bl a Arbetsförmedlingens intervjuundersökning på att BNP-tillväxten fortsätter uppåt och ökningen bedöms till 2,3 procent. Sammanfattning Arbetsmarknaden befinner sig i en återhämtningsfas Från en djup svacka börjar nu länets arbetsmarknad att återhämta sig. Vändningen i världskonjunkturen kom tidigare än väntat, men fortfarande är läget svagare än normalt. Sammantaget kommer en förbättring att ske på länets arbetsmarknad under prognosperioden. Från en låg nivå bedöms orderingången och produktionsvolymerna öka, men är långt ifrån normala. Exportindustrin, med fordonsindustrin i spetsen, och byggbranschen tynger dock ner utvecklingen under prognosperioden. Även om ökningstakten av antalet inskrivna, som är arbetslösa eller i något arbetsmarknadspolitiskt program, minskat bedömer arbetsförmedlingen att antalet utan arbete kommer att fortsätta att öka marginellt under nästa år. Efterfrågan på den exportberoende industrins varor har ökat men det kommer att dröja innan man är uppe i ett normalt läge igen. Samtidigt fortgår rationaliseringar och strukturförändringar, vilket innebär att arbetstillfällen försvinner. Produktionstillväxten kommer att öka tydligt men med färre anställda. Ovissheten inom verkstadsindustrin är stor då det pågår diskussioner om ägarbyten inom bilindustrin, arbetsgivarna avvaktar och läget är osäkert. Hemmaindustrin med livsmedels- och träindustrin ser ljusare på framtiden och planerar nyanställningar, dock med ett lågt antal. Byggbranschen har ännu inte nått konjunkturbotten och nu ser även anläggningssidan en stagnation vilket kan betyda personalneddragningar. Hushållens tilltro och optimism växer, deras disponibla inkomst ökar vilket gynnar handeln och hotell- och restaurangbranschen. Advents- och julturismen slår nya rekord och upplevelser tillsammans med shopping är ett vinnande koncept. Men detta uppväger inte tappet på affärssidan där resandet och konferensbeläggningen minskat betydligt, vilket gör att priserna pressas och vinstmarginalerna är små. Uppdragssektorn med privata företagstjänster har minskat antalet anställda kraftigt på ett år. Framåt är bilden splittrad. Bemanningsföretagen ser mycket ljust på framtiden med stora sysselsättningsökningar, beroende på en förhoppning att industrin och lager skall ta deras tjänster i anspråk. Tekniska konsulter och dataverksamhet, som är beroende av vad som händer inom industrin och byggverksamheten, är optimistiska i den mån att efterfrågan kommer att öka, men det kommer inte att generera fler arbetstillfällen. Ersättningsrekryteringar kommer dock att göras.

5 4 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län Inom offentliga sektorn, med kommunal verksamhet som vård och omsorg, pågår översyn av bemanningen med åtföljande neddragningar. Utvecklingen skiftar från kommun till kommun men framför allt får utbildningen dra ner, dels beroende på att barnkullarna minskar, dels beroende på en sämre ekonomi. Inom vården pågår strukturrationaliseringar och en omställningsgrupp har bildats för att omplacera övertaliga. Sysselsättningen fortsätter att minska svagt fram till slutet av 2010 Trots positiva signaler med en ekonomisk återhämtning, bättre orderläge och större produktionsvolymer bedöms sysselsättningen fortsätta minska svagt fram till sista kvartalet nästa år. Under innevarande år har sysselsättningen minskat kraftigt med uppemot arbetstillfällen motsvarande cirka fem procent. Till fjärde kvartalet 2010 antas att sysselsättningen minskar med ytterligare omkring arbetstillfällen, motsvarande drygt en procent. Ingen hänsyn har tagits till pågående diskussion om ägarbyte inom bilindustrin, vilket kan påverka utvecklingen antingen i positiv eller i negativ riktning. Tabell1. Sysselsatta enl. SCB:s Arbetskraftsundersökning Sysselsatta enligt SCB:s arbetskraftsunersökning (AKU) 2005 kv kv kv kv kv 4 prog 2010 kv 4 prog Antalet utan arbete ökar svagt på ett års sikt Under kommande år bedömer Arbetsförmedlingen att antalet personer utan arbete kommer att öka med personer till sammantaget omkring personer fram till och med sista kvartalet. Det kommer att ske en förskjutning från den öppna arbetslösheten till arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Sista kvartalet beräknas i snitt personer vara öppet arbetslösa, motsvarade 4,2 procent relaterat till befolkningen år. Samtidigt bedöms personer delta i program motsvarande 3,8 procent.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län 5 Tabell 2: Antal inskrivna på Arbetsförmedlingen, arbetslösa och i program kvartalssnitt resp. år Arbetslösa och i program. snitt 4:e kv resp år. Västra Götaland I program Arbetslösa Antal pers 2009 progn 2010 progn Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Utmaningar i länet Den snabba ökningen av ungdomsarbetslösheten. Svårt för ungdomar att hitta praktikplatser för att få erfarenhet och möjligheter till anställning. Strukturarbetslösheten ökar. En stor grupp sökande fick inte möjligheten att komma ut på arbetsmarknaden under högkonjunkturen. Nu växer gruppen, arbetslöshetstiderna ökar och risken finns att deras arbetslöshet blir beständig. Fortsatt tufft för funktionshindrade och utrikes födda. Dessa grupper skall konkurrera med välutbildade och erfarna om allt färre platser. Kommuner med ett ensidigt näringsliv där sysselsättningen är beroende av en betydande industri och där övriga företag i stor utsträckning är underleverantörer Lediga platser Tabell 3: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser Nyanmälda platser med mer än 10 dagars varaktighet Västra Götalands län jan okt Säsongsrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen

7 6 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län Nedgången av inrapporterade platser upphörde på försommaren och planade ut och ligger nu på en stabil låg nivå. Inom alla yrkesområden har man drabbats i större eller mindre utsträckning men nedgången är som tydligast inom process- och maskinoperatörsarbete samt monteringsarbete. Även vård- och omsorgspersonal har sett en minskad efterfrågan på arbetskraft under året jämfört med förra. Arbetsgivarnas osäkerhet kan också utläsas i lediga platsers varaktighet. Sedan förra året, perioden januari till oktober, har en tydlig minskning skett av tillsvidareanställningar och längre tidsbegränsade platser. Däremot ökar relativt sett platser med varaktighet upp till tre månader. Detta indikerar att ovissheten om framtiden är stor och företagen drar ner på tillsvidareanställningarna för att inte behöva stå med övertalig personal om uppgången dröjer. Signaler pekar dock på att behovet av arbetskraft kommer att öka under prognosperioden och de lediga platserna kommer att börja stiga i en låg takt under våren nästa år. Men som alltid i och i direkt anslutning till en lågkonjunktur är arbetsgivarna försiktiga i sina rekryteringar. Många företag får spontanansökningar, det vill säga att arbetslösa kommer in med ansökningar och meritlistor, trots att företaget inte söker arbetskraft. Detta har resulterat i att de inofficiella kanalerna för att hitta arbetskraft ökar vilket innebär att ledig plats inte alltid anmäls. Varselinflödet börjar stabilisera sig Tabell 4: Antal personer berörda av varsel från 1992 och framåt Antal berörda Varsel, Västra Götaland. Antal berörda personer perioden 1992-okt jan-okt Under hösten har varselinflödet kommit in i en fas med mer normala nivåer. Tillverkningsindustrins varselvåg har avtagit och istället är det byggbranschen, privata företagstjänster och kommunala sektorn som drabbas nu, sent i konjunkturcykeln. Förra året varslades sammantaget personer, hittills i år t.o.m. oktober månad har personer drabbats av lagda varsel. Sannolikt kommer länet under innevarande år att tangera och öka något jämfört med förra årets varselsiffra. Att göra en bedömning av utfallet av varslen är svårt. Varsellistor med personnummer tas fram och sex månader efter varseldatumet görs utifrån dessa en sökning i Arbetsförmedlingens register om personen i fråga varit anmäld på arbetsförmedlingen. Senaste mätningen gjordes i början av november och då gällde det personer som blev varslade september 2008 till

8 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län 7 april procent av dessa återfanns i Arbetsförmedlingens register. Utfallet av lagda varsel är betydligt högre än de 35 procent som återfinns som arbetslösa. I en situation där efterfrågan viker på företagets produkter, startar en rörelse som innebär att anställda söker sig från företaget. En del av de varslade har redan i tidigt skede fått annat arbete och andra har börjat studera, resa, är sjukskrivna eller uppbär föräldrapenning. Sysselsättningen Trots en god arbetsmarknad under den inledande delen av 2008 gick nedgången snabbt under fjärde kvartalet och effekten kunde avläsas direkt i sysselsättningssiffrorna från SCB:s arbetskraftsundersökning. Redan då minskade antalet arbetstillfällen med mellan fjärde kvartalet 2007 och motsvarande period Bedömningen i våras var att sysselsättningen fram till årets slut skulle sjunka med , en kraftig minskning av arbetstillfällen motsvarande cirka fem procent. Trots positiva signaler bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningen även under nästa år kommer att minska med ungefär arbetstillfällen, motsvarande drygt en procent. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden fram till slutet av 2010 Bransch/näring ( Redovisningsgrupper enl AKU, SNI 2007) 1-2.Tillverkning och utvinning, energi och miljö, jordbruk, skogsbruk och fiske 3. Byggverksamhet 4. Handel 5. Transport 6 och 12. Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster 7. Information och kommunikation 8. Finansiell verksamhet, företagstjänster 9. Offentlig förvaltning Utbildning samt vård och omsorg Totalt Reservkapacitet finns, men det varierar mellan näringsgrenarna Utveckling till fjärde kvartalet 2010 Totalt sett finns reservkapacitet i nivå med i våras men på några väsentliga punkter skiljer det. Var fjärde företag anser att man kan öka produktionen 20 procent eller mer innan nyanställningar behöver göras, vilket är i nivå med vårens svar. Däremot ligger kapacitetsutnyttjandet relativt högt inom byggnads och transport. Under året har personalneddragningar skett och organisationerna är så slimmade att reservkapaciteten är lägre där än totalt sett. Trots de kraftiga neddragningarna inom tillverkningsindustrin har vart fjärde företag mer än 20 procent reservkapacitet kvar.

9 8 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län Tabell 6: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn Ledig kapacitet i privat sektor, per näringsgren Näringsgren Över 30 (redovisningsgrupper enl AKU, SNI 2007) procent procent procent procent procent 1. Jordbruk, skogsbruk o fiske 50% 38% 6% 3% 3% 2. Tillverkning, utvinning, energi och miljö 18% 41% 16% 13% 12% 3. Byggverksamhet 39% 31% 12% 9% 9% 4. Handel 9% 31% 28% 14% 17% 5. Transport 30% 38% 13% 12% 8% 6. Hotell och restaurang 13% 37% 22% 14% 13% 7. Information och kommunikation 17% 45% 12% 17% 10% 8. Finansiell verksamhet, företagstjänster 15% 35% 21% 13% 15% 11.Vård och omsorg 40% 36% 11% 6% 6% 12. Personliga och kulturella tjänster 12% 36% 21% 12% 18% Totalt 19% 36% 19% 13% 13% Underlag för grupp 9 Offentlig verksamhet och grupp 10 Utbildning är för lågt och redovisas inte Förhoppningarna ökar om en bättre efterfrågan på varor och tjänster Tabell 7: Marknadsutvecklingen, privata näringslivet Marknadsutvecklingen privata näringslivet - nettotal (andel företag som bedömt ökning av efterfrågan minus de sombedömt minskning) Senaste 6 månader Kommande 6 månader 6 till 12 månader framöver Näringsgren (näringsgrupper enligt SCB:s AKU, SNI 2007) Höst-08 Vår-09 Höst-09 Höst-08 Vår-09 Höst-09 Höst-08 Vår-09 Höst Tillverkning och utvinning, energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Finansiell verksamhet, företagstjänster Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Totalt Underlaget är inte tillräckligt för att redovisa siffror på grpperna 1. Jord- och skogsbruk, 9. Offentlig förvaltning och 10. Utbildning I tabellen kan utläsas att företagens optimism om en ökad efterfrågan i framtiden ökar. Andelen arbetsgivare som uppger ökning, minus andelen som anger minskning, av efterfrågan (nettotalet) på sex månaders sikt uppgår till 28, vilket skall jämföras med 0 i våras (lika stor andel som angav ökning som minskning). För nästkommande 6-12 månader är nettotalet 45 vilket visar att 45 procent fler arbetsgivare anger en ökning än de som anger en minskning av efterfrågan. Byggverksamheten är minst optimistisk men är också den bransch som går sist in i en konjunkturnedgång. God tillgång på välutbildad och erfaren personal erna minskar 11 procent av arbetsgivarna anger på personal vilket skall jämföras med 25 procent för ett år sedan. Då gjordes undersökningen strax innan de stora neddragningarna kom. Utbildning, i detta fall de privata aktörerna, ser de största erna följd av Jord- och skogsbruket. Men i takt med att den kommunala utbildningen friställer lärare kommer erna minska inom den privata sektorn. Arbetslösheten har ökat kraftigt och idag finns välutbildad, kompetent arbetskraft med erfarenhet vilket gör att erna blir färre. Men det kommer alltid att förekomma er oavsett konjunktur.

10 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län 9 Det ger en bild av hur arbetsgivarna upplever det när företag söker personal med en speciell kompetens och inte finner rätt person. Tabell 8: Andel privata arbetsgivare som uppgett att man upplevt på arbetskraft det senaste halvåret, per bransch och prognostillfälle Hösten Våren 2009 Hösten Näringsgren (Näringsgrupper enl. SCB:s AKU, SNI 2007) Jordbruk, skogsbruk o fiske 10% 17% 27% 2. Tillverkning och utvinning, energi och miljö 27% 11% 8% 3. Byggverksamhet 27% 14% 14% 4. Handel 17% 7% 9% 5. Transport 27% 14% 14% 6. Hotell och restaurang 34% 9% 9% 7. Information och kommunikation 54% 17% 10% 8. Finansiell verksamhet, företagstjänster 30% 18% 17% 10. Utbildning 54% 35% 35% 11.Vård och omsorg 21% 21% 13% 12. Personliga och kulturella tjänster 18% 6% 9% Totalt 25% 12% 11% Underlag för grupp 9 Offentlig verksamhet saknas och redovisas inte Utveckling branscher Jord- och skogsbruk Då förväntningarna är höga på stigande priser och högre lönsamhet bidrar det till att optimismen är hög bland landets skogsägare. En stor efterfrågan på trävaror i kombination med låg avverkning ger bättre timmerpriser. Positivt för lantbruket är att intresset för svensk, ekologisk och närproducerad mat tycks öka. Trots detta stiger inte försäljningspriserna på inhemskt kött och lönsamheten sjunker för bönderna. Utvecklingen går mot större enheter och större automation. Trots effektiviseringar anser även mjölkbönderna att lönsamheten minskar då avräkningspriset för mjölk har sänkts. Sysselsättningsmässigt är läget stabilt, inga stora förändringar. Tillverkningsindustrin Orderläget har förbättrats inom industrin men är fortfarande mycket svagare än normalt. Sysselsättningen har efter varselvågen under fjärde kvartalet förra året och första i år, minskat mycket kraftigt med omkring arbetstillfällen motsvarande cirka tolv procent. Läget inför nästa år är osäkert, många frågetecken finns. Bland annat nya ägarstrukturer som diskuteras inom fordonsindustrin. Om inte parterna kommer fram till någon lösning på SAAB-ägarfrågan kan detta påverka regionen kraftigt negativt. I bedömningen av sysselsättningsförändringen har Arbetsförmedlingen utgått från dagsläget, ingen hänsyn har tagits till eventuella förändrade ägarförhållande inom fordonsindustrin. Det är de negativa signalerna som överväger med åtföljande sysselsättningsminskning med omkring arbetstillfällen under prognosperioden. Nya innovationer är nödvändiga för industrins överlevnad när konkurrensen från låglöneländerna i Asien ökar. Industriprojekt på utvecklingsstadiet är redan igång i länet med inriktning bland annat mot vågkraft, vindkraftverk, produktion av batterier och elbilar.

11 10 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län Enligt Arbetsförmedlingens enkätundersökning ökar nu optimismen då 21 1 procent fler företag tror på en ökad orderingång de kommande sex månaderna än de som tror på en minskad. Detta skall jämföras med vårens resultat på plus 14 procent. På sex till tolv månaders sikt är det hela 42 procent fler som har en förhoppning om en ökad orderingång än de som anger en minskad. Kapacitetsutnyttjandet är lågt och i första hand ökar företagen antal arbetade timmar, tidbanker fylls på, övertid kan utnyttjas och i sista hand kommer bemanningsföretagen att anlitas. Först i slutet av återhämtningsfasen kommer eventuella nyanställningar att ske. Samtidigt strukturrationaliserar och effektiviserar företagen, mer produceras med färre anställda. Liksom vid tidigare konjunkturnedgångar kommer en del industrijobb att förloras och antalet industrisysselsatta att minska. Industrin har slimmat sin organisation till en kärna av anställda och vid toppar kommer bemanningsföretagen att anlitas, vilka i statistiken tillhör privata tjänstesektorn. Verkstadsindustrin Inom verkstadsindustrin återfinns omkring anställda och 50 procent av dessa arbetar inom transportmedelsindustrin som innefattar personbilar, tunga fordon och båtar. Varselvågen inom verkstadsindustrin, med transportmedelsindustrin i täten, kulminerade tidigt i våras och har sedan dess successivt avtagit. Under perioden oktober 2008 till och med september i år har personer varslats om uppsägning, 70 procent berörde transportmedelsindustrin. Nu är företagen försiktigt optimistiska, men läget är fortsatt svårbedömt. Fortfarande finns många frågetecken kring nya ägarstrukturer inom branschen, beslut som kan innebära att arbetstillfällen tillkommer eller försvinner. Effekterna av den spruckna förhandlingen mellan SAAB och Koeningsegg Group har inte tagits hänsyn till i rapporten. Men även om siffrorna är på väg upp kommer det att dröja innan orderstockarna närmar sig de nivåer som var innan finanskrisen och konjunkturnedgången. Nya avtal har i ett fall tecknats med Metall om förkortad arbetstid som gäller fram till sommaren och under denna tid skall inga nya varsel läggas. Detta indikerar också att arbetsgivarna är avvaktande och försöker övervintra krisen. Livsmedelsindustrin Som i våras är företagen positiva vad gäller efterfrågan, endast ett av de tillfrågade företagen, bedömer att efterfrågan kommer att minska på sex månaders sikt. Huvuddelen redovisar en ökning. Nyanställningar kommer att göras i mindre omfattning, dock kommer sysselsättningen att minska på ett års sikt beroende på att ett slakteri lägger ner delar av produktionen samtidigt som den processinriktade branschen fortsätter att effektivisera. Bristen på slaktare kommer att minska under prognosperioden. Träindustrin Träindustrin är en av delbranscherna som ser ljust på framtiden och planerar nyanställningar. Det senaste året har träindustrin varslat och minskat personal. I höstens intervju ser 44 procent en ökning av efterfrågan på 6 månaders sikt och endast sju procent ser en minskning. En ringa ökning av efterfrågan skulle innebära att vart fjärde företag måste 1 Nettotal d.v.s andel företag som anser att efterfrågan kommer att öka minus andelen som anser att efterfrågan kommer att minska

12 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län 11 nyanställa då kapacitetsreserven är låg. Sysselsättningen kommer att öka under prognosperioden, dock med låga volymer. Byggverksamhet Företagen har under året slimmat organisationerna för att dra ner kostnaderna och sysselsättningen har minskat påtagligt enlig enkätunderlaget, vilket inte bekräftas i SCB:s arbetskraftsundersökning. Arbetsförmedlingens bedömning är dock att antal arbetstillfällen har minskat starkt under året och kommer att fortsätta minska under nästa år, i ungefär i samma omfattning med arbetstillfällen. Bostadsbyggnationen är nu nere på historiskt sett låga volymer och har minskat under första halvåret i år jämfört med förra året med omkring procent enligt SCB. Även under år 2010 bedöms bostadsbyggandet fortsätta på lågvarv. Ännu är inte botten nådd på byggkonjunkturen och utvecklingen varierar beroende på storlek på företag. Fåmansbolag och medelstora företag som tar ROT-uppdrag har hög beläggning medan större rikstäckande byggnadskedjor har en sämre framtidstro. Här har även varsel lagts. Det finns få stora projekt att räkna på och detta bidrar till att priserna pressas. Fortfarande anser byggföretagen att finansieringsproblemen kvarstår vilket hämmar utvecklingen. De stora byggföretagen har också strukturrationaliserat där arbetsställen slagits ihop eller lagts ner. Personalen har i vissa fall inte sagts upp utan omdisponerats. I enkätunderlaget är byggföretagen försiktigt optimistiska inför framtiden. På sex till tolv månaders sikt bedömer 36 procent att orderingången skall öka jämfört med att 11 procent uppger en minskning, vilket ger ett nettotal på 25. Det är en betydligt mer positiv bild än för ett år sedan då förhållande var tvärt om, fler som angav minskning än en ökning av efterfrågan. Anläggningssidan har hitintills klarat sig bra i konjunkturnedgången men nu kommer signaler om en stagnation och farhågor finns att företag kommer att lägga varsel om situationen inte förbättras. Under de kommande fem åren kommer cirka elva procent av de yrkesverksamma lämna branschen för ålderspension. Uppemot kommer att behöva ersättas av nytillträdande på marknaden. Idag finns ett stort antal lärlingar registrerade arbetslösa på förmedlingen och ytterligare en kull kommer fram på försommaren. Trots att parterna har kommit överens om speciella lärlingsbyggen är det inte tillräckligt för att hålla kvar alla i branschen. För att minimera er när uppgången kommer bör branschens företrädare agera för att behålla de unga och ge dessa möjligheter att få sitt yrkesbevis. Inom branschen kommer i framtiden säsongsarbetslösheten att öka då företagen nu i högre utsträckning kommer att anlita projektanställda och använda tidsbegränsad anställning. Processen med allt fler tillsvidareanställda inom verksamheten har nu brutits Handel Utvecklingen inom branschen går mot en allt större koncentration till stora köpcentra med rikstäckande kedjor. En ständig utbyggnad pågår och även nyetableringar sker av köpcentra, vilket i några områden har resulterat i en viss överetablering. I gränslandet mot Norge fortsätter köpkraftstillväxten tack vare den starkare norska kronan och redan i september talade handelsmännen i området om en stark försäljningsökning under året. På

13 12 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län toppositionen inom svensk turism finns Strömstad som med sitt västliga läge intill havet och närheten till den norska gränsen lockar besökare från både när och fjärran enligt Sveriges hotell- och restaurangföretagare. Förstaplaceringen beror bland annat på att staden har en mycket stark detaljhandel och gränshandel med Norge samt en driven sommarturism. Inför årets julhandel har branschen stora förväntningar och Handelns Utredningsinstitut, HUI, spår rekord i julhandeln - igen. Hushållen är mer optimistiska nu än tidigare och den disponibla inkomsten har ökar. Inom dagligvaruhandeln har kunderna blivit mer prismedvetna, priserna pressas framför allt inom livsmedel. Detta innebär att man behöver se över kostnaderna och då är det i första hand tim- och deltidsanställd extrapersonal som får gå utan uppsägningstid. Vid toppar, t.ex. till julhandeln utökas tjänstgöringsgraden hos redan anställd personal, deltidsanställningar kommer inte att nyttjas i så hög grad som tidigare. Inom fackhandeln är bil-, bygg- och vitvaruhandeln de delbranscher som har sett en minskad försäljning. Dock signalerar bilförsäljarna att efterfrågan på begagnade bilar ökar och lagren minskar vilket driver upp priserna. Arbetslösheten har ökat kraftigt inom branschen, främst i yrkesgruppen försäljare inom fackhandeln. Samtidigt sjunker behovet av arbetskraft och under perioden januari till oktober i år har de nyanmälda platserna minskat med drygt 30 procent jämfört med förra året. Enligt arbetsgivarintervjun har en tredjedel av de tillfrågade företagen mer än 20 procent reservkapacitet innan nyanställningar behöver göras. Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning har antalet anställda inom branschen minskat påtagligt under det senaste året. För nästkommande år bedöms sysselsättningen vara oförändrad. Transport Enligt arbetskraftsundersökningen har sysselsättningen minskat starkt på ett år och ännu kan ingen tydlig ljusning ses, läget är fortfarande osäkert. Sammanfattningsvis ses en svag ökning på efterfrågesidan men det innebär inte att sysselsättningen kommer att öka. Tvärtom kommer även nästa år innebära en minskning av antalet anställda inom branschen med arbetstillfällen. Detta mot bakgrund av låg aktivitet inom byggverksamheten och tillverkningsindustrin. Arbetsgivarna är mer positiva nu än i vårens intervju. På frågan hur efterfrågeutvecklingen ser ut på sex månaders sikt redovisar 31 procent en ökad och endast sju procent tror på en minskad efterfrågan. En ringa uppgång i efterfrågan skulle generera fler arbetstillfällen då 32 procent anger att man endast har uppemot fem procent onyttjad kapacitet innan nyanställningar behöver göras. Persontrafiken/kollektivtrafiken präglas av byte av uppdragstagare då upphandlingar görs, vilket innebär att de anställda byter arbetsgivare. Även om de anställda till stor del kan gå över till ny arbetsgivare kommer en viss övertalighet att finnas. Hamnarna i länet har sett minskande godsvolymer men bedömer nu läget mer stabilt. Den globala mindre efterfrågan på bilar har bidragit till att volymerna har minskat och reservkapacitet finns till uppemot 30 procent.

14 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län 13 En utbyggnad sker på Landvetter flygplats av fraktterminaler för att öka flygfrakten och ambitionen är att bli ett ledande fraktnav i Skandinavien. Hotell och restaurang Då affärsresorna har minskad betydligt drabbas hotellen, prispressen ökar och vinstmarginalerna minskar. Dock har hushållens disponibla inkomst ökat och helgövernattningarna kompenserar till viss del bortfallet av affärsresenärerna. En positiv trend är att antalet övernattningar i december ökar beroende på adventsturismen. Göteborg ett exempel på där hela staden är en upplevelse med Lisebergs julmarknad i centrum. Men fler städer hakar på med julmarknader och ljusupplevelser. Information och kommunikation Delbranschen Information och kommunikation (t.ex. datakonsultverksamhet och telekommunikation) med konsulter som är riktade mot utveckling av program och datasystem har drabbats av lägre efterfrågan med personalneddragningar som följd. Företagen har sina uppdragsgivare inom tillverkningsindustrin där aktiviteten är låg. Här är framtiden mer oviss. Dumpade konsultarvoden och den låga aktiviteten har, på sina håll, inneburit avtal om frysta löner och att konsulterna inte nyttjas fullt ut. Personalomsättningen är låg beroende på osäkerheten inom branschen och sysselsättningen bedöms minska måttligt till utgången av Finansiell verksamhet och företagstjänster Till finansiell verksamhet hör banker, kreditinstitut, försäkringsbolag och serviceföretag. I företagstjänster ingår fastighets- och uthyrningsverksamhet, bevakning, teknisk konsultverksamhet och andra företagstjänster. Under innevarande år har branschen minskat kraftigt som helhet med omkring arbetstillfällen motsvarande cirka fem procent. För nästkommande år ser utvecklingen bättre ut. Liksom i nedgången är det främst bemanningsföretaget som kommer att bidra till utvecklingen men nu i en positiv riktning. Sammantaget bedöms sysselsättningen öka marginellt med arbetstillfällen motsvarande uppemot en procent. Främst är det bemanningsföretagen som kommer att öka antalet sysselsatta medan många andra tjänsteföretag kommer även under nästa år att personalminska. Konsulter teknik I takt med att lågkonjunkturen djupnade har en minskad efterfrågan setts inom flera av uppdragsområdena. Bäst har företag med inriktning mot den offentliga sektorn klarats sig. Där har ännu ej på pengar visat sig utan planerade projekt fortgår. Störst har nedgången drabbat företag som riktar in sig mot industrin och byggbranschen, där investeringsbenägenheten och aktiviteten är låg. Där är framtiden mer oviss. Bemanningsföretag Som i våras är bemanningsföretagen mycket optimistiska i enkätundersökningen. Där kan utläsas att utfallet de senaste sex månaderna blev betydligt sämre än de förhoppningar som framkom i vårens undersökning. Då industrin och lager i stort sett inte lagt några nya uppdrag på bemanningsföretagen har man minskat sysselsättningen mycket kraftigt. Däremot har behovet av omställningstjänster ökat under motsvarande period. Det är uppdrag som inte är så personalintensiva vilket inneburit att

15 14 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län personal fått gå. Branschen har under senare år utökat sina marknadsandelar och kommande uppgång indikerar att uppdragen i första hand kommer att gå till bemanningsföretagen. Förhoppningarna är högt ställda och branschens företrädare anger en stark sysselsättningstillväxt kommande år. Offentligt finansierad verksamhet Offentligt finansierad utbildning, vård och omsorg samt offentlig administration inkl. statliga myndigheter, sysselsätter personer i Västra Götaland. Ökad arbetslöshet och förändrade regler i arbetslöshets- och sjukförsäkringen gör att ett mycket större antal invånare ansöker och väntas få någon form av kommunalt försörjningsstöd. Detta samtidigt med att skatteintäkterna kommer att minska nästa år enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det gör att många kommuner får svårigheter att få ekonomin att gå ihop, trots det ekonomiska tillskottet i form av statsbidrag. Inför år 2010 svarar 30 procent av de kommunala enheterna att de kommer att ha övertalighet på personal. Detta medför minskad service på vissa områden trots att man i vissa kommuner genomför skattehöjningar och/ eller går med underskott i finanserna. Anställd personal är en stor kostnad för kommunerna som nu ser över alla ny- och ersättningsrekryteringar. Under 2009 års första tre kvartal varslades drygt kommunalt anställda i Västra Götaland. Det är lite mer än fyra gånger så många som under samma tidsperiod år Troligtvis kommer minst lika många att varslas även under år Även regionen ser en fortsatt övertalighet framöver, som hanteras av arbetsgivaren genom att en omställningsgrupp bildas. Minskningen fram tills nu har genomförts enbart bland de tim- och visstidsanställda och genom att vakanser inte ersatts fullt ut. Sammantaget görs bedömningen att sysselsättningen inom hela sektorn kommer att minska med ungefär personer eller 1,5 procent under år Utbildning Barnkullarna i de lägre åldrarna har ökat vilket innebär att barnomsorgsverksamheten kommer att växa. Sedan länge är det på förskollärare, först och främst i Göteborgsområdet. Så väntas det förbli ett tag framöver om än i mindre omfattning. När det gäller grund- och gymnasieskola har varsel redan lagts. De främsta orsakerna är minskande barnkullar men också det tuffare ekonomiska läget. Samtidigt startas det flera privata friskolor vilket inneburit att andra kommunala skolor har fått läggas ner. Övertalig personal, främst lärare, har erbjudits ersättningsarbete inom barnomsorgen och vuxenutbildningen. Dock finns ett behov av yrkeslärare. Enligt enkätunderlaget har personalneddragningar inom skolan varit av betydande omfattning under det senaste året. Det är inte enbart lärare som drabbats utan även stödpersonal. För kommande år anger kommunerna att neddragningar kommer att ske i ungefär samma utsträckning som tidigare. Samtidigt fortgår utbyggnaden av privata friskolor vilket innebär en förskjutning från kommunal till privat huvudman.

16 Vård och omsorg Omsorgen Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län 15 Inom omvårdnad är det som alltid hög personalomsättning på personliga assistenter. Som enskild brukare med speciellt funktionshinder är det inte alltid lätt att hitta rätt assistent. Ett krav är också att dessa skall ha omvårdningsutbildning. Även inom detta delområde ökar de privata aktörerna. Utbildningsbehovet är stort bland de anställda inom äldreomsorgen och kommunerna satsar på att kompetenshöja outbildade. På sikt kommer behovet av vårdbiträden och undersköterskor att öka för att ersätta pensionsavgångarna. Hemtjänstens verksamhet kommer att öka då ambitionen är att de äldre i största möjligaste mån skall vara kvar i sin hemmiljö så länge som möjligt. Ett mindre antal kommuner anger att det finns en viss övertalighet inom omsorgen. Även där löser man de krympande ekonomiska ramarna med att först och främst låta fast personal jobba mer och använda timanställda i mindre utsträckning. I längden kan konsekvenserna bli att fast anställd personal får en alltför stor arbetsbörda och att man måste göra en översyn på vissa verksamheter inom äldre- och handikappomsorgen. Vården Vården som är Västra Götalandsregionens ansvarsområde räknar med markant försämrad ekonomi och räknar med ett budgetunderskott både i år och nästa år. Ett flertal åtgärder har och kommer att sättas in för att främst minska kostnaderna. Detta innebär att en viss övertalighet finns och det råder generellt anställningsstopp med särskild prövning för återbesättning av tjänster. En omställningsgrupp har tillsatts för att hantera övertaligheten. Färre vårdplatser och ett ökat samarbete planeras mellan verksamheter. Samtidigt vill man säkerställa att kvaliteten och patientsäkerheten inte skall påverkas. Ambitionen är att ingen fast anställd skall bli uppsagd. Uppkomna lediga tjänster kommer i första hand att erbjudas personal som behöver omplacering. Även bemanningsföretagens tjänster skall minska i omfattning och antal. Arbetet med att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan för att identifiera kommande yrkesbehov fortgår. Dessutom vill man kartlägga olika yrkens innehåll och vilken kompetens som behövs på en framtida vårdverksamhet. Den stora vårdvalsreformen inom primärvården som genomfördes i regionen har skapat en viss osäkerhet inför framtiden vad gäller antalet sysselsatta inom området. Tanken är att konkurrentutsätta primärvården med ett antal privata aktörer. Risken finns att det blir en kraftig obalans då invånarna aktivt kan välja vilken vårdcentral de vill tillhöra. Följden kan bli att vårdcentraler som idag har ansvar för ett visst kundunderlag och har ekonomiska resurser för detta, kan stå med ett kraftigt av personal och ett underskott av ekonomiska resurser. En förhoppning är att en del av personalen kan byta huvudman till de privata vårdcentralerna och på det sättet minska övertaligheten. I Göteborgsområdet finns redan nu ett stort privat vårdutbud. I glesbygden är det dock mindre attraktivt för de privata aktörerna att etablera sig.

17 16 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län Utbudet av arbetskraft Att beräkna och prognostisera arbetskraftens utveckling har blivit en invecklad och svår uppgift. Traditionellt och historiskt sett har arbetskraftsutbudet minskat i en konjunkturnedgång. Detta beroende på att många lämnar arbetskraften då arbetsmarknaden viker, bland annat på grund av sjukskrivning, föräldrapenning, resande och inte minst studier. Beräknat tillskott till arbetskraften är de som mister sin sjukpenning och står till arbetsmarknadens förfogande och personer som deltar i ett arbetsmarknadsprogram. Tabell 9. Arbetskraftens förändring 2 Arbetskraft Sysselsatta Utan arbete Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2009kv kv Befolkningsutveckling Länet har under flera år haft en gynnsam befolkningsutveckling. Främst är det ett ökat födelsenetto som bidrar mest till befolkningstillväxten men också ett positivt flyttnetto då ungdomar flyttar till högskole- och universitetsorter, vilket gynnar länet. Nettoinvandringen (invandring minus utvandring) som varit ovanligt hög de senaste åren bedöms minska då läget är stabilare i världen. I den yrkesverksamma åldersgruppen år uppskattas den demografiska tillväxteffekten till runt personer under innevarande år och för nästkommande år till omkring För 2008 var befolkningsökningen personer. Antalet prognostiserade nytillträdande åringar kommer att öka successivt fram till år 2018 och överstiga de avgående år. Samtidigt som fyrtiotalisterna lämnar arbetskraften kommer ungdomarna från de stora födelsekullarna på 90-talet upp i arbetsför ålder. Försörjningskvoten 3 är idag 0,7 (70 personer per 100 personer i arbetsför ålder) men kommer successivt att öka då de yrkesverksammas andel av totala befolkningen kommer att minska. Försörjningskvoten för riket kommer att öka snabbare än för Västra Götaland, vilket kan förklaras av att länet har en yngre befolkning än riket totalt. 2 Arbetskraftens förändring definieras som förändring av arbetslösa och i program (utan arbete)ur AF:s register plus förändring av sysselsatta baserad på bedömning gjord på intervjuundersökning och annan sysselsättningsstatistik 3 Försörjningskvot är summan av antalet 0-19-åringar och 65 år och äldre i förhållande till de yrkesverksamma år.

18 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län 17 Tabell 10: Tillkommande på arbetsmarknaden år och avgångar år Västra Götalands län Befolkning år respektive år År samt prognos år år Utbildning Genom kraftfulla satsningar på utbildning vill nu regeringen motverka den stigande arbetslösheten. Kompetensutveckling som innebär att förutsättningarna förbättras för den arbetslöse att stå bättre rustad när vändningen kommer. Under flera år har den kommunala vuxenutbildningen dragit ner på utbildningsplatser men de extra satsningarna skulle innebära heltidsplatser. Många av dessa besätts av deltidsstuderande. Högskolor och universitet i länet kommer att få ett tillskott av nya utbildningsplaster. Behovet av nya utbildningsplatser är stort och det bekräftas också av det stora antalet ansökningar inför höstens start. Inom ramen för yrkeshögskolans uppdrag, med eftergymnasiala yrkesutbildningar, satsas ytterligare pengar samtidigt som länet har äskat mer resurser mot bakgrund av de stora varsel som lagts inom fordonsindustrin. Sammantaget kommer antal studerade att öka påtagligt under prognosperioden vilket ger ett minskat arbetskraftsutbud i motsvarande grad. Arbetslösheten och arbetsmarknadspolitiska program Från en historiskt sett låg arbetslöshet kom trendbrottet under oktober månad förra året, då arbetslösheten vände uppåt igen och det snabbt. På ett år har antalet utan arbete 4 ökat med 53 procent till motsvarande 7,0 procent av befolkningen år. Trots att Sveriges ekonomi förbättras i rask takt och att vändningen i världskonjunkturen kom tidigare än väntat bedöms arbetslösheten fortsätta öka i låg takt under prognosperioden. Detta mot bakgrund av osäkerheten som fortfarande finns om framtida ägarbyten inom fordonsindustrin och en negativ byggprognos. Arbetsförmedlingen bedömer att under sista kvartalet 2010 kommer omkring personer (motsvarande 8,0 procent) vara utan arbete. Uppskattningsvis är öppet arbetslösa samtidigt som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Sammantaget är det en ökning med personer på ett år. 4 Utan arbete innefattar personer som är öppet arbetslösa samt de i arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd.

19 18 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län Tabell 11: Arbetslösa och i program, utfall 2008 och prognos 2009 och 2010 Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Program med A r b e t s l ö s a aktivitetsstöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % 2008kv % % 2009kv % % 2010kv % % Inflödet av nya arbetslösa har avtagit och under prognosperioden kommer antalet personer i ungdomsgarantin och jobb- och utvecklingsgarantin att öka kraftigt. Under sista kvartalet 2008 och första halvåret i år var inflödet av nya arbetslösa stort. Dessa kommer efter drygt ett år ha förbrukat sina kassadagar och då erbjudas program med aktivitetsstöd. För ungdomar under 25 år gäller 100 dagars arbetslöshet innan de skall erbjudas program. Under prognosperioden beräknas de i program öka kraftigare än den öppna arbetslösheten, en förskjutning från arbetslöshet till i program med aktivitetsstöd kommer att ske. Stora satsningar görs på praktikplatser. Idag finns svårigheter att hitta praktikplatser till ungdomar och personer i fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin. Men genom att samverka med alla aktörer på arbetsmarknaden, kommuner, förbund, arbetsgivarorganisationer med flera, finns förhoppningar att det skall lösa sig så småningom. Arbetslöshetens struktur Arbetslösheten har sedan förra året stigit mer för männen än för kvinnorna. Detta är en effekt av att det är industrin, som domineras av männen, som främst drabbas av varsel och neddragningar under året. Nu börjar även kvinnornas arbetsmarknad vackla, främst då den offentliga sektorn som aviserar neddragningar. Gapet mellan män och kvinnor kommer att minska, dock bedöms även fortsättningsvis männens arbetslöshet överstiga kvinnornas. Tabell 12: Utan arbete fördelat på olika sökandegrupper Kvinnor Män Ungdomar - 24 år Äldre år Funktionshindrade Utlandsfödda Västra Götalands län Utan arbete (arbetslösa samt i program) fördelat på olika sökandegrupper i procent av samtliga utan arbete. Kv 3 år 2008 och 2009 Högskola Gymnasium Grundskola Procent Alla åldersgrupper har fått känna av en ökad arbetslöshet, dock är ökningen som tydligast i ungdomsgruppen och deras andel av totalgruppen har ökat med fem procentenheter till 25 procent. Var fjärde utan arbete är en ungdom mellan år. Även om de äldre har krympt sin andel av

20 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län 19 totalgruppen har en ökning antalsmässigt skett med omkring 50 procent. De utsatta grupperna funktionshindrade och utlandsfödda har minskat sin andel av den totala utan arbete, men antalsmässigt är ökningen 37 procent respektive 69 procent. Även i en högkonjunktur har funktionshindrade och utlandsfödda svårt att få en fast förankring på arbetsmarknaden. Dock finns arbetsmarknadspolitiska verktyg för att stödja dessa utsatta grupper. Gruppen funktionshindrade som har arbete med stöd har minskat till följd av nedgången i konjunkturen vilken även drabbar dessa. Antalet personer med arbete med stöd har minskat med drygt personer till Ytterligare en måttlig minskning kommer att ske under innevarande år innan siffran kommer att vända uppåt igen. För de utlandsfödda har konkurrensen om de få jobben hårdnat och där kommer gruppen till korta. En tredjedel har endast förgymnasial utbildning. I en del fall innebär det att man inte har någon utbildning alls, även analfabetism förekommer. Av de Sverigefödda har 20 procent förgymnasial utbildning, oftast grundskola men också folkskola. Insatsen instegsjobb är riktade mot nyanlända invandrare och 300 personer har anställning med stöd inom programmet. Långa inskrivningstider personer, motsvarande 23 procent av alla utan arbete (öppet arbetslösa och i program) har varit utan arbete i över tre år. I gruppen är de utomnordiskt födda överrepresenterade. 35 procent av dessa har förgymnasial utbildning och hela 26 procent har en eftergymnasial utbildning. Trots detta har de fastnat i arbetslöshet. Men även de funktionshindrade och de äldre än 55 är överrepresenterade i gruppen som varit arbetslösa mer än tre år. Detta bekräftar att det är de utsatta grupperna som drabbas i högre utsträckning av långa inskrivningstider. Nio procent av dem som idag står utan arbete har varit inskrivna i över fem år. Det finns en risk att gruppens utanförskap blir beständigt. Insatser riktade mot gruppen görs inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantins fas 3. Sysselsättning motsvarande den arbetssökandes arbetsutbud skall erbjudas, vilket skall ge erfarenheter och referenser för fortsatt sökande efter arbete. Utförsäkrade från Försäkringskassan Den andra januari 2010 kommer ett stort antal personer att få lämna Försäkringskassan då deras ersättningsdagar med sjuk- eller aktivitetsersättning tagit slut. För vårt län innebär det att ett par tusen personer kommer till arbetsförmedlingen för att kartläggas och bedömas arbetsförmåga på. Under tre månaders tid skall en utarbetad process följas för att se möjligheterna och ta tillvara på arbetsförmågan hos dessa personer. Under dessa tre månader får personerna aktivitetsstöd. Möjligen är bedömningen alltför optimistisk om hur många av de försäkrade som på sikt kommer att lämna sjukförsäkringen. Ett antal kommer inte att kunna börja i ett arbetsmarknadspolitiskt program och många kommer inte att kunna fullfölja det. Tillskottet till arbetskraften bedöms som ringa, åtminstone inledningsvis, då många av dessa varit borta från arbetsmarknaden under lång tid och har en lång väg tillbaka. Utvecklingen i olika arbetsmarknadsområden i länet I och med den turbulens som råder inom fordonsindustrin och dess underleverantörer har några kommuner i länets drabbas hårt av nedgången

21 20 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Västra Götalands län på arbetsmarknaden medan andra kommuner med ett mer differentierat näringsliv har klarat sig bättre. Trollhätteregionen, delar av Dalsland och Skaraborg kämpar med en relativ hög arbetslöshet. Norra Bohuslän har tack vare gränshandeln klarat sig mycket bra och Strömstad är en av fem kommuner med lägst arbetslöshet i landet. Storstadskommunen Göteborg, med en stor andel av fordonsindustrin, har tack vare en större privat tjänstesektor och turism klarat sig bättre än många andra kommuner i länet, dock med en högre arbetslöshet än länet i sin helhet. Utbildningsnivån är också högre här, hela 34 procent av dem som är utan arbete i Göteborg har högskola. Men här återfinns också den högsta andelen i länet av utlandsfödda, 41 procent. Som så ofta förr i en konjunkturnedgång har kringkommunerna runt Göteborg klarat sig bra och har jämförelsevis en relativt sett låg arbetslöshet. Sjuhäradsbygden, med många småföretag, har en relativ låg arbetslöshet med undantag av Borås kommun som har en relativ arbetslöshet som överstiger länets. Här finns också den lägsta utbildningsnivån bland de arbetslösa, var tredje utan arbete har endast förgymnasial utbildning. I Lidköping, är det främst ungdomsgruppen som drabbats hårt, de står för 30 procent av dem som är utan arbete, vilket skall jämföras med länets 25 procent. Samtidigt har man den lägsta andelen utlandsfödda, 17 procent jämfört med länets 30 procent. Skövdeområdet med stor representation av fordonsindustrin och dess underleverantörer samt maskinindustrin har drabbats hårt och har en relativ arbetslöshet som ligger klart över länets. Framtiden är osäker då många av länets kommuner är beroende av vilka beslut som kommer att fattas inom bilindustrin, där besked om en förändrad ägarstruktur väntas inom en snar framtid. Besked som kan förändra framtidsutsikterna kraftigt negativt för hela Västsverige. Tabell 13. Arbetslöshetens struktur per arbetsmarknadsområde Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, 3:e kv 2009 och i procent av samtliga "arbetslösa och i program med aktivitetsstöd" i resp region. För länet även jämförelsesiffror 3:e kv Region Kvin- Män Ungd Äldre Funktions-Utlands- Långtids- Långtids- Utbildnings- Län nor -24 år 55- år hindrade födda arbetslösaarbetslösa bakgrund Riket totalt ungdomar Grund Gymn Högsk av a-lösa av a-lösa totalt ungdomar Arbetsmarknadsomr Göteborg 43% 57% 20% 10% 12% 41% 18% 11% 21% 45% 34% Arbetsmarknadsomr Mölndal 45% 55% 26% 14% 12% 21% 16% 10% 21% 52% 26% Arbetsmarknadsomr Borås 44% 56% 28% 14% 12% 29% 17% 11% 31% 51% 18% Arbetsmarknadsomr Trollhättan 40% 60% 28% 12% 14% 26% 15% 6% 25% 59% 16% Arbetsmarknadsomr Lidköping 45% 55% 30% 15% 13% 17% 13% 5% 24% 59% 17% Arbetsmarknadsomr Skövde 42% 58% 28% 13% 12% 21% 16% 4% 24% 59% 17% Västra Götaland 3:e kv % 57% 25% 12% 13% 30% 27% 9% 25% 51% 24% Västra Götaland 3:e kv % 51% 20% 16% 18% 35% 24% 16% 29% 46% 25% Riket 3:e kv % 56% 24% 14% 14% 29% 27% 12% 25% 51% 24% Arbetsmarknadsomr Göteborg Kommunerna: Göteborg och Öckerö Arbetsmarknadsomr Mölndal Kommunerna: Mölndal, Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille, Alingsås, Orust, Stenungsund och Tjörn Arbetsmarknadsomr Borås Kommunerna: Borås, Bollebygd, Mark, Herrljunga, Vårgårda, Svenljunga, Ulricehamn, Tranemo Arbetsmarknadsomr Trollhättan Kommunerna: Trollhättan, Grästorp, Mellerud, Vänersborg, Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Uddevalla, Strömstad och Tanum Arbetsmarknadsomr Lidköping Kommunerna: Lidköping, Essunga, Götene, Vara och Skara Arbetsmarknadsomr Skövde Kommunerna: Skövde, Falköping, Hjo, Karlsborg, Tibro, Tidaholm, Gullspång, Mariestad och Töreboda.