Notarietjänstgöringens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Notarietjänstgöringens"

Transkript

1 Idéskiss till Notarietjänstgöringens innehåll DV-rapport 2003:5

2 Domstolsverkets publikation: 2003:5 Produktionsår: 2003 Titel: Idéskiss till notarietjänstgöringens innehåll.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Projektets genomförande Rapportens upplägg Bestämmelser om notariemeriteringen Notarienämndens uppgift Tillsättandet av notarier Notarienämndens och regeringens uttalanden angående syftet med tjänstgöringen Juristkarriärer med krav eller önskemål på notariemeritering Vem bär ansvaret för notariens tjänstgöring Arbetet på domstol De senaste årens utveckling Allmänt om arbetet som notarie Arbetet som tingsnotarie Exempel på notarietjänstgöring i tingsrätt med större organisatoriska enheter och nya arbetsformer Arbetet som länsrättsnotarie Exempel på notarietjänstgöring i länsrätt med större organisatoriska enheter och nya arbetsformer Kombinerad notarietjänstgöring i tingsrätt och länsrätt Arbetstid och övertidstjänstgöring Betyg Överväganden - Hur skall notarietjänstgöringen utformas? Inledning Tydliga mål med notarietjänstgöringen Arbetsorganisation Arbetsuppgifter Arbetsuppgifter allmänt Arbetsuppgifter tingsnotarier Arbetsuppgifter länsrättsnotarier Introduktion Handledning Fadderverksamhet Uppföljningssamtal Arbetsbördan Övriga arbetsmiljöfrågor Kompetensutveckling Kompetensutveckling - Internt på domstolen Kompetensutveckling - Centralt Domstolsverket Hur går vi vidare? (48)

4 Innehållsförteckning bilagor Bilaga 1 - Projektdirektiv... 2 Bilaga 2 Sändlista enkäter... 6 Bilaga 3 Enkätsvar, presumtiva arbetsgivare där något formellt krav på notariemeritering inte finns9 Bilaga 4 Enkätsvar, presumtiva arbetsgivare där formellt krav på tingsmeritering finns Bilaga 5 Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöring vid tingsrätt Bilaga 6 Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöring vid länsrätt Bilaga förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion Bilaga förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion Bilaga 9 Avtal om arbetstidens förläggning vid Göteborgs tingsrätt Bilaga 10 Nacka tingsrätts arbetsbeskrivning för notarier Bilaga 11 Förslag till innehåll i notariepärm för tingsnotarier Bilaga 12 Förslag till innehåll i notariepärm till länsrättsnotarier Bilaga 13 Stockholms tingsrätt arbetsgivarpolicy Bilaga 14 Sammanställning av Domstolsverkets centrala kurser för notarier... 59

5 Sammanfattning Notarietjänstgöringen syftar till att ge unga jurister en värdefull inkolning i juridiskt arbete för fortsatt tjänstgöring inom främst rättsväsendet. Regeringen har uttalat att notarietjänstgöringen bör utformas så att de bästa juristerna även i framtiden skall se notarietjänstgöringen som ett attraktivt alternativ. För att detta skall kunna ske måste notarietjänstgöringen bl.a. ha ett högt meritvärde för presumtiva arbetsgivare efter notariemeriteringen. Detta kan tjänstgöringen bara få om notarierna utvecklas på ett positivt sätt under tjänstgöringstiden, både yrkesmässigt och personligt. För att så skall ske måste utgångspunkten för notarietjänstgöringen vara att notariernas kompetens utnyttjas på bästa sätt i verksamheten. Notarierna måste tilldelas adekvata och kvalificerade arbetsuppgifter. Vidare är det viktigt att notariernas tjänstgöring blir mer enhetlig över landet. Idag har lokala variationer utvecklats och utvecklas vid de drygt nittio underrätterna beroende på de olika förutsättningarna som finns. Mot denna bakgrund har denna idéskiss för hur tjänstgöringen bör vara utformad tagits fram. I kapitel 8 i idéskissen behandlas faktorer eller moment som påverkar notarietjänstgöringen. För vissa av dessa har förslag givits för att förbättra notarietjänstgöringen. Nedan redovisas den sammanfattning (med vissa tillägg) av överväganden som inleder varje avsnitt i kapitel 8 Överväganden Hur skall notarietjänstgöringen utformas samt en sammanfattning av kapitel 9, Hur går vi vidare? Inledning (Kapitel 8.1 sid. 29) Syftet med notarietjänstgöringen är att bereda notarier en allsidig utbildning. Tjänstgöringen skall även tillgodose ett arbetskraftsbehov vid domstolen. Notarierna är då en viktig del av beredningsorganisationen. Med andra ord skall tjänstgöringen ge notarien en praktisk inskolning i juridiskt arbete samtidigt som notarien tillsammans med övrig personal skall verka för att uppfylla domstolens verksamhetsmål. Lagmannen ansvarar såsom chef för notarietjänstgöringen. Tydliga mål med notarietjänstgöringen (Kapitel 8.2 sid. 30) Det bör finnas klart uppställda mål med notarietjänstgöringen. Målet med notarietjänstgöringen bör vara att notarien utvecklas under arbetet både yrkesmässigt och personligt så att han eller hon i det praktiska arbetet uppnår goda resultat inom följande områden. Skicklighet, omdöme, arbetsförmåga, förmåga att utrycka sig i tal och skrift, noggrannhet och ordning samt samarbetsförmåga. Med skicklighet avses säkerhet och snabbhet i arbetet samt förmåga att sätta sig in i nya arbetsuppgifter och omsätta sina juridiska kunskaper i arbetslivet samt faktiska yrkeskunskaper såsom att analysera och rättsutreda. Begreppet omdöme står i detta sammananhang för graden av allmän mognad och sunt förnuft hos notarien. Arbetsförmåga är notariens intresse, energi och prestationsförmåga samt uthållighet och förmåga att vid arbetsanhopning öka arbetstakten utan att kravet på säkerhet i arbetet eftersätts. Förmågan att uttrycka sig i tal bedöms utifrån hur tydligt och klart notarien kan 3 (48)

6 muntligen presentera, förklara och bemöta problem, omständigheter, fakta etc. Förmågan att uttrycka sig i skrift innebär att skriva tydligt och klart på ett vårdat språk. Med noggrannhet och ordning avses samvetsgrannhet, ordningssinne och tillförlitlighet. Samarbetsförmåga är förmågan att åstadkomma ett gott samarbete med såväl över-, sido- och underordnade som med andra myndigheter samt därutöver notariens uppträdande mot allmänheten. De krav domstolarna ställer på notarierna samt de uppställda målen måste klart tydliggöras för notarierna. Arbetsorganisation (Kapitel 8.3 sid. 31) Genom förändrade arbetsorganisationer kan notarieutbildningens kvalitet öka. Enhetliga rutiner bör finnas på domstolen. Verksamhetsplanering på arbetslagsnivå bidrar till att notarierna (och andra) blir medvetna om vad som förväntas av dem. Notarienämndens allmänna råd avseende tjänstgöringsstationer behöver revideras. Arbetsuppgifter allmänt (Kapitel sid. 34) Notarierna måste tilldelas adekvata och kvalificerade arbetsuppgifter. Samtliga domstolar bör upprätta en utbildningsplan, som är relativt detaljerad. Förslagsvis bör Notarienämnden i sina upprättade föreskrifter nämna att så bör ske. I utbildningsplanen bör framgå vilka mål som finns med notarietjänstgöringen samt vilka arbetsuppgifter och moment som notarierna kommer att genomgå. Om det är möjligt är det också lämpligt om det i utbildningsplanen framgår när i tiden domstolen har som målsättning att tilldela de olika arbetsuppgifterna och momenten till notarierna (givetvis med reservation för notariernas individuella förutsättningar) samt om vissa arbetsuppgifter och moment kommer att minska i omfattning efter en tids tjänstgöring. Även domstolens policy och rutiner vad gäller introduktion, handledning, fadderverksamhet, uppföljningssamtal, arbetsmiljöfrågor samt kompetensutveckling bör klart framgå av utbildningsplanen. Efter notariemeriteringen bör notarierna vara generalister och bör kunna skriva, föredra, rättsutreda och analysera samt ha erhållit en god insyn i hur en domstol arbetar både internt och externt. I rapporten finns exempel på moment och arbetsuppgifter som notarierna bör ha genomgått. Det bör utredas om det är lämpligt att genomföra en kombinerad tjänstgöring i länsrätt och tingsrätt även om domstolarna inte har gemensam lagman. Introduktion (Kapitel 8.5 sid. 38) Samtliga domstolar bör ha rutiner för att innan tjänstgöringens början hälsa den nya notarien välkommen till sin arbetsplats. Domstolsverket bör i samarbete med domstolarna arbeta fram en broschyr där notariernas roll och uppgifter framgår. Broschyren bör kunna användas dels som introduktionsmaterial till notarierna, dels som informationsmaterial för att marknadsföra vad notariemeriteringen innebär. Samtliga domstolar bör ta fram en väl genomarbetad introduktionsplan för notarierna. 4 (48)

7 Vid varje byte av arbetslag eller tjänstgöringsstation bör notarien få en viss introduktion och ett planeringssamtal bör alltid hållas. En notariepärm bör upprättas där lämpliga och viktiga dokument för notarierna som t.ex. rutiner och mallar samlas. Notariepärmen bör finnas på ett lättillängligt ställe som t.ex. en egen sida eller mapp på domstolens intranät. Handledning (Kapitel 8.6 sid. 40) All personal i domstolen bör ta ansvar för alla notariers utveckling och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Det bör finnas en utsedd handledare till notarien. Handledningsansvaret kan växla. Handledningen måste vara tydlig och handledarens uppgifter skall klart framgå. Handledarens uppgift bör bl.a. vara att introducera eller se till att notarien blir introducerad i de arbetsrutiner som gäller i arbetsgruppen, informera om vilka krav som ställs på notarien, ge återkoppling om notariens arbetsprestationer och vara den som notarien kan vända sig till med allehanda frågor. Reglering över att handledare skall utses bör införas i Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd. Fadderverksamhet (Kapitel 8.7 sid. 41) Viktigare än ett formaliserat faddersystem är att man vid domstolen har en kultur som innebär att man hjälper andra, särskilt nyanställda. I första hand är det ett chefsansvar att arbeta fram en sådan kultur men det är också ett medarbetaransvar. Uppföljningssamtal (Kapitel 8.8 sid. 41) Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd i fråga om uppföljningssamtal bör revideras. Notarien bör erhålla minst ett uppföljningssamtal efter halva tiden i arbetslaget eller på tjänstgöringsstationen samt ett när notarien lämnar arbetslaget eller tjänstgöringsstationen. Återkopplingen till notarien måste ges i form av konstruktiv kritik, både positiv och negativ. Det är viktigt att någon obehaglig överraskning inte uppkommer för notarierna i samband med erhållandet av slutbetyget. I samband med att notarien byter arbetslag eller tjänstgöringsstation bör återkoppling ges inom samtliga områden som betyg ges i. Arbetsbördan (Kapitel 8.9 sid. 43) Notariernas arbetsbörda måste vara rimlig. För att komma till rätta med övertidsarbetet krävs bl.a. ett aktivt och tydligt ledarskap och ett starkt handledarskap samt att notarierna själva vågar säga ifrån när arbetsbelastningen blir för hög. En arbetsorganisation med mer lagarbete medför att förutsättningarna för planeringen av arbetsfördelningen förbättras. Detta bör i sin tur leda till mindre övertidsarbete för notarierna. 5 (48)

8 Övriga arbetsmiljöfrågor (Kapitel 8.10 sid. 44) För att förändra arbetsmiljön för notarierna i en positiv riktning krävs ett bra ledarskap. Alla medarbetare har ett ansvar för arbetsmiljön. Kompetensutveckling (Kapitel 8.11 sid. 45) Kompetensutveckling sker i huvudsak genom det praktiskt arbetet men också genom, interna, centrala och regionala utbildningar, studiebesök, studier av litteratur och tidskrifter och inte minst i diskussioner med erfarna medarbetare. Domstolarna bör sträva efter att stimulera till att det finns en kultur där personalen utbyter och för över kunskap/kompetens från medarbetare till medarbetare. Kompetensutveckling - Internt på domstolen (Kapitel sid. 46) De erfarenheter och kunskaper som notarien får genom det vardagliga arbetet på domstolen utgör basen i notarieutbildningen. Denna bas behöver kompletteras med viss renodlad intern undervisning. Kompetensutveckling - Centralt Domstolsverket (Kapitel sid. 46) Det utbildningspaket som Domstolsverket tillsammans med representanter från domstolarna har arbetat fram för notarierna är att anses som obligatoriska. Det är domstolens uppgift att se till att notarien deltar i utbildningen. Domstolsverket planerar att arbeta fram mer detaljerade kursbeskrivningar som kan skickas ut till domstolarna. Hur går vi vidare? (Kapitel 9 sid. 48) Rapporten kommer att spridas till domstolarna och andra intressenter. Domstolarna bör se över notariernas tjänstgöring på domstolen för att se om förändring avseende tjänstgöringen bör göras. Notarienämnden bör se över föreskrifterna. Domstolsverket bör ta fram det informationsmaterial som föreslås. Vidare planerar Domstolsverket att arbeta fram mer detaljerade kursbeskrivningar som kan skickas ut till domstolarna för att dessa skall få bättre information om vad notarierna lärt sig på varje kurs. 6 (48)

9 1 Bakgrund Notarietjänstgöringen syftar till att ge unga jurister en värdefull inskolning i juridiskt arbete för fortsatt tjänstgöring inom främst rättsväsendet. Den utgör ett viktigt komplement till den utbildning som förvärvats genom universitetsstudierna. Tjänstgöringens innehåll regleras av notarieförordningen (1990:469) och förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion, förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion samt Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöring vid tingsrätt respektive länsrätt. Även om det finns centrala regler för innehållet och genomförandet av notarietjänstgöringen så har lokala variationer utvecklats och utvecklas vid de drygt nittio underrätterna beroende på de olika förutsättningar som finns t.ex. i fråga om underrättens storlek. På vissa domstolar får notarierna i stor omfattning regelmässigt förordnanden att bereda och handlägga mål på eget ansvar medan detta är sällsynt på andra domstolar. Från Juseks sida har framförts att notarierna på tingsrätterna i stor utsträckning måste arbeta övertid. På länsrättssidan är inte det förhållandet lika påtagligt. En viktig del i reformarbetet inom domstolsväsendet är att renodla domarrollen. Detta får även följdverkan på notariernas uppgifter. Omorganisationen av fastighetsinskrivningsverksamheten till endast sju tingsrätter och bouppteckningsverksamhetens övergång till skatteförvaltningen förändrar också till viss del notariernas tjänstgöring på tingsrätterna. En viktig utgångspunkt för notarietjänstgöringen är att notariernas kompetens utnyttjas på bästa sätt i verksamheten. Mot denna bakgrund och de skillnader i notarietjänstgöringens innehåll som finns samt med hänsyn till dels syftet med notarietjänstgöringen, dels de organisatoriska förändringar som skett är det angeläget att en idéskiss för hur tjänstgöringens innehåll tas fram. Syftet med projektet har således varit att ta fram en idéskiss för hur notarietjänstgöringen bör vara utformad. Idéskissen skall enligt direktiven utformas med utgångspunkt från att tjänstgöringen skall bli mer enhetlig över landet, att tjänstgöringens utbildningsinslag bör tydliggöras genom att det klargörs vilka arbetsuppgifter som bör ingå i tjänstgöringen, att tjänstgöringens innehåll skall utformas så att det skapas likvärdighet mellan tjänstgöring på tingsrätt och länsrätt vid rekrytering av fiskaler till hovrätt och kammarrätt samt att notariernas tjänstgöring skall kunna fullgöras inom ramen för de regler och avtal som gäller för anställda inom domstolsväsendet. Av direktiven, bilaga 1, framgår de givna projektmålen. Huvudmålet är att ta fram en idéskiss som skall innehålla förslag om var tyngdpunkten i tjänstgöringen bör ligga samt vad notarierna bör arbeta med under olika skeden och vilka befogenheter och ansvar som notarierna bör anförtros för att de ovan angivna syftena tillgodoses. 7 (48)

10 Domstolsverkets ambition har varit att idéskissen skall kunna användas vid lagmännens planering och utformning av notariernas tjänstgöring på respektive domstol. Domstolsverket har tidigare i år lämnat ett förslag till regeringen att öppna möjligheten för hovrätter och kammarrätter att anställa notarier. Detta förslag bereds för närvarande i regeringskansliet. Denna idéskiss har begränsats till att avse den tjänstgöring som sker i tingsrätt och länsrätt. 1.1 Projektets genomförande Projektet har haft en projektorganisation bestående av en styrgrupp, arbetsgrupp och en referensgrupp. Styrgruppen har bestått av: Chefsjuristen Charlotte Brokelind Enhetschefen Monica Dahlbom Enhetschefen Birgitta Holmgren Personalchefen Elisabeth Thoor Projektgruppen har bestått av: Rådmannen Britt Björneke Personalhandläggaren Richard Ekstrand Hovrättsassessorn Anna Witte Notarien Susanne Berens Chefsrådmannen Ingrid Fenborn Rådmannen Björn Johansson Lagmannen Ylva Johansson Rådmannen Anders Mattsson Rådmannen Gerd Möllers Referensgruppen har bestått av: Advokaten Mats Bendrik Hovrättslagmannen Olof Forssberg Domstolssekreteraren Elisabeth Grunnon Lagmannen Rune Nygren Kammarrättslagmannen Susanne Nylund Utbildningschefen Maud Pihlqvist Lagmannen Jan Warén Professorn Peter Westberg Domstolsverket Domstolsverket Domstolsverket Domstolsverket Domstolsverket Domstolsverket Domstolsverket, Projektledare Jusek Stockholms tingsrätt Länsrätten i Västerbottens län Länsrätten i Västernorrlands län, Ångermanlands tingsrätt, Notarienämnden Länsrätten i Skåne län Göteborgs tingsrätt Advokatsamfundet Svea hovrätt ST-domstol Länsrätten i Dalarnas län Kammarrätten i Stockholm Riksåklagaren Halmstads tingsrätt Lunds universitet I projektet har förordningar, instruktioner och anvisningar avseende notarietjänstgöringen och arbetsorganisationer studerats. Tidigare genomförda utredningar i fråga om bl.a. notarietjänstgöringen samt tidigare genomförda och redovisade enkäter där notariernas arbetssituation berörts har gåtts igenom. Utbildningsplaner för notarierna från ett flertal domstolar samt domstolarnas arbetsorganisationer har studerats. Vidare har uppgifter avseende notariernas tjänstgöring inhämtats från ett flertal domstolar. Enkätundersökningar har genomförts. Enkäterna har riktats till presumtiva arbetsgivare såsom mottagare av notarier. En enkät har riktats till presumtiva ar- 8 (48)

11 betsgivare där något formellt krav på notariemeritering inte finns (totalt 64 enkäter) och en till presumtiva arbetsgivare där notariemeritering utgör ett formellt krav för anställning (totalt 26 enkäter). Av bilaga 2 framgår till vem enkäterna utsänts och i bilaga 3 och 4 redovisas de svar som inkommit. På enkäten riktad till presumtiva arbetsgivare där ett formellt krav på notariemeritering inte finns svarade 26 arbetsgivare och på enkäten riktad till presumtiva arbetsgivare där ett formellt krav på notariemeritering finns för anställning svarade 20 arbetsgivare. Styrgruppsmöten, arbetsgruppsmöten och ett referensgruppsmöte har hållits. 1.2 Rapportens upplägg I rapporten redovisas bestämmelser om notariemeriteringen, Notarienämndens uppgifter, tillsättandet av notarier, Notarienämndens och regeringens uttalande angående syftet med tjänstgöringen, vem bär ansvaret för notariens tjänstgöring och arbetet på domstol. Därefter följer ett kapitel med överväganden där olika faktorer eller moment behandlas som påverkar notarietjänstgöringen. För vissa av dessa har förslag givits för att förbättra notarietjänstgöringen. I rapportens sista kapitel redovisas förslag på hur vi går vidare med det fortsatta arbetet för att förbättra notarietjänstgöringen. 9 (48)

12 2 Bestämmelser om notariemeriteringen Bestämmelser om notariemeritering finns i notarieförordningen (1990:469), förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion (tingsrättsinstruktionen) och förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion (länsrättsinstruktionen). Vidare har Notarienämnden utfärdat föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöringen (se bilaga 5, Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöring vid tingsrätt och bilaga 6, Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöring vid länsrätt). Notarietjänstgöring fullgörs efter juris kandidatexamen eller juristexamen och fullgörs under en tid av två år. Notarietjänstgöringen kan ske på tingsrätt eller länsrätt eller båda slagen av domstolar. Vid tjänstgöring på båda slagen av domstolar är tjänstgöringstiden två år och sex månader. Även tjänstgöring hos annan arbetsgivare kan få tillgodoräknas som notarietjänstgöring. Sådan utbytestjänstgöring kan fullgöras vid statlig myndighet för närvarande sker sådan vid kronofogdemyndighet, Riksskatteverket, Allmänna reklamationsnämnden, Justitiedepartementet och hos Justitiekanslern. Föreskrifter härom har utfärdats av Notarienämnden. Utbytestjänstgöringen skall alltid ligga i tiden före all domstolstjänstgöring. Efter särskild prövning får även annan tjänstgöring hos en annan arbetsgivare som har ett allmänt juridiskt värde samt ett värde för fortsatt arbete vid tingsrätt eller länsrätt och som fullgjorts efter juristexamen tillgodoräknas som notarietjänstgöring. En förutsättning är dock att arbetet skett under ledning av annan erfaren jurist. Den längsta tid som då får tillgodoräknas är sex månader. Exempel på sådan annan tjänstgöring är arbete på advokatbyrå, arbeta på statlig eller kommunal myndighet på juristbefattning, föredragande på länsrätt, bankjurist och arbete på juridisk avdelning på privata bolag. Enligt 5 notarieförordningen (1990:469) förvärvas notariemeritering av den som på ett tillfredsställande sätt fullgör notarietjänstgöringen. Notarien skall därvid ha utfört domaruppgifter som avses i 17 och 18 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion eller 20 och 21 förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion (paragrafernas lydelse samt 16 tingsrättsinstruktionen och 19 länsrättsinstruktionen finns i bilaga 7 och 8). Även i Notarienämndens föreskrifter framgår att notarierna skall utföra domargöromål enligt dessa paragrafer. Detta innebär följande. Alla tingsnotarier bör ha handlagt ärenden/mål som rör Inregistrering av bodelningshandlingar Äktenskapsförord Gåvor mellan makar Otvistiga ärenden om förmyndarskap eller godmanskap Bötesmål Konkursärenden Mål om äktenskapsskillnad, vårdnad om barn och barns boende som har inletts genom gemensam ansökan Ärende enligt lagen om felparkeringsavgift Otvistiga ärenden enligt lagen om domstolsärenden 10 (48)

13 Förberedelse i tvistemål där förlikning om saken är tillåten samt vid huvudförhandling som hålls i förenklad form Huvudförhandling i vissa FT-mål Besluta om avskrivning i tvistemål Meddela tredskodom, dom i anledning av talan som medgivits eller eftergivits och stadfästa förlikning Alla länsrättsnotarier bör ha handlagt mål som rör Återkallelse av körkort, körkortstillstånd eller traktorkort Återbetalning av studiemedel eller studielån Bistånd enligt socialtjänstlagen Fråga av betydelse för inkomstbeskattning, dock endast om värdet av vad som yrkas i målet uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet Andra mål som av enkel beskaffenhet som inte kräver särskild erfarenhet Notarietiden om tjänstgöringstiden är två år - förlängs om notarien är frånvarande fler än 24 arbetsdagar av annan anledning än semester under tjänstgöringen. Detta kan bli aktuellt vid t.ex. föräldraledighet, värnpliktstjänstgöring eller ledighet för studier. Notariemeritering har den förvärvat som på ett tillfredsställande sätt fullgjort notarietjänstgöringen. I 6 notarieförordningen regleras att bevis om notariemeritering utfärdas av den domstol där tjänstgöringen avslutats. Av beviset skall framgå hos vilka arbetsgivare och under vilken tid anställningen varat. 11 (48)

14 3 Notarienämndens uppgift Notarienämndens uppgift regleras i 12 notarieförordningen. Av paragrafen framgår att Notarienämnden har till uppgift att avgöra ärenden som överklagas till nämnden, ge föreskrifter för notarietjänstgöring och notariemeritering, fullgöra vad regeringen i övrigt bestämmer. Domstolsverket sköter kansligöromålen åt nämnden, som i övrigt är fristående från verket. Ärendena avgörs efter föredragning och Domstolsverket svarar för beredning och föredragning av ärendena. Beslut om antagning till notarietjänstgöring och beslut i ärenden enligt 3-5 notarieförordningen får överklagas till Notarienämnden. Notarienämnden sammanträder ca 4-5 gånger per år. Eftersom Notarienämnden har till uppgift att ge föreskrifter för notarietjänstgöring och notariemeritering har Notarienämnden vartannat år gjort inspektionsresor till underrätterna för att få en uppfattning om hur notarietjänstgöringen fungerar ute på domstolarna och om Notarienämndens föreskrifter följs. Vid inspektionsresorna till domstolarna har Notarienämnden träffat och intervjuat lagmannen, rådmännen, notarierna och den utbildningsansvarige på domstolen. Efter besöket på domstolen upprättas minnesanteckningar och Notarienämnden har, vid behov, hänvisat till andra domstolar som har bra rutiner. Några sanktionsmedel när föreskrifterna inte följs finns inte. 12 (48)

15 4 Tillsättandet av notarier Som tidigare redogjorts för fullgörs notarietjänstgöringen efter juris. kandidatexamen eller juristexamen. Efter fullgjord examen skall studenterna enligt målbeskrivning i 9 högskolelagen (SFS 1992:1434) och punkt 16 högskoleförordningens examensordning (SFS 1993:100, bilaga 2) erhållit följande kunskap. 9 Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Punkt 16. För att erhålla juris kandidatexamen skall studenterna ha förvärvat sådana teoretiska kunskaper och färdigheter främst inom civilrätt, processrätt, straffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt, finansrätt och internationell rätt som behövs för att kunna komma ifråga för anställning som domare och verksamhet som advokat, förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser, förvärvat kunskaper om hur fysiskt och psykiskt våld påverkar kvinnor och män, fått insikt i sådana ämnesområden, t.ex. rättshistoria, allmän rättslära och ekonomi, som kan vara av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna. Högskoleverket (HSV) konstaterar i sin rapport (2000:1) att examensfrekvensen för de juridiska utbildningarna är låg vid alla lärosäten. Av de studenter som påbörjar en juris kandidatexamen är det inte vid något lärosäte mer än 60 procent som avlägger en hel examen och i flera fall långt färre. Andelen studenter som avbryter studierna är mycket hög. Exempelvis slutar 30 procent av studenterna vid Göteborgs universitet redan under första året. Förhållandet är liknande vid de andra lärosätena. Ett annat mått på den dåliga genomströmningen är att studietiden för juris kandidatutbildningarna i många fall är betydligt längre än den avsedda. Av dem som avlägger examen vid Göteborgs universitet tar ca 25 procent ut sin examen efter fyra och ett halvt år. Vid Stockholms universitet är endast 28 procent färdiga efter fem år. Vid Uppsala universitet är cirka 40 procent av studenterna färdiga först efter fem och ett halvt år. Fördröjningen kan enligt HVS ha många orsaker, men en viktig förklaring är sannolikt att många studenter har vän- 13 (48)

16 tat med att tentera för att få bättre resultat och därmed bättre förutsättningar att antas till notarietjänstgöring. HSV konstaterar att det förhållandet att en övervägande majoritet av studenterna kan komma ifråga för notarietjänstgöring leder till en anmärkningsvärd betygshets, vilket medför att många studenter säger sig uppleva en känsla av otillräcklighet, som kan inverka menligt å studier och hälsa. Betygshetsen kan också leda till att många studenter hoppar av sina studier och att lärosätena möter studenter som inte i rimlig omfattning tillgodogör sig ett vetenskapligt förhållningssätt. Den medför vidare en förlängd studietid. Antalet examinerade juris kandidater är ca 1000 per år. Domstolsverket har under senare år anställt ca 400 notarier per år. Eftersom de flesta studenter är intresserade av att erhålla notariemeritering är konkurrensen om tjänstgöringsplatserna hård. Notarier anställs av Domstolsverket efter de sökandes examensbetyg och sidomeriter. I det urvalssystem som tillämpas vid anställning av notarier är examensbetygen den viktigaste och tyngst vägande meriten. Vidare pågår nu även en försöksverksamhet med intervjuförfarande som ett komplement till övriga meriter vid anställning. Ett knappt 30-tal domstolar deltar i försöksverksamheten, huvudsakligen mindre domstolar. De domstolar som vill intervjua sökanden innan anställning kan anmäla detta till Domstolsverket som sedan tar ut fem sökanden för intervju som domstolarna själva håller. Denna försöksverksamhet har tillkommit efter ett förslag från en arbetsgrupp tillsatt av Domstolsverket som bl.a. hade till uppdrag att överväga om Domstolsverkets urvalsmetoder vid rekrytering kunde ändras (DV-rapport 2001:4). Någon utvärdering av försöksverksamheten är ännu inte gjord eftersom den bara pågått en kort tid. Under projektarbetet har från vissa håll framhållits att ett intervjuförfarande bedöms vara tids- och resurskrävande. Detta kan vara orsaken till att intresset från domstolarna att tillämpa intervjuförfarande inte varit så stort. En annan orsak kan vara att domstolarna anser att ett intervjuförfarande inte tillför så mycket eftersom de redan idag får mycket duktiga notarier som uppfyller domstolarnas förväntningar. 14 (48)

17 5 Notarienämndens och regeringens uttalanden angående syftet med tjänstgöringen I Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöring vid tingsrätt och länsrätt, båda antagna den 26 januari 1998, anges att Notarietjänstgöring vid tingsrätt/länsrätt syftar till att bereda notarien en allsidig utbildning och skall tillgodose ett arbetskraftsbehov vid tingsrätten/länsrätten. Föredragande statsråd har i prop. 1989/90:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1990/91 bil 4, s. 67 sagt följande om notarietjänstgöringen. Jag har tidigare varit inne på betydelsen av att notarierna såväl i domstolsarbetet som i arbetet vid en utbytesmyndighet ges adekvata och utvecklande arbetsuppgifter. Visserligen kan man inte bortse från att notarien under notariemeriteringen inte bara genomgår en praktisk utbildning utan också utför viktigt arbete för den domstol eller den myndighet där notarien tjänstgör. Jag anser ändock att det kan finnas skäl att i framtiden ge utbildningsmomentet en mera framträdande roll utan att det egentligen bör medföra någon nackdel ur effektivitetssynpunkt. Vad särskilt gäller tjänstgöringen i domstol är det från utbildningssynpunkt mest värdefulla inslaget den erfarenhet som notarien i arbete på en domarrotel får av hur man bereder och handlägger målen, hur man praktiskt löser juridiska problem och hur man skriver domar, beslut och protokoll. Tyngdpunkten i notarietjänstgöringen bör därför ligga på denna typ av arbete och på att på eget ansvar utföra domargöromål. Detta ställer naturligtvis stora krav på de domare som arbetar i domstolen. Samtidigt bör det utbyte som ett nära samarbete med yngre jurister ger vara värdefullt och vara inspirerande även för de ordinarie domarna. I budgetpropositionen 2000/01:1 sägs följande. Notariekåren utgör en värdefull resurs i våra domstolar. Notariesystemet bör därför bevaras och utvecklas. Notarien kommer att utgöra en del av basen i den utbyggda beredningsorganisation som är nödvändig i domstolarna i framtiden. Det är därför viktigt att det pågående förändringsarbetet inte leder till att antalet notarieanställningar minskar. Det mesta talar för att framtidens domstolar får ett ökat behov av notarier och andra jurister för att åstadkomma en än högre kvalitet i verksamheten och för att göra nödvändig renodling av domarnas arbetsuppgifter möjlig. I Regeringens skrivelse 2000/01:112 Reformering av domstolsväsendet - information och uppföljning av handlingsplanen s. 18 anförs följande. Regeringen anser att innehållet i notarietjänstgöringen bör utformas så att de bästa juristerna även i framtiden skall se notarietjänstgöringen som ett attraktivt alternativ. Den utbildning som notarier i tingsrätten och länsrätt erbjuds är, för att peka på ett område, inte tillräcklig. 15 (48)

18 5.1 Juristkarriärer med krav eller önskemål på notariemeritering Notariemeriteringen utgör för närvarande ett formellt krav för tillträde till vissa juristkarriärer såsom domarbanan, åklagarbanan och kronofogdebanan. För andra juristkarriärer är det inte ett formellt krav men har ett högt meritvärde. I den enkätundersökning som projektet låtit göra, riktad till presumtiva arbetsgivare, där något formellt krav på notariemeritering för anställning inte finns har samtliga angett att det är attraktivt att anställa en jurist som erhållit notariemeritering. 92 procent har emellertid svarat att det inte är ett krav för anställning att juristen är notariemeriterad. Arbetsgivarna har sammanfattningsvis svarat följande på frågan varför det är attraktivt att anställa en jurist som är notariemeriterad. Det är attraktivt att anställa en jurist som är notariemeriterad för att dessa jurister har arbetslivserfarenhet. Notarierna har tillskansat sig arbetsmetodik, noggrannhet, metoderna för att göra en rättsutredning samt analysera och dra slutsatser av sin utredning. Vidare har notarierna utvecklat förmågan att hantera juridiska frågeställningar och deras språkhantering har utvecklats mycket positivt under tingsmeriteringen. Det har även framkommit att det för vissa juristkarriärer har betydelse vid rekryteringen på vilket domstolsslag man gjort sin notariemeritering. Från enkätundersökningen har framkommit att när det gäller anställning på domarbanan är det svårare för en länsrättsnotarie att bli antagen på domarbanan i hovrätt än för en tingsnotarie att bli antagen på domarbanan i kammarrätt. När det gäller antagning till kronofogdebanan framkommer att det inte har någon större betydelse på vilket domstolsslag notarien gjort sin notariemeritering på. För att bli antagen till åklagarbanan torde det vara en fördel att ha tjänstgjort på allmän domstol. När det gäller anställning på skattemyndigheten svarade sju av åtta skattemyndigheter att det är en fördel om notarien erhållit sin notariemeritering på allmän förvaltningsdomstol, av advokatbyråerna svarade sex att det är en fördel att notarien erhållit sin notariemeritering på allmän domstol medan fyra svarade att det inte hade någon betydelse. Av revisionsbyråerna svarade tre att det inte hade någon betydelse från vilket domstolsslag notarierna kom och en svarade att det är en fördel om notarien kommer från allmän förvaltningsdomstol. I projektarbetet har synpunkter framförts om att advokatbyråer borde ha blivit mer intresserade av notarier som gjort sin notariemeritering på allmän förvaltningsdomstol i och med Sveriges inträde i EU. Detta beroende på att länsrättsnotarier i större utsträckning kommer i kontakt med EU-rätten än tingsnotarier. 16 (48)

19 6 Vem bär ansvaret för notariens tjänstgöring Lagmannen ansvarar såsom chef för notariens tjänstgöring. Med tjänstgöring måste avses syftet med tjänstgöringen vilket ovan redovisats såsom att vara en utbildningsplats samt tillgodose ett arbetskraftsbehov. Enligt 6 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion och 5 förordning (1996:382) med länsrättsinstruktion ansvarar lagmannen, med beaktande av Notarienämndens föreskrifter om notarietjänstgöring, för att notarierna i sin tjänstgöring får en allsidig och utvecklande utbildning. Enligt 2 Notarienämndens allmänna råd för notarietjänstgöring kan lagmannen uppdra åt annan ordinarie domare att under lagmannen ansvara för notariens utbildning. När notarien utför arbetsuppgifter som hör till en viss rotel är det rotelinnehavaren som svarar för notariens dagliga utbildning, enligt 5 Notarienämndens föreskrifter för notarietjänstgöring. 17 (48)

20 7 Arbetet på domstol 7.1 De senaste årens utveckling Arbetsläget i våra domstolar är ansträngt. En viktig orsak till denna utveckling är att målen och ärendena tenderar att bli allt svårare och mera resurskrävande. Ett omfattande utvecklingsarbete har bedrivits inom rättsväsendet under senare år. Arbete med att renodla domstolarnas verksamhet har bedrivits genomfördes en reform som innebar att den summariska processen flyttades från tingsrätterna till kronofogdemyndigheterna koncentrerades fastighetsinskrivningen till sju tingsrätter och bouppteckningsverksamheten har förts över till skatteförvaltningen. Detta har medfört att ett antal uppgifter förts över från domstolarna till andra myndigheter i syfte att i största möjliga utsträckning koncentrera domstolarnas resurser till den dömande verksamheten. Renodlingen har inneburit att många av de arbetsuppgifter som tidigare utförts av notarier har flyttats över från domstol till andra organ. Notarierna vid tingsrätt erbjuds därmed inte längre så många olika typer av arbetsuppgifter som tidigare. När den summariska processen flyttades från tingsrätterna minskade antalet anställda notarier. Någon sådan påtaglig minskning av antalet anställda notarier har dock inte skett med anledning av reformerna I många år har man även diskuterat och arbetat för en renodling av domarnas arbetsuppgifter. Enligt Domstolarna i framtiden - en idéskiss (Ds 1989:2) så borde en renodling av domarrollen ske efter den principen att domaren framförallt bör ägna sig åt att avgöra mål och åt kvalificerade frågor i samband med detta, medan övriga arbetsuppgifter så långt som möjligt bör delegeras till annan personal. I regeringens skrivelse Skr. 1999/2000:106 anges följande. Domarna bör i möjligaste utsträckning beredas utrymme att ägna sig åt den dömande verksamheten och åt sådant förberedelsearbete som kräver kvalificerade domarinsatser. Domstolssekreterare, notarier och beredningsjurister bör ges ansvar för en större del av beredningsarbetet. Möjligheter till utveckling mot att renodla domarnas arbetsuppgifter har tillskapats. Genom ändringar i tingsrättsinstruktionen och länsrättsinstruktionen har möjlighet getts att delegera arbetsuppgifter. Ökad delegation har medgivits både till kanslipersonal och till notarier. 7.2 Allmänt om arbetet som notarie Arbetet som notarie skiljer sig åt beroende på vid vilken domstol man fullgör sin notarietjänstgöring. Givetvis skiljer sig arbetsuppgifterna beroende på om man gör sin tjänstgöring på allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol men även arbetsinnehållet och utbildningen notarierna får varierar mellan de olika domstolarna inom samma domstolsslag. Anledningen till detta kan vara många t.ex. domstolens storlek, de mål som skall handläggas, organisationen som domstolarna har, vilka mål/ärenden domstolarna anser att notarien skall handlägga och på lagmannens och den enskilda domarens inställning till notariearbete. 18 (48)

Notarie. Anställning och tjänstgöring

Notarie. Anställning och tjänstgöring Notarie Anställning och tjänstgöring Domstolsverket Domstolsverket (DV) är central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, arrende- och hyresnämnderna och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion; SFS 2001:984 Utkom från trycket den 12 december 2001 Omtryck utfärdad den 29 november 2001. Regeringen

Läs mer

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare R2A YTTRANDE 1 (11) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm En reformerad domstolslagstiftning, betänkande av Domarlagsutredningen (SOU 2011:42, Ju2011/3644/DOM)

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

2010-02-09. Justitiedepartementet

2010-02-09. Justitiedepartementet 2010-02-09 Justitiedepartementet För att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter är det ett grundläggande krav att det finns tillgång till en domarkår som tillgodoser högt ställda krav på erfarenhet,

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Rektor Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala Juridiska avdelningen Pontus Kyrk Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Anmälan

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2015-06-01 Dnr 386-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom Beslutet i korthet: I en tredskodom hade

Läs mer

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Enhet 15 DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Mål nr 1107-15 1 KLAGANDE ------------- MOTPART Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Socialstyrelsens beslut

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103)

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Datum Dnr 2002-05-21 354-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Domstolsverket (DV) anser att utredningens förslag till ändringar

Läs mer

Anmälningar mot Stockholms universitet angående antagning till kompletteringsutbildningen för utländska jurister

Anmälningar mot Stockholms universitet angående antagning till kompletteringsutbildningen för utländska jurister Stockholms universitet Rektor 106 91 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Ann-Kristin Vesterlund 08-563

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 16 september 2014 KLAGANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms beslut den 11 mars

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 april 2004. SFS 2004:148 Utkom från trycket den 15 april 2004 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Kronofogdemyndigheten; SFS 2006:883 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

arbetsmarknadsnämnden

arbetsmarknadsnämnden Reglemente för arbetsmarknadsnämnden Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2014-12-11 238 Ansvar för revidering: kommunledningsförvaltningen Giltighetstid: tills vidare A: Arbetsmarknadsnämndens

Läs mer

Lönestatistik 2011 Advokatbyråer

Lönestatistik 2011 Advokatbyråer Din lön Lönestatistik 2011 Advokatbyråer I detta material presenteras Juseks lönestatistik över löneläget i september 2011. Statistiken kan tjäna som underlag inför de årliga individuella löne förhandlingarna

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. JURISTPROGRAMMET, 120/180 poäng Law Programme, 120/180 points

UTBILDNINGSPLAN. JURISTPROGRAMMET, 120/180 poäng Law Programme, 120/180 points INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN JURISTPROGRAMMET, 120/180 poäng Law Programme, 120/180 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 juli 1999. SFS 1999:697 Utkom från trycket den 13 juli 1999 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE Ersätter KF 125/2006 Utbytt den Sign 1:1 KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE 1 kap. Ansvarsområden 1 Kultur- och utbildningsnämnden ska i enlighet med skollag, läroplaner och förordningar

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan

Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan Examensordningen är fastställd av rektor vid Kungl. Konsthögskolan (KKH) 2012-03-13. Övergripande regelverk Följande nationella regelverk styr högskolans examinationsordning

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt 1(6) UTB. PLAN HUND OCH KATT -UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se 2013-09-20 2(6) Denna utbildningsplan

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k.

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. secondment Styrelsen har vid

Läs mer

Remissyttrande över promemorian En mer öppen domarutbildning (Ds 2007:11)

Remissyttrande över promemorian En mer öppen domarutbildning (Ds 2007:11) Datum Diarienummer 2007-09-12 776-2007 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian En mer öppen domarutbildning (Ds 2007:11) Ert diarienummer Ju2007/3985/DOM Inledning Det är

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Mål För den affärsjuridiska utbildningen liksom för all annan högskoleutbildning

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Tillsynsbesök hos Högskolan i Halmstad uppföljning

Tillsynsbesök hos Högskolan i Halmstad uppföljning Högskolan i Halmstad Rektor Box 823 301 18 Halmstad Juridiska avdelningen Teresa Edelman BESLUT Tillsynsbesök hos Högskolan i Halmstad uppföljning Bakgrund Under ett besök hos Högskolan i Halmstad den

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

FiSKal 90 nya PlaTSEr PEr År

FiSKal 90 nya PlaTSEr PEr År Notarie FiSKal 90 nya PlaTSEr PEr År rådman 50 nya PlaTSEr PEr År notarie 450 nya PlaTSEr PEr År På väg in i juridikens finrum om notarietjänstgöring och andra anställningar En unik miljö att växa i Styrkan

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Lönestatistik 2012 Advokatbyråer

Lönestatistik 2012 Advokatbyråer Lönestatistik 2012 Advokatbyråer Din lön I detta material presenteras Juseks lönestatistik över löneläget i september 2012. Statistiken kan tjäna som underlag inför de årliga, individuella löne förhandlingarna

Läs mer

Reglemente för fastighets- och servicenämnden

Reglemente för fastighets- och servicenämnden Reglemente för fastighets- och servicenämnden Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Reglemente för fastighets- och servicenämnden Reglemente 2014-11-17 181 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Reglemente för bygg- och miljönämnden

Reglemente för bygg- och miljönämnden Reglemente för bygg- och miljönämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan 1 (9) Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Gäller fr.o.m. 2012-12-01 Fastställd av rektor 2012-11-23 Box 27805, 115 93 Stockholm 651 80 Karlstad Besöksadress:

Läs mer

Jurister Utbildning, arbetsmarknad och karriär. Utbildning för studievägledare, Saco

Jurister Utbildning, arbetsmarknad och karriär. Utbildning för studievägledare, Saco Jurister Utbildning, arbetsmarknad och karriär Utbildning för studievägledare, Saco Jusek Fackförbund för akademiker Jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare.

Läs mer

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade rapport och vill med anledning härav anföra följande.

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade rapport och vill med anledning härav anföra följande. REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Dnr 2009-12-03 AdmD-414-2009 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Statens energimyndighets rapport (ER 2009:28) om ursprungsgarantier för förnybar energi (Ert dnr N2009/7486/E)

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i PSYKOLOGI Psychology Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007 (dnr CF 62-240/2007).

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Erfarenheter av regeländringar beträffande PROTOKOLLFÖRING VITTNESERSÄTTNING för allmän domstol

Erfarenheter av regeländringar beträffande PROTOKOLLFÖRING VITTNESERSÄTTNING för allmän domstol Erfarenheter av regeländringar beträffande PROTOKOLLFÖRING VITTNESERSÄTTNING för allmän domstol DV-rapport 2002:8 Domstolsverkets publikation: 2002:8 Produktionsår:2002 Titel: Erfarenheter om regeländringar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Kallelse till anställning som professor

Kallelse till anställning som professor UFV 2013/344 Kallelse till anställning som professor Rutin för beredning och beslut Fastställd av rektor 2013-03-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Grundläggande förutsättningar för ett kallelseförfarande

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Rekrytering av ordinarie domare

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Rekrytering av ordinarie domare DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2011:1 Rekrytering av ordinarie domare Diarienummer 1967-2011 Omslagsfoto Patrik Svedberg Tryckt på Edita Västra Aros AB, Västerås, oktober 2011 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Reglemente för bygg- och trafiknämnden

Reglemente för bygg- och trafiknämnden Reglemente för bygg- och trafiknämnden Fastställt av kommunfullmäktige 18 maj 1995, 78 Reviderat av kommunfullmäktige 29 mars 2007, 54 3 september 2009, 134 23 februari 2012, 38 1(6) Reglemente för bygg-

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Reglemente. för. barn- och utbildningsnämnd. från och med 2012-04-01

Reglemente. för. barn- och utbildningsnämnd. från och med 2012-04-01 2012-01-18 Dnr BUN 2012.0002 Antaget fullmäktige 2012-03- 29, 25 Reglemente för barn- och utbildningsnämnd från och med 2012-04-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Barn- och utbildningsnämndens övergripande uppgifter...

Läs mer

Styrdokument REGLEMENTE FÖR INTERNA MYNDIGHETSNÄMNDEN. Innehållsförteckning

Styrdokument REGLEMENTE FÖR INTERNA MYNDIGHETSNÄMNDEN. Innehållsförteckning Styrdokument REGLEMENTE FÖR INTERNA MYNDIGHETSNÄMNDEN Innehållsförteckning Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2010-05-24 51 Ansvarig: Samhällsbyggnadschefen Revideras:

Läs mer

Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng

Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng 2002-08-26 POLISHÖGSKOLAN UTBILDNINGSPLAN 2 (6) UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen (1999:740) beslutar

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den 27

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter.

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju 2011/8586/KO Yttrande Stockholm 2012-01-09 Yttrande över Europeiska kommissionens förslag till direktiv om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och till

Läs mer

Domstolsverket. Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation. Slutrapport 9 november 2011

Domstolsverket. Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation. Slutrapport 9 november 2011 Domstolsverket Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation Slutrapport 9 november 2011 Sammanfattning Ernst & Young har fått i uppdrag av Domstolsverket att genomföra en översyn av ordinarie

Läs mer

Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola

Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola 2011-11-15 Studentmaterial Innehållsförteckning Bakgrund 3 Inledning 3 Definitioner och begrepp 3 Roller 4 Viktigt

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers samhällsskydd och beredskap Utbildningsplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Åhlén Ersätter Räddningsverkets utbildningsplan 525-4864-2007 Helena Lindberg Gäller från och med 2010-01-01 Påbyggnadsutbildning

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

2013-10-17. Fakultetens beredningsorgan av anställningsärenden

2013-10-17. Fakultetens beredningsorgan av anställningsärenden 1 (6) Dnr A 10 S 2013/266 Samh ällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Anställningsordning och allmänna anvisningar vid anställning av lärare vid samhällsvetenskapliga fakulteten Dessa anvisningar ersätter

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer