Skydd för bostad vid utmätning av bostadsrätt respektive fast egendom

Transkript

1 EXAMENSARBETE CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET INOM SAMHÄLLSBYGGNAD FASTIGHETSEKONOMI OCH FASTIGHETSJURIDIK GRUNDNIVÅ, 15 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2018 Skydd för bostad vid utmätning av bostadsrätt respektive fast egendom Avin Kadir KTH INSTITUTIONEN FÖR FASTIGHETER OCH BYGGANDE

2 Bachelor of Science thesis Title Author(s) Department TRITA number Supervisor Keywords Protection for dwelling in the case of attachment of tenant ownership or real property Avin Kadir Department of Real Estate and Construction Management TRITA-ABE-MBT Jonny Flodin Attachment, Human rights, Tenant ownership, Real property Abstract On occasion, physical and juridical persons fail in paying taxes or committing to their duties according to civil law. In order to maintain the legal structure the Swedish Enforcement Authority has received the lone right to, by force, seize a debtor s property or salary in order to secure the payment of a settled debt. For example, a debtor s tenant ownership or real property can be seized for this purpose. However, it is fundamental that the societies means of coercion are carefully regulated, and that a balance between the effectivity of the coercion pertains on the one hand and the requirement that this process is executed with respect to the individuals human rights are upheld on the other hand. Tenant ownership is personal estate and classified as exemption from attachment in Swedish law, thereby it serves as a benchmark for that which is exempted from attachment according to 5 kap. 1 6 p. UB. A house is on the other hand an example of real estate, which lacks such exemption rules. The right to a home is a human right regulated in article 8 in the European Convention. That this right should be regarded in cases on attachments of people s homes came to attention first when the European Court settled the case of Rousk against Sweden in The court established that the principle of proportionality must be implemented in such cases, according to which consideration should made to both the creditor and the debtors interests. In the European Court s case the question of attachment of real estate was raised. Swedish law lacks such exemption rules, however the Supreme Court in Sweden has in its case law confirmed the exemptions made by the European Court. The supreme court has even in its case law regarding attachment of real estate, after the European Court s judgment, maintained that the principle of the best interest of the child must also be regarded that is found in article 3 in the Children s Convention. The question of whether difference should be made in the evaluation of attachment of different types of dwellings has been raised in Utsökningsutredningens betänkande SOU 2016:81 Ett modernare

3 utsökningsförfarande. This investigation suggests that the regulation of tenant ownership as exemption from attachment should be abolished and instead be coerced through the framework as real estate, meaning that the human rights would be regarded in the evaluation. The purpose of this thesis is to investigate in which extent the European Convention and the Children s Convention has been regarded in case law and should be regarded in cases on attachment of dwelling. The study s general conclusions are that both conventions have become a natural part of the Supreme Court s judgment s following the European Court s case. This has in turn strengthened the protection of housing in cases of attachment of real estate. Another conclusion is that the investigations proposals are reasonable. 2

4 Acknowledgement I have long imagined how it would be to write the preface to my thesis. I have asked myself a couple of times what I would write in this preface. Although I have had many thoughts about this, I have not dared to have a closer look and develop those thoughts. Yet now here I am with the preface to my bachelor s thesis at The Royal Institute of Technology in Stockholm (KTH). How does it feel? It feels really wonderful! In this initial text, I would like to express my gratitude to two people who have contributed to the very fact that I am sitting here today and writing these words. Thank you Tiina Vinter, Student counselor at the Degree Programme in Civil Engineering and Urban Management. Thank you for listening to me when I was brainstorming on ideas on how to complete the first stage of my Master of Science degree in addition to my law degree. Thank you for seeing solutions when others have seen problems. Thank you to my supervisor, Jonny Flodin. Thank you Jonny for your inspiration and guidance during the course of this work, your wise advice and your time. Also thank you mom and dad. Stockholm, August 2018 Avin Kadir 3

5 4

6 Examensarbete Titel Författare Institution TRITA nummer Handledare Nyckelord Skydd för bostad vid utmätning av bostadsrätt respective fast egendom Avin Kadir Institutionen för fastigheter och byggande TRITA-ABE-MBT Jonny Flodin Utmätning, Mänskliga rättigheter, Bostadsrätt, Fast egendom Sammanfattning Det händer att fysiska och juridiska personer underlåter att betala skatter eller att fullgöra sina civilrättsliga skyldigheter. För upprätthållandet av ordning har KFM ensamrätt att genom tvång ta gäldenärens egendom eller lön för betalning av en fastställd skuld. Exempel på egendom som kan utmätas är gäldenärens hem i form av en bostadsrätt eller fast egendom. Det är dock av stor vikt att samhällets tvångsmedel regleras noga och att det råder balans mellan å ena sidan dess effektivitet och å andra sidan kravet på att tvånget utförs med respekt för den enskildes mänskliga rättigheter. Bostadsrätt är lös egendom och i svensk rätt är sådan egendom klassificerad som beneficieegendom och därmed som utgångspunkt undantagen från utmätning enligt 5 kap. 1 6 p. UB. En villa är däremot exempel på fast egendom och för sådan typ av bostad saknas undantagsregler i UB. Rätten till hem är en mänsklig rättighet reglerad i artikel 8 i EKMR. Att denna mänskliga rättighet bör beaktas i mål om utmätning av någons hem uppmärksammades först i och med Europadomstolens avgörande i Rousk mot Sverige år Europadomstolen konstaterade att det vid utmätning av någons hem måste göras en proportionalitetsbedömning enligt vilken hänsyn ska tas till både borgenärens och gäldenärens intressen. I Europadomstolens mål prövades frågan om utmätning av fast egendom och då det för sådan egendom saknas reglerade undantagsregler i svensk rätt har HD i sin efterföljande praxis utgått från Europadomstolens bedömning vid utmätning av just fast egendom. HD har även i sin praxis om utmätning av fast egendom, efter Europadomstolens avgörande, framhållit att hänsyn också ska tas till principen om barnets bästa som följer av artikel 3 i BK. Frågan om skillnad i bedömning vid utmätning av olika typer av bostäder har uppmärksammats i Utsökningsutredningens betänkande SOU 2016:81 Ett modernare utsökningsförfarande. Utsökningsutredningen föreslår att regleringen av bostadsrätt såsom 5

7 beneficieegendom tas bort och att bostadsrätter och fast egendom ska utmätas på samma sätt, innebärande att de mänskliga rättigheterna ska beaktas i bedömningen. Syftet med denna uppsats är att utreda i vilken mån EKMR och BK har beaktats i rättspraxis och bör beaktas i mål om utmätning av bostad. Arbetet har resulterat i de övergripande slutsatserna att EKMR och BK efter Europadomstolens avgörande har blivit en naturlig del av HD:s bedömning vid utmätning av fast egendom vilket även har stärkt skyddet för bostad vid utmätning av fast egendom. Ännu en slutsats är att utredningens förslag är rimlig. 6

8 Förord Jag har länge fantiserat om hur det skulle kännas att skriva förord till en examensuppsats. Jag har frågat mig själv ett par gånger vad jag hade skrivit i förorden. Trots att tankarna har funnits där har jag inte vågat utveckla de närmre. Men nu sitter jag här, med förorden till min färdigskrivna kandidatexamensuppsats på Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Så hur känns det? Det känns alldeles underbart! Jag vill i denna inledande text framförallt rikta ett stort tack till två personer som har bidragit till att jag sitter och skriver mina förord idag. Tack Tiina Vinter, Studievägledare på Civilingenjörsprogrammet inom Samhällsbyggnad. Tack för att du har lyssnat på mig när jag har kommit med idéer om hur jag vill slutföra första etappen på min civilingenjörsexamen vid sidan om min juristexamen. Tack för att du har sett lösningar när andra har sett problem. Tack till min handledare, Jonny Flodin. Tack Jonny för inspiration och vägledning under arbetets gång, dina kloka råd och din tid. Avslutningsvis - tack mamma och pappa. Stockholm, augusti 2018 Avin Kadir 7

9 8

10 Förkortningslista BK FN: s konvention om barnets rättigheter EKMR Den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna HD Högsta domstolen HovR Hovrätt Ibid. Ibidem [Sv. På samma ställe] JB Jordabalk (1970:994) KFM Kronofogdemyndigheten NJA Nytt juridiskt arkiv Prop. Proposition SOU Statens offentliga utredningar SvJT Svensk Juristtidning TR Tingsrätt UB Utsökningsbalk (1981:774) 9

11 Innehållsförteckning Förkortningslista... 9 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Avgränsningar Metod och material Disposition Utsökningsrätt innebörd och tillämpning Utmätning Allmänna förutsättningar för utmätning Utmätningsordningen Olika typer av bostäder med olika skydd för gäldenären vid utmätning SOU 2016: Fast egendom Rättspraxis HD:s bedömning före Rousk-målet NJA 2010 s. 397 I och II Europadomstolens dom den 25 juli 2013 Rousk mot Sverige (nr /04) HD:s bedömning efter Rousk-målet NJA 2013 s HD:s bedömning efter Rousk-målet HD:s beslut i mål Ö Analys av rättspraxis Bostadsrätt Rättspraxis NJA 1987 s. 575 I och II NJA 1989 s. 409 I-IV NJA 2004 s Analys av rättspraxis Avslutande diskussion Källförteckning Författningar Offentligt tryck Rättsfall

12 7.4 Litteratur Övriga källor

13 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den 13 november 2008 klockan skrev en anonym skribent ett inlägg i ett forum på nätet med rubriken SNÄLLA någon..utmätning av bostad?. Den anonyma skribenten vädjade om hjälp med att förstå en särskild situation. Bakgrunden till allt var att dennes pappa hade stora skulder. Mamman, pappan och två syskon på 15 och 17 år bodde tillsammans i ett hus som ägdes med hälften vardera av båda föräldrarna och skribenten undrade vad som skulle hända vid en utmätning av bostaden. En ytterligare fråga var mer precis Kan kronofogden ta över huset och slänga ut min mamma och syskon?. 1 Att ha en fast trygg punkt, en ytterdörr att öppna och stänga och en bostad att kalla hem är en mänsklig rättighet. 2 Trots det finns en risk att bli av med sitt hem. Hur hamnar man där? Det hör inte till ovanligheterna att olika fysiska och juridiska personer underlåter att betala skatter eller att fullgöra sina civilrättsliga skyldigheter, men skälet bakom kan variera. Det kan bero på ekonomiska svårigheter, oföretagsamhet, bristande betalningsvilja eller rent av slarv. Den berättigade, en borgenär, kan antingen vara en annan fysisk eller juridisk person eller staten. Om den betalningsskyldige, en gäldenär, underlåter att fullgöra sina skyldigheter kan borgenären begära verkställighet hos Kronofogdemyndigheten (KFM) som i sin tur kan besluta om utmätning av bostad. Vägen från gäldenärens betalningsskyldighet till utmätning av bostad är dock inte spikrak och huruvida gäldenärens bostad kan utmätas beror av olika aspekter och överväganden varav en av dem är vilken bostad som avses. Utgångspunkten vid utmätning är 4 kap. 3 UB. Därutöver ska vid utmätning av bostad i form av fast egendom även den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, även kallad Europakonventionen (EKMR), beaktas. Beaktandet av EKMR i mål om utmätning av fast egendom är ett resultat av Europadomstolens avgörande i Rousk mot Sverige. 3 Avgörandet handlade om utmätning av en bostadsfastighet och rättsläget i svensk rätt ändrades efter detta. Sedan år 1995 och 1 Se hela inlägget SNÄLLA någon..utmätning av bostad? via Artikel 8 i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 3 Rousk mot Sverige, nr /04, 25 juli

14 Sveriges ratificering av EKMR utgör konventionen svensk lag och är en del av den inhemska rättsordningen. 4 Det allmänna, såsom bland annat förvaltningsmyndigheter som KFM och domstolar, ska direkt tillämpa EKMR i sin verksamhet. Ett ytterligare internationellt instrument som Sverige har förbundit sig att följa är FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen (BK). Ratificeringen av BK gjordes år 1990 i Sverige men då konventionen aldrig antogs som svensk lag har den inte samma status som andra svenska lagar. Sverige har istället valt en transformeringsmetod som innebär att svenska lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. En sådan anpassning är att principen om barnets bästa som stadgas i artikel 3 BK ska sättas främst vid alla åtgärder som rör barn. 5 Trots inkorporering av EKMR i svensk lag och ratificering av BK dröjde det till år 2013 innan regelverken uttryckligen kom att beaktas i mål om utmätning av bostad i form av fast egendom. Hur beaktas EKMR och BK vid utmätning av andra typer av bostäder? För bostadsrätter finns en undantagsregel i 5 kap. 1 6 p. UB enligt vilken bostadsrätter klassificeras som beneficieegendom och på så sätt kan omfattas av utmätningsfrihet. Det saknas emellertid gällande praxis som hänvisar till EKMR och BK vid utmätning av bostadsrätter. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att utreda i vilken mån EKMR och BK har beaktats i rättspraxis och bör beaktas i mål om utmätning av bostad. För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras: Vilket skydd har gäldenären vid utmätning av sin bostad? Varierar skyddet beroende på bostadsform? Hur beaktas EKMR och BK vid utmätning av de olika typerna av bostad i form av fast egendom och bostadsrätt? Är gäldenärens skydd vid utmätning av bostad tillräcklig? 4 Lag (1994:1 219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 5 Se SOU 2016:81, Ett modernare utsökningsförfarande, s

15 1.3 Avgränsningar Tvångsmässiga genomföranden av förpliktelser är det som kallas för exekution. Exekution kan i sin tur delas upp i specialexekution respektive generalexekution. Specialexekution avser utmätning som har till syfte att endast en borgenär ska erhålla betalning ur egendom. Med generalexekution avses konkurs. I denna uppsats har generalexekution avgränsats bort och fokus ligger på utmätning av egendom. Fokus i denna uppsats ligger mer precis på utmätning av bostäder i form av bostadsrätter och fast egendom. En djupare redogörelse för utmätning av annan egendom kommer inte att behandlas närmre. Trots att hyresrätter är en vanlig bostadsform har även sådan egendom lämnats utanför analysen i denna uppsats. Hyresrätter kan inte utmätas då de saknar ett ekonomiskt värde och denna bostadsform kommer således inte att behandlas mer än i ett kortare stycke i redogörelsen för beneficiereglerna. Då den rättighet som är i centrum för denna uppsats är rätten till hem enligt artikel 8 EKMR har jag vidare valt att avgränsa uppsatsen till att beröra frågan om utmätning av bostadsrätt och fast egendom i form av någons eller någras hem. Bostäder för kommersiellt bruk lämnas således utanför denna uppsats. Med fast egendom avses i denna uppsats en bostadsfastighet såsom exempelvis en villa och de begrepp som kommer att användas när sådan egendom omnämns är; fast egendom, fastighet, bostadsfastighet eller villa. Behandling av BK har avgränsats till att beröra artikel 3 och principen om barnets bästa. Då BK har behandlats i endast ett av de centrala rättsfallen ligger däremot inte lika stor fokus på BK som på EKMR. 1.4 Metod och material För besvarandet av frågeställningarna kommer en rättsdogmatisk metod att användas. Den rättsdogmatiska metoden är en metod för tolkning och systematisering av gällande rätt och utgångspunkten för metoden är de vedertagna rättskällorna; lag, förarbeten, rättspraxis, och doktrin. 6 Syftet med metoden är att analysera de olika elementen i rättskällorna så att resultatet speglar innehållet i gällande rätt. 7 Utöver de vedertagna rättskällorna finns även 6 Korling, F., Zamboni, M., Juridisk metodlära, 1:4 uppl., Studentlitteratur AB, Lund 2013, s Ibid., s

16 utrymme att understödja analysen med annat material, om det kan tillföra relevanta argument. 8 Metodens styrka ligger således i dess praktiska betydelse. 9 Jag har tagit min utgångspunkt i lagtext och fokus ligger framförallt på relevanta regler i UB och EKMR. Som annars när det kommer till juridiken, innebär inte införandet av en bestämmelse i en viss rättskälla, att rättsläget per automatik blir klart och tydligt. Kodifiering av en regel i lagtexten ger upphov till nya frågor om regelns närmre innebörd, vilken inte går att förstå enbart genom en lexikalisk tolkning av lagtexten. Detta innebär att något ytterligare än en läsning av ordalydelsen behövs för att förstå lagregeln. Ett centralt lagrum i uppsatsen är 4 kap. 3 UB. Utformningen av denna bestämmelse har sett ut på samma sätt sedan år 1993, 10 men dess tillämpning i praktiken har ändrats över tid. För att kunna hitta och förstå förändringarna har jag framförallt jämfört praxis där bestämmelsen har tillämpats vid utmätning av fast egendom. Vid sidan om detta har jag även studerat förarbeten till UB och uttalanden i doktrin där några av rättsfallen har kommenterats. Då syftet med uppsatsen är att utreda i vilken mån EKMR och BK har beaktats och bör beaktas vid utmätning av bostad är således praxis, såväl nationell som från Europadomstolen, det mest centrala materialet både i min redogörelse om och analys av utmätning av bostadsrätter och bostadsfastigheter. Fokus ligger på avgöranden från högsta instans då dessa är prejudicerande. Dock kommer uttalanden från underinstanser också att studeras och redogöras för i den mån det bidrar till en bredare förståelse för utvecklingen. Med hänvisning till utrymmet att använda andra källor utöver de vedertagna har även betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81) beaktats. Resultatet av den utredning som har gjorts används i uppsatsen för att problematisera rättsläget och skillnaden i utmätning av olika typer av bostäder. Betänkandet är fortfarande inte genomfört och är därför inte auktoritativ och rättsläget kan således komma att ändras. Fokus i denna uppsats ligger på sju rättsfall och utredningens betänkande kom mellan de två sista rättsfallen. Det är därför även uppenbart att det senaste rättsfallet inte har beaktats i utredningen. Trots att betänkandet 8 Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 3 uppl., Norstedts Juridik, 2015, s Korling, F., Zamboni, M., Juridisk metodlära, s Lag (1993:1 650) om ändring i utsökningsbalken. 15

17 inte är bindande som rättskälla är den högst relevant för syftet med denna uppsats då den bland annat lyfter fram förslag på hur mänskliga rättigheter bör beaktas vid utmätning av bostad. 1.5 Disposition I uppsatsens andra kapitel behandlas grundläggande om utmätning och utmätningsordningen. Syftet med kapitlet är att ge en rättslig bakgrund och introduktion till den fortsatta redogörelsen och analysen avseende utmätning särskilt av bostadsrätter och fast egendom. I det tredje kapitlet introduceras de skydd som finns till förmån för gäldenären vid utmätning av olika typer av bostadsformer. Fokus i detta kapitel ligger på redogörelse av beneficiereglerna. Det fjärde och det femte kapitlet fokuserar på utmätning av fast egendom respektive bostadsrätt. I dessa kapitel ligger fokus framförallt på redogörelse av och analys av rättspraxis. Redogörelsen av rättspraxis i det fjärde kapitlet, om fast egendom, är uppdelad i HD:s bedömning före och efter Rousk-målet. Sist, i det sjätte kapitlet, följer en avslutande diskussion med fokus på frågan om skyddet för bostad vid utmätning av bostadsrätt och fast egendom är tillräckligt eller inte. 16

18 2 Utsökningsrätt innebörd och tillämpning Det händer att någon som är skyldig att fullgöra något underlåter att frivilligt fullgöra sin förpliktelse. I sådant läge måste den berättigade kunna få hjälp med att tvångsvis få förpliktelsen fullgjord. Att beredas denna hjälp av myndigheterna är den yttersta garantin för att materiell lagstiftning ska följas. Tvångsmässiga genomföranden av förpliktelser är det som kallas för exekution och exekutiva åtgärder som syftar till att tillgodose en viss berättigad kallas även utsökning och det centrala regelverket som reglerar utsökningsrätten är UB. Utsökning omfattar både verkställighet och handräckning, vilket innebär genomförande av förpliktelser som har prövats av domstol eller i annan ordning samt ingripande direkt av exekutiv myndighet utan föregående prövning av domstol eller annan ordning. 11 Exekutiv myndighet är KFM och i Sverige har KFM ensamrätt att genom tvång ta annans egendom eller lön för betalning av en fastställd skuld. Myndighetens behörighet att utföra exekutiva åtgärder gäller bara i Sverige och KFM kan inte utmäta egendom som finns i utlandet. 12 Vid KFM finns det två typer av mål: allmänna mål och enskilda mål. Begreppen definieras i 1 kap. 6 UB. De allmänna målen avser offentligrättsliga fordringar som staten eller kommunen har. Målen kan grundas på böter och viten, skatt, tull eller avgifter som tillkommer staten och får utsökas utan föregående dom och andra belopp som det allmänna får ta ut och som enligt lag eller regeringens förskrifter utgör allmänna mål. Mål som inte faller in under allmänna mål är enskilda mål. Sådana mål kan exempelvis gälla obetalda underhållsbidrag, lån, hyror, andra räkningar, avhysningar (vräkningar) och återtagningar av avbetalningsgods Utmätning Utmätning är en form av exekution, en verkställighet som används för att tvinga fram betalning. Tillgångar tas från gäldenären och läggs sedan ut till försäljning. Utmätning kan även göras i gäldenärens lön. Den erhållna köpeskillingen respektive lönen används därefter för att betala borgenärens fordran. Utmätning regleras huvudsakligen i 4 6 kap. UB och i 7 11 Gregow, T., Utsökningsrätt, 4 uppl., Norstedts Juridik, 2012, s Berglund, P., Kihlgren, S., Kronofogdemyndighetens handbok Utmätning, KFM 901, utgåva 7, november 2015, s. 20, gava_7.pdf (20/8 2018). 13 Ibid., s. 21 f. 17

19 kap. UB regleras utmätning av lön. 14 Utmätningsförfarandet i kronologisk ordning kan i sin tur delas upp i tre delar; (1) ansökan om utmätning och utmätningsbeslutet samt säkerställande av utmätningen exempelvis genom att egendom tas i förvar av KFM, (2) försäljning av utmätt egendom och (3) fördelning av köpeskillingen Allmänna förutsättningar för utmätning För att KFM ska få utmäta viss egendom måste flera kriterier vara uppfyllda. Som utgångspunkt får KFM endast utmäta egendom som har ett ekonomiskt värde, som tillhör gäldenären och som är överlåtbar. 16 Härutöver måste utmätningen vara proportionerlig 17 samt också ge ett överskott efter avdrag för kostnaderna som gör åtgärden försvarlig enligt 4 kap. 3 UB. 18 Kravet på ekonomiskt värde hänför sig till syftet med utmätningen som är att en borgenär ska få betalt för sin fordran. Det som ska utmätas måste bestå av pengar eller något som kan omsättas i pengar genom exekutiv försäljning. Detta krav medför att i princip alla olika typer av tillgångar kan tas i anspråk, exempelvis lös och fast egendom, pengar, värdepapper, fordringar, rättigheter och andelar i rättigheter. 19 Att enbart gäldenärens egendom får utmätas innebär att KFM inte får utmäta egendom som enligt de sakrättsliga reglerna tillhör tredje man. För att erhålla sakrättsligt skydd krävs besittningsövergång, denuntiation eller annan liknande åtgärd för att ett förvärv ska vara skyddad mot gäldenärens borgenärer. 20 Den tredje förutsättningen för att egendom ska kunna utmätas är att den får överlåtas (5 kap. 5 UB). Anledningen till att viss egendom inte får överlåtas och därmed inte får utmätas kan bero på egendomens beskaffenhet eller att det är föreskrivet i lag. Exempel på sådan egendom är rätt till underhållsbidrag och fordran på trafikskadeersättning enligt 32 trafikskadelagen (1975:1 410) Heuman, L., Specialprocess Utsökning och konkurs, 7 uppl., Norstedts Juridik, 2014, s Ibid., s. 130 f. 16 Ibid., s Rousk mot Sverige, nr /04, 25 juli 2013 och NJA 2013 s Berglund, P., Kihlgren, S., Kronofogdemyndighetens handbok Utmätning, KFM 901, utgåva 7, s Heuman, L., Specialprocess Utsökning och konkurs, s Se Heuman, L., Specialprocess Utsökning och konkurs, s. 147 och Gregow, T., Utsökningsrätt, s Gregow, T., Utsökningsrätt, s

20 2.1.2 Utmätningsordningen Den tillgångsundersökning som KFM gör tar sikte på gäldenärens samtliga tillgångar. Denna undersökning anpassas dock till förhållandena i det enskilda fallet. Som allmän princip gäller att sådan egendom som kan användas till betalning av sökandens fordran med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären tas i anspråk i första hand (4 kap. 3 2 st. UB). KFM beslutar i vilken ordning som utmätning ska ske men i praktiken gäller följande utmätningsordning: 1. Kontanta medel 2. Banktillgodohavanden och andra likvida tillgångar som kan lyftas omedelbart 3. Löneutmätning 4. Fondandelar och aktier 5. Övrig lös egendom 6. Fast egendom 7. Skepp, luftfartyg, tvistiga fordringar m.m. 22 KFM ska ta hänsyn till sökandens intresse av att få betalt utan onödigt dröjsmål. Detta ska därefter vägas mot gäldenärens intresse av minsta olägenhet. 3 Olika typer av bostäder med olika skydd för gäldenären vid utmätning KFM kan genom ett utmätningsförfarande även sträcka sig till att utmäta gäldenärens bostad. Reglerna om utmätning av bostäder skiljer sig dock åt beroende på vilken typ av bostad det handlar om. Även om de allmänna förutsättningarna för utmätning är uppfyllda, kan egendomen vara undantagen från utmätning enligt särskilda bestämmelser. Egendom som undantas från utmätning med hänsyn till gäldenärens behov kallas beneficieegendom eller gäldenärens beneficium. Hyresrätter är utmätningsfria som beneficium vilket innebär att de inte får utmätas (5 kap. 1 5 p. UB) och bostadsrätter kan under vissa förutsättningar undantas från utmätning som beneficium (5 kap. 1 6 p. UB). Någon motsvarande möjlighet att undanta fastigheter, såsom exempelvis en villa, från utmätning såsom beneficieegendom finns däremot inte. 22 Berglund, P., Kihlgren, S., Kronofogdemyndighetens handbok Utmätning, KFM 901, utgåva 7, s

21 Beneficiereglerna finns i 5 kap. UB och gäller bara som skydd för en gäldenär som är fysisk person eller ett dödsbo då den avlidnes efterlevande är i behov av egendomen. Aktiebolag och andra juridiska personer faller således utanför beneficieskyddet (5 kap. 3 2 st. UB). Syftet med reglerna är att förbehålla gäldenären vad denne behöver för sin försörjning och även ge visst skydd för hem och personliga tillgångar. Vad som bör undantas från utmätning avgörs även med hänsyn till gäldenärens familj med skäligt beaktande av deras behov (5 kap. 2 1 st. UB). Till familj räknas make och barn, makens egna barn, om gäldenären varaktigt bor tillsammans med maken och barnet, fosterbarn och personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden (sambor). Däremot räknas som regel gäldenärens föräldrar, syskon och andra släktingar inte till gäldenärens familj i denna bemärkelse. 23 I 5 kap. 1 UB har det ställts upp en lista med vad som kan undantas vid utmätning. Som exempel kan nämnas att KFM enligt 5 kap. 1 1 p. UB inte får utmäta kläder och andra personliga föremål såsom glasögon, vigselringar och enklare smycken. Undantaget för dessa föremål gäller endast egendom till skäligt värde. Lyxföremål till ett högre värde får som regel utmätas. 24 Hyresrätt Enligt 5 kap. 1 5 p. UB undantas en hyresrätt till en vanlig bostadslägenhet. Utmätningsförbudets formulering är att en hyresrätt till en lägenhet som är gäldenärens stadigvarande bostad inte får utmätas. Av 12 kap. 65 JB framgår däremot att det är straffbart att överlåta en hyresrätt till en bostad mot ersättning. Innebörden av detta är att en hyresrätt till en bostadslägenhet inte ens kan utmätas om den inte är gäldenärens stadigvarande bostad. Då en hyresrätt saknar ett legalt ekonomiskt värde spelar det emellertid ur borgenärens synpunkt mindre roll att den är utmätningsfri. Bostadsrätt Bostadsrätt till en lägenhet som används som gäldenärens stadigvarande bostad får endast utmätas i vissa fall och regleras i 5 kap. 1 6 p. UB. En bostadsrätt kan undantas från utmätning om inte gäldenären vid förvärvet har åsidosatt otillbörlig hänsyn till sina borgenärer eller om det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde inte är 23 Gregow, T., Utsökningsrätt, s. 126 f. 24 Heuman, L., Specialprocess Utsökning och konkurs, s

22 oskäligt att bostadsrätten undantas från utmätning. Trots reglerad utmätningsfrihet som utgångspunkt för bostadsrätter, finns ett undantag från detta i 5 kap. 13 UB. Undantaget avser pantsatt egendom som annars omfattas av förbudet mot utmätning. Ett anskaffande av en bostadsrätt möjliggörs oftast genom ett banklån. Bankens säkerhet vid förvärvet i form av pant skyddas inte av beneficiereglerna. Kontentan är att en bostadsrätt, utan hinder av 5 kap. 1 6 p. UB, kan utmätas för en fordran som är förenad med pant- eller retentionsrätt. Fast egendom Fastigheter finns inte uppräknat som beneficieegendom i 5 kap. 1 UB och kan därför bli föremål för utmätning enligt 4 kap. 3 1 st. UB. Utmätning av sådan egendom kan bli aktuell i princip utan begräsningar förutsatt att det finns ett övervärde som gör åtgärden försvarlig och så länge det även i övrigt anses proportionerligt. Kravet på proportionalitet är förhållandevis nytt i sammanhanget. Det har utvecklats genom praxis och en närmre redogörelse om detta kommer i denna uppsats. 3.1 SOU 2016:81 År 2014, tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att lämna förslag med syfte att effektivisera utsökningsförfarandet (dir. 2014:127). År 2016 lämnade utredningen sitt betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). I utredningen konstateras skillnaden i utmätning av olika typer av bostäder. Det bakomliggande syftet till att undanta bostadsrätter från utmätning är att skydda gäldenären och dennes familj av bostadssociala skäl. Hyresrätter skyddas även de såsom beneficieegendom. Något motsvarande skydd saknas emellertid för fast egendom i form av exempelvis en villa och denna särbehandling som görs av bland annat bostadsrätter genom beneficiebestämmelser har föranlett förslag från regeringens sida om att bostadsrätter och bostadsfastigheter ska utmätas på samma sätt. Förslaget beror framförallt på att skyddsbehovet är detsamma för den som äger en bostadsfastighet som för den som äger en bostadsrätt. 25 Det mer precisa förslaget från utredningens sida är att KFM i varje enskilt fall ska göra en försvarlighets- och proportionalitetsbedömning innan en bostad utmäts, vilket innebär beaktande av mänskliga rättigheter. Utredning föreslår att bostadsrätter och bostadsfastigheter ska likställas i UB och att beneficieregeln för bostadsrätter ska tas bort. 25 SOU 2016:81 s

23 4 Fast egendom Fast egendom definieras i 1 kap. 1 JB som jord, indelad i fastigheter. Av 2 kap 1 JB framgår vad som är tillbehör till fastighet och därmed ingår i den fasta egendomen. Byggnad är exempel på sådant tillbehör. Utgångspunkten vid utmätning av fast egendom är 4 kap. 3 1 st. UB. Enligt följande stycke är det relevanta huruvida en exekutiv försäljning av fastigheten ger ett övervärde som gör åtgärden försvarlig. I paragrafens andra stycke, 4 kap. 3 2 st. UB, lämnas ytterligare föreskrifter för det fall att gäldenären har olika slag av egendom för utmätning och det kan bli aktuellt att välja vilken egendom som ska utmätas. I sådana fall är utmätningsordningen relevant och av utmätningsbar egendom bör i första hand tas i anspråk sådan egendom som kan användas till fordringens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären. Som regel bör bland annat fast egendom utmätas i sista hand. 26 Hur bestämmelsen i 4 kap. 3 UB har tillämpats i förhållande till fast egendom har ändrats över tid. Det banbrytande målet kallas Rousk mot Sverige och den bedömning som har gjorts i praxis vid utmätning av bostad kan delas upp i före Rosuk mot Sverige respektive efter Rousk mot Sverige. 4.1 Rättspraxis HD:s bedömning före Rousk-målet NJA 2010 s. 397 I och II År 2010 kom två avgöranden från HD, NJA 2010 s. 392 I och II. Frågan i målen var om utmätning av fastighet ansågs försvarlig enligt 4 kap. 3 1 st. UB i fall då det saknats andra utmätningsbara tillgångar. Frågan prövades både i ett fall då sökandens fordran avsåg ett i förhållande till fastighetens värde begränsat belopp (I) och när endast en liten del av sökandens fordran kunde beräknas bli täckt genom utmätningen (II). I det första avgörandet beslutade KFM om utmätning av gäldenärens hälftendel av en fastighet och pantbrev i fastigheten. Fastigheten var värderat till kr och pantbrevet uppskattades till samma värde. Inledningsvis skedde utmätningen för fordringar i enskilda och allmänna mål om sammanlagt kr. Gäldenären överklagade beslutet om utmätning 26 Gregow, T., H. Persson, A., Millqvist, G., Walin, G., Utsökningsbalken En kommentar, 5 uppl., Wolters Kluwer Sverige AB, 2017, s

24 och efter en prövning i TR och HovR hamnade målet hos HD. Vid tidpunkten för målets prövning i HD var förutsättningarna annorlunda då den enskilda borgenären redan i HovR hade återkallat sin ansökan om utmätning. Gäldenärens skulder uppgick vid tiden för HD:s prövning till kr. Då gäldenären i målet saknade andra utmätningsbara tillgångar än sin andel i fastigheten och det obelånade pantbrevet var frågan i målet om utmätningen framstod som försvarlig i den mening som avses i 4 kap. 3 1 st. UB. HD gjorde gällande att det vid en bedömning enligt den aktuella bestämmelsen var det förväntade överskottet vid en realisation som stod i fokus. Vidare anfördes att utmätning kunde aktualiseras så snart överskottet skulle täcka mer än de kostnader som beräknades upp komma efter utmätningen. Med hänsyn till bestämmelsens ordalydelse och funktion konstaterade HD att regeln inte gav några andra omständigheter än det förväntade överskottet en mer avgörande eller självständig betydelse. HD:s slutsats i fallet blev att en utmätning av gäldenärens andel i fastigheten och pantbrevet skulle ge ett överskott som skulle täcka både de uppkomna kostnaderna och hela den kvarstående fordran. Med anledning av detta bedömdes utmätningen vara försvarlig enligt 4 kap. 3 1 st. UB. Att fordran avsåg ett i förhållande till fastighetens värde begränsat belopp saknade enligt HD betydelse och KFM:s beslut om utmätning fastställdes. Det andra avgörandet tar sikte på KFM:s beslut om utmätning av gäldenärens hälftendel av en fastighet. Utmätningen gjordes för skulder i allmänna mål om kr och fastighetens värde uppskattades till kr av KFM och kr av gäldenären. Då gäldenären saknade andra utmätningsbara tillgångar än sin andel i fastigheten var frågan i målet om utmätningen kunde anses vara försvarlig i den mening som avses i 4 kap. 3 1 st. UB. HD gjorde bedömningen att en utmätning av fastigheten skulle ge ett överskott oavsett vilken av värderingarna som skulle läggas till grund för bedömningen. Överskottet skulle enligt HD:s mening räcka som betalning för samtliga uppkomna kostnader och även en liten del av fordringen. Att enbart en förhållandevis liten del av fordringen skulle tänkas bli betald och att utmätningen avsåg en bostadsfastighet var inte omständigheter som medförde att utmätningen inte skulle vara försvarlig enligt 4 kap. 3 1 st. UB. KFM:s beslut om utmätning fastställdes därmed Europadomstolens dom den 25 juli 2013 Rousk mot Sverige (nr /04) I Europadomstolens mål Rousk mot Sverige prövade Europadomstolen frågan om exekutiv försäljning och avhysning från en bostad för en utmätningsbar skuld till staten stred mot egendomsskyddet i artikel 1 i första tilläggsprotokollet till EKMR och mot rätten till respekt 23

25 för sitt hem enligt artikel 8 i EKMR. Bakgrunden i målet är att gäldenären, Rousk, blev skönstaxerad och debiterades en kvarskatt om drygt kr. När skatten inte betalades in överlämnades statens fordran till KFM för indrivning och KFM fattade i sin tur beslut om utmätning av gäldenärens fastighet där han och hans fru bodde. Vid tiden för försäljning av fastigheten och avhysning uppgick dock skulden till 6721 kr. Rousk överklagade både utmätningsbeslutet och beslutet om försäljning av fastigheten, men blev avhyst innan frågorna hade blivit slutgiltigt prövade. När det gäller frågan om kränkning av rätten till skydd för egendom i artikel 1 i första tilläggsprotokollet till EKMR påpekade Europadomstolen det proportionalitetsförhållandet som måste uppnås mellan de åtgärder som vidtas och det syfte som eftersträvas. Rätten till respekt för egendom måste uppnå en rättvis jämvikt mellan krav som samhällets allmänna intressen ställer och kraven på att skydda enskilda individers grundläggande rättigheter. 27 I fallet noterade Europadomstolen att Rousk hade begärt anstånd med betalningen av sin skatteskuld till Skattemyndigheten och att han även hade beviljats anstånd med denna betalning. Därutöver anmärkte Europadomstolen på ett antal omständigheter som pekade på att besluten om försäljning av fastigheten och den efterföljande avhysningen var överdrivna och oproportionerliga. Några av anledningarna till denna bedömning var att den rättssäkerhetsgarantin som säkerställer att enskilda inte hamnar i en situation där deras överklaganden kringskärs hade negligerats och att Rousk faktiskt hade andra utmätningsbara tillgångar, såsom en bil som kunde ha beslagtagits och sålts för att täcka det mindre kvarstående beloppet. 28 Europadomstolen konstaterade således en kränkning av artikel 1 i första tilläggsprotokollet till EKMR. 29 Europadomstolen hade även att pröva frågan om försäljningen av fastigheten och den efterföljande avhysningen hade kränkt Rousk rätt enligt artikel 8 i EKMR till respekt för sitt hem. I det inledande skedet noterade domstolen att det hade skett en inskränkning av Rousk rätt till sitt hem men att inskränkningen hade varit lagenlig. Dessutom konstaterades att inskränkningen hade haft det legitima syftet att skydda andras rättigheter och friheter, nämligen fastighetens köpare och landets ekonomiska välstånd genom att säkerställa 27 Rousk mot Sverige, nr /04, 25 juli 2013, p Ibid., p Ibid., p. 126 f. 24

26 indrivning av skatter. 30 Däremot pekade domstolen på att en inskränkning, för att vara nödvändig i ett demokratiskt samhälle, måste stå i proportion till de legitima syften som eftersträvas. 31 Europadomstolen slog fast att förlusten av någons hem är den mest extrema formen av inskränkning av rätten till respekt för sitt hem. Trots detta uttalade Europadomstolen vidare i domskälen att den accepterar att det ibland kommer att vara nödvändigt för stater att utmäta och sälja egendom, inklusive enskildas hem. Europadomstolen tillade dock i denna del att sådana åtgärder måste verkställas på ett sätt som säkerställer att den enskildes rätt till sitt hem på ett lämpligt sätt beaktas och skyddas. 32 Europadomstolen framhöll att KFM, när beslut fattades om avhysning, kände till att Rousk hade beviljats anstånd med betalningen av sin indrivningsbara skatteskuld och att den skuld som sålunda fortfarande var indrivningsbar, var mycket liten. Därtill kände KFM till att varken utmätningsbeslutet eller själva försäljningen var slutgiltigt prövade. För att säkerställa att de rättsmedel och rättssäkerhetsgarantier som fanns faktiskt var tillgängliga och tillräckliga borde avhysningen ha skjutits upp tills de tvistiga frågorna hade lösts. Vidare påpekades i domskälen att det återstående beloppet från försäljningen av fastigheten betalades ut till Rousk nästan fyra månader efter att han var skyldig att flytta ut ur sitt hem, något som åsamkat honom ytterligare ekonomisk börda. Europadomstolen ställde Rousk intressen mot köparens intressen och bekräftade att köparen hade ett legitimt intresse av att få tillträde till den förvärvade fastigheten inom skälig tid och att få juridisk säkerhet. Däremot finns det risker med att handla på exekutiv auktion, vilket köparen borde ha varit klart medveten om. Av den anledningen behövde köparen inte betala mer än 10 % av köpeskillingen på dagen för den exekutiva auktionen, vilket har begränsat dennes omedelbara investering. Med hänsyn till samtliga omständigheter ansåg Europadomstolen att varken köparens intressen eller statens allmänna intresse övervägde gäldenärens i det aktuella fallet. Det var oproportionerligt att utmäta fastigheten och det hade därmed skett en kränkning av artikel 8 i EKMR HD:s bedömning efter Rousk-målet NJA 2013 s Cirka fem månader efter Europadomstolens dom i Rousk mot Sverige kom rättsfallet NJA 2013 s från HD. Återigen hade HD att pröva om det förelåg tillräckliga skäl att utmäta 30 Ibid., p Ibid., p Ibid., p. 137 f. 25

27 gäldenärens bostadsfastighet och om åtgärden var försvarlig enligt 4 kap. 3 1 st. UB. KFM hade fattat beslut om utmätning av gäldenärens andel i en fastighet där han bodde tillsammans med fru och två barn. Bakgrunden var en skatteskuld på kr och förutom utmätning av fastigheten beslutades om utmätning av gäldenärens lön med 6730 kr. Fastighetens värde uppskattades till kr och efter avdrag för förrättningskostnader och utdelning till kreditgivare med säkerhet i fastigheten beräknades en försäljning av fastigheten ge ungefär kronor till betalning av skatteskulderna. Både TR och HovR konstaterade att HD i tidigare praxis inte hade tagit hänsyn till om barn bor i en bostadsfastighet vid avvägning om sådan egendom kan utmätas. TR och HovR utgick därför från NJA 2010 s. 397 I och II och HD:s tidigare resonemang vid utmätning av bostadsfastigheter och drog slutsatsen att bostaden i fallet skulle utmätas. Något beaktande av artikel 8 i EKMR togs inte heller i underinstanserna. Enligt HD skulle en utmätning enligt den allmänna regeln i 4 kap. 3 1 st. UB ske endast om det belopp som beräknas flyta in ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Med hänvisning till NJA 2010 s. 397 I och II påpekade HD att det vid avsaknad av andra utmätningsbara tillgångar fästs en allt större betydelse vid det förväntade överskottet. Härefter framhöll HD att det vid tillämpningen av 4 kap. 3 UB ska göras en intresseavvägning. Intresseavvägningen ska bland annat ta hänsyn till sökandens intresse av att betalningen flyter in utan onödigt dröjsmål. HD tillade till detta att tidsfaktorn inte är avsedd att ges stor betydelse om sökandes intressen av en snabb betalning inte är särskilt stark och någon särskild risk inte är förenad med att man avvaktar. Förutom sökandens intressen, påpekade HD, att hänsyn även ska tas till gäldenärens behöriga intressen. HD hänvisade i detta hänseende till förarbetena till UB där det framgår att hänsyn ska tas till gäldenärens önskemål, om det anses skäligt, och att fast egendom normalt bör utmätas sist. Härefter uppmärksammade HD artikel 8 i EKMR och den enskildes rätt till respekt för sitt hem. HD framhöll att artikel 8 ska beaktas vid den intresseavvägning som ska göras enligt 4 kap. 3 2 st. UB och att hänsyn då även ska tas till barnets bästa som följer av artikel 3 i BK. HD bedömde att det i det aktuella fallet gick att göra en utmätning i gäldenärens lön och att det var tillräckligt, trots att detta skulle innebära att skulden skulle kunna vara återbetalad inom fem år. I bedömningen vägde HD gäldenärens intresse mot Skatteverkets och tog bland annat i beaktande att skattefordringarna skulle preskriberas i slutet av år 2017 och Slutsatsen blev att det saknades tillräckliga skäl för utmätning av fastigheten. 26

28 4.1.4 HD:s bedömning efter Rousk-målet HD:s beslut i mål Ö Tidigare i år, 12 februari 2018, var frågan om utmätning av en bostadsfastighet återigen uppe för prövning av HD. Målet aktualiserade betydelsen av en enskilds rätt till respekt för sitt hem enligt artikel 8 i EKMR vid den försvarlighetsbedömning som ska göras enligt 4 kap. 3 1 st. UB respektive den intresseavvägning som ska göras enligt 2 st. i samma lagrum. Bakgrunden till fallet var att KFM hade fattat beslut om utmätning av en fastighet som en gäldenär ägde tillsammans med sin hustru. Fastigheten utgjorde deras gemensamma bostad och utmätningen skedde för betalning av skatteskulder på sammanlagt drygt kr. KFM uppskattade fastighetens värde till kr. Förutom utmätning av fastigheten beslutade KFM om utmätning i gäldenärens lön med 9388 kr i månaden. Gäldenärens fru överklagade KFM:s beslut om utmätning av fastigheten och gjorde gällande att verkställighet inte kunde ske eftersom att skatteskulderna var föremål för en rättslig prövning som ännu inte var avslutad. Hon gjorde även gällande att utmätningen av fastigheten var oförsvarlig med hänsyn till hennes fysiska och psykiska ohälsa och fastighetens anpassning efter hennes särskilda behov. Hon anförde vidare att det skulle vara tillräckligt att utmäta gäldenärens lön. Redan i det inledande skedet av domskälen hänvisade HD till artikel 8 i EKMR. Här konstaterade HD att artikel 8 i EKMR och rätten till respekt för sitt hem särskilt måste beaktas när det är fråga om utmätning av en bostadsfastighet. Med hänvisning till Europadomstolens dom i Rousk mot Sverige underströk HD att det krävs starka skäl för att en bostad ska kunna utmätas. 33 Vidare diskuterade HD den försvarlighetsbedömningen enligt 4 kap. 3 1 st. UB som ska göras för varje egendomsslag som kan bli föremål för utmätning. HD hänvisade i detta hänseende till NJA 2010 s. 397 I och II där HD slog fast att utmätning av viss egendom, även en bostadsfastighet, får ske så snart det förväntade överskottet täcker mer än de kostnader som uppkommer i och med utmätningen. Den tidigare slutsatsen ifrågasattes dock och HD frågade sig, med hänsyn till Rousk-avgörandet, om inte den enskildes rätt till respekt för sitt hem kräver viss beaktande även vid försvarlighetsbedömningen. HD drog därmed en ny slutsats om att mindre överskott inte behövde vara tillräckliga och därmed försvarliga. 34 Det förväntade resultatet av utmätningen måste alltså uppnå sådan storlek att utmätningen av fastigheten framstår som försvarlig i 33 Högsta domstolen, beslut den 12 februari 2018 i mål nr Ö , p Ibid., s

29 ljuset av gäldenärens eller tredje mans intresse av att tvingas från sitt hem. I det aktuella fallet ansåg dock HD att det förväntade överskottet var så pass stort att utmätningen av fastigheten skulle anses försvarlig Då det i fallet även fanns möjlighet att utmäta gäldenärens lön gick HD vidare till att beakta den intresseavvägning som följer av 4 kap. 3 2 st. UB, vid val mellan flera egendomsslag. HD konstaterade att vid en intresseavvägning hänsyn måste tas till den enskildes rätt enligt EKMR, vilket innefattar rätten till respekt för sitt hem. Därefter ställde HD upp ett antal punkter som hänsyn ska tas till i valet mellan löneutmätning och utmätning av en bostadsfastighet. Det ska särskilt beaktas inom vilken tid borgenärens fordring kan bli betald och vem som är borgenär kan också få betydelse. Vem borgenären är spelar roll då en bedömning av sökandens intresse av en snabb betalning alltid ska göras. HD framhöll även att staten och en ekonomiskt stark enskild borgenär kan få acceptera en något längre tid innan fordringen blir fullt betald. HD påpekade även risken med en långvarig löneutmätning och att en sådan kan medföra generellt större risker för borgenären då nya skulder kan tillkomma över tid. I sammanhanget tillade HD att förekomsten av risker för att borgenärens rätt till betalning inte kan säkerställas, kan få betydelse för utmätningsordningen. I beslutet hänvisade HD även till att KFM i ett ställningstagande från den 25 september 2014, har lagt fast vissa arbetsrutiner med anledning av Rousk-avgörandet. Enligt ställningstagandet kan verkställighet av utmätning i normalfallet stanna vid löneutmätning om sökandens fordran kan antas bli fullt betald inom 12 månader, även om annan egendom såsom en bostadsfastighet finns att tillgå. Tiden på 12 månader är dock en riktlinje och bedömningen av hur lång tid en löneutmätning kan pågå, ska göras i varje enskilt fall. I sista hand, om full betalning inte kan erhållas alls eller först efter lång tid, även om annan egendom mäts ut, påpekar HD att betydelse då kan fästas vid hur stort det förväntade överskottet av den andra egendomen skulle bli. En jämförelse kan då göras med tiden för löneutmätning och hur länge en sådan måste pågå för att svara mot det förväntade överskottet som en utmätning av den andra egendomen kan förväntas ge. I det aktuella fallet konstaterade HD att en utmätning av fastigheten skulle ge ett överskott som hade räckt för full betalning av skatteskulderna. Dock med hänsyn till att annan egendom fanns tillgänglig, i form av gäldenärens lön, behövdes en avvägning göras. HD uppskattade att utmätningen i endast gäldenärens lön skulle leda till en fördröjning av full betalning med 28

30 närmre tre år. HD påpekade emellertid att utmätning av fastigheten skulle innebära olägenheter för gäldenären och hans fru och att borgenären i fallet, Skatteverket, kan ha att acceptera viss väntan på full betalning. Trots detta ansåg HD att tiden det skulle ta till full betalning var så pass lång att fastigheten ändå skulle utmätas. 4.2 Analys av rättspraxis Gäldenärens skydd vid utmätning av fast egendom - skillnad mellan 2010, 2013 och 2018 års mål I båda avgörandena i 2010 års rättsfall var det existensen av ett överskott efter utmätning av gäldenärens fastighet som stod i centrum. Slutsatsen som kan dras av HD:s bedömningar är att avgörande var om en utmätning skulle komma att generera ett överskott som skulle täcka samtliga kostnader och en del av eller hela fordringen. När andra utmätningsbara tillgångar saknades, fanns det inte något egentligt utrymme för att ge omständigheter av annat slag än det förväntade överskottet en mer avgörande eller självständig betydelse. En analys av genomgången praxis visar att uppfattningen tidigare var att fastigheter nästintill rutinmässigt, av principiella skäl, skulle utmätas. I realiteten innebär detta att ingen hänsyn togs till gäldenärens intresse av att behålla bostaden, innan Rousk-målet. I NJA 2010 s. 397 I och II slog HD fast att de aktuella bostadsfastigheterna skulle utmätas och i NJA 2013 s blev utfallet det motsatta, då HD slog fast att den aktuella bostadsfastigheten inte skulle utmätas. En avgörande skillnad mellan 2010 års fall och 2013 års fall är att det i 2013 års fall bedömdes finnas andra utmätningsbara tillgångar såsom lön. En jämförelse mellan och 2013 års fall visar att existensen av andra utmätningsbara tillgångar även har betydelse för vilka aspekter som beaktas vid frågan om huruvida gäldenärens bostad ska utmätas eller inte. I 2013 års fall undersöktes möjligheten att få betalt genom löneutmätning, då sådan egendom fanns, och tidsaspekten för återbetalandet av skulden hade betydelse. I 2010 års fall saknades däremot andra utmätningsbara tillgångar och tidsaspekten var då inget som diskuterades. En möjlig tolkning av detta är att tiden för skuldens återbetalande, vid avsaknad av andra utmätningsbara tillgångar, ses som för lång. Existensen av andra utmätningsbara tillgångar innebär att det ska göras en intresseavvägning enligt 4 kap. 3 2 st. UB. Trots att andra utmätningsbara tillgångar fanns i 2013 års fall hänvisade HD i domskälen till den bedömning som gjordes i 2010 års fall när andra 29

31 utmätningsbara tillgångar saknades. Att HD i 2013 års fall tar upp uttalanden från 2010 års fall, som tar sikte på att det vid avsaknad av andra utmätningsbara tillgångar ska fokuseras på det förväntade överskottet efter en utmätning av fastigheten, kan tolkas på olika sätt. En möjlig tolkning är att HD med detta enbart vill understryka att utrymmet för att underlåta utmätning av fastighet är mycket litet när andra utmätningsbara tillgångar saknas. En annan tolkning är att HD vill visa att det inte är uteslutet att skydda bostadsfastigheter från utmätning även då det saknas andra utmätningsbara tillgångar. Den tolkningen kan vara möjlig då det mer exakta uttalandet från HD är att det vid avsaknad av andra utmätningsbara tillgångar inte [finns] något egentligt utrymme för att ge omständigheter av annat slag än det förväntade överskottet en mer avgörande eller självständig betydelse. Att det inte finns något egentligt utrymme behöver inte vara detsamma som att det fästs en uteslutande betydelse vid det förväntade överskottet. Frågan om och hur en proportionalitetsbedömning ska göras då det saknas andra utmätningsbara tillgångar än en bostadsfastighet fick dock inget tydligt svar i och med NJA 2013 s Den obesvarade frågan kom dock att beröras av HD under våren I mål Ö ifrågasatte HD den slutsats som hade dragits i NJA 2010 s. 397 I och II och konstaterade att rätten till respekt för hem enligt artikel 8 i EKMR alltid bör beaktas när frågan avser utmätning av en bostadsfastighet. Huruvida bostadsfastigheten är den enda utmätningsbara tillgången ska således inte spela någon roll för beaktandet av denna rättighet. Nytt i och med HD:s beslut i fallet är att artikel 8 i EKMR ska tas i beaktande även vid tillämpningen av 4 kap. 3 1 st. UB och den försvarlighetsbedömning som ska göras enligt bestämmelsen. HD:s bedömning i NJA 2010 s. 397 I och II är dock inte helt överspelad, men den gäller inte längre som exklusivt prejudikat i sammanhanget. Rätten till respekt för hem enligt artikel 8 i EKMR ska således beaktas även om det enbart finns en bostadsfastighet som kan utmätas. När en stat inskränker den enskildes rätt till sitt hem, genom exempelvis utmätning, ska handlingen motiveras utifrån en proportionalitetsbedömning i ljuset av artikel 8 i EKMR. Proportionalitetsbedömningen ska beakta både gäldenärens och borgenärens intressen. Trots att HD i mål Ö understryker vikten av rätten till hem enligt artikel 8 i EKMR samt vikten av en proportionalitetsbedömning vid eventuell utmätning av en bostadsfastighet blev utfallet att gäldenärens bostadsfastighets utmättes. HD lämnade dock ingen tydlig eller utförlig redogörelse för hur de har beaktat omständigheterna i det enskilda fallet såsom gäldenärens frus behov av fastigheten. I praktiken verkar den avgörande faktorn i fallet ha 30

32 varit att en utmätning av fastigheten beräknades ge ett så pass högt överskott att det ansågs oproportionerligt att vänta i tre år på full betalning genom en eventuell utmätning i gäldenärens lön. I NJA 2013 s beräknades däremot gäldenärens hela skuld vara återbetald inom fem år genom en löneutmätning, men trots det bedömdes en sådan utmätning vara tillräcklig. En av anledningarna kan ha varit att skattefordringarna inte skulle preskriberas förrän ca 5 år efter avgörandet. Alldeles oavsett ger beslutet i mål Ö intryck av att HD har stramat åt sin praxis i detta avseende. Hur beaktas EKMR och BK i mål om utmätning av fast egendom? Att HD valde att justera sin praxis i anslutning till Rousk-avgörandet är inte förvånande. Europadomstolen är inte någon överinstans till nationella domstolar och myndigheter och kan därför inte upphäva en dom eller ett beslut fattad på nationell nivå. Däremot är Europadomstolens domar bindande för den svenska staten och den har högst tolkningsrätt. Europadomstolen kan slå fast att en stat som inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt EKMR ska betala ut skadestånd till en enskild klagande och den svenska staten anpassar därför oftast sin rättstillämpning till den bedömning som Europadomstolen har gjort. 35 Till detta hör även att EKMR är svensk lag. I NJA 2013 s. 1241, det mål som kom strax efter Rousk-avgörandet, tog underinstanserna inte någon närmare hänsyn till artikel 8 i EKMR eller Europadomstolens avgörande trots att rätten till respekt för sitt hem bara fem månader tidigare hade prövats av Europadomstolen i Rousk mot Sverige. Underinstanserna beaktade heller inte principen om barnets bästa enligt BK. Istället konstaterades att HD i tidigare praxis inte hade tagit hänsyn till barn vid utmätning av fastigheter. Detta ger sken av att underinstanserna har upplevt sig förhindrade att ändra på HD:s praxis. Det visar även värdet av HD:s prejudikat och HD:s ställning i rättssystemet. HD valde dock i NJA 2013 s att beakta både artikel 8 i EKMR och artikel 3 i BK. Trots att 2013 års rättsfall hänvisar till konventionsbestämmelserna, och kom i direkt anslutning till Rousk-avgörandet, saknas dock en hänvisning till Europadomstolens avgörande. Avsaknad av hänvisning till Rousk mot Sverige har kritiserats. Kritiken hänför sig till att en utesluten hänvisning till Europadomstolens liknande avgörande innebär att det 35 Ehrenkrona, C-H., Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna En kommentar, Karnov Group Sweden AB, Visby 2016, s

33 saknas nödvändig motivering till varför rättsläget är så som HD påstår. 36 HD:s domskäl i NJA 2013 s har även påståtts innehålla en blank hänvisning till en rättighet. Problemet, enligt kritiken, är att HD motiverar sitt beslut med en ren hänvisning till konventionsrätten utan någon närmre specificering till exempelvis Rousk-avgörandet. En sådan hänvisning sägs riskera förutsebarhet, likabehandling och enhetlighet i rättstillämpningen och tjänar därmed inte till någon vägledning. 37 Trots att kritik har riktats mot 2013 års mål hänvisade HD i sitt beslut från våren 2018 i mål Ö till just det avgörandet, vilket talar för att det trots allt inte helt saknar relevans. I beslutet från år 2018 hänvisar HD samtidigt till Rousk-avgörandet vilket däremot skulle kunna kopplas till tidigare kritik. Tydligt är i alla fall att Rouskavgörandet onekligen har haft en inverkan på svensk rättspraxis. Det bör här tilläggas att det framstår som rimligt att anta att HD trots avsaknad hänvisning har tagit intryck av Rouskmålet i 2013 års mål. I NJA 2013 s. 1241, det första fall som kom direkt efter Rousk-avgörandet, beaktade HD både EKMR och BK. I den del av domskälen där HD hänvisade till EKMR och förklarade att artikel 8 i EKMR ska beaktas vid utmätning av fast egendom uttryckte HD i slutet Av betydelse är då också det hänsynstagande till barnets bästa som följer av FN:s konvention år 1989 om barnets rättigheter. I Rousk-avgörandet prövades dock inte huruvida även BK skulle beaktas i mål om utmätning av fast egendom. BK är inte ett regelverk som Europadomstolen har att följa utan det är en konvention framtagen av FN:s generalförsamling och som Sverige har ratificerat och därmed valt att följa. Att HD väljer att beakta även barnets bästa i sin praxis efter Rousk-avgörandet, trots att Europadomstolen inte uttryckligen gjorde det i det aktuella fallet, är dock inte alltför uppseendeväckande. Principen om barnets bästa uttrycks i artikel 3 i BK men Europadomstolen har tidigare uttalat att det råder internationell konsensus om att principen om barnets bästa ska vara av avgörande betydelse vid alla beslut som rör barn. 38 Förutom att Europadomstolen har erkänt denna princip har även den svenska staten anpassat sig till den. Tillämpningen av artikel 3 i BK är bred. Det innebär att barnets bästa ska beaktas inte bara i frågor som rör vårdnad, umgänge och i verksamheter som 36 Schmauch, M., Demokratiskt förankrad normkontroll efter grundlagsreformen? Koherens, gällande rätt och skapande dömande, SvJT 2015, s Josefsson, C., Domstolarna och demokratin Något om syftet med grundläggande rättigheter, europeiseringens konsekvenser och aktivismens baksida, SvJT 2015, s Se bland annat Neulinger och Shuruk mot Schweiz [GC], nr /07, 6 juli 2010, p och Rahimi mot Grekland, nr. 8687/08, 5 april 2011, p

34 huvudsakligen är ägnade för barn. Principen ska omfatta alla samhällsområden. 39 Trots att principen om barnets bästa inte lyftes fram i Rousk-avgörandet, kan avgörandet från Europadomstolen ha bidragit till en påminnelse för HD att mänskliga rättigheter överlag inte ska glömmas bort i utsökningsmål. Partsställning - Angående intresseavvägningen i enskilda mål Samtliga rättsfall som berör utmätning av fast egendom behandlar utmätning för fordringar i allmänna mål. NJA 2010 s. 397 I var inledningsvis både ett allmänt och ett enskilt mål men när målet väl var uppe i HD hade den enskilda borgenären återkallat sin ansökan och det som prövades var enbart det allmänna målet. Vem som är borgenär i ett utsökningsmål ska spela roll för intresseavvägningen som följer av 4 kap. 3 2 st. UB. Detta uttalades även av HD i beslutet från februari I beslutet påpekades att en ekonomiskt stark enskild borgenär och staten kan få acceptera en något längre tid innan en fordring blir fullt betald. Hur intresseavvägningen görs i praktiken i ett enskilt mål är således inte helt besvarat i och med dessa rättsfall. 39 SOU 1997:116 Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, s. 117 f. 33

35 5 Bostadsrätt Bestämmelsen om utmätningsfrihet för bostadsrätt, 5 kap. 1 6 p. UB, infördes genom lagstiftning år 1971 och motiverades med bostadssociala skäl vilket medförde att utmätningsfrihet för bostadsrätt skulle vara huvudregel. Till skydd för borgenärerna undantogs sådana fall där utmätningsfrihet skulle anses oskälig med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde. I förarbeten till 1971 års lag uttalades i fråga om bostadsrättens värde att de avgifter som tas ut i nyproducerade bostadsrättslägenheter kunde vara vägledande Rättspraxis NJA 1987 s. 575 I och II År 1987 kom två rättsfall från högsta domstolen på ämnet, NJA 1987 s. 575 I och II. Båda avgörandena handlade om utmätning av bostadsrätter på fyra rum och kök med ett värde på kr. Bostadsrätten i det ena avgörandet beboddes av två sambor och deras två minderåriga barn varav bostadsrätten i det andra avgörandet beboddes av två makar och i båda dessa fall ansågs gäldenärerna ha behov av sin lägenhet för sig och sin familj. I fallen konstaterade HD att uttalandena i förarbetena till bestämmelsen i 1971 års lag inte längre ansågs vägledande för tillämpningen av 5 kap. 1 6 p. UB. Vid tiden för införandet av bestämmelsen och uttalandena i förarbetena var priserna för bostadsrätter förhållandevis låga och HD konstaterade att prisutvecklingen på bostadsrätter sedan dess kraftigt hade stigit. Trots gäldenärernas och deras respektive familjers behov av bostadsrätterna, slog HD fast att bostadsrätterna i bägge avgörandena hade ett så pass högt värde att det ansågs oskäligt att undanta bostadsrätterna från utmätning och HD fastställde KFM:s beslut om utmätning av bostadsrätten NJA 1989 s. 409 I-IV Två år efter NJA 1987 s. 575 I och II kom rättsfallen NJA 1989 s. 409 I-IV. HD tog i dessa fall upp frågan om vilken ungefärlig värdenivå som borde tjäna som utgångspunkt för skälighetsbedömningen. HD utgick då från uppgifter om den genomsnittliga prisnivån för bostadsrätter i hela landet och med beaktande av denna prisnivå sattes en gräns på cirka kr vilket innebar att bostadsrätter som översteg följande värde inte skulle omfattas av undantaget från utmätning. I domskälen uttalade HD dock vidare att en omprövning av de 40 Prop. 1971:12 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till bostadsrättslag, m.m., s. 88 f. 34

36 framtagna principerna kunde behövas vid en mer extrem prisutveckling på bostadsrättsmarknaden NJA 2004 s. 373 Frågan om vilka värden som kan godtas utan att det kan anses oskäligt att undanta en bostadsrätt från utmätning prövades återigen av HD i två avgöranden i NJA 2004 s. 373 (I och II). Det ena avgörandet avsåg utmätning av en bostadsrätt på två rum och kök, i vilken en person bodde, med ett värde på kr. Det andra fallet handlade om utmätning av en bostadsrätt på fyra rum och kök med ett värde på cirka kr som användes som bostad av två makar och deras tre barn. I NJA 2004 s. 373 fastslog HD att de allmänna riktpunkterna för skälighetsbedömningen som hade utkristalliserats i NJA 1989 s. 409 I-IV skulle fortsätta att gälla med enda ändringen att gränsen skulle ändras med hänsyn till allmänna förändringar av penningvärdet. Gränsen på kr ändrades till kr, innebärande att utmätningsfrihet i vart fall skulle gälla för sådana bostadsrättslägenheter som var avsedda som familjebostäder och vilkas värde inte i väsentlig mån översteg kr. HD tillade dock att lägre gränsvärden skulle tillämpas för mindre bostadsrättslägenheter. I båda avgörandena i det aktuella fallet kom HD fram till att det med hänsyn till lägenheternas höga värde i förhållande till deras storlek ansågs oskäligt att undanta dessa från utmätning. Vilket värde som skulle godtas för att en bostadsrättslägenhet som inte är avsedd som familjebostad skulle kunna undantas från utmätning, var inget som HD uttalade i avgörandena och den gräns som sattes får därmed i praktiken antas ha varit gällande alldeles oavsett om bostaden var avsedd för en familj eller inte. 5.2 Analys av rättspraxis Gäldenärens skydd vid utmätning av bostadsrätt - skillnad mellan 1987, 1989 och 2004 års mål Beneficieregeln för bostadsrätter har funnits sedan innan 1987 års avgörande vilket medför att det saknas drastiska skillnader mellan de aktuella fallen på ämnet. Den avgörande skillnaden ligger i vilken värdenivå som har betraktats som gräns för när utmätningsfrihet för bostadsrätt har ansetts vara oskälig eller inte. Precis som HD konstaterade i 2004 års rättsfall vad gäller ändring av beloppsgränsen från 1989 års rättsfall med beaktande av allmänna förändringar i penningvärdet, ska beloppsgränsen från 2004 års rättsfall justeras på samma sätt. I dagens 35

37 penningvärde motsvarar de kr som angavs år 2004 närmre kr idag. 41 Detta får således anses vara riktpunkten för bostadsrätter som gäller idag när de i 1989 års och 2004 års fall angivna principerna ska tillämpas. Hur beaktas EKMR och BK i mål om utmätning av bostadsrätt? Att bostadsrätter kan undantas från utmätning såsom beneficium enligt 5 kap. 1 6 p. UB innebär att bedömningen som görs vid utmätning av bostadsrätter tidigare var mer proportionerlig än den bedömning som gjordes vid utmätning av fastigheter innan Rouskavgörandet. Beneficiereglerna innebär att hänsyn till gäldenärens intresse finns uttryckt i lag vid utmätning av bostadsrätter. Däremot finns en beloppsgräns på cirka kr vilken innebär att utmätningsfrihet gäller för sådana bostadsrätter som inte i väsentlig mån överstiger detta belopp. En sådan gräns innebär i praktiken att bostadsrätter i större städer i princip aldrig kan undantas från utmätning. Att bara ta hänsyn till bostadens värde när en avvägning ska göras om eventuellt undantag från utmätning är heller inte i linje med den proportionalitetsbedömning som förespråkas enligt EKMR. För att en utmätning ska vara proportionerlig enligt EKMR bör fler faktorer tas i beaktande och vägas mot varandra. Trots att en bostadsrätt kan vara lika mycket någons hem som en bostadsfastighet, vilket aktualiserar rätten till hem enligt artikel 8 i EKMR, har inte följande rättighet omnämnts i rättspraxis beträffande utmätning av bostadsrätter. En förklaring kan vara att det senaste rättsfallet som finns angående utmätning av bostadsrätt är från år 2004, vilket är 9 år innan Rousk-avgörandet. En annan förklaring kan vara att beneficiereglerna redan är ett starkt skydd i sig för bostadsrättsinnehavare. Enligt gällande praxis från NJA 2004 s. 373 ska bostadsrätter som används som någons stadigvarande bostad och vars värde inte i väsentlig mån överstiger kr vara utmätningsfria. Bostadsrättens eventuella övervärde spelar ingen roll vid denna bedömning och huruvida gäldenären bara har betalat av en mindre del av bostadsrättens värde saknar betydelse. Det spelar således ingen roll om det är ett stort lån som har möjliggjort gäldenärens köp av bostadsrätten. En bostadsrätt som har ett högt värde över gränsen på kr, men till som till störst del är belånad, kan ändå utmätas. Omständigheterna i det enskilda fallet har således ingen betydelse vid fråga om utmätning av en bostadsrätt. I detta hänseende är inte 41 (Prisomräknare på SCB.se). 36

38 beneficiereglerna ett tillräckligt skydd för gäldenären. En utmätning skulle eventuellt kunna anses oproportionerlig efter en sammanvägning av samtliga omständigheter i ett fall där egentligen beneficieregeln för bostadsrätt tillämpas. I sådant fall hade å ena sidan eventuellt den bedömning som görs för fastigheter, med hänvisning till artikel 8 i EKMR och även med hänvisning till art. 3 i BK, varit mer fördelaktig för bostadsrättsinnehavaren. Å andra sidan finns det fall då det lagstadgade skyddet för bostadsrätter betraktas som mer fördelaktigt för gäldenären, trots att aktuell rättspraxis för utmätning av fast egendom tar hänsyn till EKMR och BK. En bostadsrätt med ett värde som understiger gränsen på kr kan undantas från utmätning med hänvisning till beneficiereglerna medan en fastighet som är värt lika mycket kan utmätas om det med hänsyn till art. 8 i EKMR och proportionalitetsprincipen anses proportionerligt. Gäldenärer behandlas således olika beroende på bostadsform, var i landet de bor och hur prisutvecklingen för bostäder utvecklas i olika delar av landet. Utredningens förslag i SOU 2016:81, om att likställa bostadsrätter med bostadsfastigheter i UB och att ta bort beneficieregeln för bostadsrätter, är ett sätt att behandla gäldenärer lika oavsett boendeform. Att förslaget inte är det motsatta, innebärande ett införande av beneficieregeln även för fast egendom, kan bero på reglering om pantsatt egendom i 5 kap. 13 UB. Att klassificera fast egendom som beneficieegendom skulle innebära att det inte skulle finnas något skydd i förhållande till en eventuell panthavare. 37

39 6 Avslutande diskussion Inledningsvis gjordes en hänvisning till ett inlägg från år 2008 i ett forum på nätet. Skribenten som vädjade om hjälp med att förstå sin situation ställde frågan Kan kronofogden ta över huset och slänga ut min mamma och syskon?. Dennes pappa var skuldsatt och det fanns en oro att familjens bostad, där även två barn bodde, skulle komma att utmätas. Vad hände då med denna familj? Utmättes deras bostadsfastighet? Sett till tidigare praxis 42 är svaret troligtvis ja. Hade frågan, som ställdes år 2008, ställts fem år senare hade svaret inte varit lika självklart. Fast egendom är inte skyddad som beneficium såsom bostadsrätter är. Utgångspunkten vid utmätning av fastigheter är således 4 kap. 3 UB och en genomgång av praxis visar att det innan år 2013 snarare var regel än undantag att utmäta en fastighet så länge det fanns ett överskott efter utmätningen av fastigheten. Det centrala regelverket som reglerar utsökningsrätten är UB. Regelverket var vid dess ikraftträdande den 1 januari 1982 ett resultat av ett långvarigt utredningsarbete och innebar en modernisering av utsökningsrätten. 40 år har snart passerat sedan denna modernisering och mänskliga rättigheter har under denna tid fått en alltmer central och tydlig roll i rättstillämpningen. Efter Europadomstolens avgörande i Rousk mot Sverige år 2013 har svensk praxis reviderats. Europadomstolen påminde om rätten till hem enligt artikel 8 i EKMR och när KFM överväger att utmäta någons bostads måste en avvägning göras med beaktande av denna mänskliga rättighet. Krav ställs på att en utmätning av någons bostad ska vara proportionerlig. Den proportionalitetsbedömning som görs ska pröva om det förväntade resultatet av utmätningen uppnår sådan storlek att utmätningen av fastigheten framstår som försvarlig i ljuset av gäldenärens eller tredje mans intresse av att tvingas från sitt hem. HD har utgått från denna bedömning i två avgöranden efter Europadomstolens dom, NJA 2013 s och mål Ö som båda handlade om utmätning av bostadsfastigheter. Som det ser ut nu gäller olika regler vid utmätning av bostadsrätter respektive bostadsfastigheter. Undantaget för bostadsrätter grundar sig i sociala skäl och utifrån dessa skäl borde det således funnits undantag även för fastigheter. Att ha olika regler för utmätning av bostadsrätter respektive fastigheter är ur ett likabehandlingsperspektiv orättvist men trots det lagstadgade skyddet för bostadsrätter är detta inte alltid tillräckligt. Beloppsgränsen som 42 Se NJA 2010 s. 397 I och II. 38

40 gäller som utgångspunkt vid utmätning av bostadsrätt och som har utkristalliserats i praxis medför i praktiken att skyddet för bostad vid utmätning av bostadsrätt egentligen bara skyddar boende i mindre orter där bostadspriserna är lägre. I och med Rousk-målet från år 2013 stärktes däremot skyddet för bostad vid utmätning av fastighet, trots avsaknaden av ett lagstadgat undantag för fast egendom i 5 kap. UB. Målet innebar att ytterligare avvägning måste göras när avsikten är att utmäta fast egendom. När fråga är huruvida en bostadsfastighet kan utmätas eller inte bör rätten till hem i artikel 8 i EKMR beaktas och om barn bor i bostaden ska även principen om barnets bästa i art. 3 BK beaktas. I dagsläget har följande konventioner inte tillämpats vid utmätning av bostadsrätt då frågan ännu inte har prövats av HD. Då 4 kap. 3 UB omfattar all typ av egendom borde dock en sådan bedömning kunna göras när det kommer till utmätning av bostad oavsett om det är utmätning av fast egendom eller bostadsrätt. Varför borde det funka? Formellt sett täcks bostadsrätter redan av 4 kap. 3 UB. Den stora skillnaden mellan bostadsrätter och fastigheter är att det för bostadsrätter finns beneficieregler i 5 kap. 1 6 p. UB. Analys av rättspraxis visar dock att beneficiereglernas tillämpning i praktiken innebär att hänsyn tas till bostadsrättens värde och att det är detta värde som avgör om en bostadsrätt kan undantas från utmätning eller inte. I sin praxis har HD satt en beloppsgräns som är utgångspunkten vid tillämpningen av beneficieregeln för bostadsrätt. Beloppsgränsen som utgångspunkt innebär att någon som har ett stort behov av sin bostad med hänsyn till olika faktorer och som eventuellt efter en proportionalitetsbedömning hade fått behålla sin bostad, kan förlora denna. Att enbart utgå från värdet på en bostadsrätt vid avgörande om sådan egendom kan undantas från utmätning eller inte står inte i linje med den bedömning som följer av proportionalitetsbedömningen i artikel 8 EKMR. Att utgå från samma principer vid utmätning av bostadsrätt som fast egendom handlar i praktiken om att låta EKMR få genomslag i tillämpningen. Ytterligare anledning att, vid mål om utmätning av bostadsrätt, utgå från den bedömning som HD har gjort vid mål om utmätning av fast egendom, är att det finns rättspraxis i förhållande till 4 kap. 3 UB och fast egendom som går att tillämpa på bostadsrätt. Den argumentation som har gjorts av HD i avgöranden efter Rousk mot Sverige gäller i förhållande till bostäder. Bostäder kan vara bland annat både bostadsrätt och fast egendom. Exempel på argumentation som HD har använt sig av i förhållande till fast egendom och som kan tillämpas även på bostadsrätt är den som har förts i NJA 2013 s I följande avgörande utgick HD från artikel 8 i EKMR och jämförde borgenärens intresse av att få betalt för sin fordran med gäldenärens intresse av att behålla sin bostad. Den slutsats 39

41 som drogs av denna jämförelse i det aktuella fallet var att en utmätning av gäldenärens fastighet skulle innebära betydande olägenheter för denne och dennes familj. Till detta hörde att HD ansåg att borgenären saknade ett starkt intresse av en utmätning. Borgenären var Skatteverket och gäldenären var en barnfamilj och även det får antas ha spelat roll för bedömningen. Denna argumentation kan föras även i förhållande till utmätning av bostadsrätt. Rätten till hem enligt artikel 8 i EKMR gör inte skillnad på typ av bostad. Ett hem är ett hem alldeles oavsett om det är en bostadsrätt eller en fastighet kallad villa. En sådan bedömning ser till det sociala skyddsbehovet som alla bostadsägare har oavsett typ av bostad och bostadsort. Som det ser ut nu innebär de skilda reglerna vid utmätning av bostadsrätt respektive fast egendom att gäldenärens boendeform även påverkar borgenärernas rätt och möjlighet att få betalt för sin fordran. Även fast det inte har kommit några motsvarande rättsfall för bostadsrätt som för fast egendom är det rimligt att anta att det kommer att göras samma bedömning för bostadsrätter, om frågan kommer upp. Även om HD i sin praxis hade valt att införa mer flexibilitet vid val av beloppsgräns i mål om utmätning av bostadsrätt återstår problemet som en bostadsrättsinnehavare har med regleringen om skydd för panthavare. I sin praxis om utmätning av fast egendom har HD redan visat att det går att göra en intresseavvägning mellan borgenärens och gäldenärens intressen när frågan är om en bostad ska utmätas och på så sätt göra en konventionskonform bedömning. Eventuella panthavare skulle inte helt förlora sitt skydd om beneficieregeln för bostadsrätt hade tagits bort, även fast 4 kap. 3 UB inte uttryckligen skyddar panthavare. Istället beaktas panthavarna i den intresseavvägning som enligt HD:s praxis ska göras mellan borgenärer och gäldenärens intressen. Till detta hör även att HD i sitt avgörande från februari 2018 uttalade att den avvägning som görs även kan variera beroende på vem som är borgenär. Detta innebär att mer hänsyn tas till vissa typer av fordringsägare och i denna bedömning kan hänsyn komma att tas till eventuell panthavare. Förslaget från utredningen SOU 2016:81 om att KFM i varje enskilt fall bör göra en försvarlighets- och proportionalitetsbedömning innan en bostad utmäts, är enligt min mening rimlig. Det är rimligt för att det svenska konventionsåtagandet ska uppfyllas. Ett steg i rätt riktning är således att ta bort beneficieregeln för bostadsrätt och låta 4 kap. 3 UB gälla vid utmätning av både bostadsrätt och fast egendom. Att istället införa beneficieregler för utmätning av fast egendom är inte en lika bra idé. En sådan reglering skulle medföra att en gäldenär som äger fast egendom saknar skydd i förhållande till en eventuell panthavare i och 40

42 med 5 kap. 13 UB. Till detta hör att även BK bör beaktas vid utmätning av bostadsrätt då barn bor i bostaden. Trots att BK ännu inte är svensk lag är principen om barnets bästa i artikel 3 BK en allmän princip som ska beaktas i alla beslut som rör barn. 41

43 7 Källförteckning 7.1 Författningar Svenska: Jordabalk (1970:994) Trafikskadelag (1975:1 410) Utsökningsbalk (1981:774) Lag (1993:1 650) om ändring i utsökningsbalken. Lag (1994:1 219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Internationella: FN:s konvention om barnets rättigheter Den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna 7.2 Offentligt tryck Propositioner: Prop. 1971:12 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till bostadsrättslag, m.m. Statens offentliga utredningar: SOU 1997:116 Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige SOU 2016:81 Ett modernare utsökningsförfarande 7.3 Rättsfall Europadomstolen: Rousk mot Sverige, nr /04, 25 juli 2013 Neulinger och Shuruk mot Schweiz [GC], nr /07, 6 juli 2010 Rahimi mot Grekland, nr. 8687/08, 5 april

44 Sverige publicerade rättsfall: NJA 1987 s. 575 I och II NJA 1989 s. 409 I-IV NJA 2004 s. 373 NJA 2010 s. 397 I och II NJA 2013 s Sverige opublicerade rättsfall: Högsta domstolen, beslut den 12 februari 2018 i mål nr Ö Litteratur Ehrenkrona, C-H., Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna En kommentar, Karnov Group Sweden AB, Visby 2016 Gregow, T., Utsökningsrätt, 4 uppl., Norstedts Juridik, 2012 Gregow, T., H. Persson, A., Millqvist, G., Walin, G., Utsökningsbalken En kommentar, 5 uppl., Wolters Kluwer Sverige AB, 2017 Heuman, L., Specialprocess Utsökning och konkurs, 7 uppl., Norstedts Juridik, 2014 Josefsson, C., Domstolarna och demokratin Något om syftet med grundläggande rättigheter, europeiseringens konsekvenser och aktivismens baksida, SvJT 2015 Korling, F., Zamboni, M., Juridisk metodlära, 1:4 uppl., Studentlitteratur AB, Lund 2013 Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 3 uppl., Norstedts Juridik, 2015 Schmauch, M., Demokratiskt förankrad normkontroll efter grundlagsreformen? Koherens, gällande rätt och skapande dömande, SvJT

45 7.5 Övriga källor Berglund, P., Kihlgren, S., Kronofogdemyndighetens handbok Utmätning, KFM 901, utgåva 7, november 2015, bok_utmatning_utgava_7.pdf (20/8 2018). Hela inlägget SNÄLLA någon..utmätning av bostad? från ett forum på Familjeliv.se via (22/8-2018) Prisomräknare på SCB.se för att omvandla belopp från praxis till dagens penningvärde (22/8-2018) 44

46 TRITA-ABE-MBT