KULTURMILJÖPROGRAM Åkersberg DELOMRÅDE 4

Transkript

1 KULTURMILJÖPROGRAM 2012 Åkersberg DELOMRÅDE 4

2 Höörs kommun, 2013 Text, foto och layout: Helen Carlsson Styrgrupp: Beslutande: Från Kultur- och Fritidsnämnden: Tom Ström (ordf.), Axel Paulsson (v. ordf.), Jill Andersson (2:a v.ordf.); Miljö- och Byggnadsnämnden: Gunnar Sundström (ordf.), Jonas Lundgren (v. ordf.), Mariane Sörensen (2:a v. ordf.). Föredragande: Freddy Friberg (Kultur- och fritidschef) och Helen Carlsson (byggnadsantikvarie och vik. kultursekreterare). Adjungerade: Rolf Englesson (Miljö- och byggmyndighetschef), Bo Johansson (stadsarkitekt) och Anneli Andersson (planarkitekt). Arbetsgrupp: Helen Carlsson, Hilda Knafve (kultursekreterare) och Ulrika Larsson (bygglovsarkitekt). Referensgrupp: Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen Skåne: Länsantikvarie Thomas Romberg, byggnadsantikvarie Alice Öberg och planhandläggare Anna Jansson Thulin.

3 Förord

4 Åkersbergsgatan söderifrån. Foto: Närmast i bild villa i 20-talsklassicism, därefter två kuber i funkisstil, uppförda cirka tjugo år senare. Innehåll Bakgrund och syften med ett kommunalt Kulturmiljöprogram 5 Områdesavgränsning 6 En introduktion till Åkersberg 7 Historisk bakgrund och bebyggelseutveckling i korthet 12 Kulturmiljöer av nationellt intresse på Åkersberg 25 Regionalt Kulturmiljöprogram 25 Kulturmiljöer av regionalt intresse på Åkersberg 26 Kulturhistoriska värden av lokalt intresse på Åkersberg 27 Gröna kulturvärden på Åkersberg 28 Kulturhistorisk och miljömässig värdering 29 Särskilt bevarandevärda fastigheter och miljöer: karta Sammanhängande kulturmiljöer med högt bevarandevärde 33 Gatutypiskt 34 Om bebyggelseinventeringen 36 Beskrivning och klassificering av bebyggelse inom området 37 Förteckning och klassificering av inventerade fastigheter inom området 56 Beskrivning och motivering: Sammanhängande kulturmiljöer 58 Generella riktlinjer för bebyggelsen på Åkersberg 59 Rekommendationer för grönområden på Åkersberg 60 Ordförklaringar 61 Källor och litteratur 62

5 På Åkersberg möter dåtid nutid. T v: Klocksjögatan 3 från 1919, t h: Åkersbergsgatan 17 från 2000-talet, fast med gammal murstock! Foton Bakgrund och sy en med e kommunalt Kulturmiljöprogram Äldre bebyggelse bidrar till att skapa en variationsrik och spännande miljö. De historiska inslagen behövs för att ge såväl stad som landsbygd identitet och historisk förankring. Nyare bebyggelsemiljöer kan vara mer svårgripbara, men är värdefulla genom sin ursprunglighet. Det är viktigt att komma ihåg att de byggnader som uppförs i dag utgör morgondagens kulturmiljöer. Vissa byggnader är särskilt värdefulla ur kulturhistorisk synpunkt. De är skyddade mot förvanskning enligt plan- och bygglagen (kap 8:13 i nya PBL). I kulturmiljöprogrammet pekas särskilt värdefulla byggnader ut och det kulturhistoriska värdet beskrivs. Den bevarandeplan som finns i Höör är från 1985 och bygger på byggnadsinventeringar i Höör utförda 1974 och I planen saknas nyare bebyggelse; ett flertal av de inventerade byggnaderna har, trots dokumenterade kulturhistoriska värden, genomgått stora förändringar och i vissa fall rivits. Synen på vad som är kulturhistoriskt intressant har också ändrats. Bebyggelsemiljöer som vi idag tillmäter kulturhistoriska värden kan saknas i 1985 års inventering. Efterkrigstidens flerfamiljshus och egnahemsbebyggelse utgör exempel på bebyggelse som kan saknas, men som vi i dag vill lyfta fram och skydda.en ambition med det nya Kulturmiljöprogrammet är att redogöra för de förändringar av tätortsbebyggelsen som skett i Höörs kommun inom en tidsrymd av knappt 30 år, samt att ta med även senare bebyggelse. Programmet ska utgöra grund för att bevara, vårda och utveckla kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Höörs kommun. Syften med Kulturmiljöprogrammet: att väcka allmänhetens intresse och öka kunskaperna om kommunens kulturmiljöer, såväl stadsmiljöer som landsbygd. att vägleda fastighetsägare vid planering av renovering, om- eller tillbyggnader. att utgöra ett beslutsunderlag för kommunens detalj- och översiktsplanering och för handläggning av bygglovsärenden. 5.

6 Områdesavgränsning: delområde 4, Åkersberg Åkersberg är beläget norr om järnvägen. Järnvägen bildar i söder en tydlig gräns mellan Åkersberg och framför allt stationssamhället och Höörs centrum i söder. Åkersberg tillhör sålunda ej Höörs centrum. I nordost avgränsas området av Jularpsvägen. Norrifrån nås området via Åkersbergsgatan, västerifrån via Munkarpsvägen. Från söder når man Åkersberg via Maglasätevägen. Åkersbergsgatan korsar området från söder till norr och delar in området i en västlig och en östlig del. Områdets bebyggelse är i huvudsak samlad öster om Åkersbergsgatan. Äldre, kulturhistoriskt intressanta, vägar är Maglasätevägen och Munkarpsvägen. Avgränsningarna för delområdet överensstämmer ej med bebyggelseinventeringen Aktuell inventering omfattar ej senare uppförd bebyggelse väster om Höörsån. N Karta 1: Avgränsning av inventerat delområde, Åkersberg. 6.

7 Höörsåns väg genom Höör 56:1, som hör ihop med Hönan 8 De gröna kulturvärdena är rikliga och iögonfallande på Åkersberg. Till de gröna kulturvärdena hör åar och dammar. Vattnet och vattenspeglarna utgör ett signum för Åkersberg Karta över en byggnadstomt inom Åkersberg, upprättad Tomterna a och b avstyckades från Åkersbergs säteri, Åkersberg 1:35. Handlingar tillhörande Hönan 8. 7.

8 En introduk on ll Åkersberg Åkersberg domineras av det mindre före detta säteriet, Åkersberg, som flyttades hit från kyrkbyn på 1760-talet. Den nuvarande stiftsgården har ett delvis bevarat byggnadsbestånd från 1760-talet, kompletterat med nyare bebyggelse. Omkring år 1900 började miljön runt det tidigare säteriet bebyggas med villor. Närheten till Tjurasjö lockade till sig välsituerade människor som från och med omkring 1900 och in på 1920-talet lät bygga sina villor, mestadels i 20-talsklassicism, men även hus i blandstil, som Ekeliden och Villa Backa. Konstverket Mittelen av Lars Ekholm anger Skånes mittpunkt. Här låg tidigare Brännemölla. Foton: Sven-Olle R Olsson, Bebyggelsen på Åkersberg är synnerligen varierande, med hus av skiftande ålder och karaktär. Närheten till vatten Tjurasjö, Ankdammen och Klocksjön - är avgörande för upplevelsen av miljön. Uppvuxna trädgårdar och parkområden i anslutning till vatten binder samman och ramar in den varierande bebyggelsen ytterligare. Vykort över Åkersbergssjön, nuvarande Ankdammen. Ur Knut Jönssons bildarkiv. 8.

9 Stiftsgården Åkersberg Åkersbergs huvudbyggnad, flankerad av två samtida fl yglar, utgör tillsammans en av områdets mest dominerande byggnader. Stiftsgården har anor från senare delen av 1700-talet. Det tidigare säteriet hade sin glansperiod under och 70-talen. Foto: 2012 Miljön med sjöarna, Tjurasjö i väst och Klocksjön i nordost, på vardera sidan om Åkersbergsgatan är viktig för området som helhet. I områdets norra del ligger den tidigare Brännemölledammen, idag kallad Ankdammen. På platsen för den tidigare möllan finns sedan 2009 konstverket Mittelen, som markerar Skånes geografiska mittpunkt. I anslutning till dammen finns också Villa Backa samt Klocksjöparken. Västerifrån bildar bildar Tjurasjö och Ekelidsparken med sekelskiftesvillan Ekeliden, omgiven av putsarkitektur från 2000-talet, en inbjudande infart till Höör. På andra sidan Maglasätevägen möts man av en skiftande villabebyggelse. Naturen ramar in bebyggelsen och lättar upp de emellanåt tunga byggnaderna. Villa Backa och Mölledammen Ankdammen Fastigheten Villa Backa ( ) utgör ytterligare en mycket dominerande byggnadsmiljö på Åkersberg. Utsikten över den tidigare Mölledammen (i dag: Ankdammen) och Villa Backa är ytterst betydelsefull för upplevelsen av området. Sekelskiftesvillan och Ankdammen utgör tillsammans en av Åkersbergs mest bevarandevärda miljöer ur kulturhistorisk synvinkel. Foto från

10 Brännemölla kvarn och Mölledammen. Foto ur Knut Jönssons bildarkiv, Höörs kommun. Brännemölla Brännemölla nämns första gången i skrift år Den var en av fem större möllor längs Höörsån. De övriga var Sätofta mölla, Bossamölla, Piparemölla och Släbo mölla. Dessutom fanns flera små skvaltmöllor långs ån. Bossa mölla, Höörs mölla, är den enda som finns bevarad. Brännemölla kvarn tillhörde länge Åkersbergs säteri. * Möllan uppfördes av Åkersbergs ägare Dorotea Elisabet Cronacker. Hennes initialer och byggnadsåret, 1779, finns inristat på en av grundstenarna. Vid 1900-talets mitt blev Brännemölla, som då drevs av Skånska Lantmännen, ombyggd. På Brännemölla fanns då även trävarufirma och potatislager. Vattenmöllan drevs in på 1980-talet. År 2003 revs de gamla byggnaderna, men den gamla stengrunden har återuppbyggts. Samma år anlades på platsen en slingrande fiskväg. Fiskvägen ansluter Brännemölladammen (Ankdammen) med Höörsån nedströms. Den 3 oktober 2009 invigdes konstverket Mittelen av konstnären Lars Ekholm på platsen för den tidigare möllan. Konstverket anger Skånes mittpunkt. Del ur konstverket Mittelen. Foto: Sven-Olle R Olsson, 2010 * Texten på denna sida är hämtad ur foldern Skånes Mitt på Brännemölla i Höör, utgiven av Höörs kommun och Skånska Akademien

11 Huvudbyggnaden på Åkersberg. Foto: 2012 Säteriegården Åkersberg Den huvudbyggnad på Åkersbergs säteri som ryttmästare Carl Niclas Cronacker lät uppföra finns kvar än i dag (se översta bilden) och är ett tvåvånings stenhus med rektangulär plan. Fasaderna är slätputsade i en gul nyans, en färg som var populär också vid 1700-talets början. Byggnaden är enkelt utsmyckad, med en kraftigt profilerad taklist. Portöppningen, som i dag rymmer en modern aluminiumdörr, omges av en enkel stenram. Det brutna taket var vid uppförandet troligen täckt med tjärat spån. Senare, vid sekelskiftet 1800 kläddes det nedre takfallet med enkupigt tegel, medan det övre takfallet fortfarande var spåntäckt. Fönstren inramas av släta, vita fönsteromfattningar. Huvudbyggnaden flankeras av två flyglar. Norra flygeln var tidigare brygghus. Det brutna taket var tidigare spåntäckt. Den södra flygeln är ett stenhus som fram till 1940 hade sadeltak täckt med målad järnplåt. För mer information om säteriet Åkersberg: se Anna Sandells uppsats i Inventering av bebyggelse i Höör, Kulturnämnden i Höör, Lejonet 13, Lantmannagatan. Byggnaderna ingick tidigare i gårdskomplexet Åkersberg. Foto:

12 Gårdslängor på Åkersberg öster om vägen. I bakgrunden syns den tidigare huvudbyggnaden. Ur Knut Jönssons bildarkiv Historisk bakgrund och bebyggelseutveckling i korthet Den äldsta kartan över Höörs by är från 1742 (Lantmäteristyrelsens arkiv, Gävle, Geometrisk karta över Höörs och Fogdaröds byar 1742) På den plats där Åkersbergs nu ligger finns ingen byggnad utritad. Den platsen är i stället betecknad som fäladsmark talet Grunden till Åkersbergs säteri lades den 9 december 1687 då schoutbinachten Henning Olsen Ankargrip erhöll säterifrihet på ett hemman i Höörs by. Det var Höör nr 6, som på den tiden låg strax söder om kyrkan. Gården hade enligt kartan från 1742 fyra väl slutna kängor. I jämförelse med övriga utritade gårdar i Höörs by, är nr 6 den största. Schoutbinachten Henning Olsen hade utmärkt sig i danska kriget på 1670-talet och blev senare adlad och erhöll namnet Ankargriip. Han fick frälse frihet på hemmanet nr 6 i Höörs by. Senare tillkom även gårdarna nr 5 och nr 19 i Höör och många andra hemman i angränsande byar i socknen. Niklas Cronacher blev sedan ägare till säterigården. Omkring 1760, i samband med Höörs storskifte, uppbyggdes gården ståndsmässigt cirka en km norr om byn och fick namnet Åkersberg. Släkten Cronacher var förknippad med säterigården under 1700-talet och in på 1800-talet. Ägare senare på 1800-talet var den adliga ätten Dundas-Seton och därefter hovrättsassessorn Svedenborg. Från början ingick såväl Ekelidenområdet som Tjurasjö i Åkersbergs ägor. I väster avgränsades ägorna av den gamla landsvägen mot Munkarp. 12.

13 Vykort över Åkersbergs park. Ur Knut Jönssons bildarkiv Efter ungefär 1800 förändrades det gamla kulturlandskapet genom att byar skiftades, åkerytor planterades med skog, ängsmark förvandlades till betesmark och så vidare. SkiŌesreformer Skiftesförordningarna innebar att alla gårdar skulle ha sin mark i anslutning till gården, och inte som tidigare utspridda på olika platser. Redan 1757 antog Sveriges riksdag en förordning om storskifte som innebar att varje gårdsägor skulle samlas i ett enda skifte. Men reformen var alltför radikal för att kunna genomföras i stora delar av landet. I Skåne genomfördes storskiftet huvudsakligen i de sydvästra delarna. Storskiftet vid- T v: Gårdslängor på Åkersberg öster om vägen. T h: Uppfarten till Åkersberg gick i en allé, som gick vinkelrätt emot och skilde huvudbyggnaden och flyglarna från ladugårdsbyggnaderna. Ur Knut Jönssons bildarkiv 13.

14 Vykort föreställande Åkersbergs park. Ur Knut Jönssons bildarkiv. areutvecklades och 1803 genomfördes Enskiftesstadgan i Skåne. Enskiftet innebar att varje gård skulle ligga på ett samlat skifte, vilket innebar en uppsplittring av den gamla bystrukturen. Eftersom risbygdens och Höörs kommunområde dominerades av vidsträckta ängs- och betesmarker och arealen uppodlad åkermark överlag var liten, var det oftast problematiskt att genomföra ett enskifte. Med ett enskifte riskerade många utskiftade /utflyttande gårdar att hamna på marker som tidigare inte varit uppodlad. År 1827 antogs nästa reform: Stadgan om laga skifte. Reformen gällde de byar som inte hunnit bli enskiftade. I slutet av 1800-talet hade i stort sett samtliga Skånes drygt 1200 byar blivit skiftade. I Höörs kommunområde genomfördes skiftet i praktiskt taget alla byar under perioden 1812 till I och med skiftena flyttades en hel del gårdar ut ur byarna till nyskapade, sammanhängande odlingsmarker. Även de tidigare bydominerade delarna av kommunområdet fick nu en spridd gårdsbebyggelse. Eftersom Höörs kommunområde dominerades av få och ganska små byar innebar skiftet dock ingen radikal förändring av bybilden, såsom i många andra delar av Skåne. En viss förtätning av bygden skedde också genom de hemmansklyvningar, som genomfördes till följd av periodens kraftiga befolkningsökning Åkersbergs glansperiod var på och 1870-talen, då Åkersberg var en mycket stor arbetsplats. Sensommaren år 1880 härjades Åkersbergs säteri svårt av en stor eldsvåda. Flera byggnader förstördes, bland annat ett nybyggt bränneri. Ekonomiska problem följde efter branden och gården styckades år Detta innebar att det blev gott om byggnadstomter i stationsområdet. Efter styckningen växlade huvudbyggnaden flera gånger ägare. Långt senare, år 1920, öppnades lanthushållsskola. 14.

15 Ekeliden 1, uppfört invid Tjurasjö under 1890-talet. Handkolorerat vykort ur Knut Jönssons bildarkiv. Villa Ekeliden invid Tjurasjö och Klocksjön 1 Framemot år 1900 och in på 1920-talet fick Höör status som rekreationsort, i första hand kopplat till Ringsjön, men även till andra natursköna platser, såsom Åkersbergssjön nuvarande Tjurasjö, Klocksjön eller Mölledammen. För välsituerade personer blev det populärt att låta bygga sig en sommarbostad eller bostad för permanent boende i Höör, gärna invid vattnet. Byggnadsmässigt kom teglet som byggnadsmaterial in i gatubilden under 1800-talets andra hälft och villor med rik tegelornamentik blev populärt. Byggnadsskicket med arbetade, väl artikulerade tegelfasader där bland annat mönstermurning skapade variation i fasaden fortsatte fram till sekelskiftet 1900 och några år in på det nya seklet. Häradshövding Christer Kuylenstjerna ville låta bygga en villa vid Tjurasjö, men dog hastigt år Det blev i stället hans efterträdare Carl Ursell som blev byggherre. Villan som byggdes blev just så ståndsmässig som det anstod en häradshövding. Villan utmärks av en påfallande rik tegelornamentik, med bland annat bandgördlar, och utgör ett av Höörs mest påkostade byggnader uppförda vid den här tiden. Efter Carl Ursell och Fabrikör Ferdinand Zadig kom villan år 1917 i dir. G.W. Romans ägo. Fram till 1920-talet användes fastigheten främst som sommarbostad. Sterbhusdelägarna efter dir. G.W. Roman sålde Ekeliden till Lunds stifts kyrkliga ungdomsförbund, troligen år Runt sekelskiftet 2000 fick Ekeliden ny användning som Montessoriskola, vilket den var fram till Även Klocksjön var attraktiv. År 1903 lät Ernst Hapack bygga sig en villa med sjöutsikt (bild t.v. ), i samband med att han i området drev Klocksjöns höns- och ankgårdar. Villan, som är belägen på Åkersbergsg. 28, har tidvis även använts som konvalescenshem. Knut Jönssons bildsamling 15.

16 talen Välbevarad snickarglädje på Åkersbergsgatan 10, Lejonet 10. Parallellt med villor med rik tegelornamentik uppfördes också villor i den nya putsarkitekturen byggnader uppförda i tegel som putsades i gult eller vitt. På många håll blomstrade snickarglädjen i form av utsirade punchverandor, förstukvistar och trappräcken. Bärande och icke bärande byggadselement framhävdes med hjälp av olika färgsättning. Trenden att måla samtliga snickerier i en och samma färg (mest vitt) kom betydligt senare. Förutom vanliga villor lämpade sig putsarkitekturen alldeles ypperligt för slottsliknande, mer exraordinär arkitektur, vilket på Åkersberg inte minst exemplifieras av Villa Backa. Villa Backa byggdes av lantbruksingenjör Nilsson, med utsikt över den tidigare Brännemölladammen i dag Ankdammen. Byggnaden har bland annat varit ålderdomshem ( ) samt pensionat, men är nu privatbostad. Villa med snickarglädje på Maglasätevägen 18, Tigern 10. Byggnaden omges av av en parkliknande miljö. Bosjöklosters slott utgör en tydlig förebild, men här finns även tyska influenser se burspråket med korsvirkeskaraktär! Villa Backa uppförd invid Brännemölladammen. Ljusputsade fasader med inslag av trä i korsvirkeskaraktär, huggen sockel i natursten. Ernst Hapacks villa från 1903 uppvisar infl uenser från såväl Tyskland som Danmark. Foto:

17 Putsarkitektur med slottskaraktär Slottsliknande putsarkitektur från med utsikt över den tidigare Brännemölledammen. Villa Backa har skånska trappstegsgavlar gemensamt med Bosjöklosters slott. Fotona tagna under pågående takarbeten sommaren

18 Putsarkitektur på 20-talssätt 1920-talsklassicism på Klocksjögatan 3. Tidstypiska tvåluftsfönster med sex rutor och mittpost. Så kallad kvaderrustik i hörnen är typiskt för tiden. Senare tillkommet balkongräcke och utbytt tak talshus på Åkersbergsgatan. T v Åkersbergsgatan 14, Lejonet 7, t h Åkersbergsgatan 7, Hönan talet En bit in på 1900-talet stagnerade den tidigare omtalade expansionen i områdets folkmängd och bebyggelse. Fram till tiden strax efter andra världskriget var det agrara kulturlandskapet igenkännligt i stora drag. På och 30-talen skedde en successiv förtätning av bebyggelsen i centrala Höör, kyrkbyn och stationssamhället växte så småningom ihop. Ett fåtal villor uppfördes inom området under 1920-talet, samtliga tegelhus med fasaderna putsade i en ljus nyans. 18.

19 Kvarteret Hönan Åkersbergsgatan 5 Vitputsad villa i funkionalistisk stil, funkis, med kubisk uppbyggnad ( Hönan 4 på Åkersbergsgatan 5). Rundad balkongfront av sinuskorrugerad vitmålad plåt följer 30-talets formideal och färgsättning och 40-talen Under och 40-talen byggdes det som aldrig förr i centrala Höör. Bebyggelsen mellan den gamla kyrkbyn och stationssamhället förtätades alltmer. De nya villorna uppfördes utifrån de nya arkitekturidealen. De byggdes i funkisstil! Även på Åkersberg förtätades bebyggelsen i viss mån. Utmed Bredgatan och Hedgatan växte kvarteret Klockan fram med enbart 30-talsbebyggelse. Inom exempelvis kvarteren Tuppen, Hönan och Klocksjön uppfördes putsade hus i den nya stilen. Sockerbitar var en vanlig benämning för de vita, kvadratiska husen utan onödiga utsmyckningar. Helge Barkenius ritade många av husen. Karaktäristiskt för funktionalismens villabebyggelse är de släta, ljusputsade fasaderna, två- och treluftsfönstren samt det flacka taket. Den släta fasaderna åstadkoms med traditionell kalkputs, liksom tidigare. Terrasser på bottenplan och stora balkonger på övre plan tillhör stilen. En stor del av 30-talets funkisbebyggelse är samlad kring Åkersbergsgatan och Bredgatan. Under 1940-talet introducerades också en ny hustyp, souterränghuset eller sluttningshuset, i och med att mer kuperad terräng började bebyggas. År 1938 uppfördes Tuppen 5 på Bredgatan i funkisstil. Fasaderna slätputsades och avfärgades sannolikt i en ljus ton. Att takfoten är synlig är tidstypiskt. Fönster i olika format och kombinationer tillhörde stilen. Byggnaden har fått senare tillägg i lärkträ. 19.

20 Kvarteret Tigern Maglasätevägen Bokebacke, Tigern 11, ritat av Helge Barkenius och uppfört 1951 på Maglasätevägen 16. Foto från talet Tegel som fasadmaterial ökade kraftigt under 50-talet, hårdbränt rött eller gult tegel. Eternit eller sidiplattor (asbestcement i skivor eller plattor) lanserades som det nya underhållsfria fasadmaterialet. Tvåvåningshus i funkisstil uppfördes under hela 1940-talet. Småhusen uppfördes oftast som 1 eller 1 1/2-planshus med källare. Fönstren har olika format och assymetrisk placering. Format och placering visar hur bostaden används. Bokebacke i gult tegel är en tidstypisk 50-talsvilla (se bild ovan). På 50-talsvis skyddas entrén av det utdragna takfallet. Det pivåhängda perspektivfönstret markerar vardagsrummet. Fönstret, liksom entrén, omges av utskjutande s k rullskift i rött tegel. Liknande rullskift återfinns lite varstans, bl. a. på Klocksjön 2. Överst, samt bild t h: Klocksjön 2 uppfört 1950 i funkisstil på Åkersbergsgatan 26. Foto:

21 Hönan 6 på Brännerigatan 4, byggt Enfamiljshuset på Brännerigatan 4 har tidstypisk 50-talsfasad i rött tegel med släta vita fönsteromfattningar. Altan och entré är placerat under tak, i likhet med de fl esta enplansvillor från decenniet. Villan har full källare för biutrymmen. Funktion var viktigt, liksom materialval. Smidesräcke i tidens design och kalksten. Under decenniet minskade byggandet av enfamiljshus, till förmån för flerfamiljshus i två våningar, en trend som inleddes redan i slutet av 40-talet. I områdets östra delar växte kvarteret Uttern fram med uteslutande tvåvåningshus för flerfamiljsboende. Stadsarkitekt Helge Barkenius ritade det stora flertalet av Bredgatan 10, 12, byggt 1951 husen. Nedan: Barkenius ritning till Uttern 13, daterad Ritningen visar fasad mot väster. T h: det färdiga resultatet i dag 2012, samma fasad. Liksom hos småhusen markerades entrén gärna. Entrédörren var ofta i ek och omgavs av eller innehöll glasade partier för att ge ljus åt entréhallen. 21.

22 Södra Dammen 10 på Åkersbergsgatan 9, byggt 1958, visar stildrag från såväl som 60-talet talet Förra decenniets arkitekturideal levde kvar in på 60-talet hos enplansvillorna i tegel eller tegel-puts. Liksom då gällde kreativ designglädje för arkitekterna. Byggnadskroppar förskjöts, fasadpartier drogs in. Nya fasadmaterial togs fram och nya kombinationer prövades. Asymmetri och variation var den tidens melodi! På Åkersbergsgatan, i områdets norra delar, öster om Ankdammen, växte under 50-och 60-talen fram en låg enplansbebyggelse Norra Dammen och Södra Dammen. Delar av gatumiljön, med låga vitputsade byggnader ger ett påfallande modernt uttryck. 22. På Åkersbergsgatan 9 får äldre tiders tegelornamentik en renässans, fast i ny tappning. Notera gavelns arbetade tegelfasad. Många hus från slutet av 50-talet och fram till mitten av 60-talet uppfördes/ ritades av Byggmästare Sam Lindqvist. Till Åkersbergsgatan ritade Lindquist först Södra Dammen 10 och därefter grannhuset Södra Dammen 9. Redan 1948 hade han dock låtit bygga sig ett eget hus på samma gata, Södra Dammen 4. De två understa bilderna t h är Södra Dammen 9, 11. Samtliga foton från 2012.

23 Utdrag av registerkartan för ändring av stadsplan för Åkersbergsområdet (västra delen) i Höörs köping. Upprättat den 17 augusti 1966 av mätningsman Knut Artel. Handling utlånad av Hans-Göran Larsson , 80- och 90-talen Under 1970-och 80-talen genomgick Höörs centrum en rivnings- och nybyggnadsvåg. Stora förändringar ägde rum framför allt i stationsområdet och Gamla kyrkbyn. Motsvarande lika stora förändringar genomfördes inte på Åkersberg. Dock skedde förändringar också här under de här decennierna, framför allt i områdena öster om Åkersbergsgatan. Runt 1970 och mot slutet av 70-talet uppfördes ett fåtal enstaka villor i området. Den ålderdomliga miljön kring säteriets tidigare magasinsbyggnader i gråsten genomgick en rejäl föryngring vid mitten av 70-talet då ett område med kedjehus växte fram på Tvärgatan -Lantmannagatan. I anslutning till kedjehusen bebyggdes Norra Nygatan mot slutet av 1980-talet med sex parhus. T h, överst: Räven 6 på Norra Nygatan, underst: Kv Bävern på Tvärgatan-Lantmannagatan. Foto:

24 2000-talet År 2003 revs byggnaderna tillhörande Brännemölla. På platsen uppfördes konstverket Mittelen, invigt Foto: Staffan Olofsson I områdets södra del förändrades miljön runt Tjurasjö genomgripande. Sju vitputsade punkthus i direkt anslutning till Villa Ekeliden År 2006 antogs en detaljplan för delar av Åkersberg, Del av Åkersberg 2:1 m fl fastigheter (Kvarnbäck). Planen vann laga kraft Planområdet omfattar framför allt fastigheter utanför aktuellt inventeringsområde. Åkersberg 2:2 och Ankdammen ingår i det detaljplanerade området. Delar av Åkersberg, bland annat halva Ankdammen, omfattas sedan tidigare av detaljplan, antagen

25 Kulturmiljöer av na onellt intresse på Åkersberg Åkersberg innehåller inga byggnader eller byggnadsmiljöer med utpekade kulturhistoriska värden av nationellt intresse. Regionalt kulturmiljöprogram Ett regionalt kulturmiljöprogram för Skåne togs fram av Länsstyrelsen Programmet är indelat i tre delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne, Skånes historia och utveckling och Skånes kulturmiljöprofi l. Det regionala kulturmiljöprogrammet utgör underlag för och komplement till det kommunala kulturmiljöprogrammet. Delar av Höörs kommun. Karta ur Länsstyrelsen Skånes Kulturmiljöprogram för Skåne, 2006 Teckenförklaring Särskilt värdefulla kulturmiljöer Kulturmiljöstråk 25.

26 Kulturmiljöer av regionalt intresse på Åkersberg I det regionala kulturmiljöprogrammet för Skåne (2006) har Länsstyrelsen Skåne särskilt lyft fram 13 miljöer i Höörs kommun som Särskilt värdefulla kulturmiljöer. Stora delar av Höörs centrum utgör tillsammans en särskilt värdefull kulturmiljö. Åkersberg ingår i detta utpekade område. I Särskilt värdefull kulturmiljö Höör Motiv för bevarande: Miljön i Höör visar tydligt utvecklingen från bondby och kyrkby till stationssamhälle. Strukturer och samband mellan de olika tidsåldrarna är väl bevarade och de administrativa byggnaderna visar betydelsen av centralort i samtliga skeden. Åkersberg är en intressant miljö som påverkat bygden i stor utsträckning. Klockarebackens kapell är av hög arkitektonisk kvalitet Källa: Länsstyrelsen Skåne: Kulturmiljöprogran för Skåne, Höörs kommun. Kulturmiljöstråk Åkersberg och delar av Höörs centrum. Länsstyrelsen Skånes Kulturmiljöprogram för Skåne, 2006 Teckenförklaring Särskilt värdefulla kulturmiljöer Kulturmiljöstråk 26.

27 Häradsekonomiska kartan Bilden är beskuren. Kulturhistoriska värden på Åkersberg Åkersberg är ett område med synnerligen skiftande byggnadsstilar. Det domineras av gårdskomplexet Åkersberg som flyttades hit från kyrkbyn på 1760-talet. Miljön kring den tidigare säterigården innefattar förutom de gamla 1700-talsbyggnaderna även nyare bebyggelse, däribland ett kapell, Frihetens kapell, samt en omgivande park. Omkring 1900 började området bebyggas med villor. Blandningen av hustyper och deras varierande ålder ger, tillsammans med stora och uppväxta trädgårdar, en omväxlande och säregen prägel åt området. Villorna är oftast placerade mitt på de stora tomterna. Höga socklar, ljusa putsade fasader och tegeltäckta tak är vanligt här. Naturen ramar in bebyggelsen, lättar upp de tunga byggnaderna och sammanbinder de olika hustyperna. I norra delen ligger Ankdammen i anslutning till Villa Backa. I nära anslutning här finns också platsen för det nyligen uppförda Konstverket Mittelen. Miljön med sjöarna på vardera sidan om Åkersbergsgatan är viktig för området som helhet och fungerar som ett positivt dominerande inslag. Damm- och sjömiljöerna bjuder också på värdefulla vyer. Till miljön kring Ankdammen hör även nyare lägre puts- och tegelarkitektur med höga miljöskapande värden. I anslutning till Åkersbergsgatan finns en viktig sammanhängande kulturmiljö bestående av putsade funkis- hus i två våningar inom kvarteret Tuppen, Hönan och Lejonet. Riklinjer speciella för området: Det är väsentligt för områdets helhet att de gröna områdena och den relativa glesheten i bebyggelsen bevaras. 27.

28 Gröna kulturvärden Den västra delen av området innehåller merparten av Åkersbergs grönområden, såsom Tjurasjö och Ekelidsparken, Åkersbergaparken samt Skånes Mitt och dammiljön kring Ankdammen. Ankdammen är i dag i hög grad igenväxt med kaveldun och vass. Omkring en tredjedel av dammen i sydväst bestod 2006 av en öppen vattenspegel. Dammen hyser ett rikt fågelliv. Norr om Villa Backa finns fortfarande rester av äldre planteringar och gångsystem, som tidigare sannolikt tillhört Villa Backas trädgårdsanläggning. Åkersbergs rika tillgång på gröna inslag, inte minst kopplade till vattenmiljöer bidrar starkt till en positiv upplevelse av området. Vattenspeglarna utgör ett signum för området och har höga kulturhistoriska värden. De gröna elementen har stora miljöskapande värden och är av stor betydelse för upplevelsen av den äldre bebyggelsens kulturhistoriska värden. Uppvuxna villaträdgårdar utgör viktiga gröna inslag. 28.

29 Kulturhistorisk och miljömässig värdering II Bevarandevärden hos enskilda fas gheter: Modellen för kulturhistorisk och miljömässig värdering har hämtats från Ystad kommun, och har modifierats något. Bedömningen har utförts utifrån två aspekter, kulturhistorisk och miljömässig. För bedömning av bebyggelsens kulturhistoriska värden har en femgradig skala använts, siffrorna 1-4 samt Övrig bebyggelse. Miljömässiga värden bedöms utifrån en fyrgradig skala, siffrorna 1-3 samt Övrig bebyggelse. Nivå Kulturhistoriskt värde (K) Miljömässigt värde (M) 1 Mycket stort värde, unikt för Höör, välbevarat Mycket stor betydelse för gaturummet och hus med tidstypiska detaljer. omgivningen. Skala och uttryck är viktiga. 2 Stort värde för Höör, men varsamma Stor betydelse för gatu- eller gårdsmiljön. förändringar kan tillåtas. 3 Värdefull, men finns i flera liknande exemplar. Viss betydelse för helheten. God representant för sin tid. 4 Visst värde. Är en av många liknande byggnader eller har byggts om eller till på ett ur antikvarisk synvinkel ovarsamt sätt. Övrig Finns ej med i inventeringen eller finns med, Finns ej med i inventeringen eller finns med, bebyggelse men är ej klassificerad. men är ej klassificerad. Kulturhistoriskt och miljömässigt värde anges med K respektive M. En byggnad med lågt K-värde kan ändå, genom sin volym eller läge, vara av stor betydelse för gaturummet och därmed ha högt miljömässigt värde. Bedömningen gäller hela fastigheten med samtliga byggnader, om inte annat anges. Bebyggelse uppförd senare än 1980 bedöms endast miljömässigt, med undantag för yngre verk av hög arkitektonisk kvalitet. Fastigheter med högt kulturhistoriskt och miljömässigt bevarandevärde rödmarkeras, enligt följande: K 1, M 1. Gäller även fastigheter med någon av följande klassning: K 1, M 2; K 2, M 1 eller K 2, M 2. II Bevarandevärden hos sammanhängande kulturmiljöer (gaturum och gatustrukturer) 29.

30 Enskilda fas gheter med högt bevarandevärde på Åkersberg Karta 2: Enskilda fastigheter med högt kulturhistoriskt bevarandevärde, dvs med klassning: K-1, M-1 K-1, M-2 K-2, M-1 K-2, M-2 30.

31 Enskilda fas gheter med mellanhögt bevarandevärde på Åkersberg Karta 3: Enskilda fastigheter med högst kulturhistoriskt mellanhögt bevarandevärde. Klassning: K-2, M-3 K-3, M-2 K-3, M-3 31.

32 Sammanhängande kulturmiljöer med högt bevarandevärde på Åkersberg Karta 4: Sammanhängande bebyggelse- och kulturmiljöer med höga kulturhistoriska värden. Se sid xx- Den ljust rosa färgen på fastigheterna Uttern 10 och 11 anger att fastigheterna genom sina volymer och placering bidrar till att förstärka rumsskapande egenskaperna hos Uttern 12, 13 och

33 Sammanhängande kulturmiljöer med högt bevarandevärde Sammanhängande miljö 1: Delar ur kvarteret Lejonet och kvarteret Tuppen. Bredgatan. Sammanhängande miljö 2: Flerfamiljsbebyggelse från omkring 1950, kvarteret Uttern. Bredgatan. Övre bilden: Hus i funkisstil uppförda i slutet av 1930-talet - mitten av 40-talet. Många av de uppvuxna och lummiga tomterna avgränsas mot gatan med trästaket eller trästaket och häck. Husen är oftast placerade en bit in från gatan, med huvudfasaden vänd mot gatan.undre bilden: Bredgatans fl erfamiljshus i två plan är placerade med kortsidan mot Bredgatan och avskiljs från varandra med hjälp av gröna, trädbevuxna gårdar. Tillsammans bidrar de till en lugn, harmonisk gatumiljö. 33.

34 Gatutypiskt Det gamla Åkersberg Åkersbergsgatan, kvarteret Tigern och kvarteret Lejonet. Stiftsgården Åkersberg t v. Det moderna Åkersberg Åkersbergsgatan, kvarteret Södra Dammen. Två exempel på byggmästare Sam Lindqvists produktion. Åkersbergsgatan Västra sidan: övervägande enplansvillor i ljusa putsfärger Husen placerade med huvudfasaden (långsidan) nära gatulinjen Tomterna omgärdas av låga trästaket eller murar Östra sidan: Äldre, blandad bebyggelse. Husen är placerade en bit in på tomten. Huvudfasad mot gatan. Tomterna omgärdas gärna av höga häckar. Överlag: fasader i rött tegel och ljus puts 34.

35 Maglasätevägen Tigern 10, 11, 12 är högt belägna i förhållande till vägen. Framför allt Tigern 10, Villa Åbro, är väl synlig utmed Maglasätevägen och befinner sig i blickpunkten från Munkarpsvägen. Fastigheten har därmed ett mycket högt miljöskapande värde Fabriksgatan Kvarteret Uttern med 50-talsbebyggelse till vänster, kedjehus från mitten av 50-talet rakt fram (kv. Bävern). 35.

36 Om bebyggelseinventeringen Inventeringen av Åkersberg gjordes juni-augusti Varje fastighet har dokumenterats med minst ett foto och beskrivs kort avseende fastighetsbeteckning, gatuadress, byggår, årtal för yttre förändringar, arkitekt/byggmästare i de fall detta är känt, byggnadens/byggnadernas tidigare och nuvarande funktion. Materialet är ordnat kvartersvis och nummervis inom kvarteret. I de fall ett kvarter även omfattar bebyggelse ej tillhörande Åkersberg, har bebyggelsen i fråga inte inventerats inom ramen för föreliggande inventering. Utöver beskrivningen klassificeras varje fastighet utifrån kulturhistoriska (K) och miljömässiga (M) värden. I de fall ett byggnadsbestånd bedöms likartat ur kulturhistoriskt hänseende görs ett urval med representativa exemplar. De olika byggnaderna tillhörande en och samma fastighet kan ha olika klassificering. 36.

37 Beskrivning och klassificering av Åkersbergs bebyggelse, delområde 4 Bävern 3 (Tvärgatan 3B) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: Uppgifter saknas Fastigheten har genomgått förändringar under 1900-talets senare del: tak, fönster, tillbyggnad med balkong. K-4, M-3 Bävern (Tvärgatan) Radhus, 6 st Byggår: Homogen bebyggelse. Färgsättning på fasad och snickerier varierar från ett hus till ett annat. Övrig bebyggelse Ekeliden 1 (Maglasätevägen) Byggår: 1890-talet Slottsliknande tegelbyggnad från 1890-talet i två våningar på hög stensockel. Fasaderna är utformade med frontespiser, bandgördlar och tegelornamentik. Tak och torn var tidigare täckta med underhållsfri brun papp, i dag: skivtäckt falsad plåt i ärggrön kulör. Terrass och altan tillkom 1947 och två tillbyggnader gjordes 1950 och Lunds stift ägde tidigare fastigheten. Byggnaden har tidigare rymt Montessoriskola och använts i dag som samlingslokal för Ekelidens bostadsrättsförening. K-2, M-3 37.

38 Ekeliden 2, 3, 4 (Maglasätevägen 1 A, B; Munkarpsvägen 4, 8, 6) Sju flerfamiljshus i tre våningar Vitputsade punkthus vilka inrymmer totalt 68 bostadslägenheter Byggår: Övrig bebyggelse Hönan 4 (Åkersbergsgatan 5) Bostadshus i två våningar, funkisstil Byggår: tal (1934 enligt kommunens arkiv, 1942 enligt 1985 års inventering) Välbevarat funkisuttryck, rundad balkong Förändringar: Bl. a. tillbyggnad 1953, uterum med plasttak 1969, nytt tak på boningshus under senare delen av 1900-talet. Ny färgsättning. 1981: gulputsade fasade och brun sockel. Garage Byggår: 1951 K-2, M-2 Ingår i en bevarandevärd helhet bestående av funkishus från och 1940-talen. Miljö 1. Hönan 6 (Brännerigatan 4) Bostadshus i ett plan med souterräng Byggår: 1959 Förändringar: takfönster I övrigt: Välbevarat 50-tal. Tidstypiskt uttryck Stor uppvuxen tomt med bärbuskar. Tomten korsas av Höörsån K-3, M-2 38.

39 Hönan 8 (Dammgatan 3) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: Byggherre: Oskar Villiam Andersson. Fastigheten utgörs av två tomter avstyckade från Åkersbergs säteri, Åkersberg 1:35. Tomten avgränsas mot Dammgatan med putsad mur täckt av glaserade tegelpannor. Förändringar: Större om- och tillbyggnad av boningshuset Stor parkliknande, ursprunglig trädgård med bland annat många äldre fruktträd. K-4, M-2 Fastigheten bedöms ihop med Höör 56:1 (se bild på sidan 7) Hönan 9 (Åkersbergsgatan 7) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: 1924 De putsade fasaderna har haft en rosa färg sedan åtminstone 1981 Detaljer: Burspråk i två väderstreck, mot Åkersbergsgatan samt mot Dammgatan. En takkupa är placerad över burspråket som vetter mot Åkersbergsgatan. Originalfönster, undantaget fönster å burspråk mot Dammgatan. Stor, lummig trädgård med fruktträd. Garage Byggår: 1979 K-2, M-1 Hönan 10 (Dammgatan 1) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: 1979 K-4, M-3 39.

40 Klockan 1 (Jularpsvägen 9) Bostadshus i 1 1/2 plan Byggår: 1933 Förändringar: 1955: byte av fönster och dörrar samt ny fasadbeklädnad, 1961: garage, 1976: ny-/tillbyggnad av garage. 1979: tillbyggnad av bostad Äldre uthus finns på tomten K-4, M-3 Klockan 2 (Jularpsvägen 7) Bostadshus i 1 1/2 plan Byggår: : ny fasadbeklädnad Fastigheten har under senare delen av 1900-talets senare del genomgått genomgripande förändringar: tak, fasader (ny fasadbeklädnad 1977), tillbyggnader. K-4 Klockan 3 (Bredgatan 15) Bostadshus i 1 1/2 plan Byggår: 1935 Fastigheten har under 1900-talets sista decennier genomgått stora förändringar: 1981: tilläggsisolering med rött fasadtegel (ursprungligen putsat trähus), mindre tillbyggnader in mot gård (odaterade), takkupa kläddes med träpanel. Garage med förråd Byggår: : Kläddes med fasadtegel in mot gård Stor uppvuxen trädgård med fruktträdsodling på husets baksida K-4, M-3 Klockan 4 (Bredgatan 13) Bostadshus i två våningar, i funkisstil Byggår: : ansökan ändring av bef bygglov Detaljer: Teglad fasad (gul) med dekorativa inslag av rött tegel, enkelt plant skärmtak över entrédörr, rundad balkong på övre plan Förändringar: balkongräcken i trä Uppvuxen tomt med fruktträd K-3, M-2 40.

41 Klockan 5 (Hedgatan 2) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: 1938 Förändringar: : ny fasadbeklädnad samt stängsel. Under senare delen av 1900-talet: tillbyggnader, kupa, uterum, dubbelgarage K-4 Klockan 6 (Hedgatan 4 A-D) Flerfamiljshus i två våningar (med souterräng?) Byggår: 1938 (bostadshus om fyra lägenheter) Förändringar: 1976: tillbyggnad av lägenheter, tilläggs- isolering med rött fasadtegel under 1900-talets senare del K-4 Klocksjön 1 (Åkersbergsgatan 28) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: 1903 Byggherre: Ernst Hapack Historik: se sidan 15. Putsade fasader med synlig timra på gavelröstena. Tidigare: beiga fasader och svart timra, 2012: gulputsade fasader och gråmålad timra. Sockeln består av stora huggna gråstensblock. Förändringar: garage i källaren 1951, nytt garage samt nya fönster efter 1930, större tillbyggnad mot gården 1970-talet (ersatte glasveranda med snickarglädje), fönsterbyten 1990-talet (fyra perspektivfönster ersattes), nytt tak (svart papptak med listtäckning enligt originalutförande) 2000-talet. Tomten avgränsas av hög häck mot Åkersbergsgatan, vilket minskar fastighetens miljöskapande värde. Gatufasad K-2, Gårdsfasad K-4 M-2 (hela fastigheten) 41.

42 Klocksjön 2 (Åkersbergsgatan 26) Byggår: 1950 Bostadshus i två våningar, i funkisstil. Förändringar: 1970-tal: tak, uterum mot trädgård 1991 Detaljer: dekorativa fasaddetaljer i rött tegel runt entré samt vid fönster. Halvdörr mot trädgård. Stor uppvuxen trädgård. Garage Byggår: ca 1950 K-2, M-2 Exteriört välbevarat sedan uppförandet Klocksjön 4 (Hedgatan 5) Bostadshus i ett plan med souterräng Byggår: Uppgifter saknas Övrig bebyggelse Klocksjön 5 (Hedgatan 3) Bostadshus i 1 ½ plan Rött tegel, betonggrund, takkupa, brunmålad träpanel gavlar Tillbyggnad samt balkong Övrig bebyggelse 42. Klocksjön 6 (Bredgatan 9) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: 1936 Bevarandevärda detaljer: Tidstypiskt skärmtak över entrén med konsoler i funkisstil Förändringar: Tillbyggnad 1972, Delar av den putsade fasaden har klätts in med brunmålad träpanel, takkupa samt tillbyggnad (1972) under 1900-talet, tak 1983 Garage Byggår: 1962 K-4, M-3

43 Klocksjön 7 (Bredgatan 7) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: 1936 Förändringar: Altan Under senare delen av 1900-talet/början 2000-talet har huset genomgått ytterligare förändringar : tak, nya fönster partiellt, fönsterluckor borttagna. Garage Byggår: 1966 K-3, M-3 Klocksjön 8 (Klocksjögatan 3) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: 1919 Huset ligger med gaveln åt Klocksjögatan. Fasaderna är gulputsade och sockeln gråputsad. Takkupa med balkong finns mot trädgården. Enbart takkupa finns även på husets andra sida. Förändringar: Huset har genomgått förändringar under senare delen av 1900-talet: Tak, fönsterbyte, balkong- räcke. K-2, M-1 Klocksjön 10 (Klocksjögatan 1) (Fastigheten bestod tidigare av två tomter 1A och B) Bostadshus i ett plan Byggår: 1984 Byggt av Nordiska Trähus Stående gul träpanel, viss snickarglädje, vita snickerier Övrig bebyggelse Kvarnbäck 1 (Åkersbergsgatan 34) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: 1969 Övrig bebyggelse 43.

44 Kvarnbäck 2 (Åkersbergsgatan 32) Bostadshus i ett plan Byggår: 1944 Förändringar: Bl.a. senare tillkommen förstukvist, uterum 1979 Garage Byggår: 1964 K-4, M-3 Kvarnbäck 3 (Piparegatan 5) Bostadshus i två våningar, i funkisstil Byggår: 1938 Huset rymde tidigare fyra lägenheter. Detaljer: synlig takfot 2012: ljusgrå-vit puts, 70-talsdörr med sidoljus Förändringar: Bl. a. tilläggsisolering under 1900-talets senare del. K-4, M-3 Kvarnbäck 4 (Piparegatan 3) Bostadshus i ett plan Byggår: 1940 Förändringar: tillbyggnad Fastigheten har genomgått ytterligare förändringar därefter. Övrig bebyggelse Kvarnbäck 5 (Åkersbergsgatan 30) Tidigare fastighetsbeteckning: Kvarnbäck 1 Bostadshus i två plan (inrymt en mjölkbutik under 1940-talet) Byggår: (Vitt tegel, vit puts) Förändringar: Huset till- och ombyggt i etapper, bl. a Ny fasadbeklädnad 1979 Övrig bebyggelse 44.

45 Lejonet 1 (Bredgatan 4) Bostadshus i två våningar, i funkisstil. Byggår: 1944 Förändringar: Större renovering (Huset inreddes till enfamiljshus 2009 samt fick nya fönster, nya vindskivor i plåt m.m.) Ingår i en bevarandevärd helhet bestående av funkishus från och 1940-talen. Miljö 1. K-4, M-3 Lejonet 3 (Lantmannagatan 8) Flerbostadshus i två våningar Byggår: 1961 Förändringar: fasadförändring 1979 K-4 Lejonet 7 (Åkersbergsgatan 14) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: 1923 Detaljer: Gråstensgrund, vitputsade fasader utsmyckade med gesimser, originalfönster. Tidstypiskt uttryck och välbevarade detaljer. Förändringar: Bl. a inplåtning av skorsten. Exteriör renovering K-2, M-1 Lejonet 8 (Bredgatan 2) Bostadshus i två våningar, i funkisstil Byggår: 1946 Huset innehöll tidigare två lägenheter. Förändringar: tillbyggnad under 1900-talets senare hälft, tak och skorsten Bevarandevärda detaljer: Entré inramad av keramiska plattor, oputsade fasadpartier i anslutning till fönster. Garage med förråd Byggår: 1966 Ingår i en bevarandevärd helhet bestående av funkishus från och 1940-talen. Miljö 1. K-3, M-2 45.

46 Lejonet 10 (Åkersbergsgatan 10) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: 1910 Förändringar: 1978: nya fönster, ny ytterdörr, ommålning av fasader. Detaljer: vita slätputsade omfattningar kring fönster, bevarade släta eternitplattor i rött, punchveranda med tidstypisk snickarglädje, äldre fönster på bottenvåning. Fastighetens miljöskapande värde ökar ytterligare genom dess centrala placering utmed Åkersbergsgatan, mittemot Stiftsgården Åkersberg. Fastigheterna Lejonet 10 och Räven 3 förstärker varandras miljöskapande värde. K-2, M-2 Lejonet 11, 14 (Åkersbergsgatan 12A, B) Parhus i vitt tg, 2 st Byggår: Övrig bebyggelse Lejonet 13 (Lantmannagatan 4) Huvudbyggnaden är ursprungligen ett spannmålsmagasin från andra hälften av 1700-talet och ingick i gårdskomplexet Åkersberg. Byggnaden är uppförd i gråsten med närmare metertjocka väggar. Fasaderna är vitputsade och takmaterialet är rött enkupigt så kallat Hebytegel. Efter brand på 1880-talet ändrades magasinet till bostäder och har sedan dess genomgått flera renoveringar och är nu en enfamiljsbostad. På tomten ligger två andra samtida gråstensbyggnader, före detta fähus och redskapshus, tidigare tillhörande säteriet Åkersberg. En ekonomibyggnad har genomgått större förändringar under slutet av 1900-talet- början av 2000-talet (uppglasning av fasad, gavelfönster). Byggnaden används i dag som affärslokal. Fastigheten har en mindre framträdande placering, tätt omgärdad av omkringliggande senare bebyggelse, vilket minskar det miljöskapande värdet. Endast bostadshuset är synligt från väg. K-2, M-2 46.

47 Norra Dammen 2 (Åkersbergsgatan 25) Bostadshus i ett plan Byggår: Uppgifter saknas Förändringar: Tegelfasaderna har målats under talets senare del. Övrig bebyggelse Norra Dammen 3 (Åkersbergsgatan 23) Bostadshus i ett plan med källare Byggår: Uppgifter saknas. Övrig bebyggelse Norra Dammen 4 (Åkersbergsgatan 21) Bostadshus i ett plan Byggår: Uppgifter saknas Förändringar: Huset tillbyggt i etapper Övrig bebyggelse Norra Dammen 5 (Åkersbergsgatan 19) Bostadshus i ett plan Byggår: Uppgifter saknas tal? Förändringar: Bl. a. burspråk mot Åkersbergsgatan K-4, M-3 47.

48 Norra Dammen 6 (Åkersbergsgatan 17) Bostadshus i ett plan Byggår: Murstocken kvar efter tidigare äldre hus från 1950-talet.. Förändringar: Huset är tillbyggt på baksidan. Huset har ett påfallande modernt uttryck. Stor omsorg om detaljer. Falsat betongtak Turmalin, fasadpanel i lärkträ. Garage Byggår: 1985 M-2 Plogen 1 (Bredgatan 6) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: 1940 Förändringar: Fastigheten har genomgått genomgripande förändringar under slutet av 1900-talet. -början av 2000-talet: taköverbyggnad på altan 1974 Större tillbyggnader, tilläggsisolering, stort garage samt trädäck K-4, M-3 Plogen 2 (Bredgatan 8) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: 1924 Förändringar: Huset renoverades genomgripande 1975 (bl. a. inkläddes fasaderna med gult tegel, fönsterbyten, skorstenen plåtades in, tillbyggnader.) K-4, M-3 Räven 3 (Åkersbergsgatan 8) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: 1903 Detaljer: sockeln klädd med stora sandstensblock. Huset har valmat tak. Förändringar: takkupa, tillkommen före 1980-talet, fönsterbyten runtom, altandäck mot trädgård. Nytt / tillbyggt dubbelgarage Fastighetens miljöskapande värde ökar ytterligare genom dess centrala placering utmed Åkersbergsgatan, mittemot Stiftsgården Åkersberg. Fastigheterna Lejonet 10 och Räven 3 förstärker varandras miljöskapande värde. K-3, M-2 48.

49 Räven 4 (Norra Nygatan 4) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: 1909 Förändringar: Genomgripande renovering 1968 (bl. a. tegling av fasader), veranda , inredning av brygghus 2010 Brygghus Byggt: ca 1909? Garage Byggår: K-4, M-3 Viktigt att behålla det gamla brygghusets proportioner Räven 6 (Norra Nygatan 6, 12-16) Kedjehus, 6 st Byggår: 1987 På platsen fanns tidigare bl. a. ett putsat hus från Övrig bebyggelse Södra Dammen 1 (Åkersbergsgatan 15) Bostadshus i 1 ½ plan Byggår: 1932 Fastigheten har genomgått genomgripande förändringar under 1900-talets senare del: tilläggsisolering med gult fasadtegel och brunmålad träpanel, fönsterbyten. K-4, M-3 Södra Dammen 3 (Åkersbergsgatan 13B) Bostadshus i ett plan i funkisstil Byggår: 1943 Byggmästare: Sam Lindqvist. Huset har genomgått genomgripande renoveringar under slutet av 1900-talet 2000-talet: om- och tillbyggnader, tak, altandäck. K-4, M-3 49.

50 Södra Dammen 4 (Åkersbergsgatan 13A) Bostadshus i två våningar, i funkisstil Byggår: Byggmästare: Sam Lindqvist Som helhet välbevarat hus med tidstypiska detaljer. Väl bevarat funkisuttryck och välbevarade tidstypiska detaljer interiört och exteriört. Förändringar: Mindre förändringar 1950 och Fastigheten är främst synlig från Dammgatan, där den, tillsammans med Södra Dammen 9,11 och Åkersberg 2:2, ingår i vyn över Ankdammen. K-3, M-3 Södra Dammen 9 och 11 (Åkersbergsgatan 11 A) Bostadshus i ett plan Byggår: 1960 Byggmästare: Sam Lindqvist Förändringar: 1986: Tillbyggnad (uterum med skjutdörrar mot baksidan), fönsterförändring in mot gård (större halvmåneformat fönster i köket) Byggnaden sträcker sig bakåt/neråt mot dammen Bevarandevärda detaljer: Stor omsorg om detaljer och material, medelhavskänsla, modernt uttryck K-3, M-2 Södra Dammen 10 (Åkersberggatan 9) Bostadshus i ett plan med soutteräng Byggår: 1958 Byggmästare: Sam Lindqvist Detaljer: Stor omsorg om detaljer. Teglat garage samt mycket hög teglad mur mot Dammgatan Förändringar: fasad mot Åkersbergsgatan vitkalkad efter 1970-talet. Inglasning av balkong efter K-3, M-2 50.

51 Tigern 9 (Maglasätevägen 20) Byggår: Ugifter saknas. 60-tal?? Bostadshus i ett plan med souterräng Förändringar: tillbyggt uterum Övrig bebyggelse Tigern 10 (Maglasätevägen 18), Villa Åbro Byggår: Uppgifter saknas talets första decennier Arkitekt: Johannes Ekström Detaljer: snickarglädje, punchveranda. Förändringar: 1941: Nytt entréparti. Dubbeldörrar ersattes med nya dörrar. 1950: Sadeltak över trapphus 1964: tegeltak, 1965: Ytterväggar kläddes med vita colorbestusplattor samt trä. 1976: tillbyggnad i tegel (vitt) med plantak kombinerat med solterrass samt garage. Fönsterbyten Miljöskapande: i blickpunkten från Munkarpsvägen Tidstypisk representant för schweizerstilen och nationalromantiken. K-2, M-1 Tigern 11 (Maglasätevägen 16) Bostadshus i 1 ½ plan, Bokebacke Byggår: 1951 Ritningar av Helge Barkenius Byggherre: Alfred Olsson Detaljer: rullskift kring vardagsrumsfönster samt entré, ett större enluftsfönster (perspektiv) i v-rum, tidstypiskt entréparti Förändringar: Inredd vind 1957, Tak över solterrass 1959, nya fönster Större trädbevuxen trädgård. Tigern 11 och 12 förstärker varandras miljömässiga värde. K-2, M-2 51.