MÅNADSTEXTER. månadsläxa. Namn:

Transkript

1 MÅNADSTEXTER månadsläxa Namn:

2

3 Delar i en nyhetsartikel En artikel följer nästan alltid samma upplägg, med samma delar: rubrik, ingress, brödtext och ibland mellanrubriker. Rubrik Rubriken skrivs med tydlig text (större och tjockare). Rubriken talar om vad texten handlar om. Den är till för att fånga läsarens intresse och få läsaren att vilja läsa artikeln. Den ska helst vara slagkraftig, säljande och (om artikelns innehåll tillåter) rolig. Få, korta och inga onödiga ord. Ingress Ingress är första delen av artikeln. Den är en slags sammanfattning av hela artikeln. Den ska locka till fortsatt läsning och visa vad artikeln handlar om, eftersom att rubriken inte alltid är helt tydlig. Den är kort, mellan ord och skrivs ofta med lite större och fetare stil. Brödtext Brödtexten är den löpande texten, själva artikeln. Mellanrubrik Mellanrubriker skrivs med lite tydligare text (större och tjockare). Mellanrubriker används för att bryta upp en lång artikel i kortare avsnitt. De är till för att göra artikeln mer lättläst. De sammanfattar vad kommande stycke handlar om och ska även locka till fortsatt läsning.

4 MÅNADSTEXT NYHETSARTIKEL Besvara dessa uppgifter på linjerade A4-blad eller skriv på dator och skriv ut, ta med dig till redovisningen. Ta även med artikeln till redovisningen. Redovisning: Hitta en nyhetsartikel Markera ut följande delar i artikeln: o rubrik o mellanrubrik / underrubrik o ingress o brödtext o ev. tillhörande bild o Vem har skrivit artikeln? Skriv följande på dator/randigt papper: o Berätta vad får du veta när du tittar på rubriken, underrubrikerna och bilden? o Gör en sammanfattning av artikeln som du berättar för gruppen. o Hur tror du personen i artikeln känner sig? Har du själv upplevt en liknande känsla/varit med om något liknande? o Välj ut ett stycke i artikeln som du läser upp för gruppen.

5 Delar i en faktatext En faktatext följer nästan alltid samma upplägg, med samma delar: rubrik, brödtext, underrubriker och ibland en faktaruta och/eller bild. Rubrik Rubriken skrivs med tydlig text (större och tjockare). Rubriken talar om vad texten handlar om. Faktaruta Punktform: I faktarutan är texten ofta skriven i punktform. Siffror: Är det mycket siffror som ska redovisas så görs det här. Bild I en faktatext visar bilden ofta vad texten handlar om. Bildtext Bildtexten står under eller bredvid bilden. Den berättar kortfattat vad bilden visar, ibland berättar den också vem som tagit bilden/var den är tagen från. Den är ofta skriven med lite mindre text. Underrubrik Underrubriken skrivs med lite tydligare text (större och tjockare). Underrubriker används för att bryta upp en lång faktatext i kortare delar. De är till för att göra texten mer lättläst. De sammanfattar vad kommande stycke handlar om. Brödtext Brödtexten är den löpande texten, själva faktatexten.

6 Hur vet jag att det är en faktatext? En faktatext är beskrivande och lägger fokus på t.ex. platser och händelser. En faktatext är inte personlig det är alltså inga värderingar eller slutsatser. Verb som är, visar att, består av, har, finns och ligger är vanliga. Ofta är texten byggd på följande sätt: 1. Presentation av vad som beskrivs 2. Beskrivning av vad man kan se med ögonen. 3. Djupare beskrivning av fakta som kräver att man tar reda på mer.

7 MÅNADSTEXT FAKTATEXT Besvara dessa uppgifter på linjerade A4-blad eller skriv på dator, skriv ut och tar med dig till redovisningen. Ta även med dig kopian av faktatexten. Redovisning: Hitta en faktatext. Kopiera faktatexten och markera ut följande delar: o rubrik o underrubrik o brödtext o ev. tillhörande bild/bilder och/eller faktaruta Svara på följande frågor, skriv följande på dator/randigt papper: o Vad får du veta när du tittar på rubriken, underrubrikerna och bilden/bilderna? o Vem har skrivit faktatexten? o Vad är syftet med att skriva texten? Välj ut 10 viktiga ord från faktatexten/ Gör en tankekarta. Välj ut ett stycke i faktatexten som du läser upp för gruppen.

8 Vad är Det var en gång skönlitteratur? Skönlitteratur är ett samlingsord för berättelser och andra texter skrivna utan att berätta något. Innehållet i skönlitterär bok kan vara påhittat eller innehålla delar av sanning. Skönlitteraturen kan innehålla verkliga platser, personer eller händelser, men oftare skildras sådant som författaren eller författarna fantiserat ihop. En skönlitterär bok har: En titel namnet på boken Författare den/de som skrivit boken Illustratör den/de som gjort bilderna och framsidan till boken (En baksidestext) den berättar något om vad boken handlar om Det finns olika typer av skönlitteratur, t.ex.: Deckare, kriminalare Fantasy Skräck Science fiction Äventyr Memoar (berättelse om en verklig människas liv) Poesi Dramatik

9 MÅNADSTEXT SKÖNLITTERATUR Besvara dessa uppgifter på linjerade A4-blad som du tar med dig till redovisningen eller skriv på dator, skriv ut och ta med. Redovisning: Läs en bok, välj en bok som du hinner läsa ut på tre veckor. Skriv: o bokens titel o författare o illustratör. Berätta kort vad boken handlar om: o Skriv vem huvudpersonen eller vilka huvudpersonerna är. o Var utspelar sig handlingen. T. ex i en stad, i en by, i Sverige, i England, i rymden, i en fantasivärld Välj ut en av personerna i boken och berätta: o Vad den personen gillar och inte gillar. o Hur hen ser ut. o Vad som gör personen glad eller ledsen. o Vad andra tycker om personen. (Om det inte står i boken, ska du skriva vad du tror och varför.) Vilken person i boken skulle du vilja vara? Varför? Välj ut ett stycke, högst en sida, som du tränar att läsa upp med inlevelse och flyt. Sätt betyg 1-5, där fem är bäst, och förklara varför boken fått det betyget.

10 Delar i en miljöbeskrivning I en miljöbeskrivning hittar du en förklaring på vem det är du möter i texten. Den är till för att berättelsen ska bli levande för läsare. I miljöbeskrivningen beskrivs saker som t.ex. karaktären eller berättaren hör, ser, luktar, känner och smakar. Det kan också beskrivas vilken känsla karaktären får när den befinner sig i miljön. I en miljöbeskrivning hittar du ofta många adjektiv (ord som beskriver hur någonting är). Även verb ( sånt som miljön gör ) kan användas för att tydliggöra vad en karaktär gör/ brukar göra. Fyra tips på hur du kan tänka när du gör en miljöbeskrivning: Beskriv miljön genom att 1. karaktären rör sig i omgivningen. 2. utgå från hur karaktären skulle se på omgivningen. (intressen, erfarenheter, minnen osv.) 3. utgå från hur karaktären mår sedan innan den kommer till i omgivningen. (rädd, spänd, trött, ensam osv.) 4. beskriva hur karaktären upplever omgivningen. (lukter, smaker, synintryck, känsla av ytor osv.)

11 MÅNADSTEXT MILJÖBESKRIVNING Redovisning: Hitta en miljöbeskrivning. Kopiera/ skriv ut stycket med miljöbeskrivningen och markera ut adjektiven och de verb som beskriver miljön. Nu är det dags för dig att bli producent av text. Skriv en miljöbeskrivning på linjerade A4-blad eller skriv på dator (t.ex. Drive eller Word) skriv ut och tar med dig till redovisningen. Du är ute och går på en lång promenad, du strosar runt och fastnar i dina egna tankar. Du hör ett plötsligt ljud och vaknar upp ur din dagdröm, du är på en helt okänd plats. Var är du? Använd minst 7 av orden i rutan nedanför. Använd 3 av adjektiven/verben du markerat i miljöbeskrivningen du hittat. Börja texten med meningen: Jag ser mig omkring, här har jag aldrig varit förr, det är brant, lummig, vildvuxen, karg, vidsträckt, knölig, snårig, ödslig, dunkel, tät, sunkig, forsande, gles, murken, forsande, flagnad, sprucken, unken, frän, förfallen, pampig, rymlig, antik, designad, sirligt, exklusiv, klart, välpolerad, skev, snirklig, magnifik, fuktigt, mulet, soligt

12 Delar i en personbeskrivning I en personbeskrivning hittar du en förklaring på vem det är du möter i texten. Den är till för att berättelsen ska bli levande för läsare. Personbeskrivningar ser olika ut i olika texter. I t.ex. en nyhetsartikel beskriv ofta personers klädsel och ålder medan ansiktsdrag och frisyr sällan är med. I en skönlitterär text beskrivs ofta utseendet på personerna för att tydliggöra deras personligheter. I en personbeskrivning hittar du ofta många adjektiv (ord som beskriver hur någonting är). Även verb (saker karaktären gör) kan användas för att tydliggöra vad en karaktär gör/ brukar göra. I en personbeskrivning beskrivs ofta: ålder, klädstil, frisyr, hobby, sysselsättning, särskilda drag, kön, kroppsspråk, kroppsbyggnad, ansikte, händer, fötter, röst, relation till andra karaktärer, sinnestämning, osv.

13 MÅNADSTEXT PERSONBESKRIVNING Redovisning: Hitta en personbeskrivning Kopiera/ skriv ut stycket med personbeskrivningen och markera ut adjektiven och verben. Nu är det dags för dig att bli producent av text. Skriv en personbeskrivning på linjerade A4-blad eller skriv på dator (t.ex. Drive eller Word) skriv ut och tar med dig till redovisningen. I huset bredvid ert har den flyttat in en person. En morgon/sen kväll är du ute och leker på gatan och er nya granne kommer mot dig. Använd minst 7 av orden i rutan nedanför. Använd 2 av adjektiven/verben du markerat i personbeskrivningen du hittat. Börja texten med meningen: Jag står ute på gatan och ser att en person närmar sig, det är min granne, en ung, knubbig, reslig, stillsam, munter, skakig, tanig, tovig, fårat, sminkat, blått, rött, fräknig, sprallig, sammanbiten, barsk, glättig, sävlig, svävande, mager, bastant, rund, lockigt, vältränad, stor, överlägsen, påhittig, elegant

14 - HEJ! Skriva en dialog En dialog är när två eller flera personer/karaktärer pratar med varandra. När man skriver en dialog kan man göra på olika sätt, använda talstreck eller använda citattecken. Talstreck Sätt ut ett talstreck, skriv sedan vad karaktären säger. Avsluta med,?. eller! Om du ska skriva vem som sagt något så sätter du,? eller! (inte.). Du fortsätter dessutom med liten bokstav och första när du är färdig med den meningen sätter du punkt. Tanten var röd i ansiktet. Hon tittade argt på barnen. -Nu slutar ni! Jag har fått nog, sa hon med en pipig och arg röst. -Att ni aldrig ska lyssna på vad jag säger, fortsatte hon ännu pipigare. Ofta används även ett kolon i slutet på raden innan om det är uppenbart att karaktären ska tala. Gubben var röd i ansiktet. Hon tog ett djupt andetag och vrålade: -Nu slutar ni! Jag har fått nog! samtidigt som han stampade med foten. Citattecken Använder du citattecknet kommer citattecknet efter punkten i meningarna. Om en mening i dialogen avslutas med!. eller? kan man ändå fortsätta med små bokstäver bakom. "Vad heter du då?" undrade killen. "Jag heter Rutger Simonsdotter." svarade Rutger och sträckte fram handen för att hälsa.

15 Vem säger vad? Som författare bör man i en dialog tydliggöra vem som säger vad. Det kan man göra genom att efter meningen som karraktären sagt skriva t.ex. sa han, sa hon, sa Rune. Hur säger hen det? För att göra texten med levande kan man även skriva hur personen låter när den säger något, t.ex. sa Agatha argt. Det här behöver inte göras hela tiden men med jämna mellanrum så att dialogen får mer djup. Ett annat sätt att ge lite djup är att förklara vad karaktären gör när hen säger nåt. T.ex. sa Margareta smaskande samtidigt som hon tog en till tugga från sin macka.

16 MÅNADSTEXT DIALOG Redovisning: Hitta en dialog i en text. Kopiera/ skriv ut sidan/stycket. Nu är det dags för dig att bli producent av text. Skriv en dialog på linjerade A4-blad eller skriv på dator (t.ex. Drive eller Word) skriv ut och tar med dig till redovisningen. Du väljer själv om du vill använda citattecken eller talstreck. Du är ute på din gata och leker, precis som du alltid brukar göra när det är lov. Plötsligt känner du att någon knackar dig på axeln, du vänder dig om Använd minst 3 av meningarna i rutan nedanför. Använd 1 av meningarna från den dialog du hittat. Börja texten med meningen: - Åh! Hej, kul att se dig - Vad har du gjort i sommar/i vinter? - Jag har så mycket att berätta! sa hon/han ivrigt. - Du ska bara veta hur mycket glass jag ätit, berättade jag och strök mig över magen. - Va!? - Vad gör du är? sa jag frågande. - Du skulle ha sett - Det var länge sedan! sa hon/han samtidigt som hon/han - Skulle inte du vara i/hos? - Jaa! Det lät ju grymt! Jag hoppade rakt upp samtidigt som jag svarade. - Ska vi gå hem till mig istället? frågade han/hon.