ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING 2014:065 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Karin Myhrberg

Transkript

1 HÄGERNEHOLMS GÅRD Antikvarisk förundersökning inför detaljplan rörande Hägerneholms gård, Arninge 4:1, 4:2, 4:3 och 4:4, Täby socken, Täby kommun, Stockholms län. Karin Myhrberg Bakgrund Täby kommun har för avsikt att detaljplanelägga området kring Hägerneholms gård och har kontaktat Stockholms läns museum för att ta fram en antikvarisk förundersökning för gården att använda som underlag i planarbetet. Den antikvariska förundersökningen syftar till att precisera Hägerneholms gårds kulturhistoriska värden för att skydda dessa i plan. Arbetsmomenten omfattar arkiv- och litteraturstudier, inventering, fotodokumentation och sammanställning av förundersökningen. Det aktuella planområdet. Bild från planbeskrivning. 1

2 Historik Det finns en rik fornlämningsmiljö i området, med lämningar från framför allt yngre järnålder. I äldre källmaterial nämns bara Arninge, men iskriftliga källor från 1600-talet och framåt omskrivs två byar: Väster och Öster Arninge. Väster Arninge, nuvarande Hägerneholms gård, fick säterifrihet på1700-talet och blev därmed det sista säteriet i Täby. Senare under 1700-talet var Väster Arninge rusthåll med skyldighet att hålla ryttare och hästar för kavalleriet. Från tidigt 1900-tal till 1940-talet bedrevs Arninge småskola på gården, efter att gårdens dåvarande ägare Magnus Brahe skänkte skoltomten till Täby församling. På 1940-talet köptes Hägerneholms gård av direktör Eric Fredlund som ville skapa ett hästsportens Mecka. Han lät riva den tidigare mangårdsbyggnaden från 1700-talet som ansågs vara i för dåligt skick för att bevaras. På platsen uppfördes dagens huvudbyggnad. Nya stallar, ridbanor och personalbostäder byggdes. Äldre byggnader moderniserades. Gårdens namn byttes från Väster Arninge till Hägerneholm. Som mest ska det ha funnits 230 hästar på Hägerneholm och stuteriet var det mest vinstrika inom svensk galopp under 1900-talets mitt. Den stora verksamheten på Hägerneholm och Eric Fredlunds engagemang bidrog till att galoppbanan förlades i Täby Verksamheten på stuteriet och jordbruket krävde mycket personal, bl a jockeys, stallpersonal och jordbrukspersonal. En del av personalen bodde i de bostäder som uppfördes under och 50-talen i anslutning till gården. Under 1980-talet tillkom Arninge industriområde sydost om Hägerneholms gård. Öster Arninge gård revs för att ge plats åt den nya bebyggelsen. Hägerneholm var ridcenter fram tills för några år sedan, vilket innebär att Hägerneholms gård har haft en hästanknuten verksamhet sedan 1700-talet fram till i dag. Två stall, två ridhus och ett magasin revs för några år sedan för att ge plats åt nybyggnation. Inga ekonomibyggnader finns kvar på gården. En ridbana fanns söder om gården, delvis på det område som i dag är handels- och industriområde. På kartan från tidigt 1900-tal syns Väster Arninge med huvudbyggnaden och flyglarna med samma placering som i dag. Skolhuset är markerat. På kartan syns också var gårdens ekonomibyggnader har varit placerade. Området kring gården utgörs av jordbruksmark. Utsnitt ur Häradsekonomiska kartan Bildkälla: Lantmäteriet 2

3 Hägerneholm hade sin storhetstid som stuteri under 1900-talets mitt. De ekonomibyggnader och ridbanan som syns på kartan finns inte kvar. Utsnitt ur Ekonomiska kartan från Bildkälla: Lantmäteriet Områdes- och byggnadsbeskrivningar Hägerneholms gård ligger i den västra delen av Arninge i Täby kommun. Området avgränsas åt söder och öster av ett handels- och industriområde och åt norr av Ullnavägen och naturområde. I väster och söder har det tidigare legat stall, ekonomibyggnader och ridbanor för hästverksamheten samt jordbruksmark. Längre åt väster avgränsas området av Arningevägen. Genom området går grusade vägar. Ett flertal äldre ädellövträd finns i området. Huvudbyggnaden är tydligt skild från övrig bebyggelse och det omgivande landskapet genom en vitputsad mur som omgärdar trädgården. Söder om huvudbyggnaden ligger de två flyglarna som byggdes om under 1940-talet. Söder och öster om huvudbyggnaden ligger ett antal före detta personalbostäder som uppfördes i samband med att gården blev stuteri under och 50-talen. Den f d skolbyggnaden (byggnad nr 6) och den så kallade Parkstugan (nr 7) är äldre än övriga byggnader. Alla byggnader förutom den västra flygeln fungerar i dag som bostäder. De flesta av byggnaderna har mycket eller delar av den tidstypiska karaktären bevarad, exempelvis ursprunglig storlek och volym, ursprungliga fönster, tegelklädda sadeltak och tidstypiska fasadbeklädnader med locklistpanel eller puts. I anslutning till de inventerade byggnaderna ligger två personalbostäder från eller 50-talen som inte omfattas av den nya detaljplanen och därmed inte heller har tagits med i denna dokumentation. 3

4 Karta över området med den numrering som används i beskrivningarna nedan. Karta från hitta.se Byggnad 1 - Huvudbyggnad, Arninge 4:3 LP_2014_ Huvudbyggnaden på Hägerneholms gård. Foto Karin Myhrberg 2014 Byggnaden uppfördes under tidigt 1950-tal på samma plats som den tidigare huvudbyggnaden hade stått på. Fastigheten omgärdas av en vitputsad mur täckt med tegelpannor. Entréer med smidesgrindar finns i norr och söder. Gårdsplanen i norr är 4

5 grusad och här finns en rundel med en gjutjärnskruka. Åt söder finns en gräsmatta med en plattlagd gång som leder fram till byggnaden. Byggnaden som är i två och en halv våning står på en låg gråfärgad sockel och täcks av ett valmat mansardtak klätt med enkupigt svart tegel. Byggnaden har ljusa putsade väggar och vita fönstersnickerier. Exteriören har en symmetrisk uppbyggnad. Hörnen är markerade med vitputsade hörnkedjor. På samtliga takfall finns takkupor. På taknocken finns två symmetriskt placerade skorstenar. Fönstren, de flesta utbytta, är fyrdelade och har fönsterluckor. På södra långsidan finns ett garage i en våning med altan över. Över altanen finns en balkong som bärs upp av fyra pelare. Byggnaden byggdes om under tidigt 1980-tal för att anpassas till den nya funktionen som kombinerad bostad och veterinärklinik. Byggnaden som den ser ut i dag stämmer i stort med de ritningar som finns från 1950-talet. Flera av byggnadens fönster är utbytta och förrådsutrymmen har tillkommit på bägge sidor om altanen på södra långsidan. Kulturhistoriskt värde: Som huvudbyggnad på Hägerneholms gård har byggnaden ett kulturhistoriskt värde och står för den historiska förankringen i området. Huvudbyggnaden som uppfördes på 1950-talet representerar den nya epok som startade på Hägerneholm vid denna tid, samtidigt som byggnaden har samma placering som gårdens huvudbyggnad har haft åtminstone sedan 1700-talet. Sedan gårdens ekonomibyggnader revs är huvudbyggnaden tillsammans med flyglarna de byggnader som finns kvar av den äldre gårdsbilden. Byggnaden bör behålla sin karaktär med avseende på volym, takform, symmetrisk uppbyggnad, fasadmaterial, och ursprungliga detaljer som exempelvis hörnkedjor. Förslag på planbestämmelse: Varsamhetsbestämmelse som avser att byggnadens karaktär ska behållas vid förändringar: Kulturhistoriskt och miljömässigt värdefull byggnad som bör behålla sin karaktär med avseende på volym, takform, symmetrisk uppbyggnad, fasadmaterial, och ursprungliga detaljer som exempelvis hörnkedjor. 5

6 Byggnad 2 Västra flygeln, Arninge 4:2 LP_2014_ Västra flygeln. Foto Karin Myhrberg 2014 Byggnaden är en av de äldsta i området och har bl a fungerat som magasin. De bägge flyglarna moderniserades av Eric Fredlund under 1940-talet och fick då det utseende som de har i dag. Byggnaden fungerade som personalbostad på Hägerneholm och under senare år som lägerhus och klubbhus för ridverksamheten på gården. Den vitputsade byggnaden som är i en våning med inredd vind täcks av ett sadeltak klätt med enkupiga tegelpannor. En tegelskorsten finns asymmetriskt placerad på taknocken. Den låga stensockeln är gråslammad. Byggnadens fönster är troligen ursprungliga och har brunmålade snickerier och hörnbeslag. De flesta fönster har två lufter med två rutor per luft. Ingångar finns på den västra långsidan och den norra gaveln. Till bägge entréer leder trappor med svarta ledstänger i järn. Kulturhistoriskt värde: Som flygel till huvudbyggnaden har byggnaden ett miljöskapande värde. Byggnaden är en av få kvarvarande byggnader som uppfördes före Hägerneholms tid som stuteri. Byggnaden bör behålla sin tidstypiska karaktär med avseende på byggnadens volym, proportioner, takform, material och befintliga fönster. Förslag på planbestämmelse: Varsamhetsbestämmelse som avser att byggnadens karaktär ska behållas vid förändringar: Miljömässigt värdefull byggnad som bör behålla sin karaktär med avseende på byggnadens volym, proportioner, takform, material och befintliga fönster. 6

7 Byggnad 3 Östra flygeln, Arninge 4:2 LP_2014_ Östra flygeln. Foto Karin Myhrberg 2014 De bägge flyglarna moderniserades av Eric Fredlund under 1940-talet och fick då det utseende som de har i dag. Den vitputsade byggnaden är i en våning med inredd vind och källare. Byggnaden vilar på en gråmålad sockel och täcks av ett sadeltak klätt med enkupigt tegel. En tegelskorsten finns asymmetriskt placerad intill taknocken. Ett litet takfönster finns på östra takfallet. Fönstren är ursprungliga och har brunmålade bågar. En entré finns på varje långsida och har trappor i betong med ledstänger i järn. Kulturhistoriskt värde: Som flygel till huvudbyggnaden har byggnaden ett miljöskapande värde. Byggnaden är en av få som uppfördes före Hägerneholms tid som stuteri, men präglas ändå av ombyggnaden under 1940-talet. Byggnaden bör behålla sin tidstypiska karaktär med avseende på byggnadens volym, proportioner, takform, fasadmaterial och befintliga fönster. Förslag på planbestämmelse: Varsamhetsbestämmelse som avser att byggnadens karaktär ska behållas vid förändringar: Miljömässigt värdefull byggnad som bör behålla sin karaktär med avseende på byggnadens volym, proportioner, takform, fasadmaterial och befintliga fönster. 7

8 Byggnad 4 Bostadshus, Arninge 4:2 LP_2014_ Bostadshus. Foto Karin Myhrberg 2014 Byggnaden uppfördes under tidigt 1950-tal och fungerade som bostad för gårdens befallningsman. Byggnaden har en tidstypisk utformning och ansluter också till flyglarnas utformning. Vitputsad byggnad i en våning med källare i suterräng. Byggnaden täcks av ett sadeltak klätt med tvåkupiga tegelpannor. Ursprungliga fönster med brunmålade snickerier. En farstukvist finns på den östra långsidan och nås via en gjuten trappa. Kulturhistoriskt värde: Byggnaden uppfördes som personalbostad och berättar därmed något om Hägerneholms gård som stuteri. Byggnaden har mycket kvar av sin ursprungliga karaktär och har ett miljöskapande värde. Byggnaden bör behålla sin tidstypiska karaktär med avseende på byggnadens volym, proportioner, takform, material och befintliga fönster. Förslag på planbestämmelse: Varsamhetsbestämmelse som avser att byggnadens karaktär ska behållas vid förändringar: Miljömässigt värdefull byggnad som bör behålla sin karaktär med avseende på byggnadens volym, proportioner, takform, material och befintliga fönster. 8

9 Byggnad 5 Bostadshus, Arninge 4:2 LP_2014_ Bostadshus. Foto Karin Myhrberg 2014 Byggnaden uppfördes under tidigt 1950-tal som personalbostad och har en tidstypisk utformning. Byggnaden är i en våning med källarvåning med garage och täcks av ett sadeltak klätt med tvåkupigt tegel. En asymmetriskt placerad skorsten finns på taknocken. Väggarna är klädda med ljust gul locklistpanel. Snickerierna är vitmålade. Byggnadens fönster är ursprungliga och har hörnbeslag. På västra långsidan finns entrén med en trappa med järnräcken som leder upp till farstukvisten. Kulturhistoriskt värde: Byggnaden är representativ för de personalbostäder som uppfördes under och 50-talen och har ett miljöskapande värde. Byggnaden bör behålla sin tidstypiska karaktär med avseende på byggnadens volym, proportioner, takform, material och befintliga fönster. Förslag på planbestämmelse: Varsamhetsbestämmelse som avser att byggnadens karaktär ska behållas vid förändringar: Miljömässigt värdefull byggnad som bör behålla sin karaktär med avseende på byggnadens volym, proportioner, takform, material och befintliga fönster. 9

10 Byggnad 6 f d skola, Arninge 4:4 LP_2014_ Den före detta skolan, i dag bostad. Foto Karin Myhrberg 2014 Skolstyrelsen i Täby beslutade 1859 att tre småskolor skulle öppnas, varav en förlades till Skavlöten tills en bättre lokal hittades. Under 1900-talets första år flyttade Arninge småskola till Hägerneholm. Tomten skänktes 1907 till Täby församling av dåvarande ägaren greve Magnus Brahe. Skolan finns markerad på den häradsekonomiska kartan från 1900-talets första år. Skolan drevs fram till 1940-talet. Under sent 1940-tal eller tidigt 1950-tal byggdes huset om och moderniserades. I dag finns två bostäder i byggnaden. Byggnaden är i en våning med inredd vind. Byggnaden vilar på en naturstenssockel och täcks av ett sadeltak klätt med tvåkupiga betongpannor. En skorsten i tegel finns vid taknocken. Väggarna är klädda med rödfärgad locklistpanel. Väggarnas övre delar kläs med plankpanel. Knutar, vindskivor och fönstersnickerier är vitmålade. Äldre tvåluftsfönster med två rutor per luft. Byggnaden är indelad i två delar, troligtvis ursprungligen skolsal och lärarbostad, vilka nu är två bostäder. Farstukvisten är asymmetriskt placerad på ena långsidan och har profilsågade detaljer. Ytterdörrarna är utbytta. Byggnaden är en typiskt utformad skolbyggnad från perioden då den uppfördes. Kulturhistoriskt värde: Som f d skola har byggnaden ett lokalhistoriskt och samhällshistoriskt värde. Byggnaden är en av de äldsta som finns bevarade i området och visar på en av områdets årsringar. Genom sitt läge intill vägen har byggnaden också ett miljöskapande värde. Byggnaden bör behålla sin karaktär med avseende på byggnadens volym, indelning, takform, fasadmaterial, traditionell färgsättning och fönstertyp. Förslag på planbestämmelse: Varsamhetsbestämmelse som avser att byggnadens karaktär ska behållas vid förändringar: Miljömässigt värdefull byggnad som bör behålla sin karaktär med avseende på byggnadens volym, indelning, takform, fasadmaterial, traditionell färgsättning och fönstertyp. 10

11 Byggnad 7 Parkstugan, bostadshus, Arninge 4:1 LP_2014_ Parkstugan. Foto Karin Myhrberg 2014 Byggnaden finns med på den häradsekonomiska kartan från 1900-talets första år och är en av de äldsta bevarade byggnaderna som finns kvar i området. Byggnaden byggdes om och moderniserades under sent 1940-tal eller tidigt 1950-tal. Byggnaden ligger intill Ullnavägen. Trädgården omgärdas av en syrenhäck. Byggnaden är i en våning med inredd vind och täcks av ett sadeltak klätt med tvåkupigt tegel. Byggnaden står på en naturstensockel. Väggarna är klädda med rödfärgad locklistpanel. Knutar, fönstersnickerier och vindskivor är vitmålade. Tvåluftsfönster med tre rutor per luft. På gavlarnas övre del finns mindre triangelformade fönster. Ett äldre stuprör med skarpa vinklar, medan resten är utbytta mot modernare varianter. Kulturhistoriskt värde: Byggnaden är en av de äldsta i området och visar på en av områdets årsringar. Genom läget intill vägen har byggnaden ett miljöskapande värde. Byggnaden bör behålla sin karaktär med avseende på byggnadens volym, proportioner, detaljeringsnivå, takform, material och traditionell färgsättning. Förslag på planbestämmelse: Varsamhetsbestämmelse som avser att byggnadens karaktär ska behållas vid förändringar: Miljömässigt värdefull byggnad som bör behålla sin karaktär med avseende på byggnadens volym, proportioner, detaljeringsnivå, takform, material och traditionell färgsättning. 11

12 Karaktärisering av området som helhet Hägerneholms gård, tidigare Väster Arninge, har lång kontinuitet som boplats. I senare tid har gården en lång tradition av hästanknuten verksamhet. Under en period kring 1900-talets mitt hade Hägerneholms stuteri stor betydelse för ridsporten både lokalt och i Sverige. De bevarade byggnaderna står för den historiska förankringen i området och visar tillsammans på flera olika årsringar, även om den karaktär som Eric Fredlund gav gården och de enskilda byggnaderna under främst och 1950-talen dominerar. Byggnaderna som uppfördes eller förändrades under eller 1950-talet har sina karaktärer från den tiden bevarad i stor utsträckning. Exempel på det är de ursprungliga byggnadskropparnas bevarade volymer, ursprungliga fönster, tegelklädda sadeltak, entréernas utformning (förutom utbytta ytterdörrar) och tidstypiska fasadbeklädnader med locklistpanel eller puts. När gårdens ekonomibyggnader revs för några år sedan försvann den hela gårdsmiljön liksom den tydliga fysiska kopplingen till hästsport. De kvarvarande bostadshusen kan dock fortfarande berätta om gårdens historia och organisation. Den sociala strukturen på gården är tydlig genom huvudbyggnadens och personalbostädernas olika placeringar, arkitektur och storlek. Äldre ädellövträd, vägarnas sträckning och smala grusvägar bidrar till områdets karaktär. Byggnaderna i området är välbevarade med få tillbyggnader och få komplementbyggnader. Det är en tydlig kontrast mellan den stora och muromgärdade huvudbyggnaden och de mindre flyglarna och arbetarbostäderna. I området bör gälla utökad bygglovsplikt för bygglovsbefriade åtgärder för att säkerställa att tillkommande tillbyggnader och fristående byggnader anpassas till befintlig bebyggelse och områdets karaktär som helhet. Tillbyggnader och komplementbyggnader ska anpassas i skala, material och kulör till befintlig bebyggelse. LP_2014_ Smala grusvägar går genom området. 12

13 Källor och litteratur Bengtsson, C. (2007) Hägerneholms historia tidigare Väster Arninge Jarneberg, E. (1982) Sevärt i Täby. Hembygdsfören., 1982 Täby kommunarkiv: 53 Arninge småskola 247D-4BCA-83D4-66B8C3DD2761&s=TARKIS08_Siv Täby kommuns bygglovarkiv Bildkällor Historiska kartor från Lantmäteriet Illustration över aktuellt planområde, Planbeskrivning SBN 259/ , Stadsbyggnadskontoret, Täby kommun Karta från hitta.se 13