02034 en önskeframtid

Transkript

1 02034 en önskeframtid Ringhals 30 år Nicklas Lundblad Mitt uppdrag här idag är att teckna en snabb bild av framtiden de kommande trettio åren. Innan jag gör det måste jag dock tala litet om framtidsforskningens förutsättningar och problem. Och inte minst viktigt: om framtidsforskningens ansvar. 1

2 Framtidsbildernas betydelse Framtidsforskningen är i dag försjunken i djup pessimism. I böcker som Our final hour av Martin Rees tecknas framtiden som kort, brutal och fylld av lidande. Det är, menar jag, en fullständigt felaktig bild. Vi har aldrig haft en bättre framtid än i dag, och om vi inte börjar erkänna det finns det en risk att pessimisternas världsbild sätter sig alltför kraftigt. Så i dag tänker jag vara optimist. 2

3 Framtidsforskningens dilemma 1 Framtidsforskningen har alltid balanserat mellan forskning och fritt tyckande. Det kan tyckas löjligt att försöka uttala sig om framtiden, men det är också en mänsklig nödvändighet. Vi behöver framtidsforskningen inte för att få veta hur det blir, utan för att besluta oss för vad vi skall göra. I dag är framtidsforskningen mer komplicerad än någonsin tidigare. AV två skäl: det första är att innovationstakten i dag är högre än någonsin tidigare. Som diagrammet visar är antalet viktiga innovationer per år större än någonsin. (På många sätt var det enklare att vara framtidsforskare på 800-talet. Men det var också ganska tråkigt. Prognoserna fick inskränka sig till att konstatera att det inte händer något på hundra år, förutom att en hel del av oss kommer att dö av svält. Inte direkt en upplyftande verksamhet.) Varje innovation påverkar samhället och ju fler stora innovationer desto osäkrare framtid. 3

4 Framtidsforskningens dilemma 2 Lundblads Lag om framtiden: Osäkerhet(F)=Antal(FF)*Antal(L)*Innovationstakten Det andra skälet till att framtidsforskningen i dag är svårare än någonsin tidigare är att det är så många som håller på med just framtidsforskning! Det finns en mängd konkurrerande visioner av framtiden som förvirrar och skapar en enorm osäkerhet om vad det är som kommer att hända. Jag har i all blygsamhet föreslagit Lundblads lag om framtidens osäkerhet, där osäkerheten är lika med antalet framtidsforskare gånger antalet läsare gånger innovationstakten. Lagen ger vid handen att vår framtid i dag är mer osäker än någonsin tidigare. 4

5 En önskeframtid! Det hindrar emellertid inte mig från att presentera en önskeframtid. Jag gör det medvetet med ett optimistiskt anslag, och hoppas på detta sätt balansera de många pessimistiska framtidsbilder som cirkulerar idag. Jag är vad professor John McCarthy kallar en extrem optimist jag tror att det kommer att gå bra även om folk inte lyssnar på mina råd. I det följande skall vi göra ett antal nedslag i framtiden och stanna upp var fjärde år för att visa vad som har hänt och hur det påverkar vår värld. 5

6 2006 Vi börjar år Det är snart, men det kommer att hända mycket innan dess. År 2006 har vi odlat upp haven till den grad att vi börjar kunna bekämpa världssvälten mer effektivt än någonsin tidigare, samtidigt som vi i Afrika har planterat ut särskilda genmodifierade grödor som klarar av tillfälliga torkperioder. Dr Florence Wambugu, som i dag forskar kring genmodifierade grödor och Afrikas klimat, lyckas övertyga de flesta afrikanska stater om att de måste anpassa grödorna till förutsättningarna. Snart visar det sig att domedagsprofetiorna var falska: inget händer annat än att svälten för första gången kan bekämpas effektivt. 6

7 2010 Intensiv forskning under 2000-talets första årtionde ökar den samhälleliga säkerheten betydligt. Forskare tar fram olika identifieringssystem och bevakningsmekanismer som minskar antalet terroristattacker radikalt. Bland annat används s.k. smart damm som syns på bilden ovan. Små sensorer som kan placeras var som helst, eller spridas från luften, och som känner igen genetiska signaturer, biologiska gifter och andra vapen som kan användas i olika attacker. Terrorismen omöjliggörs långsamt. 7

8 2014 År 2014 får robotiken sitt stora genombrott. De stora pensionsavgångarna från vården kan inte kompenseras endast med nya sjuksköterskor. I stället tas särskilda vårdrobotar fram. Japan blir återigen ett av världens rikaste länder på grund av den medvetna satsningen på robotprojekt. Här ser vi Asimo, i färd med att promenera för en trappa, år Asimo blir en av föregångarna till Asimo VII som blir den första robot som får ta blodprov på svenska sjukhus. 8

9 2018 År 2018 inleds det största ingenjörsprojektet i den mänskliga historien. NASA beslutar att projektera för en terraformning av Mars. Tanken är att lösa ut det vatten som finns bundet i planetens inre. Projektet är bara ett första steg i den process som innebär att vi om 5 miljarder år, när solen slocknar kan flytta till andra solsystem och klara oss ändå. 9

10 2022 År 2022 slutförs ett annat stort ingenjörsprojekt i och med att världshaven byggs om. Med järngödsling och särskilda robotsensorer får mänskligheten för första gången kontroll över klimatet och kan hindra uppkomsten av nya El Ninos och andra hotfulla väderfenomen. Värmeväxlar byggs utanför Kaliforniens kust med det dubbla syftet ge staten extra energi och dessutom sakta ned den tektoniska rörelsen. Magman under de tektoniska plattorna kyls av och antalet jordbävningar minskar radikalt. Robotfiskar hanterar problem med fiskekvoter och utrotningshotade fiskar, genom att styra bort dessa från fiskerinäringen. Vissa problem med piratfiskar dyker emellertid upp. 10

11 2026 År 2026 inleds projektet med att bygga ett asteroidförsvar på månen. En stor asteroid missar jorden med vad som upplevs som alltför liten marginal, och efter förebild i filmens värld konstrueras en särskild missilbas på månen för att skydda jorden från stora asteroider. 11

12 2030 År 2030 presenteras de första kommersiella nanorobotarna - små, små robotar som endast är några nanometer stora och som kan injiceras i blodomloppet. De revolutionerar läkarvetenskapen, och kan plocka isär en cancertumör, cell för cell. Den mänskliga kroppen är inte längre en mystisk organism, utan en arkitektur som kan byggas om efter behov. Nanorobotarna kan också svetsa bort fett i blodådrorna och dödstalen i hjärt- och kärlsjukdomar minskar radikalt. 12

13 2034 Old Age and Death are no longer necessary or acceptable. We are either the last to grow old and die, or the first to stay young and live forever. We choose to be the first to stay young and live forever. Under hela den här trettioårsperioden ökar medellivslängden. Ray Kurzweil har ett intressant mått på hur mycket: han räknar ut hur många dagar per år vi lägger till medellivslängden. I år lägger vi runt 200 dagar per år till vår medellivslängd. År 2034 når vi en brytpunkt: vi lägger till 366 dagar per år till medellivslängden. Vi blir de facto odödliga. Nya rörelser, som den nya immortalismen, koncentrerar sig på att utreda konsekvenserna av detta och hur denna revolution kommer att förändra samhället. 13

14 Förutsättningen Det här var min önskeframtid. I delar kanske utopisk, men inte helt osannolik. För att ens något av detta skall kunna inträffa behövs emellertid energi. Energin är en förutsättning för tillväxten, utvecklingen och framsteget. Utan energi kan vi aldrig göra något av det som beskrivits. 14

15 Vilken energi? Vilken energi kommer vi då att använda? Vi kommer givetvis att se en kombination av olika energityper, men åtminstone två möjligheter ter sig mycket intressanta idag. Den första, och viktigaste, är kärnkraften. Kärnkraften är en av de verkligt uthålliga energikällorna. Bränslet tar inte slut. Faktum är att en forskare, Bernard Cohen rätt eller fel hävdar att kärnkraften kan räcka i 5 miljarder år. Vid det laget att vi måste bekymra oss för att det inte finns bränsle har vi då ett annat problem: solen har sannolikt slocknat! Då måste vi alla fall ge oss utanför det egna solsystemet, eller skaffa riktigt tjocka tröjor. 15

16 Hur länge kan utvecklingen fortgå? år Det finns goda anledningar att vara optimist. Med energi, med den utvecklingstakt vi ser i dag och med en tro på människans uppfinningsrikedom ser det inte ut att finnas några akuta skäl till pessimism. John McCarthy, professor vid Stanforduniversitetet, driver ett särskilt projekt för framsteget där han just lägger fram olika skäl till ett ljusare synsätt på framtiden. Han menar att visserligen kan vi inte ha en evig tillväxt, men utifrån de rådande förutsättningarna kan vi alla fall ha tillväxt i 10 upphöjt i 30 år. Och det är inte så illa. 16

17 I det fredliga framåtskridandets tjänst Vad jag önskar Ringhals för de kommande trettio åren är en återkomst av den framstegsoptimism som en gång präglade förhållandet till kärnkraften. När regeringen gav direktiv till Atomkommittén 1945 skrev den om de förhoppningar, som de nya tekniska framstegen inom kärnforskningen och dess tillämpningar väckt, att en ny och mäktig energikälla skall kunna ställas i det fredliga framåtskridandets tjänst. Dessa förhoppningar har inte kommit på skam, och av det skälet borde vi fortsätta låta Ringhals ge oss energi. I det fredliga framåtskridandets tjänst. 17

18 Grattis till 30 år! ja må ni leva uti 10 upphöjt i 30 till 18