SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING"

Transkript

1 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007

2 Innehållsförteckning Kommentarer och organisation...3 Ekonomi i sammanfattning...5 Drift- och investeringsredovisning...7 Förvaltningsberättelse...9 Nämndernas måluppfyllelse...12 Finansiell analys...18 Personalredovisning...23 Sammanfattande finansiell analys...25 Resultaträkning...27 Balansräkning...28 Noter...29 Kassaflödesanalys...35 Redovisningsprinciper...36 Sammanställd redovisning...38 Kommunfullmäktige...43 Revisionen...44 Valnämnden...45 Överförmyndarnämnden...46 Kommunstyrelsen...47 Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden...49 Myndighetsnämnden...51 Barn- och utbildningsnämnden...52 Nämnden för lärande och arbete...54 Socialnämnden...56 Omvårdnadsnämnden...57 Revisionsberättelse...58

3 Kommentarer och organisation Kommunstyrelsens ordförande har ordet Det är med glädje och stolthet jag konstaterar att vi för tredje året i rad redovisat ett positivt resultat i den kommunala ekonomin. Årets bokslut landade på ett plus med 18 miljoner kronor, vilket är resultatet av en god budgetdisciplin bland våra nämnder och styrelser. Det gäller för övrigt även Söderhamns kommunala bolag som redovisade ett överskott med 10 miljoner kronor före bolagsdispositioner och skatt. Lägg därtill att bostadsbolaget Faxeholmen skrivit ner resultatet med 20 miljoner kronor för att finansiera en fortsatt rivning av bostäder. Men det är inte bara ordning och reda i den kommunala ekonomin även måluppfyllelsen bland våra nämnder och styrelser var överlag mycket god! Sammantaget innebär detta att vi efter många år med ekonomiska problem äntligen kan konstatera att vi uppnått balans i ekonomin. Men förutsättningarna kan snabbt förändras. Därför krävs att vi tillsammans jobbar vidare utifrån den grund som vi lagt under Redan nu ser vi att de kommande två åren blir tuffa ekonomiskt sett beroende på förra årets lönerörelse som medför större kostnadsökningar än under de senaste åren. För att hantera detta kommer vi under 2008 att initiera ett produktivitets- och effektiviseringsprojekt i syfte att sänka våra kostnader. Det är ingen lätt uppgift, men alla kompetenta medarbetare och ett bra politiskt klimat borgar för att vi kan se framtiden an med tillförsikt. Under 2007 ägnades mycket arbete åt att forma utvecklingen för de kommande fyra åren. I samband med det övergick vi också till en fyraårsbudget för att få en tydligare koppling mot mandatperioden, men även för att få en bättre långsiktighet i den kommunala planeringen. För att fokusera mer på kommuninvånarnas behov och önskemål har vi delat in den kommunala verksamheten i fyra huvudprocesser (huvudarbetsuppgifter). Utifrån Vision 2012 och de fyra huvudprocesserna har vi sedan lagt fast tio inriktningsmål för den utveckling vi vill se i Söderhamn fram till år I slutet av 2007 genomförde vi för första gången en undersökning där vi frågade söderhamnarna vad de tycker om den kommunala servicen. Det visade sig att mycket är bra, men att vi också har en hel del att arbeta vidare med. Men för egen del känns det bara sporrande och inspirerande. En sak som ligger mig varmt om hjärtat är vår stora satsning på våra ungdomar genom Ungdomslyftet. Under tre år satsar vi drygt 25 miljoner kronor extra på att förbättra situationen för Söderhamns ungdomar, med målet att bli Sveriges bästa ungdomskommun. En viktig del i projektet är att öka ungdomarnas delaktighet och inflytande och få dem att känna att de kan påverka sin egen situation i skolan och på fritiden. Ungdomslyftet innehåller många olika delar, men jag vill särskilt nämna Europaresan som innebär att alla ungdomar på gymnasiet får möjlighet att någon gång under gymnasietiden resa ut i Europa. I Vision 2012 betonar vi öppenhet och samverkan, och det är nu en ledstjärna för oss alla i kommunen. Det här är en framgångsfaktor och det präglar också våra strävanden inom landskapet, där vi nu samarbetar och samverkar inom en rad olika områden. Ett bra exempel på detta är det planerade samgåendet mellan räddningstjänsterna i Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn. Avslutningsvis vill jag nämna något om vårt näringslivsarbete, som gått in i en ny fas med förstärkta resurser och ett breddat samarbete med det lokala näringslivet. Det gamla Näringslivsrådet har ersatts av Tillväxtrådet, där kommunens företag samarbetar med offentliga aktörer för att utveckla och underlätta för befintliga företag och även stimulera till nyetableringar. Och att det händer mycket på näringslivssidan bevisas av att Söderhamn var den kommun som kunde visa upp den bästa tillväxten i länet under 2007, vilket placerade Söderhamn på en fjortonde plats i hela Sverige allt enligt företaget Syna AB:s rankning. Visst finns det mycket att vara stolt och glad över i Söderhamn! Eva Tjernström Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Valberedning Ordförande: Kent Pudas (S) 11 ledamöter Kommunfullmäktige Ordförande: Birgitta Tapper (S) 49 ledamöter Revision Ordförande: Nils Westling (C) 7 ledamöter Kommunstyrelse Ordförande: Eva Tjernström (S) V. Ordförande: Lennart Olsson (C) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunchef: Anders Pihlgren Ekonomienhet Personalenhet Kanslienhet Informationsenhet Näringslivsstrateg IT-Strateg Kvalitetsstrateg Utredning Omvårdnadsnämnden Ordförande: Bengt-Olov Hedman (S) Omvårdnadsförvaltning Förvaltningschef: Else-Marie Nilsson 15 ledamöter 11 ledamöter Verksamhet: Vård och omsorg, hemtjänst, trygghetslarm, personlig assistans, ledsagarservice m.m. Nämnden för lärande och arbete Ordförande: Ove Söderberg (S) 9 ledamöter Förvaltningen för lärande och arbete Förvaltningschef: Gunnar Olsson Verksamhet: Vuxen- och högskoleutbildning, utbildning för företag och organisationer, arbetsmarknadsåtgärder, daglig verksamhet, integration- och migrationsfrågor, kommunens teknikpark - Faxepark m.mmm Barn- och utbildningsnämnd Ordförande: Sven-Erik Lindestam (S) 11 ledamöter Barn- och utbildningsförvaltning Förvaltningschef: Margareta Högberg Verksamhet: Barnomsorg, musikskola, skolbarnomsorg, grundskola, särskola. gymnasium m.m. Kultur- och samhällsutvecklingsnämnd Ordförande: Magnus Svensson (C) 11 ledamöter Räddningstjänst Räddningschef: John-Erik Jansson Kultur och samhällsutvecklingsförvaltning Förvaltningschef: Gunnar Mellqvist Planering & utveckling: Exploatering, Planering, Strategi m.m. Kultur & fritid: Bibliotek, Föreningsverksamhet m.m. Teknisk Förvaltning: Fastigheter, Vägar, Parker m.m. Bygg o Miljö: Miljö- och hälsoskydd, Bygglov m.m. Kost: Köksverksamhet Administration: Ekonomi m.m. Socialnämnd Ordförande: Bertil Enström (S) Socialförvaltning Förvaltningschef: Karin Wiklander 11 ledamöter Verksamhet: Individ- och familjeomsorg, familjerådgivning, ekonomisk rådgivning m.m. Myndighetsnämnd Ordförande: Hans-Olov Olsson (S) Verksamhet: Miljötillsyn, Bygglov, djurskydd mm. Överförmyndarnämnd Ordförande: Kent Burvall (C) 3 ledamöter Verksamhet: Tillsynen av förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap i kommunen. Valnämnd Ordförande: Kjell Pettersson (S) 7 ledamöter 7 ledamöter Kommunala bolag (Helägda) Söderhamns Stadshus AB Söderhamn Vatten o. Renhållning AB Söderhamn Energi AB Söderhamn Elnät AB Söderhamn Teknikpark AB Faxeholmen AB 4 Organisationsschema

5 Ekonomi i sammanfattning Kommunen Efter många års problem med den kommunala ekonomin kan den nu anses vara i balans. Det faktum att ekonomin är i balans innebär dock inte att kommunen kan luta sig tillbaka. Kommunens befolkningsminskning innebär, trots skatteutjämningssystemet, att Söderhamn årligen förlorar cirka 7 mkr om befolkningen minskar med 200 invånare. Det medför i sin tur att kommunen måste fortsätta att minska kostnaderna för att bibehålla en ekonomi i balans. För 2007 redovisade kommunen ett överskott med 18 mkr, vilket är 8,5 mkr mer än vad som ursprungligen budgeterades. I resultatet ingår ej budgeterade nedskrivningar av fastigheter med 14 mkr och en extra avsättning med 5 mkr för att börja möta framtida kostnadsökningar för de pensioner som de anställda tjänat in till och med 1997 (ansvarsförbindelsen). Nämndernas budgetavvikelse för 2007 uppgick till 33 mkr. I avvikelsen ingår beslutade tilläggsanslag och resultatbalansering med drygt 13 mkr som inte förbrukades och som till stor del kan komma att belasta 2008 års resultat i stället. Semesterlöneskulden sjönk under året med cirka 4 mkr, vilket också bidrog till överskottet. Inför 2008 är det ekonomiska läget ansträngt på grund av 2007 års lönerörelse års centrala löneavtal slöts på nivåer som för Söderhamns kommun innebär mer än dubbelt så höga lönekostnadsökningar från 2008 och framåt mot vad som varit normalt de senaste åren. Det innebär att kommunen i sin budget lagt in kostnadsminskningar med totalt 74 mkr för alla fyra år. Nämnderna har endast fått budgetkompensation för löneökningar motsvarande halva summan, och resterande ska lösas genom ett produktivitets- och effek tivitetsarbete. Från och med 2008 fastställer kommunfullmäktige ekonomi och mål för fyra år i taget. I juni varje år görs en budgetavstämning. Det budgeterade resultatet för 2008 uppgår endast till 0,8 mkr. Nämndernas måluppfyllelse 2007 var god. Merparten av målen kan anses uppfyllda. Genom införandet av en ny målmodell från och med 2008 har målen i års budget värderats. De mål som inte uppfylldes vid utgången av 2007 kommer antingen att överföras till arbetet med inriktningsmål/utvecklingssatsningar i års budget eller bli enskilda mål i nämndernas eller bolagens verksamhetsplaner för Verksamhetens nettokostnader ökade med 7,9 procent i jämförelse med Tilläggsbudget som beslutades under året bidrog i stor utsträckning till den höga kostnadsökningen. 1,3 procentenheter av ökningen beror på nedskrivningar av fastigheter. Kostnadsökningarna finansierades till stor del av ökade skatteintäkter. Skatteintäktsutvecklingen var fortsatt god Skatteintäkterna från det egna skatteunderlaget var totalt 13 mkr högre än budgeterat. Även den kommunalekonomiska utjämningen var totalt 14 mkr högre än budgeterat. Denna avvikelse beror på en icke förutsedd engångspost på 16 mkr inom utjämningssystemet för LSS. Sammantaget bidrog den goda konjunkturen till det positiva utfallet för skatteintäkterna Under 2007 avmattades konjunkturen, och bedömningarna av den fortsatta utvecklingen skiftar. De första skatteintäktsprognoserna för 2008 ger 6 mkr lägre skatteintäkter än budgeterat. Även för ligger skatteintäkterna 6 8 mkr lägre varje år än vad som budgeterats. För finns dock fortfarande reserver på 9 15 mkr årligen för att möta ytterligare försämringar av skatteintäkterna. Investeringarna ligger långsiktigt på en för hög nivå. I bokslut för 2007 uppgick nettoinvesteringarna till 109 mkr. Genomsnittet för de tre senaste åren har varit 87 mkr. Finansiellt klarade kommunen den höga investeringsnivån utan att öka låneskulden, dels genom det goda driftresultatet men även genom att de kortfristiga fordringarna minskade I budget för uppgår investeringarna till ungefär 200 mkr totalt för hela perioden eller 50 mkr i genomsnitt per år. Låneskulden minskade med drygt 8 mkr till 162 mkr. Soliditeten, exklusive de pensionsförpliktelser som intjänats före 1998, var oförändrad, 55 procent. Räknas ovan nämnda pensionsförpliktelser in försämrades soliditeten från 11 procent till 18 procent i detta bokslut. Pensionsförpliktelserna (intjänade före 1998) har i detta bokslut räknats upp med ytterligare 102 mkr till 739 mkr. I det förra bokslutet räknades skulden upp med 110 mkr. Uppräkningarna beror på nya sätt att beräkna skulden och att livslängden antas öka. Från och med 1998 bokförs varje års pensionsintjänande som kostnad i resultatbudgeten. Ekonomin i sammanfattning 5

6 Helägda kommunala bolag De helägda kommunala bolagen redovisade tillsammans ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 10 mkr, vilket är 12 mkr sämre än budgeterat. Resultatet har då belastats med en icke budgeterad nedskrivning på 20 mkr i Faxeholmen AB:s fastighetsbestånd för att bolaget ska kunna riva ytterligare 250 lägenheter till och med Rivningarna planeras ske inom ramen för bolagets ekonomi. I och med detta bokslut har även alla delar i avtalet med Statens Bostadsnämnd genomförts, bland annat rivning av 700 lägenheter. En fortsatt befolkningsminskning i kommunen gör att bostadsbolaget måste fortsätta anpassa lägenhetsbeståndet. I Söderhamns Energi förväntas några svaga ekonomiska år med underskott på grund av byggnationen av kraftvärmeverket. Underskotten beräknas dock kunna hanteras inom ramen för bolagets ekonomi. Söderhamn Vatten och Renhållning har ett konstant högt reinvesteringsbehov och minskat kundunderlag, varför behovet av taxehöjningar är svårt att bedöma. Inom bolagsgruppen pågår effektiviseringar av verksamheterna. Inför 2009 planeras en sammanslagning mellan Söderhamn Vatten och Renhållning AB och Söderhamn Energi AB. Dennis Thyr, 13 år Jag tycker att det är bra att vi fått Verkstäderna i Söderhamn 6 Ekonomin i sammanfattning

7 Drift- och investeringsredovisning Driftredovisning netto Nämnd/förvaltning netto, kkr Budget Redovisn Avvikelse Redovisn Kommunfullmäktige 1,9 2,1 0,2 1,9 Revisionen 1,2 1,2 0,0 1,2 Kommunstyrelsen 79,7 78,0 1,6 71,5 Överförmyndarnämnden 1,5 1,4 0,1 1,5 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 0,1 Kultur- och samhällsutveckl nämnden 140,9 133,4 7,5 132,0 Myndighetsnämnden 0,6 0,6 0,1 0,0 Barn- och utbildningsämnden 430,5 424,1 6,4 402,5 Nämnden för lärande och arbete 63,1 58,5 4,6 50,7 Socialnämnden 72,1 72,0 0,1 71,0 Omvårdnadsnämnden 377,9 365,0 12,9 349,1 S:a nämnder 1 169, ,4 33, ,6 Vht övergripande driftkostnader 46,2 38,2 8,1 56,5 Rivningar Faxeholmen 4,8 1,9 2,9 8,2 S:a verksamhetens nettokostn 1 128, ,1 27, ,3 Nämndernas finansiella kostnader 0,0 0,1 0,1 0,1 S:a exkl.nämndernas finans 1 128, ,0 28, ,2 Förändring semesterlöneskuld 0,0 4,0 4,0 6,3 Investeringsredovisning Investering Budget Redovisat Avvikelse Projektets tot budget Redovisat ack Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 20,4 10,9 9,5 133,7 120,9 134,5 0,8 Överförmyndarnämnd 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 Kultur och samhällsutv nämnd 110,7 92,8 17,9 208,8 151,1 216,3 7,7 Barn- och utbildningsnämnd 7,7 4,7 3,0 13,1 7,0 12,6 0,5 Nämnden för lärande och arbete 0,9 0,2 0,7 0,2 0,1 0,2 0,0 Omvårdnadsnämnd 0,0 0,4 0,4 0,0 0,4 0,4 0,4 Summa 139,6 109,0 30,7 355,8 279,4 364,0 8,4 Större investeringar under året: Budget Redovisat Avvikelse Norrtullsskolan ombyggnad 43,3 46,4 3,1 Stebergaskolan ombyggnad 5,7 2,6 3,1 Ishall Hällåsen 7,0 5,8 1,2 VisIT-projekt utbyte datorer 5,6 6,6 1,0 Hällåsen Casper 5,0 5,4 0,4 Drift- och investeringsredovisning 7

8 Nämndernas resultatbalansering 2007 Efter analysdialoger mellan kommunstyrelse och nämnder framställdes följande balanserade resultat för nämnderna: (mkr) KS KUS BUN LA SOC ON S:A IB resultatbalansering ,5 0,8 3,1 0,9 1,1 13,8 23,6 I anspråktagande av överskott/underskott ,5 0,0 0,7 0,9 0,3 5,1 11,5 Resultatbalansering ,6 7,7 4,1 1,1 0,1 12,9 27,5 Summa resultatbalansering till ,6 6,9 6,5 1,1 0,9 21,6 39,6 Nämnderna har 37,9 mkr i ackumulerat nettoöverskott som överförs som ingående balans till budgetperioden De nämnder som i dagsläget ianspråktagit resultatbalanserade medel under 2007 är följande: Nämnd Summa mkr Åtgärd Kommunstyrelsen 0,8 Bredband Kommunstyrelsen 0,6 Levande skärgård Kommunstyrelsen 2,9 Fördelning verksamheter Kommunstyrelsen 0,1 Näringslivsenheten utökad tjänst Kommunstyrelsen 0,1 Marknadsföring Barn och utbildningsnämnden 0,7 Unga i Söderhamn Nämnden för lärande och arbete 0,9 Fördelning verksamheter Socialnämnden 0,1 Boendeprojekt psyk. ohälsa Socialnämnden 0,1 Kvinnojouren Socialnämnden 0,1 Datautveckling Omvårdnadsnämnden 2,1 Arbetskläder, brandutrustning Omvårdnadsnämnden 2,8 Fördelning verksamheter Omvårdnadsnämnden 0,2 Ombyggnad hemtjänstlokal Summa 11,5 8 Drift- och investeringsredovisning

9 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Samhällsekonomisk utveckling Den senaste tidens utveckling på de finansiella marknaderna innebär att risken för en svagare utveckling i världsekonomin har ökat. Fortfarande råder stor osäker het om den ekonomiska utvecklingen i USA och dess spridningseffekter till omvärlden. Penningpolitiken framöver kommer att utformas utifrån hur den nya informationen om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige påverkar de svenska inflations- och konjunkturutsikterna. Att tillväxten i svensk ekonomi har bromsat in redovisas i flertalet av den senaste tidens konjunkturrapporter. En fortsatt relativt stark men avtagande global tillväxt förutspås, liksom en god inkomstutveckling för hushållen och en expansiv finanspolitik. Konjunkturinstitutet har uppskattat sysselsättningseffekterna av de politiska förslagen i budgetpropositionen för 2008 och bedömt att det förstärkta jobbskatteavdraget ökar antalet arbetade timmar på lång sikt med 0,3 procent, vilket motsvarar cirka personer. Förändringen i sjukförsäkringen, åtgärder för att förbättra rehabilitering och begränsningar i arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösa bedöms också ha en viss positiv inverkan på sysselsättningen. Under 2007 beräknas antalet sysselsatta ha ökat med cirka 2,4 procent eller personer. Den snabba sysselsättningsutvecklingen kommer enligt prognoserna att bromsa in och sysselsättnings ökningen beräknas bli cirka personer 2008 och personer Utvecklingen på arbetsmarknaden innebär att löneökningstakten växlar upp och lönerna ökar snabbare på grund av ett något stramt arbetsmarknadsläge och högre löneavtal. Ökande sysselsättning och högre löner bidrar till att hushållens reala inkomster utvecklas starkt , trots att inflationen blir hög Det stigande kostnadstrycket bidrar, tillsammans med högre livsmedels- och energipriser, till att inflationen ökar snabbt och överstiger målet Inflationen under 2007 uppgick till 2,2 procent och förutspås att under 2008 öka till i genomsnitt 3,7 procent. Riksbanken beslutade under februari 2008 att höja reporäntan till 4,25 procent. Grunden för räntehöjningen är att inflationen väntas vara hög samtidigt som konjunkturen fortfarande är god. En reporänta på omkring 4,25 procent under det närmaste året bidrar enligt Riksbanken till att återföra inflationen mot målet på 2 procent. Osäkerheten om de framtida konjunktur- och inflationsutsikterna är dock stor. Kommun- och landstingssektorns finansiella utveckling Enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, bedömning från februari 2008 förväntas tillväxttakten dämpas de närmaste åren efter flera år med hög tillväxttakt. Avmattningen beräknas komma något tidigare och bli något större än enligt tidigare prognoser. Bedömningen är att antalet arbetade timmar passerade den långsiktigt möjliga nivån (som är förenlig med inflationsmålet på 2 procent) under slutet av Det bör innebära att timlönerna ökar snabbare än under de senaste åren, då det fanns mer arbetskraft på arbetsmarknaden. Nivåerna i de avtal som slöts under 2007 låg också över nivåerna under föregående treårsperiod. Trots det tyder inte den redovisade löne statistiken på att löneökningarna under 2007 blev särskilt mycket större än tidigare. Enligt SKL är en mycket osäker faktor hur stor andel av 2007 års löneökningar som kommer att betalas ut retroaktivt under SKL bedömde att dessa utbetalningar skulle motsvara 0,4 procent av lönerna, men med stöd av nya enkätuppgifter från Medlingsinstitutet beräknas denna andel bli betydligt lägre. Överföringen av löneökningar från 2007 till 2008 bedöms endast bli marginell. Enligt SKL:s bedömning av vissa samhällsekonomiska variabler som har stor betydelse för skatteunderlagets utveckling beräknas skatte underlaget öka med 6,1 procent enligt en prognos från februari Motsvarande nivå 2007 var 5,4 procent. Ekonomistyrningsverkets prognos från december 2007 medger ett ökat skatteunderlag med 6,9 procent. Söderhamns kommuns finansiella utveckling Söderhamns kommun redovisade ett starkt resultat för år Nämnderna redovisade ett överskott på cirka 33 mkr gentemot budget. En framåtblick på budget perioden visar på såväl styrkor som svagheter utifrån fastställd budget. Kommunen budgeterar ett resultat som ligger i linje med god ekonomisk hushållning. Det innebär att det finns marginaler tilltagna för en konjunkturnedgång, och att budgeten innehåller tydliga styrande inriktningsmål för perioden. I samband med bokslutet 2007 har kommunen gjort en extra avsättning för kommande pensionsutbetalningar med motsvarande 5 mkr. Kommunen har utrett hur ansvarsförbindelsen avseende pensioner ska hanteras framöver, och från och med budget 2010 har man beslutat att en extra avsättning om minst 5 mkr ska reserveras. Utöver den årliga reserveringen Förvaltningsberättelse 9

10 ska reavinster vid markförsäljning användas till pensionsreserven. Svagheterna under kommande budgetperiod ligger i de första årens budgeterade resultat, som nätt och jämnt överstiger ett nollresultat. Kommande budget bygger på effektiviseringar som motsvarar totalt 74 mkr för hela budgetperioden I de fastställda budgetramarna har nämnderna kompenserats med 80 procent av 2008 års löneökningar och 60 procent för perioden Resterande löneökningar ska nämnderna själva täcka inom sina ekonomiska ramar. Utmaningen är att parallellt med effektivisering och besparing driva igenom utvecklingssatsningar och nå de fastställda inriktningsmålen. Näringsliv och arbetsmarknad Efterfrågan på arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden planar ut, men rekryteringsproblemen fortsätter ändå att öka, särskilt inom teknik- och datayrken. Även inom en del yrken inom den privata tjänstesektorn som transport, revision och yrken med krav på högskoleutbildning inom den offentliga tjänstesektorn råder brist på arbetskraft. Än så länge är bristen störst inom just byggyrken och specialistyrken inom industrin. Även inom den offentliga sektorn råder fortfarande viss brist på exempelvis läkare och förskollärare. Andelen arbetslösa inskrivna på arbetsförmedlingen var 4,8 procent av arbetskraften under 2007, inklusive deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Arbetslösheten är dock den lägsta sedan början av 1990-talet, samtidigt som antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskat kraftigt. Arbetslöshet * (procent) Söderhamns kommun Gävleborg Riket 2011 Trots den positiva utvecklingen hade Gävleborgs län landets högsta arbetslöshet, 7,2 procent. I jämförelse med 2006 följde länets arbetslöshet utvecklingen i riket och minskade med motsvarande 1,6 procentenheter. Trenden med minskad arbetslöshet visade sig även i Söderhamns kommun. Vid årsskiftet var arbetslösheten 7,6 procent, vilket är en minskning med hela 4,2 procentenheter jämfört med Söderhamns näringsliv har under senare år genomgått stora förändringar. Från att ha dominerats av stora företag och enheter inom framför allt skogsnäringen ökar nu de mindre och medelstora företagens andel och betydelse, något som på sikt bidrar till att skapa ett mer differentierat näringsliv. Ett nytt inslag i Söderhamns näringsliv är de många statliga verken, bland andra PRV, Patent- och Registreringsverket, PPM, Premiepensionsmyndigheten, och AMS, Arbetsmarknadsstyrelsen. Skogsindustrin och skogsindustrianknutna verkstadsföretag som exempelvis Stora Enzo, Vallviks Bruk, Arizona Chemical, Eco Log och Söderhamn Eriksson står fortfarande för en betydande andel av kommunens näringsliv. Just nu präglas Söderhamns näringsliv av många små och medelstora företag som går bra. Det visar Syna AB:s rankning 2007, där Söderhamn var den kommun som hade högst tillväxt i Gävleborgs län och låg på fjortonde plats i Sverige. I Söderhamn verkar cirka företag och under perioden januari augusti 2007 startades 86 nya företag i kommunen. Det strategiska läget mitt i Sverige, två timmar från Stockholm längs den ombyggda E4:an, gör Söderhamn till en attraktiv kommun att etablera sig i. Företag som etablerat sig i Söderhamn de senaste åren berättar om fördelar de upplever i form av tillgång på kompetenta medarbetare, lämpliga lokaler, produktivitetsökning och ett gott samarbetsklimat mellan företag och kommunen. Kommunen satsar på näringslivsfrågor och utökade näringslivsorganisationen under 2007 för att höja servicegraden gentemot företagarna i Söderhamn. Internt arbetar kommunen processinriktat med att öka kundanpassningen och förbättra företagsservicen för att kunderna alltid ska känna sig välkomna, snabbt hitta rätt och få den service de behöver på ett smidigt sätt. Långsiktigt arbetar kommunen med entreprenörskap som en röd tråd i hela utbildningssystemet, från förskolan till eftergymnasiala utbildningar. *Arbetslösa inklusive deltagare i arbetsmarknadspolitiska program 10 Förvaltningsberättelse

11 Befolkningsstruktur och utveckling Enligt den senaste befolkningsstatistiken uppgår Söderhamns befolkning till personer, vilket är en minskning med knappt 140 personer under året. Sedan 1970-talet har kommunens befolkning stadigt minskat, främst beroende på utvecklingen på arbetsmarknaden. Minskningen till och med 2007 är cirka personer totalt. Skattemässigt innebär en minskning med cirka 200 personer att intäkterna minskar med cirka 6,7 mkr. Nedan visas befolkningsutvecklingen från 1970 till och med 2011 enligt prognos. Befolkningsutveckling (antal) Invånare Samverkan med grannkommuner Söderhamns kommun samverkar med övriga Hälsingekommuner kring utvecklingen av turismen i landskapet. De samverkande kommunerna är Ovanåker, Ljusdal, Nordanstig, Bollnäs och Hudiksvall. Samarbetet syftar till att företräda och vara språkrör för besöksnäringen i Hälsingland på regional, nationell och internationell nivå. Ett arbete pågår med att skapa en gemensam organisation för räddningstjänsten i södra Hälsingland. Genom att arbeta över kommungränserna kan räddningstjänstens organisation bli effektivare. Målet är att den nya organisationen ska kunna sjösättas i januari Utvecklingen av ett gemensamt personalsystem för Hälsingekommunerna fortsätter, och en kartläggning av kommunernas personaladministrativa processer har genomförts under Nästa fas i projektet innebär att kommunerna ska utarbeta ett gemensamt upphandlingsunderlag för ett nytt gemensamt system. Det nya personalsystemet planeras vara i drift senast under våren Trots ett minskat invånarantal har kommunens flyttnetto utvecklats positivt. Flyttnettot är skillnaden mellan antalet utflyttade och inflyttade och födelsenettot är skillnaden mellan antalet födda och avlidna under året. Under 2007 var det något fler som flyttade till kommunen än som flyttade från kommunen. Det är främst invandringen som bidrar till att stärka flyttnettot. Parallellt är födelsenettot negativt då andelen födda är låg medan andelen äldre i befolkningen ökar. Födelsenettot har under de senaste 20 åren minskat kontinuerligt. Den negativa trenden vägs i viss mån upp av att flyttnettot sedan 1995 vänt uppåt och är marginellt positivt från och med Den ökade andelen äldre kräver anpassningar av den kommunala verksamheten nu och i framtiden. Befolkningsminskning och demografiska anpassningar kan komma att ge negativa effekter på kommunens ekonomi. Flytt- och födelsenetto (personer) Flyttnetto Födelsenetto Sara Johansson, 9 år Det bästa med Söderhamn är bowlinghallen Förvaltningsberättelse 11

12 Nämndernas måluppfyllelse Nedanstående sammanställning ger en samlad bild av hur genomförandet av Vision 2012:s strategier fortskrider, sorterade efter visionens strategier och de inriktningar som formulerats inom dessa. I de fall det finns avvikelser hänvisas till respektive nämnds redovisning för ytterligare kommentarer. Sammantaget redovisar nämnderna en god måluppfyllelse av totalt 41 fastställda inriktningsmål har nämnderna värderat 31 mål som uppfyllda. Från och med 2008 går kommunen in i en ny budgetperiod och även en ny verksamhetsledningsprocess med nya inriktningsmål. De flesta av målen avseende 2007 är uppfyllda Ett fåtal mål föreslås omarbetas till enskilda nämndmål, alternativt hanteras inom handlingsprogram för inriktningsmål O M V Ä R L D S B E V A K N I N G n Vision 2012 n Strategier (från visionen) n Andra politiska prioriteringar kring löpande verksamhet Inriktningar Mål Aktiviteter Från visionens strategier och löpande verksamhet (Svarar på frågan, Vad vill man uppnå?) (Svarar på frågan, Hur man skall uppnå målet?) Formuleras av kf/ks Formuleras av nämnd/bolag Formuleras av verksamheten, fastställs av nämnd/bolag 12 Nämndernas måluppfyllelse

13 Ekonomi Inriktning: Anpassa utbud på kommunal service till befolkningens storlek Fastighetsobjekt som inte långsiktigt behövs i kommunal verksamhet ska avyttras inom ett år. Utfall KUS Kommentar Inga gamla objekt finns till försäljning. Under 2006 ta fram en modell för att kontinuerligt kunna följa den del av verksamheten i budgeten som ej är demografiskt anpassad i syfte att identifiera kostnader som är för höga. KS Inriktning: Ha beredskap för oförutsedda händelser i ekonomi och verksamhet Under perioden kontinuerligt följa och utvärdera den del av verksamheten i budgeten som är demografiskt anpassad. KS Färdig modell tas fram Ta fram en handlingsplan för att omedelbart kunna genomföra kostnadsminskningar på 5 mkr år 2008 och ytterligare 5 mkr år 2009 om kommunens totalekonomi så kräver. Kommunstyrelsen ges dock rätt aktualisera frågan tidigare. Vilande. KS Stimulera entreprenörskap och företagsutveckling Inriktning: Stimulera avknoppning av kommunal verksamhet Under perioden ska minst en kommunal verksamhet avknoppas varje år, dvs. drivas i annan regi med syfte att stärka och främja företagsamheten. Utfall KS Kommentar Under 2008 ta fram en strategi för konkurrensutsättning. Under budgetperioden ska minst två nya externa entreprenörer ha etablerat verksamhet på Hällåsen. KUS Plan för etablering av Hälsinglands Idrottsförbund, SISU och Hälsinglands Fotbollsförbund. Inriktning: Verka för ökad självstyrelse inom förskola och skola Nämnden planerar och administrerar sin verksamhet på ett sådant sätt att det öppnar och underlättar för att minst två förskolor/skolor varje läsår under budgetperioden ska få en egen styrelse och/eller profil inom kommunen eller avknoppas till egen verksamhet. BUN Etablerad lokal styrelse för Faxeskolan och Kvarnmyraskolan. Två enskilda förskolor har öppnat. Nämndernas måluppfyllelse 13

14 Vidareutveckla det lärande Söderhamn Inriktning: Stimulera företagsamhet i det livslånga lärandet Utfall Kommentar Minst tre förskolor/skolor ska varje läsår 2006/2008 börja arbeta med företagsamma barn/ungdomar och/ eller jämställdhetsprojekt och/eller förstärkning av det förebyggande arbetet för barn och ungdomar. Senast år 2007 ha skapat ett ändamålsenligt system för entreprenörskap och innovationer genom skolsystemet. BUN LA Tio förskolor/skolor har arbetat med jämställdhet. Utställningar har genomförts som visar exempel på aktiviteter som bidrar till barns/elevers entreprenöriella förmåga. Införandet av drivkraftprojektet har bidragit att utveckla ett system. BUN Arbetet fortsätter under Senast år 2006 ska lärande och arbete ha utvecklats till en behovsstyrd organisation för lärande processer i riktning mot arbete eller utbildning. LA Inriktning: Öka kunskapen om genusperspektivet Under 2006 genomföra aktiviteter i syfte att öka kunskapen om genus hos förtroendevalda och chefer på olika nivåer. KS Utveckla attraktiva livsmiljöer Inriktning: Möjliggöra boende där man vill Utfall Kommentar Kommunen ska ta initiativ till förändringsprocesser som innebär att vattennära och övergivna industriområden utvecklas till attraktiva livsmiljöer. Minst ett område per år ska initieras. Kommunen ska senast under 2007 ha skapat förutsättningar för människor att bygga minst 50 nya bostäder i havsnära lägen. KUS KUS Utvecklingsprogram för Ljusnans mynning. Plywoodfabriken rivs. Faxe Västra utvecklas. Projektering och sanering Stugsundsudden bostäder på Sandviksudden förbereds. Bygglov för cirka 40 nya strandnära bostäder. Inriktning: Förlänga säsongen för sommarboende Under 2006 inventera de sommarboendes behov och intresse av att förlänga sitt sommarboende. KS Senast under 2007 utreda möjligheterna och konsekvenserna av att försörja kustnära fritidsområden med kommunalt vatten. SVRAB 14 Nämndernas måluppfyllelse

15 Inriktning: Öka Söderhamns attraktionskraft som turistmål året runt Under budgetperioden ska minst en natur- och kulturmiljö för unga och vuxna skapas och eller utvecklas per år, t.ex. Ålsjön, fiskeplan. KUS Hällmyra/Hällåsens skidanläggning utvecklas. Senast under 2007 tillsammans med Söderhamn Turism skapa ett marknadsföringsprojekt kring leder, natur- och kulturmiljöer samt skärgården. KUS Leder uppmärkta. Informationsmaterial framtaget för besöksmål i skärgården. Öka antalet besökare och gästnätter med minst 20 % under genom att skapa nya eller utveckla evenemang. KUS Nyckeltal svårmätta. Senast under år 2008 ska kommunen i arbetet med en ny kustplan peka ut skyddsvärda områden i syfte att värna skärgårdens kvaliteter och öka tillgängligheten. KUS Arbetet avvaktar. Strandskyddslagstiftningen kan förändras. Söderhamn ska bibehålla sitt positiva rykte som parkstad genom oförändrad skötselnivå jämfört med år KUS Oförändrad skötselnivå. Under år 2007 utreda möjligheterna och konsekvenserna av att utveckla å-rummet. KS Ingår i handlingsprogrammet Det vattennära området i Söderhamn stad. Riv murar och bygg broar Inriktning: Öka samverkan internt och externt i och utom kommunen Under 2006 ska ett samarbete inledas med kommuner i länet i syfte att sänka kommunens administrativa kostnader. Utfall KS Kommentar Årligen under perioden initiera/skapa olika typer av aktiviteter för kommuninvånarna som bidrar till förbättrad folkhälsa. KUS Invigning av skidbron över Flygvägen. Söderhamnsklassikern. Fr.o.m. år 2006 ska ett formaliserat samarbete bedrivas mellan musik- och kulturskolorna i OBS-regionen (Ovanåker- Bollnäs-Söderhamn). BUN Gemensam personalsamordning, verksamhetsutveckling och kompetensutveckling. Senast 2008 ska ett gemensamt team för personer med dubbeldiagnos inrättas. ON Team är inrättat. Konkret samarbete om gymnasieskolan ska starta under år 2006 och utvecklas under budgetperioden med i första hand kommunerna inom OBS-regionen (Ovanåker-Bollnäs- Söderhamn), i andra hand Hälsingland och Gävleborgs län. BUN Samverkansavtalet Gymnasieskolorna i Hälsingland är inte reviderat. Utredning av ett teknikcollege pågår. Nämndernas måluppfyllelse 15

16 Fokusera på möten mellan människor Inriktning: Skapa mötesplatser för kunskapsutveckling, kulturella aktiviteter och eget skapande CFL ska senast år 2006 upplevas som den naturliga arenan för livslångt lärande. Utfall LA Kommentar Senast år 2008 ha ett fungerande samarbete med företag och organisationer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. LA CFL har påbörjat arbetet. Under perioden sammanföra olika föreningar i tre nya samarrangemang per år. KUS Barnkultur på biblioteket. Linnéåret och världskultur i Söderhamn. I syfte att skapa alternativ musikundervisning ska samarbetet utvecklas med olika aktörer (föreningar, studieförbund, kyrkor, musiker m.fl.) BUN Nulägesanalys ska genomföras. Inriktning: Intensifiera förebyggande arbete bland barn och ungdomar Barn/elever, personal och föräldrar ska varje år i budgetperioden anse att arbetsron har förbättrats i förhållande till BUN Förstärkta åtgärder i främst grundskolan. Under perioden ska ingen under 25 år vara utanför utbildning eller arbete. (Enl. kf-beslut 2007/ omdefinieras målet som ett strävansmål). SN Målet är ett strävansmål. LA BUN 16 Nämndernas måluppfyllelse

17 Kraftsamla för ett starkt kultur- och föreningsliv Inriktning: Stimulera intresset för det lokala kulturarvet Utfall Kommentar Under perioden aktivt medverka till att utveckla tre nya kulturhistoriska besöksmål i kommunen. Under 2006 ta fram förslag på användningsområden för kv. Trekanten, företrädesvis inom kultur- och affärsområdet, samt förslag på hur renoveringen ska ske exteriört. KUS KS Flors linne-manufakturi. Utv. samarbete mellan Ranbogården AB, Hälsinglands Museum och kommunen. Ett industrihistoriskt nätverk bildas. Inriktning: Marknadsföra konsten i Söderhamn Före sommaren år 2006 komplettera nuvarande konstguide med en konstkarta att användas för att stimulera offentliga konstvandringar i centrala Söderhamn. KS Inriktning: Öka kunskapen om social ekonomi Under perioden ska minst en ny aktivitet utvecklas årligen tillsammans med ideella organisationer i syfte att uppnå ett ökat ideellt och socialt engagemang. SN Samarbete Stenbackens boendekollektiv och KRIS, Kriminellas revansch i samhället. Utöka samverkan med frivilligorganisationer som bedriver social verksamhet riktad till äldre och funktionshindrade för att öka livskvaliteten. I förhållande till år 2004 ska nämndens bidrag till frivilligorganisationer ha ökat med 40 % år Under perioden vidareutveckla brandskyddet i skärgården i samverkan med olika intresseföreningar. ON Bidragen har ökat med 38 % t.o.m KUS 15 skärgårdspaket avseende brandskydd har placerats ut. Synliggör framstegen Inriktning: Kommunicera goda exempel Utfall Kommentar Kommunen ska synliggöra sitt miljöarbete genom erfarenhetsutbyte och ömsesidig kompetensutveckling tillsammans med extern medverkande i minst ett miljöprojekt årligen. Under 2007 utveckla former för att kommunicera goda exempel i kommunen mot såväl anställda som kommuninvånare. KUS KS Odling Trönööring. Informationsmaterial om Storjungfrun, Skatön och Ålsjön klart. Nämndernas måluppfyllelse 17

18 Finansiell analys Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Söderhamns kommun används en analysmodell som utgår från fyra viktiga finansiella aspekter: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna benämns resultat, kapacitet, risk och kontroll. Utifrån dessa aspekter är målet att identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka förtydliga om kommunen anses ha en god ekonomisk hushållning enligt vad kommunallagen föreskriver. Resultat och kapacitet Resultat Årets resultat (mkr) PK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Resultat Risk Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Kapacitet Kontroll Kommunens resultat 2007 uppgick till 18 mkr, vilket är en minskning i jämförelse med 2006 års resultat som uppgick till drygt 72 mkr. Hälften av 2006 års överskott bestod av poster av engångskaraktär, vilket ska beaktas vid jämförelser mellan åren. Det goda resultatet 2007 berodde till största delen på högre skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning än budgeterad nivå. Under året gjordes nedskrivningar med cirka 14 mkr och extra avsättningar med 5 mkr till kommande pensionsutbetalningar. Med den budgeterade resultatutvecklingen förväntas resultatet bli svagare , vilket ska vägas upp av starkare resultat 2010 och Kommunens finansiella mål är en resultatnivå på motsvarande 80 mkr under budgetperioden , vilket motsvarar en resultatnivå på 2 procent i genomsnitt över budgetperioden. Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utveck- lingen? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Årets resultat i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning (procent) Finansiellt mål Resultatet i relation till skatteintäkterna inklusive den kommunalekonomiska utjämningen var 1,6 procent år Generellt brukar en resultatnivå på cirka 2 procent betraktas som god ekonomisk hushållning, men nivån bör ändå sättas utifrån den enskilda kommunens förutsättningar. Resultaten i förhållande till 18 Finansiell analys

19 skatteintäkterna har under de senaste åren klarat nivån på 2 procent med god marginal, med undantag för 2007 års nivå. Den budgeterade nivån ligger sett över hela budgetperioden i linje med kraven i lagen om god ekonomisk hushållning. Skatte- och nettokostnadsutvecklingen Skatte- och nettokostnadsutveckling (procent) Ökningstakt nettokostnader Ökningstakt skatteintäkter Kommunens skatteintäkter inklusive kommunalekonomisk utjämning ökade med 2,6 procentenheter under Jämfört med 2006 var detta en försämring av ökningstakten med 3,1 procentenheter. Skatteintäkterna förväntas under budgetperioden från 2008 öka något för att sedan avta till en prognostiserad nivå på 2,1 procentenheter under Skatteintäkternas utveckling i Söderhamn är främst beroende av antalet invånare i kommunen samt tillväxten i Sveriges ekonomi. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 7,9 procent under 2007, vilket innebar en ökningstakt som var 6,2 procent högre än Förutom verksamheternas ökade nettokostnader bidrog kostnader för nedskrivningar med cirka 14 mkr till ökningstakten. Den budgeterade nettokostnadsökningen var 2,9 procent. Under året beslutade kommunen om tilläggsbudgeteringar och nämnderna tog i anspråk resultatbalanserade medel inarbetade från föregående år, vilket fick den budgeterade ökningstakten från 2,9 procent att stiga till 6,2 procent. Motsvarande cirka 24 mkr fick nämnderna i extra anslag under året, tillsammans med 12 mkr som de tagit i anspråk av resultatbalanserade medel från föregående års resultat. Sett över tid är nettokostnadsutvecklingen budgeterad att avta från den nuvarande nivån på 8 procentenheter till 1,9 procentenheter För att uppnå detta behöver nämnderna genomföra effektiviseringar och minska kostnader. Budgetutfall Budgetutfall 2007 (mkr) Kommunen Nämnderna Kommunen redovisade ett överskott på cirka 50 mkr gentemot budget. Av det totala överskottet stod nämndernas budgetavvikelse för drygt 33 mkr. I nämndernas budgetavvikelse ingår 12 mkr i resultatbalanserande från föregående års resultat, samt anslag för projekt med cirka 15 mkr, projekt vars kostnader inte redovisats i nivå med budget under året. Skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning uppgick till drygt 27 mkr mer än budgeterad nivå, beroende på bidrag av engångskaraktär avseende LSS-kostnader (16 mkr) och en högre slutlig skatteavräkning än budgeterad nivå (15 mkr). Soliditet Soliditet (procent) Exkl. pensionsskuld Inkl. pensionsskuld Soliditeten är ett mått på kommunens finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. Kommunens soliditet har sedan 2005 ökat med 3 procentenheter till 55 procent, ökningen beror främst på att det egna kapitalet under perioden ökat med drygt 90 mkr, beroende på de senaste årens positiva resultat och en minskad låneskuld. Ett annat sätt att räkna ut soliditeten, som har blivit allt vanligare när kommuner jämförs, är att inkludera kommunens pensionsförpliktelser som redovisas inom linjen. Ett sådant soliditetsmått för Söderhamns kommun innebär att soliditeten blir negativ och hamnar Finansiell analys 19

20 på 18 procent för Jämfört med 2005 är detta en försämring med 11 procentenheter. Den främsta orsaken till försämringen beror på att pensionsskulden ökat med drygt 100 mkr under 2007 beroende på nya beräkningsgrunder för livslängd. Soliditet jmf mellan kommuner 2006 (procent) Arvika Exkl. pensionsskuld Bollnäs Inkl. pensionsskuld Ludvika Sandviken Söderhamn I jämförelse med andra kommuner är Söderhamns soliditet exklusive pensionsförpliktelser i nivå med flertalet kommuner i landet. Jämfört med några kommuner i samma storleksklass är Söderhamns soliditet något sämre. För att möta kommande utbetalningar av pensionsförpliktelser är ett av kommunens finansiella mål att från och med 2010 årligen avsätta minst 5 mkr avseende ansvarsförbindelser för pensioner. Avsättningen kunde påbörjas redan i bokslutet för 2007 med 5 mkr i avsättning. Skulder Skuldsättningsgrad (procent) Skuldsättningsgrad varav kortfristig skuldsättningsgrad - varav långfristig skuldsättningsgrad Av kommunens totala tillgångar har 45 procent finansierats med främmande kapital. Detta brukar kallas skuldsättningsgrad och är soliditetens motsats. Vid utgången av 2007 var 16 procent av kommunens skulder långfristiga, vilket innebär att de förfaller till betalning om ett år eller senare. De kortfristiga skulderna utgjorde 24 procent, vilket innebar en oförändrad nivå jämfört med I beräkningarna har upplåningen genom kommunens internbank till de kommunala bolagen exkluderats. Den långfristiga skuldsättningsgraden var 48 procent vid beaktandet av andelen lån gentemot koncernens bolag. Kommunens andel av den totala skulden på 769 mkr motsvaras av 162 mkr. Kommunens andel av låneskulden minskade sedan 2006 med 8,2 mkr. Detta ligger i linje med ett av kommunens finansiella mål, att låneskulden ska vara oförändrad eller minska. Investeringar Årets investeringar (mkr) Investeringsvolym brutto Investeringsvolym netto Avskrivningar Kommunens nettoinvesteringar uppgick under 2007 till 109 mkr. Investeringsnivån var hög i jämförelse med föregående år. Den enskilt största investeringen under året var ombyggnationen av Norrtullsskolan som svarade för 46 mkr av de totala nettoinvesteringarna under året. Av investeringarna 2007 finansierades cirka 5 mkr genom investeringsbidrag. Avskrivningarna har under de senaste åren varit mellan 35 och 40 mkr, vilket är enligt den budgeterade nivån. Investeringarnas skattefinansieringsgrad (procent) Ett viktigt nyckeltal när det gäller investeringar är skattefinansieringsgraden. Den mäter hur stor andel av investeringarna som finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En skattefinansieringsgrad på 100 procent innebär att alla investeringar under året är skattefinansierade. 20 Finansiell analys

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Rapport över granskning av bokslut 2006

Rapport över granskning av bokslut 2006 Rapport över granskning av bokslut 2006 KPMG Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Syfte 2 3. Omfattning 2 4. Verksamheten 2 5. Förenlighet med kommunfullmäktiges mål 3 5.1 Finansiella mål 3

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Söderhamns kommun Mars 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Josefin Loqvist

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Söderhamns kommun April 2009 Robert Heed Josefin Loqvist Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Krokoms Kommun 25 september 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 4 Granskningsresultat... 5 Sammanfattning Vår bedömning är

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC Granskning av Malmö stads årsredovisning 2010 Mattias Haraldsson, PwC 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Iakttagelser - Förvaltningsberättelsen... 4 Formellt innehåll... 4 God ekonomisk hushållning... 4 Verksamhetsmål...

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

PM-granskningsanteckningar

PM-granskningsanteckningar PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska

Läs mer

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Finspångs kommun Granskning delårsrapport 2006-06-30 2006-09-16 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren

Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren Åstorps kommun Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-09-10 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Martina Engberg Nils Persson

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Periodrapport Juli 2015

Periodrapport Juli 2015 Periodrapport Juli 2015 Ekonomi l Resultat januari juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %) l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer