Fortum. Behovsprövning av Natura-bedömning avseende markanvändningen på Hästholmen

Transkript

1 Fortum Behovsprövning av Natura-bedömning avseende markanvändningen på Hästholmen

2 (18) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING ARBETSGRUPP MATERIAL SOM ANVÄNDES VID BEHOVSPRÖVNINGEN BESKRIVNING AV NATURA-OMRÅDENA Natura 2000-området Källaudden-Virstholmen (FI )... 4 Områdets namn: Källaudden-Virstholmen... 4 Områdeskod: FI Areal (ha): 87 Kommun: Lovisa... 4 Adm. område: Havsområde (ej Nuts-omåde) 81 Områdestyp: SCI Natura 2000-området Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde (FI )...6 Områdets namn: Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde... 6 Områdeskod: FI Areal (ha): Kommuner: Pernå, Borgå, Lovisa, Strömfors 6 Adm. område: Havsområde (ej Nuts-omåde) 99 Områdestyp: SCI och SPA Andra Natura 2000-områden i näromgivningen BESKRIVNING AV KYLVATTENALTERNATIVEN OCH DERAS INVERKAN Nuläge Närintag och närutlopp av den tredje kraftverksenhetens kylvatten Fjärrintag och närutlopp med en tredje kraftverksenhet Fjärrintag och fjärrutlopp med en tredje kraftverksenhet Användning av kylvattnet från den tredje kraftverksenheten som fjärrvärme Luftkylning Samverkan med Fennovoimas kärnkraftverksprojekt INVERKAN PÅ NATURA-OMRÅDENA SLUTSATSER... 18

3 (18) 1 INLEDNING För Hästhomen i Lovisa har gjorts en miljökonsekvensbedömning av uppförandet av en tredje kärnkraftverksenhet. MKB-beskrivningen blev färdig våren Arbets- och näringsministeriet, som fungerade som kontaktmyndighet, uttalade sig om beskrivningen Vid miljökonsekvensbedömningen granskades bland annat inverkan av kraftverkets kylvatten på havsområdet. Olika intags och -utloppsalternativ granskades. Den gällande detaljplanen för Hästholmen, som fastställdes på och 1980-talen, möjliggör uppförandet av en tredje kraftverksenhet. Bland annat utvecklingen av inkvarteringsområdet, byggandet av en hamn för kraftverket och trafikarrangemangen kräver en uppdatering av detaljplanen. Beredningen av Lovisa stranddelgeneralplan, som även gäller kraftverksområdet, inleddes år Planförslaget färdigställdes våren I sina utlåtanden om utkastet till detaljplan för Hästholmen och förslaget till Lovisa stranddelgeneralplan framförde Nylands miljöcentral att planerna kan godkännas först då behovsprövningen enligt naturvårdslagen och utlåtandeförfarandet visar att naturvärdena i Natura 2000-området inte försämras i betydande omfattning. Miljöcentralen efterlyste ytterligare information om kylvattnets temperaturhöjande inverkan. Denna behovsprövning omfattar den av Nylands miljöcentral begärda prövningen. Nylands miljöcentral ombeds uttala sig om behovsprövningen. 2 ARBETSGRUPP Behovsprövningen gjordes av dipl.ing. Timo Huhtinen och FM Seija Väre från SITO Oy. 3 MATERIAL SOM ANVÄNDES VID BEHOVSPRÖVNINGEN 4 BESKRIVNING AV NATURA-OMRÅDENA Som utgångsmaterial för behovsprövningen användes statens miljöförvaltnings uppgifter om Natura 2000-områdena och positionsuppgifter, MKBbeskrivningen avseende kraftverksenheten Lovisa 3 och Fennovoimas MKB-beskrivning. Natura 2000-områdena i närheten av kraftverksområdet framgår från figur 4.1.

4 (18) Natura 2000-områden, SCI = skyddat enligt naturdirektivet, SPA = skyddat enligt fågeldirektivet, SPA/SCI = skyddat enligt båda direktiven Figur 4.1. Natura 2000-områden i närheten av Hästholmen. De Natura 2000-områden som kan beröras av den temperaturhöjande inverkan av kylvattnet från Lovisa kraftverk är Källaudden-Virstholmen samt Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde. Någon misstanke om att kylvattnet kunde inverka på andra Natura-områden föreligger inte. 4.1 Natura 2000-området Källaudden-Virstholmen (FI ) Områdets namn: Källaudden-Virstholmen Nedan följer Nylands miljöcentrals beskrivning av Natura 2000-området i översättning från finska. Områdeskod: FI Areal (ha): 87 Kommun: Lovisa Adm. område: Havsområde (ej Nuts-omåde) 81 Områdestyp: SCI Nyland (storområde) 19 Ansvarig: Nylands miljöcentral Beskrivning av området: Område i havsområdet och vid kusten i östra delen av Lovisa. Största delen av området är havsområde, men i området ingår även ett åsavsnitt i kustens riktning. De högsta topparna når över vattenytan som små sandöar. I områdets södra del finns två åsuddar och en flada.

5 (18) Jordmånen utgörs av sand och grus. Längs kusten finns många regiontypiska stora stenblock. Området är kulturhistoriskt viktigt. Öarna ägs i huvudsak av staten och förvaltas av Museiverket. Väster om området finns sjöfästningen Svartholm, vars historia även omfattar Natura-områdets öar. Fästningens begravningsplats finns på Begravningsholmen, medan grunderna till det gamla krutlagret finns på Krutkällarholmen. Området används för rekreation, med undantag för de minsta öarna. Lökören, Ledgrundet, Tallören. Rönnören och en ö som saknar namn är trädlösa skär. I Källa finns ett lägerområde och den närbelägna stranden används som badstrand. I områdets omedelbara närhet på fastlandet finns kärnkraftverkets underhållsområde. Det egentliga kraftverksområdet finns på den närbelägna ön Hästholmen. Det varma kylvattnet från kraftverket inverkar tidvis på Natura-området. Man har förberett sig på en utbyggnad av kärnkraftverket på kraftverksområdet, förutsatt att riksdagen fattar beslut om att bygga ut kärnkraften i Finland. Hästholmen är även möjlig som slutförvaringsort för det använda kärnbränslet. Åsavsnittet, som i åsskyddsprogrammet har bedömts som värdefullt på riksnivå, är representativt ifråga om vegetation, landskap, geomorfologi och landhöjning. Landhöjningen skapar långsamt nya sandiga strandavsnitt, vilket leder till fortlöpande växtsuccession. På de största öarna växer redan tallskog. Källaviken är en liten flada som på grund av landhöjningen ombildas till en glosjö. På de sandiga stränderna växer typiska växtarter, som är sällsynta på annat håll (bland annat kärrtörel, strandvial, saltarv och krissla). De grunda, sandiga havsbottnarna, som hyser representativ vattenvegetation och en representativ bottenfauna, är viktiga födosöksbiotoper för olika fåglar. De små trädlösa bankarna är rika på fåglar, bland annat tärnkolonier. Bottenarterna har inte inventerats. Skyddsstatus (%): Ås- eller bergsområde skyddat enligt marktäktslagen 100 % Precisering av skyddsstatus och realiseringsinstrument: Hela området omfattas av det riksomfattande åsskyddsprogrammet. Olika realiseringsinstrument tillämpas i Natura 2000-områdets olika delar. Inom havsområdena skyddas undervattensnaturen, havsbottnen och vattenkvaliteten på basis av vattenlagen. Den nuvarande och kommande användningen och underhållet av kraftverksområdet, den möjliga utbyggnaden av kraftverket och den eventuella slutförvaringen av använt kärnbränsle på kraftverksområdet äventyrar inte skyddet av Natura-området. För de av staten ägda öarna Virstholmen, Lökören, Arrestantholmen, Krutkällarholmen, Tallören, Rönnören och Begravningsholmen föreslås fredning på basis av naturvårdslagen och fornminneslagen. På de övriga landområdena inom områdets gränser tillämpas marktäktslagen/bygglagen. En del av området är E1-område (område som skall bevaras i naturtillstånd) enligt Lovisa detaljplan, som fastställdes Skyddet realiseras enligt planbestämmelserna i den fastställda planen. På övriga delar tillämpas marktäktslagen. Naturtyper enligt naturdirektivet (%): 1150 *Laguner Annuell vegetation på driftvallar Rullstensåsöar i Östersjön med litoral och sublitoral vegetation 78

6 (18) 1640 Sandstränder med perenn vegetation i Östersjön Lövsumpskogar av fennoskandisk typ 1 Arter i naturdirektivets bilaga II (%): Arter i fågeldirektivets bilaga I: A193 fisktärna, A194 silvertärna Flyttfåglar: Andra arter: fältmalört, strandvial, krissla, kärrtörel, saltarv, axveronika 4.2 Natura 2000-området Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde (FI ) Nedan följer Nylands miljöcentrals beskrivning av Natura 2000-området i översättning från finska. Områdets namn: Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde Områdeskod: FI Areal (ha): Kommuner: Pernå, Borgå, Lovisa, Strömfors Adm. område: Havsområde (ej Nuts-omåde) 99 Områdestyp: SCI och SPA Nyland (storområde) 1 Ansvarig: Nylands miljöcentral Beskrivning av området: Natura 2000-objektet är ett vidsträckt havsområde som sträcker sig från Lilla Pernåviken i Borgå i väster till gränsen för Nylands områdescentrums verksamhetsområde i öster. På havssidan sträcker sig området huvudsakligen till yttre gränsen för Finlands inre territorialvatten. Hela havsområdet inom gränsen ingår i Natura-området. I Natura-området ingår därtill markområden inom följande fastställda eller reserverade naturskyddsområden: 1. Lilla Pernåvikens fågelområde och Ekbacken i Sannäs, 2. Pernåvikens fågelområde och naturskyddsområden på privatägd mark, 3. naturskyddsområden på privat- och statsägd mark i Borgå, Pernå, Lovisa och Strömfors skärgårdar, av staten för naturskyddsändamål köpta områden, objekt som omfattas av strandskyddsprogrammet samt Gåsören, Gaddarna och lunden på Hasselö, Lilla Pernåviken och Pernåviken, i vilka Forsby å och Illby å rinner ut, hör till sydkustens djupaste vikar. Pernåvikarna och skärgården utanför bildar en cirka 20 kilometer lång organismkedja med klart varierande hydrologiska förhållanden. Saliniteten stiger från nästan noll till cirka en halv procent i riktning mot havet och vattenståndet varierar ibland kraftigt. Vattenkvaliteten längst in i vikarna har försämrats kraftigt av diffus belastning och av tätorterna inom avrinningsområdet. Bergrunden i väster och norr består av granit, i söder och öster av rapakivi.

7 (18) Området är landskapsmässigt viktigt. Miljön runt Pernåviken är enligt statsrådets principbeslut ett landskapsområde av riksintresse. Området används som övnings- och skjutområde av försvarsmakten och för militärt byggande. Inom området finns militära konstruktioner och anläggningar. Kylvattnet från Lovisa kraftverk inverkar tidvis på havsvattnets temperatur och isläget. Natura 2000-området utgör en ekologisk helhet av internationellt intresse. Organismsamhällena återspeglar tydligt skillnaderna i salinitet och andra miljöfaktorer. Pernåviken och Lilla Pernåviken är djupa (över 10 km) och smala brackvattenvikar, i vilka det söta åvattnets inverkan minskar i riktning mot havet. Eftersom området omfattar inre skärgård, mellanskärgård, yttre skärgård och öppet hav är naturtyperna och arterna många. Flera av Natura-områdets delar är värdefulla områden av riksintresse och ingår i olika skyddsprogram. Flera av naturtyperna i naturdirektivet förekommer i representativ omfattning. Områdets värde accentueras av förekomsten av flera arter som ingår i fågeldirektivet. Pernåviken och Lilla Pernåviken, som är näringsrika och rika på sjö- och vadarfåglar, är klassificerade som fågelvatten av internationellt intresse. Vikarna är viktiga viloplatser för flyttande fåglar. Skärgården omfattar flera viktiga fågelöar (bland annat Aspskär). Området är viktigt med tanke på skyddet av bland annat den utrotningshotade skräntärnan. Inom området finns även skär som är viktiga för den hotade gråsälen. Området har mångsidig vegetation. Öarna är i allmänhet klippiga, men även mycket representativa sand- och grusstränder förekommer (bland annat på Gåsören, Våtskärs nordöstra strand och på södra Hudö). De grunda, sandiga havsbottnarna är viktiga födosöksbiotoper för fåglar, fiskar och bottenorganismer. På stränderna förekommer representativa strandängar. De öar i Pernå som omfattas av strandskyddsprogrammet har bevarats obebyggda, vilket innebär att vegetationen är representativ. På stränderna finns även representativa ek- och lindlundar (bland annat Ekbacken i Sannäs, lindlunden på Baggholmen och Hasselödalen). Skyddsstatus (%): Statens naturskyddsområde 0 Privatägt naturskyddsområde 3 Oskyddat område 97 Precisering av skyddsstatus och realiseringsinstrument: Vattenområden Största delen av Natura-områdets vattenområden är vattendrag i behov av särskilt skydd enligt miljöministeriets specialarbetsgrupp för skydd av vattendrag (vesistöjen erityissuojelutyöryhmä). Vattenområdena öster om Hudö ingår i HELCOM:s (Helsingforskommissionen) BSPA-nätverk (Baltic Sea Protection Areas). Hela området föreslås bli anslutet till BSPA-nätverket, vilket får rättsverkningar utöver rättsverkningarna i Natura Inom Natura-områdets vattenområden skyddas undervattensnaturen, havsbottnen och vattenkvaliteten på basis av vattenlagen. Inom området regleras täkten av grus och annat jordmaterial, muddringen, vattenbyggandet, byggandet av större småbåtshamnar, hanteringen av avloppsvatten och etableringen av fiskodlingar enligt HELCOM:s rekommendationer. De befintliga hamnarna och farlederna får dock användas och underhållas, förutsatt att skyddskriterierna inte äventyras. Driften, underhållet och den eventuella utbyggnaden av Lovisa kraftverk äventyrar inte skyddskriterierna. Objekt som omfattas av det riksomfattande programmet för skydd av fågelvatten

8 (18) De innersta delarna av Lilla Pernåviken och Pernåviken, som är vattendrag i behov av särskilt skydd, omfattas av det riksomfattande programmet för skydd av fågelvatten. Områdena skyddas på basis av vattenlagen och/eller naturvårdslagen. Det privatägda naturskyddsområdet Ekbacken i Sannäs i Lilla Pernåviken ingår i Natura-området. De flesta av fågelskyddsområdena i Pernåviken är fredade som privatägda naturskyddsområden. Bland dessa kan nämnas Forsbyvikens, Gerbyvikens, Rödhällsfjärdens, Trollholmens och Forsösundets, Baggholmens (lunden), Pernåvikens samt Tjusterbys och Gerbys (lunden) naturskyddsområden. Objekt som omfattas av det riksomfattande strandskyddsprogrammet Skyddsprogrammet omfattar 12 separata områden i Pernå och Lovisa: Sandholmens öar, Pinnarudden, nordöstra Käldö, nordöstra Tjuvö, Ivarsholmens öar, Våtskärs östra strand, Våtskärs södra strand, Kejvsalös västra strand, Kejvsalös östra strand, Kejvsalös sydöstra strand, Storskarvens skärgård och Gråsälsklackarna-Klyvberget. Inom de områden som omfattas av strandskyddsprogrammet har skyddsområden inrättats på Tjuvö, Våtskär, Påsalö och Kejvsalö. På de landområden i Natura 2000-området som omfattas av strandskyddsprogrammet tillämpas bygglagen och/eller naturvårdslagen. Objekt som omfattas av det riksomfattande lundskyddsprogrammet Hasselödalen på södra Hasselö i Borgå omfattas av det riksomfattande lundskyddsprogrammet. Natura-området realiseras genom inrättandet av ett skyddsområde enligt naturvårdslagen. Det andra objektet, Ekbacken i Sannäs, är fredat som privatägda naturskyddsområde. Statens naturskyddsområden och områden som staten förvärvat i naturskyddssyfte Av statens naturskyddsområden ingår de i förordning fredade områdena Bisaballen, Grillskär och Söderskär i Strömfors i Natura Staten har förvärvat Hudö i Pernå som naturskyddsområde. Hudö ansluts till Östra Finska vikens nationalpark. Privatägda naturskyddsområden Utöver de ovan nämnda skyddsområdena i Pernåviken, Lilla Pernåviken och de skyddsområden som omfattas av strandskyddsprogrammet, omfattar Natura-området följande privatägda naturskyddsområden: Gåsholmen i Borgå, Mössholmen, Klovholmarna, Hamnholmen, Haverörn, Aspskär och Västra Båklandet, Storkobben och Bisaholmsklacken i Pernå samt Kuggen i Pernå och Lovisa. Nya områden som skall fredas enligt naturvårdslagen Gåsören i Pernå är skyddsobjekt i den fastställda regionplanen. Gåsören och det omgivande vattenområdet föreslås bli fredade enligt naturvårdslagen. Skären Gaddarna med omgivande vattenområde, som finns i närheten av yttre gränsen för Finlands inre territorialvatten i Pernå, föreslås bli fredade enligt naturvårdslagen. Skären är viktiga viloplatser för gråsälar. Ramsar-område Aspskärs fågelskyddsområde har redan tidigare upptagits på den internationella Ramsarförteckningen över värdefulla våtmarker. Nu föreslås hela området bli Ramsar-objekt. Detta får inte rättsverkningar utöver rättsverkningarna i Natura Försvarsmaktens verksamhet Skyddet av området begränsar inte försvarsmaktens verksamhet eller utvecklingsarbete. Naturtyper enligt naturdirektivet (%):

9 (18) 1150 *Laguner Rev Annuell vegetation på driftvallar Perenn vegetation på steniga stränder Vegetationsklädda havsklippor Rullstensåsöar i Östersjön med litoral och sublitoral vegetation Skär och små öar i Östersjön *Havsstrandsängar av östersjötyp Sandstränder med perenn vegetation i Östersjön Smala vikar i Östersjön Högörtsängar *Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ 0 91D0 Skogbevuxen myr 0 Arter i naturdirektivets bilaga II (%): 1364 Gråsäl Arter i fågeldirektivets bilaga I: A215 berguv, A193 fisktärna, A021 rördrom, A224 nattskärra, A307 höksångare, A127 trana, A194 silvertärna, A038 sångsvan, A166 grönbena, A119 småfläckig sumphöna, A072 bivråk, A236 spillkråka, A 379 ortolansparv, A037 mindre sångsvan, A338 törnskata, A104 järpe, A190 skräntärna, A122 kornknarr, A081 brun kärrhök, A151 brushane, x utrotningshotad art, x utrotningshotad art, x utrotningshotad art, A068 salskrake Flyttfåglar: alfågel, snatterand, årta, stjärtand, roskarl, bergand, sädgås, lärkfalk, svärta, rödbena, tordmule, tornfalk Andra arter: sillgrissla, lundsångare, vattenrall, mindre hackspett (ST), tobisgrissla, silltrut (ST), snyltstekellik glasvinge (SH), mottart (insekt), törelskottvecklare (SH), broskmålla, storrams, strandvial, marviol, vejde, vanlig lunglav (M), krissla, kärrtörel, hönsbär, tvåblad, korkmussling (M), saltarv, myska, jättestarr (SH)

10 (18) 4.3 Andra Natura 2000-områden i näromgivningen Andra Natura 2000-områden i näromgivningen är Kullafjärdens fågelvatten (FI ), Vahterpää flada (FI ) och Östra Finska vikens skärgård och vatten (FI ). Eftersom kraftverkets kylvatten inte kan inverka på dessa områden har de inte granskats närmare. 5 BESKRIVNING AV KYLVATTENALTERNATIVEN OCH DERAS INVERKAN På ön Hästholmen finns idag två kärnkraftverksenheter och en tredje är under planering. Verksamheten på kraftverksområdet och verksamhetens konsekvenser beskrivs i den MKB-beskrivning som färdigställdes våren Ifråga om konsekvenserna ansåg vissa myndigheter att utredningen om huruvida kylvattenarrangemangen kan ordnas så att Natura områdenas naturvärden inte påverkas var bristfällig. I denna beskrivning behandlas olika kylvattenlösningar och bedöms om de, genom sin temperaturhöjande inverkan på havsområdet, kan ha sådan menlig inverkan på Natura-områdena som avses i 65 naturvårdslagen I figur 5.1 presenteras olika områden och platser för intag och utlopp av kylvatten. Figur 5.1. Alternativa områden för intag (O1, O2 och O3) och utlopp (P1, P2 och P3) av den nya kraftverksenhetens kylvatten samt möjliga intags- och utloppsplatser. Ifråga om utloppsplatserna har man vid modelleringen nedan granskat närutlopp inom området P1 och fjärrutlopp inom området P2. Ifråga om intagsplatserna har man vid modelleringen nedan granskat närintag inom området O1 och fjärrintag inom området O2.

11 (18) 5.1 Nuläge Kylvattnet till de befintliga kraftverksenheterna tas väster om Hästholmen och släpps ut öster om Hästholmen. Nuläget sommartid Figur 5.2. Nuläget sommartid. Inverkan på havsvattnets temperatur vid sydvästlig vind (figuren till vänster) och nordostlig vind (figuren till höger). Natura-områdenas gränser är märkta med röda linjer. Nuläget vintertid Figur 5.3. Nuläget vintertid. De befintliga kraftverksenheternas inverkan på den relativa temperaturfördelningen (figuren till vänster) och istäcket i Hästholmens omgivning (figuren till höger). Det mörkblå området är isfritt och det ljusblå området är isfritt eller har endast ett tunt istäcke. Natura-områdenas gränser är märkta med röda linjer. 5.2 Närintag och närutlopp av den tredje kraftverksenhetens kylvatten Vid modelleringen har den nya kraftverksenhetens effekt (eleffekt) antagits vara den maximala, alltså MW.

12 (18) Inverkan på vattnets temperatur sommartid Figur 5.4. Inverkan av de befintliga kraftverksenheternas och den nya kraftverksenhetens (Lovisa 3) kylvatten sommartid (närintag och närutlopp) vid sydvästlig vind (figuren till vänster) och nordostlig vind (figuren till höger). Natura-områdenas gränser är märkta med röda linjer. Havsvattnets temperatur förändras inte inom Natura-områdena, utom något (mindre än 2ºC) i Natura-området Källaudden-Virstholmen vid nordostlig vind. Inverkan på vattnets temperatur vintertid Figur 5.5. Inverkan av de befintliga kraftverksenheternas och den nya kraftverksenhetens (Lovisa 3) kylvatten vintertid (när- eller fjärrintag och närutlopp). Det mörkblå området i den högra figuren är isfritt och det ljusblå området är isfritt eller har endast ett tunt istäcke. Natura-områdenas gränser är märkta med röda linjer. Området hålls isfritt där ytvattentemperaturen stiger med cirka 10ºC. Isen är svag (tunt istäcke) inom det område där ytvattentemperaturen stiger med 5-10ºC. Området med tunt istäcke når Natura-området söder om Hästholmen. 5.3 Fjärrintag och närutlopp med en tredje kraftverksenhet Inverkan på vattnets temperatur sommartid I fjärrintagsalternativet tas kylvattnet på stort djup, vilket gör att vattnet sommartid är kallare än ytvattnet. Då kylvattnet släpps ut uppskattas det vara endast 1ºC varmare än ytvattnet. Den ringa temperaturskillnaden har

13 (18) ingen praktiskt inverkan på temperaturen i det omgivande områdets ytvatten. Figur 5.6. Inverkan av de befintliga kraftverksenheternas och den nya kraftverksenhetens (Lovisa 3) kylvatten sommartid (fjärrintag och närutlopp) vid sydvästlig vind (figuren till vänster) och nordostlig vind (figuren till höger). Natura-områdenas gränser är märkta med röda linjer. Inverkan på vattnets temperatur vintertid Eftersom kylvattnet vintertid har samma temperatur vid när- och fjärrintag, gäller figur 5.5 även alternativet fjärrintag och närutlopp. 5.4 Fjärrintag och fjärrutlopp med en tredje kraftverksenhet Inverkan på vattnets temperatur sommartid I fjärrintagsalternativet tas kylvattnet på stort djup, vilket gör att vattnet sommartid är kallare än ytvattnet. Då kylvattnet släpps ut uppskattas det vara endast 1ºC varmare än ytvattnet. Den ringa temperaturskillnaden har ingen praktiskt inverkan på temperaturen i det omgivande områdets ytvatten. Figur 5.7. Inverkan av de befintliga kraftverksenheternas och den nya kraftverksenhetens (Lovisa 3) kylvatten sommartid (fjärrintag och fjärrutlopp) vid sydvästlig vind (figuren till vänster) och nordostlig vind (figuren till höger). Natura-områdenas gränser är märkta med röda linjer.

14 (18) Inverkan på vattnets temperatur vintertid Figur 5.8. Inverkan av de befintliga kraftverksenheternas och den nya kraftverksenhetens (Lovisa 3) kylvatten vintertid (när- eller fjärrintag och fjärrutlopp). Det mörkblå området i den högra figuren är isfritt och det ljusblå området är isfritt eller har endast ett tunt istäcke. Natura-områdenas gränser är märkta med röda linjer. Området hålls isfritt där ytvattentemperaturen stiger med cirka 10ºC. Isen är svag (tunt istäcke) inom det område där ytvattentemperaturen stiger med 5-10ºC. Området med tunt istäcke når Natura-området söder om Hästholmen. 5.5 Användning av kylvattnet från den tredje kraftverksenheten som fjärrvärme 5.6 Luftkylning Kylsystemet kan realiseras så att värmeenergin i kylvattnet leds genom en bergstunnel till huvudstadsregionen, där den används som fjärrvärme. Fjärrvärmealternativet förutsätter ett tillräckligt stort kundunderlag. Efterfrågan på fjärrvärme är störst vintertid. I fjärrvärmealternativet kan en tredjedel, cirka MW, av den nya kraftverksenhetens värmeenergi omvandlas till fjärrvärme, vilket minskar värmebelastningen på havsvattnet. Om kylvattnet tas på stort djup sommartid då behovet av fjärrvärme är litet, är kylvattnets utloppstemperatur ungefär densamma som ytvattnets. Detta innebär att den tredje kraftverksenheten knappast alls påverkar ytvattnets temperatur (Figur 5.7). Kärnkraftverk kan även kylas med luft. Vid luftkylning, som är tekniskt realiserbar, är värmebelastningen på havet försumbar. Luftkylning är dock inte lika effektiv som vattenkylning, vilket avsevärt minskar kärnkraftverkets eleffekt. 5.7 Samverkan med Fennovoimas kärnkraftverksprojekt I Fennovoimas miljökonsekvensbeskrivning avseende ett kärnkraftverk (Fennovoima, oktober 2008) beskrivs kylvattnets inverkan på havsvattnets temperatur (s ) samt samverkan med den planerade kraftverksenheten Lovisa 3 (s ).

15 (18) I Fennovoimas MKB-beskrivning modelleras kylvattnets genomsnittliga inverkan. I Lovisa kraftverks MKB-beskrivning modelleras den maximala inverkan, vilket innebär att modelleringsresultaten inte är direkt jämförbara. Figur 5.9 visar ytvattnets temperatur i nuläget (Lovisa 1 och 2 i drift) i juni (källa: Fennovoimas MKB-beskrivning). Figur 5.9.Ytvattnets temperatur i nuläget (Lovisa 1 och 2 i drift) i juni (källa: Fennovoimas MKB-beskrivning, s 183). Enligt figuren inverkar kylvattnet i nuläget på havsområdet öster om Hästholmen. I figur 5.10 modelleras temperaturstegringen i ytvattnet (0-1 meter) till följd av samverkan mellan Fennovoimas kraftverk och Lovisa 3 som medeltal för juni månad (Fennovoimas MKB-beskrivning, s. 312). Naturaområdenas ungefärliga gränser anges med röda linjer.

16 (18) Figur Temperaturstegringen i ytvattnet (0-1 meter) till följd av samverkan mellan Fennovoimas kraftverk och den planerade kraftverksenheten Lovisa 3 som medeltal för juni månad i alternativen Ay-Cy (Fennovoimas MKB-beskrivning, s. 312). Natura-områdenas ungefärliga gränser anges med röda linjer I figuren nedtill till vänster modelleras en situation där utloppsplatsen för kylvattnet från Lovisa 3 finns sydost om ön Hästholmen och Fennovoima har en kärnkraftverksenhet i drift. På basis av figuren konstateras att samverkan inte leder till temperaturhöjning i ytvattnet i Natura-området söder om Hästholmen. I figuren nedtill till höger modelleras en situation där Fennovoima har två kärnkraftsenheter i drift. Med utgångspunkt från figurerna konstateras att samverkan mellan kylvattnet från Lovisa kraftverk och Fennovoimas kraftverk inte märkbart höjer ytvattnets temperatur inom Naturaområdena.

17 (18) 6 INVERKAN PÅ NATURA-OMRÅDENA Konsekvenserna av de ovan beskrivna alternativen för Natura områdena beskrivs detaljerat i punkt 9.9 i MKB-beskrivningen för Lovisa 3. Tabell 6.1 innehåller ett sammandrag av konsekvenserna av de tre kraftverksenheternas kylvatten för Natura 2000-områdena Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde och Källaudden-Virstholmen. Tabell 6.1. Sammandrag av de alternativa kylningsmetodernas konsekvenser för Natura 2000-områdena. Alternativ Närintag - närutlopp Fjärrintag - närutlopp Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde Sommartid värms havsvattnet i Naturaområdet inte upp av kylvattnet. Vintertid stiger havsvattnets temperatur söder om Hästholmen vid gränsen mot Natura-området, vilket leder till att istäcket blir tunnare. Sommartid värms havsvattnet i Naturaområdet inte upp av kylvattnet. Vintertid stiger havsvattnets temperatur söder om Hästholmen vid gränsen mot Natura-området, vilket leder till att istäcket blir tunnare. Källaudden Virstholmen Vid nordostlig vind förekommer sommartid viss värmebelastning på områdets södra del. Vid nordostlig vind förekommer sommartid viss värmebelastning på områdets södra del. Fjärrintag - fjärrutlopp Sommartid värms havsvattnet i Naturaområdet inte upp av kylvattnet. Vintertid stiger havsvattnets temperatur söder om Hästholmen vid gränsen mot Natura-området, vilket leder till att istäcket blir tunnare. Vid nordostlig vind förekommer sommartid viss värmebelastning på områdets södra del. Fjärrvärmealternativ Sommartid värms havsvattnet i Naturaområdet inte upp av kylvattnet. Vintertid minskar värmebelastningen på havsvattnet med cirka en tredjedel (1 000 MW). Sommartid värms havsvattnet i Naturaområdet inte upp av kylvattnet. Luftkylning Luftkylning belastar inte havsområdet. Luftkylning belastar inte havsområdet.

18 (18) På basis av uppgifterna i tabellen ovan har inget av kylningsalternativen någon betydande inverkan på Natura 2000-områdenas skyddsgrunder. I miljöförvaltningens beskrivning av Naturaområdet Källaudden- Virstholmen (se ovan) sägs att den nuvarande och kommande användningen och underhållet av kraftverksområdet, den möjliga utbyggnaden av kraftverket och den eventuella slutförvaringen av använt kärnbränsle på kraftverksområdet inte äventyrar skyddet av Natura-området. 7 SLUTSATSER På basis av utredningen dras slutsatsen att det finns sådana kylningsalternativ för Lovisa kraftverks tredje kraftverksenhet som inte har betydande inverkan på Natura 2000-områdenas skyddsgrunder. Markanvändningen enligt detalj- och generalplanerna kan utformas så att Natura-områdena inte påverkas negativt. Med utgångspunkt från denna utredning konstateras att godkännandet av Lovisa stranddelgeneralplan och Hästholmens detaljplan inte förutsätter sådan bedömning som avses i 65 naturvårdslagen. Detta innebär att det inte finns sådana hinder för att godkänna planerna som avses i 66 naturvårdslagen.