Finlands förslag till nätverket Natura 2000 / Nylands miljöcentral

Transkript

1 Finlands förslag till nätverket Natura 2000 / Nylands miljöcentral Område: Kyrkslätts skärgård (Kirkkonummen saaristo) Områdeskod: FI Areal: ha Kommun: Kyrkslätt, Ingå Adm.område: Typ av område: SPA (inkl.sci) Ansv.instans: Områdesbeskrivning: Nylands miljöcentral PB 36, Helsingfors Förslaget till Natura 2000 bildar en bred zon runt Kyrkslätts kuster. I väster sträcker det sig till Ingå Sommarn och i öster nästan till Esbogränsen. Området är ett representativt stycke skärgårdsnatur och inbegriper områden med mycket olika förhållanden, såväl inner, mellan som ytter skärgård inklusive vattenområden. Kusten representeras av Järsö och västra delen av Porkala udd, innerskärgården av Obbnäs skärgård och dessutom finns här också många ytterskärgårdskobbar. De flesta holmar är karga med klippstränder. På Sommarn och i vissa delar av Obbnäs skärgård finns dessutom sandstränder. På de största innerskärgårdsholmarna finns ställvis fina lundar. Obbnäs skärgård i väster är avstängd för allmänheten och används av försvarsmakten. Flera holmar uppvisar också minnen från den tid då området var uthyrt till Sovjetunionen. Försvarsväsendet använder området som övningsområde och för skjutövningar samt för militärt byggande. Här finns konstruktioner och anläggningar som hänför sig till försvaret. I mitten av det föreslagna området finns några holmar, flitigt utnyttjade som friluftsområden. Också Porkala är ett viktigt rekreationsområde. Sommarn, Rönnskär och Porkala udds strandklippor är mycket viktiga som fågelobservationsplatser under flyttningstiderna. Uppgifterna under punkt 3.1. gäller de naturtyper som ingår i området SCI FI Kyrkslätt skärgård är ett ytterst viktig som häckningsområde för ett stort antal fågelarter och framför allt som rastplats under flyttningen. Här vilar tusentals sjöfåglar under vårflyttningen, bl a alförrädare. Många marina fågelarter häckar här, men öarna och fastlandsstränderna har även de en variationsrik skogsflora och fauna. På ön Sommaren t ex häckar ca trettio fågelarter. Särskilt sandstränderna på Sommaren är viktiga för fåglarna. På den bergiga holmen Järsö häckar trädlärkan. Skyddsstatus: Privat naturskyddsområde 2 Statligt naturskyddsområde 4 Oskyddat 94 Prec. av skyddsstatus samt skyddsformer: Naturaområdet skyddas med stöd av naturvårdslagen, markanvändnings- och bygglagen, vattenlagen och miljöskyddslagen. Existerande skyddsområden: Inom förslaget till Natura finns nio områden fredade enligt naturskyddslagen. Störst är Träskö med omgivande vattenområden som ägs av Skogsforskningsinstitutet och är fredad

2 genom förordning. Också västra delen av Söderskär och Västerlandet hör till samma skyddsområde i Porkala skärgård. Träskö nationalpark grundades på 1930-talet, men upphörde under Porkalaparentesen. Naturskyddsområdet grundades på nytt år År 1999 inrättades Segelkobbarna som naturskyddsområde för att trygga fåglarnas häckning på typiska fågelskär i yttre skärgården. Naturskyddsområdet omfattar två skär med omgivande vatten. Övriga naturskyddsområden från väster räknat, är Sommaröarna i Ingå, Galjonsgrundets arkipelag med tillhörande vatten söder om Porkala udd, Salmen-arkipelagen ännu längre söderut, Sannskär söder om Mellan-Styrskär, kobbarna Kannskogsbrottet och Bergstadsbrottet med omgivande vatten sydost om Stora Mickelskären, Haga holmar och skär (bl.a. Enbusken och Rönnbusken) med omgivande vatten norr om de föregående, Brändö fågelskyddsområde på södra Stora Brännskär och holmarna söderom detta, samt Galjonsgrundets fågelskyddsområde som omfattar flera holmar i Natura-områdets nordvästra del. Om områdena införlivas i nätet Natura ändras inte skyddsbestämmelserna för dem. Skyddet av Naturaområdet med stöd av markanvändnings- och bygglagen: Största delen av Naturaområdet ingår i fastställda generalplaner som trätt i kraft med stöd av byggnadslagen. Dessa planer gäller som generalplaner med rättsverkningar enligt 211 i markanvändnings- och bygglagen. Med undantag av Obbnäs skärgård och Sommarn ingår hela det föreslagna området i delgeneralplanen för Kyrkslätts kust och skärgård. Planen fastställdes i början av oktober Planområdets västra del från Porkala udd till Salgrunden hör till det riksomfattande strandskyddsprogrammet. På de områden som hör till planen, men inte är fredade enligt naturskyddslagen skyddas förslaget till Natura med hjälp av markanvändnings- och bygglagen, dvs. beteckningarna i ifrågavarande plan. I delgeneralplanen har de föreslagna delområdena betecknats med SL-, SL/EP-, MU-, MU/s-, VR-, VR-1- och VR-EP. Gemensamt för dessa är att byggnadsrätterna överförts till andra områden med samma markägare. På SL-områden är gräv-, schaktnings-, ifyllnads- och utjämningsarbeten, avverkning och andra jämförbara åtgärder beroende av tillstånd enligt 124a byggnadslagen. Detta åtgärdsförbud är i kraft med stöd av 211 i markanvändnings- och bygglagen såsom en åtgärdsbegränsning som förutsätter tillstånd enligt 128 i markanvändnings- och bygglagen. Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsnejden ansvarar för den lagstadgade vattenkvalitetsövervakningen. På MU-områden får man bedriva jord- och skogsbruk och idka byggnadsverksamhet för dessa syften. På MU/s-områden måste man dessutom uppmärksamma de landskapsmässiga, kulturhistoriska eller andra värden som ligger till grund för områdesbeteckningen. På VR-områden får man i allmänhet uppföra byggnader, konstruktioner och anläggningar som befrämjar friluftslivet och också bygga friluftsvägar och -stigar. Bostäder och sidobostäder får finnas bara på platser som användes för detta ändamål då planen fastställdes. Antalet byggplatser får inte ökas och fritidsbostäder får inte omvandlas till permanent bosättning. Markanvändningen och byggandet måste beakta naturskydds- och landskapsskyddssynpunkter. Vid behov skall en användningsplan uppgöras för området. På VR-1-områden får man uppföra byggnader, konstruktioner och anläggningar som befrämjar friluftslivet och båttrafiken. Markanvändningen och byggandet måste beakta

3 naturskydds- och landskapsskyddssynpunkter. Vid behov skall en användningsplan uppgöras för området. VR/EP-områden får, utom för naturskydd och friluftsliv, också användas för försvarsmaktens behov. Obbnäs skärgård Obbnäs skärgård hör till det riksomfattande strandskyddsprogrammet och ägs av staten. Det förvaltas av Forsstyrelsen och utnyttjas av försvarsmakten så, att försvarsmaktens användningsrätt kvarstår. Forsstyrelsen och försvarsmakten bör vid behov i samråd göra upp en användnings- och nyttjande plan för att bevara naturvärdena i området. Vattenområdena Alla vattenområden med för fåglarna viktiga livsmiljöer som inte ingår i naturskyddsområdena skyddas genom vattenrättsligt tillståndsförfarande och med stöd av 65 och 66 i naturvårdslagen. Nätverk av skyddade kustområden och marina områden Området föreslås införlivas i HELCOMs (Helsingfors-kommissionen för skyddet av Östersjön) nätverket BSPA (Baltic Sea Protection Areas) med stöd av avtalet om skydd av Östersjöns marina miljö. Detta föranleder inga andra rättsverkningar utöverde som föranleds av nätverket Natura Naturtyper (%) i habitatdirektivet: 1110 Sublittorala sandbankar 1150 Flador, glosjöar och lagunliknande vikar 1170 Undervattensvegetation på hårda bottnar 1210 Annuell vegetation på kväverika driftvallar 1230 Vegetationsklädda kustnära havsklippor i Atlantkust eller Östersjökust 1620 Boreala skär och öar i Östersjön 1630 Boreala strandängar av Östersjötyp 1640 Boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön 3160 Naturliga dystrofa sjöar och småvatten 6430 Högörtängar 8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar 9010 Västlig taiga 9050 Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ 91D0 Skogsbevuxen myr Arter enl. bilaga II i habitatdirektivet: Arter enl. bilaga I i fågeldirektivet: A506 alförredare A234 gråspett A223 pärluggla A215 berguv A001 smålom A094 fiskgjuse A193 fisktärna A246 trädlärka A224 nattskärra A091 kungsörn A002 storlom A194 silvertärna A166 grönbena A075 havsörn

4 A007 svarthagedopping A236 spillkråka A338 törnskata A320 mindre flugsnappare A104 järpe A190 skräntärna A409 orre A068 salskrake A045 vitkindad gås Flyttfåglar: A006 gråhakedopping A028 häger A051 snatterand A312 lundsångare A054 stjärtand A169 roskarl A147 spovsnäppa A056 skedand A062 bergand A146 mosnäppa A065 sjöorre A099 lärkfalk A145 småsnäppa A066 svärta A144 sandlöpare A162 rödbena A202 tobisgrissla A049 gravand A200 tordmule A183 silltrut A096 tornfalk Övriga arter: alfågel ejder bläsand gråtrut storskrake fiskmås kanadagås praktejder knölsvan grågås strandskata havstrut storskarv skogsnäppa drillsnäppa skäggdopping gräsand kärrsnäppa kricka knipa småskrake vigg större strandpipare gluttsnäppa stinknäva skogssallat tulkört bergglim toppfrossört

5 käringtand stallört knippfryle gullviva kupandmat storrams gaffelbräken bergbräsma grusbräcka strandkål strandsenap vejde hasselbuske lövbinda strandråg hönsbär ask krusfrö saltarv myggblomster klibbglim ek blodnäva