Beskattning av varor och tjänster: teori och historik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beskattning av varor och tjänster: teori och historik"

Transkript

1 Beskattning av varor och tjänster: teori och historik Paul Klein Conny Olovsson Sammanfattning I den här artikeln går vi igenom indirekta beskattningens historia i Sverige från 1960 och försöker svara på frågan om i vilken mån den förda politiken har motiverats, och kan försvaras, på vetenskaplig grund. Vår betraktelse utmynnar i en argumentation för bevarandet av den skattemässigt förmånliga behandlingen av hushållsnära tjänster som infördes 2007 och för en återgång till den högre fastighetsskatt som gällde före Argumentationen har som sin utgångspunkt Connys senaste bidrag till den vetenskapliga litteraturen om optimal beskattning som tar fasta på att vissa tjänster kan undgå beskattning genom att produceras hemma. 1 Den vetenskapliga litteraturen om optimal beskattning fram till nyligen Vi börjar med en översikt av den vetenskapliga litteraturen om optimal beskattning från 1920-talet fram till nyligen. 1 Utgångspunkten för den litteraturen är Författarna tackar Pernilla Klein för värdefulla synpunkter. 1 En bra genomgång av litteraturen om optimal beskattning finns i Adam et al. (2010); nedanstående genomgång vilar i viss utsträckning på deras arbete. 1

2 att klumpsummeskatter skatter som genererar intäkter åt det allmänna utan att påverka några relativpriser är uteslutna. Denna utgångspunkt går att motivera på olika sätt, men är mycket rimlig. Rättsstatens principer kräver, att man skall kunna förutse de skattemässiga följderna av sitt beteende. Det måste därför vara möjligt för individer att anpassa sitt beteende efter skatterna. Dessutom är det inte möjligt att beskatta allting som människor har glädje av, i synnerhet inte deras fritid. Att beskatta arbetsinkomster innebär då i synnerhet, att man gör fritid billigare relativt varor och tjänster: för varje veckas semester tvingas man avstå från mindre oxfilé eftersom lönen efter skatt är lägre än den före skatt. Det första bidraget till denna litteratur är hursomhelst Ramsey (1927). Ramsey brydde sig inte om arbetsutbud eller fritid utan frågade sig hur den optimala skattepolitiken skulle se ut om ett samhälle bestod av en massa individer som alla hade varsin lika stor fix inkomst och samma preferenser över ett godtyckligt antal olika varor. Förutsättningen var att inkomsten inte kunde beskattas men att varor kunde beskattas proportionellt. Man kan förstås invända att man i en sådan värld helt enkelt borde beskatta inkomster. Men resultatet blir då trivialt. I Ramseys modell är inkomstskatter klumpsummeskatter. Faktum är att vi kan ta ett steg till: om alla varor kan beskattas så innebär en likformig proportionell beskattning att inga relativpriser snedvrids. Alltså, klumpsummeskatter. Åtminstone en vara måste alltså undantas från beskattning för att inte problemet skall bli trivialt. 2 Nå: om inkomstskatter inte tillåts och åtminstone en vara är undantagen från beskattning, hur skall varuskatterna se ut för att den snedvridande effekten på konsumtionen skall minimeras? Huvudresultatet är en krånglig formell full av 2 Det är oklart huruvida Ramsey (1927) själv insåg detta. Han utgick från, utan att bevisa det, att lösningen var icke-trivial oavsett hur många varor som kunde beskattas. 2

3 olika korselasticiteter. Den optimala skattesatsen på en vara beror alltså i allmänhet på hur priset på den varan påverkar efterfrågan på andra varor. Men om vi antar att alla dessa korseffekter är noll så får vi Ramseys mest berömda slutsats, ofta kallad Ramseys regel, nämligen att skatterna skall reducera konsumtionen av varje vara i samma proportion. Det medför i sin tur att skattesatsen på varje vara skall sättas omvänt proportionellt mot efterfrågans (egen)priselasticitet. Att detta i allmänhet inte är förenligt med likformig beskattning är uppenbart. Det säger sig också självt att Ramseys regel är administrativt ohanterlig om den skall genomföras fullt ut. Den har också den kanske osmakliga innebörden att nödvändigheter varor som man köper mer eller mindre oavsett vad de kostar skall beskattas särskilt hårt. Ramseys analys väcker därför osökt frågan, utan att besvara den, om inte fördelningspolitiska skäl skulle kunna användas för att motivera lägre skatter på basvaror än på lyxvaror, uppenbarligen en helt annan princip än Ramseys regel. Ramseys modell ger inget svar på den frågan, eftersom han antog att alla konsumenter hade samma inkomst. Med Corlett & Hague (1953) kom den första analysen av optimal beskattning där individerna i modellen själva kunde bestämma hur mycket de skulle arbeta och därmed också över sin inkomst. Man kan nu tillåta proportionell beskattning av arbetsinkomster utan att det betyder att man släpper in klumpsummeskatter bakvägen. Samtidigt är det väl uppenbart, att det i och för sig inte är nödvändigt att tillåta beskattning av förvärvsinkomster: en höjning av samtliga varuskatter är i praktiken detsamma som en höjning av inkomstskatten, i varje fall om man bortser från sparande. Hursomhelst: när arbetsutbudet och därmed fritiden inte är fix utan ett resultat av människors egna val, så gäller Ramseys regel inte längre. I stäl- 3

4 let gäller det som kallas Corlett-Hague-regeln. Den regeln säger att de varor skall beskattas hårdast som är bäst komplement med fritid (eller sämst komplement med arbete). Poängen är nämligen, att avsaknaden av klumpsummeskatter innebär, att vi måste snedvrida priskvoten mellan fritid och andra varor på ett sådant sätt att människor arbetar mindre än vad som är samhällsekonomiskt optimalt. Varje åtgärd som lindrar det problemet är alltså välkommet. Corlett-Hague-regeln lider, om man tar den bokstavligt, av samma administrativa/praktiska problem som Ramseyregeln. Men den kan med gott samvete användas för att motivera en lindrig beskattning (eller kanske till och med subvention) av sådant som barnomsorg 3 och kollektivtrafik, samtidigt som exempelvis fritidsbåtar och golfklubbor borde beskattas hårdare än andra varor och tjänster. Inte, märk väl, av fördelningspolitiska skäl, utan för att fritidsbåtar och golfklubbor inte går så bra att använda när man jobbar (med eventuella undantag för affärsuppgörelser och diplomatiska förhandlingar). Några årtionden senare kom det första verkligt respektabla argumentet för en likformig beskattning av varor och tjänster, nämligen Sandmo (1974). Det Sandmo visade var följande. Om fritid är svagt separerbar med varor och tjänster och nyttofunktionen är homogen i varor och tjänster, så är likformig beskattning av varor och tjänster optimalt. Alternativt kan man säga, att varuskatter är onödiga: man kan lika gärna koncentrera sig på att beskatta arbetsinkomster. 4 Svag separerbarhet betyder, att nyttomässiga marginella substitutionskvoter mellan olika varor och tjänster är oberoende av hur mycket fritid man har. 5 Sandmos resultat 3 Domeij & Klein (2013) ger ett delvis annorlunda argument för att subventionera barnomsorg. 4 Detta resultat kallas ofta för Atkinson-Stiglitz-teoremet, en syftning på Atkinson & Stiglitz (1976) där väsentligen samma resultat förekommer. 5 Med homogenitet menas, att de nyttomässiga marginella substitutionskvoterna inte ändras, om konsumtionen av samtliga varor och tjänster ökar i samma proportion. 4

5 är därför tydligen ett (intressant) specialfall av Corlett & Hague (1953). Svag separerbarhet innebär nämligen, att ingen vara eller tjänst är bättre eller sämre komplement med fritid än någon annan. Ta exempelvis den marginella substitutionskvoten mellan fritidsbåtar och dagis: rimligen beror den på mängden fritid på det viset, att fritidsbåtar blir mer värdefulla relativt dagis ju mer fritid man har. Svag separerbarhet gäller alltså knappast mellan fritid å ena sidan och dagis/fritidsbåtar å andra sidan. Ett annat viktigt bidrag är Atkinson & Stiglitz (1976), som utöver att återupptäcka Sandmos resultat dessutom utvidgar analysen för att även ta hänsyn till att människor kan skilja sig åt med avseende på lön. Därmed kan man besvara frågan om huruvida varuskatter lämpligen kan användas för att uppnå fördelningspolitiska målsättningar. Det de visar, under i övrigt samma förutsättningar som Sandmo, är att differentierade varuskatter är ett trubbigt fördelningspolitiskt instrument; inkomstskatter och transfereringar kan uppnå samma resultat till en lägre samhällsekonomisk kostnad. 2 Indirekt beskattning i Sverige från 1960 Från 1960, då den allmänna varuskatten (omsättningsskatten) infördes, fram till 1991, då den stora skattereformen trädde i kraft, gjorde lagstiftaren skillnad mellan varor och tjänster. (Införandet av mervärdeskatt 1968 gjorde ingen skillnad därvidlag.) Tjänster var i princip skattefria. Undantagen var dock flera: om tjänsterna avsåg tillverkning (på beställning), uthyrning, servering, förmedling, lagring, förvaring, reparation, transport eller förstöring av varor, så beskattades tjän- 5

6 sterna som om de vore varor. Om man så vill så var det undantagen som var den egentliga regeln. Det som återstod var ändå personliga tjänster såsom persontransporter, hårklippningar och advokattjänster, som alltså var skattefria. Även uthyrning av fastighet var skattefritt. Dessutom hade vi den så kallade krogmomsen och den så kallade byggmomsen: hotellrum, restaurangmåltider och diverse varor och tjänster med anknytning till bygg- och anläggningsarbeten med mera beskattades med 60 procent av den momssats som gällde för andra varor och tjänster. Det vore generöst att hävda, att den ordning som gällde mellan 1960 och 1991 vilade på någon särskilt rigorös grund. Det märks inte minst på de många för en modern betraktare synbarligen godtyckliga punktskatterna på exempelvis grammofonvaror, knutna mattor, pärlor och guldsmedsvaror samt den särskilda skatten på läskedrycker, lättöl och andra maltdrycker. (Några av dessa skatter avskaffades för all del före 1991.) Redan på ett tidigt stadium framhölls det emellertid som i princip önskvärt, att olika varor och tjänster skulle behandlas skattemässigt lika. 6 I 1964 års utredning om ett nytt skattesystem (SOU 1964:25) anfördes följande angående införandet av en mervärdeskatt. I utländska utredningar som i detta hänseende genomförts har den slutsatsen dragits, att en mervärdeskatt kan konstrueras på sådant sätt att den i möjlig [sic!] mån generellt övervältras på konsumtionen. En sådan total övervältring medför att skatten drabbar varor och tjänster lik- 6 Bakom denna tanke låg kanske inte så mycket nationalekonomisk teori som en liberal neutralitetsprincip, alltså en tanke om att staten inte skall föreskriva för människor hur de skall leva utifrån ett bestämt ideal om det goda livet. För en utmärkt genomgång av den liberala neutralitetsprincipens tolkning (med utgångspunkt i John Rawls teori om rättvisa) och eventuella försvarbarhet, se Kymlicka (1989). 6

7 formigt i relation till priserna samt vidare att skatten icke inom näringslivet föranleder konkurrenssnedvridning eller strukturella förskjutningar.... Nuvarande system av allmän varuskatt, energiskatt och punkskatter på skilda varuslag har som redan framhållits den effekten, att beskattade varor och tjänster icke belastas lika. Den samlade verkan i detta hänseende kan således konstateras vara en viss snedvridning av konsumtionsvalet utan att denna för konsumenten alltid framstår som synlig eller möjlig att bedöma. Naturligtvis har argumenten för likformig varu- och tjänstebeskattning aldrig helt dominerat debatten. Att exempelvis alkohol, tobak och bensin skall beskattas hårdare än andra varor, rimligen av hälso- och miljöskäl och för att bekosta vägunderhåll, har aldrig på allvar ifrågasatts. I slutet på 1970-talet uppstod dessutom en livlig debatt om att sänka eller helt slopa momsen på mat, något som både Centerpartiet och Vänsterpartiet kommunisterna krävde. En utredning (SOU 1983:54) tillsattes som tog fram ett förslag om detta, men som avstyrkte dess genomförande. Något avskaffande av matmomsen blev det heller inte. En del av argumentationen mot en sänkning av matmomsen anknöt till tankegångarna i SOU 1964:25 och föregrep de idéer som fick stort genomslag i 1990/91 års stora skattereform, nämligen att skattesystemet i så liten grad så möjligt skall snedvrida relativpriserna. Det framhölls också att en differentierad moms troligen är ett trubbigt fördelningspolitisk resultat. Någon explicit hänvisning till den vetenskapliga artikel som är mest känd för att hävda just detta, nämligen Atkinson & Stiglitz (1976), återfinns dock inte i utredningen. 7

8 Staffan Lindén (1980): Den elaka mervärdeskatten moms. Vid slutet av 1980-talet var uppenbarligen tiden mogen för att idéerna om en likformig varu- och tjänstebeskattning skulle få ett ännu större genomslag i den praktiska politiken. Den stora svenska skattereformen 1990/91 som drevs igenom av den då socialdemokratiska regeringen i samarbete med Folkpartiet hade den tydligt uttalade ambitionen att både åstadkomma likformighet vad gäller beskattning av olika varor och att helt avskaffa mervärdeskattelagens distinktion mellan varor och tjänster. Redan i Kjell-Olof Feldts direktiv till Kommittén om indirekt beskattning, Dir 1987:30, fastslogs följande: En huvudinriktning bör enligt min mening vara att mervärdeskatten så långt möjligt görs generellt tillämpbar och konkurrensneutral i fråga om konsumtionen av olika varor och tjänster. Någon egentlig vetenskaplig argumentation för denna princip finns inte i Kommittédirektivet. Däremot framhöll Feldt följande: 8

9 För närvarande beskattas högst 60% av den privata konsumtionen med mervärdeskatt. Många länder i Västeuropa har en bredare bas för mervärdeskatten än Sverige. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att inskränkningarna av skatteplikten leder till betydande svårigheter vid tillämpningen bör det övervägas om underlaget för mervärdeskatten kan breddas. Det som inte sägs uttryckligen här men som uppenbarligen också fanns med i beräkningen, var att en breddning av basen för mervärdeskatten skulle öka statens intäkter, en nödvändighet för att den sänkning av marginalskatterna på förvärvsinkomster skulle kunna förenas med en bibehållen nivå på de offentliga utgifterna. I själva utredningen, SOU 1989:34, finner vi däremot följande resonemang, där man kan ana en del tankegångar från grundläggande ekonomisk teori. En vara eller tjänst bör tillhandahållas av den som gör det till minsta kostnad. Så kan ske endast om prisinformationen ger ett korrekt besked om produktens kostnad i förhållande till andra produkters. Felaktig prisinformation ger samhällsekonomiska förluster. Mervärdeskatten bör utformas så att dylika effekter minimeras. I en ekonomi med mervärdeskaa störs den samhällsekonomiska effektiviteten genom undantag från skatten.... Undantagen leder till konkurrens- och konsumtionssnedvridningar och gynnar egenregiverksamhet. Detta medför försämrad resursallokering. Som svar på en tentamensfråga om huruvida varor och tjänster skall beskattas likformigt duger väl detta för ett knappt godkänt betyg. Men resonemanget är vid en 9

10 närmare granskning ganska grumligt och förvirrat. Att en vara eller tjänst bör tillhandahållas av den som gör det till minsta kostnad låter ju som en bra princip. På den grundvalen kan man väl försvara en politik som går ut på att inte diskriminera skattemässigt mellan olika producenter av samma vara eller tjänst. 7 Argumentet fungerar däremot inte alls om man vill förklara varför det är bra att beskatta olika varor och tjänster lika mycket. Nästa mening är möjligen mer lovande: prisinformationen skall ge ett korrekt besked om produktens kostnad i förhållande till andra produkter. Det här känner vi igen från första välfärdsteoremet, som säger att en perfekt konkurrensjämvikt ger upphov till en allokering med den trevliga egenskapen att ingen kan få det bättre utan att någon annan får det sämre. Denna egenskap är i sin tur tätt sammanknuten med egenskapen att den tekniska substitutionskvoten mellan två varor (hur mycket mjöl måste man avstå från att producera för att kunna producera lite mer mjölk?) är lika med den nyttomässiga substitutionskvoten (hur mycket mjöl är jag beredd att avstå från för att få lite mer mjölk?). Denna likhet uppnås i en konkurrensjämvikt genom att båda är lika med priskvoten: konsumenter väljer optimalt att välja en konsumtionskorg sådan att den nyttomässiga substitutionskvoten är lika med priskvoten och producenter väljer optimalt sin produktmix så att den tekniska substitutionskvoten är lika med priskvoten. Det säger sig då självt att det går illa med den samhällsekonomiska optimaliteten om man genom beskattning driver en kil mellan den priskvot som producenterna möter och den som konsumenterna möter. Vi säger då att det uppstår en snedvridning. 7 Som redan Ramsey (1927) noterade, så är inte ens detta argument giltigt om de olika producenterna har olika utbudselasticiteter. 10

11 Inte ens detta är ju dock något särskilt övertygande argument för en likformig mervärdeskatt. Den trista sanningen är ju nämligen den att vi inte helt kan undgå att genom beskattning snedvdrida priskvoterna, ja förutsatt att vi vill ha några skatteintäkter alls. I synnerhet gäller att all beskattning av konsumtion (eller arbetsinkomst) snedvrider priskvoten mellan konsumtion och fritid, som inte beskattas. (Att beskatta fritid är en teoretiskt tilltalande idé som tyvärr faller på sin egen orimlighet.) Poängen här är att det inte går att eliminera alla snedvridningar och samtidigt generera intäkter till det allmänna om klumpsummeskatter alltså skatter som inte snedvrider priskvoter inte är möjliga eller önskvärda. Det är då en öppen fråga hur man skall fördela snedvridningarna för att minimera den totala välfärdsförlusten. Det duger då inte att bara säga att snedvridningar är dåliga och skall undvikas. Genom att skapa en snedvridning mellan äpplen och päron så kan man kanske minska snedvridningen mellan päron och fritid. Det är inte uppenbart att det är dåligt. 8 Första välfärdsteoremet har med andra ord ingen tillämpning på en ekonomi utan klumpsummeskatter. Helhetsintrycket av den argumentation för en likformig beskattning som återfinns i förarbetena till den stora skattereformen måste därför bli att man visserligen antyder anspråk på en vetenskaplig förankring av den nya politiken, men att man inte riktigt lever upp till de anspråken. Utgångspunkten verkar vara en del allmänna idéer om grunderna för hur en marknadsekonomi kan fungera effektivt, inte den vetenskapliga litteraturen om optimal beskattning. Bristen på vetenskaplig förankring skall man nog ändå inte se som en dödlig kritik av den omläggning av mervärdeskatten som genomfördes Ett tungt vägande 8 Denna poäng formulerades kraftfullt redan i Lipsey & Lancaster (1956). 11

12 argument för likformighet som inte återfinns i den vetenskapliga litteraturen, men som är nog så viktigt, är att den förenklar administrationen. I regeringens proposition Prop 1990/91:111 anför man följande. I ett masshanteringssystem av mervärdeskattens slag är det nödvändigt att bestämmelserna är enkla, generella och entydiga. Olika undantag och reduceringsregler skapar gränsdragnings och tolkningsproblem som binder upp skattemyndigheternas kontrollresurser och hindrar en rationell skattekontroll. Ett så komplicerat mervärdeskattesystem som det nuvarande är också en kostsam belastning för vissa skattskyldiga när det gäller tillämpning av reglerna och redovisning till myndigheterna. Det är svårt att kvantifiera betydelsen av det här argumentet, men att det fångar något väsentligt kan knappast betvivlas. Vad det dock rimligen bevisar är att det finns en övre gräns för hur många olika momssatser man bör ha; uppenbarligen vore det administrativt helt ohanterligt att belägga varje enskild vara eller tjänst med en för den specifik momssats. Argumenten för en enhetlig momssats var hursomhelst tydligen inte tillräckligt starka för att den i princip likformiga beskattningen av varor och tjänster skulle överleva särskilt länge. Efter skattereformens genomförande togs flera steg bort från principen om en likformig beskattning av varor och tjänster. 9 Redan 1992 sänktes momsen på mat, hotellrum och restaurangmåltider från 25 till 18 procent, varefter de höjdes igen ett år senare till 21 procent. Ytterligare ett halvår senare sänktes momsen på hotellrum och inrikes persontransporter till 12 procent Se Lewin (2009). 12

13 infördes en särskilt ordning för tjänster avseende reparation, ombyggnad, underhåll och tillbyggnad av fastigheter, det så kallade ROT-avdraget, varigenom hälften av kostnaden inklusive moms upp till kronor per år betalades tillbaka till kunden i from av en skattereduktion sänktes även momsen på mat till 12 procent infördes den så kallade bokmomsen, som innebar att böcker och många andra trycksaker fick momssatsen sänkt till 6 procent utvidgades ROT-avdraget till att även gälla hushållsnära tjänster såsom städning, barnpassning med mera, alltså det så kallade RUT-avdraget sänktes så restaurangmomsen till 12 procent. Idag är vi alltså ganska långt från den likformighet som Kjell-Olof Feldt och andra i socialdemokraterna och Folkpartiet strävade efter När det gäller indirekt beskattning har vi en ordning som idag uppvisar minst lika stor brist på likformighet som gällde fram till Man kan nog också med fog säga att politiken både då och nu och däremellan vilat på i bästa fall mycket lös vetenskaplig grund och dessutom varit och är full av tämligen uppenbart godtycke. Mellan 1964 och 1990 gjorde lagen en principiell skillnad om tjänsten avsåg en vara eller en person. Följaktligen var det full moms på bud men noll moms på taxi. (Man kunde då alltså spara pengar på att själv åka med budbilen, med paketet i handen.) Omedelbart efter 1990 års skattereform var det full moms på bowling men noll moms på golf. (Likformigheten däremellan återställdes redan 1993 och gäller även idag i och med den sexprocentiga momsen på idrott och friskvårdstjänster.) Fram till 2012 var det olika momssatser beroende på om man köpte mat för avhämtning eller om man åt den på plats. även idag är det 25 procents moms på överlåtelse av fotografier, men 6 procent på överlåtelse av ljudupptagningar. Det är 25 procents moms på resor i 13

14 berg- och dalbanor, men sex procent på transport i skidliftar. Bowling gynnas av en momssats på 6 procent, men biljard på restaurang belastas med 25 procent. Moms på konsertbiljetter är 6 procent, medan moms på inträde till danstillställningar är 25 procent. Moms på tryckta böcker är 6 procent, medan momsen på e-böcker är 25 procent. Framtidens betraktare kommer rimligen tycka att allt detta är lika godtyckligt som de gamla punktskatterna på knutna mattor och maltdrycker. 10 Vilka argument har då framförts för en differentiering av beskattningen beroende på vilken vara eller tjänst det rör sig om? När det gäller matmomsen var det tyngsta argumentet fördelningspolitiskt. När man sänkte ersättningsnivåerna i socialförsäkringssystemen sänktes matmomsen som en sort kompensation. (Uppenbarligen valde man då att bortse från insikten i SOU 1983:54 att en differentierad moms är ett trubbigt fördelningspolitiskt instrument.) När det gällde RUToch ROT-avdragen var ett tungt vägande skäl att man genom dessa avdrag skulle få bukt med det utbredda svartarbetet i dessa branscher. I regeringens proposition Prop 2006/07:94 hävdade man också att RUT-avdraget skulle höja sysselsättningen och stärka kvinnors yrkesposition och ekonomiska självständighet. I samma proposition finns också en passage som uppenbarligen inspirerats av nationalekonomiskt tänkande. Där står: Hushållens beslut om hur mycket som skall tillverkas i hemmet och kö- 10 Att vi inte gått ännu längre i riktning mot en differentierad moms kan möjligen bero på EUs regler, som sätter bestämda gränser för hur många olika momssatser man får ha. Huvudsyftet med dessa begränsningar är att man inte genom mervärdeskatten skall kunna införa implicita handelshinder genom att diskriminera mellan inhemskt producerade varor och varor importerade från andra EU-länder. EUs politik leder emellertid inte bara i riktning mot likformighet. Den höga momsen på e-böcker är en följd av EU-direktivet om e-handel (2002/38/EC) som föreskriver att momsen på allt som levereras elektroniskt skall vara lika hög som standardsatsen, som i Sverige alltså är 25 procent. 14

15 pas på marknaden påverkas förs och främst av de specialiseringsvinster som uppkommer när hushållet säljer sitt arbete på marknaden och byter till sig resultatet av andra människors arbete. Specialiseringen leder till högre effektivitet i det samlade resursutnyttjandet.... I en ekonomi utan skatter och lika lön är det enbart produktiviteten som avför prisrelationen och bestämmer grunden för byte mellan hushåll. När skatter införs förändras prisrelationen mellan hushållets hemmaproduktion och marknadsproduktion på grund [av] att hemmaproduktionen inte är beskattad.... Genom att ha lägre skatt på marknadsproducerade hushållstjänster ökar hushållens möjligheter att arbeta med det som är relativt sett mest fördelaktigt för hushållen. Regeringens argumentation är ju väldigt övertygande här, men problemet är att den bevisar för mycket. Betecknande är att man talar om en ekonomi utan skatter som ett ideal. Slutsatsen av detta resonemang torde ju bli, att samtliga skatter borde avskaffas. Något argument för särbehandling av just hushållsnära tjänster anförs däremot inte. 3 Hemmaproduktion och Connys bidrag Även om argumentationen för en likformig beskattning av olika varor och tjänster i förarbetena till 1990/91 års skattereform alltså inte ger intryck av att upphovsmakarna har någon närmare kunskap om den akademiska litteraturen om optimal beskattning, så finner tankegångarna ändå stöd i vad som har blivit något av 15

16 en konventionell visdom bland nationalekonomer. I ekonombloggen Ekonomistas framförs ett krav på likformig moms i deras valmanifest. 11 Ekonomerna bakom Ekonomistas kan i sin tur finna stöd bland några av världens ledande experter på optimal beskattning. I Mirrlees et al. (2010), en rapport skriven av några av Englands främsta experter på offentlig ekonomi, skriver man följande. 12 With the likely exception of childcare, the case for the greater complexity associated with differentiated tax rates is not proven. Det skall kanske framhållas, att författarna till Mirrlees-rapporten inte var omedvetna om att Atkinson & Stiglitz (1976) bortsåg från hemmaproduktion och att deras slutsats kunde ändras om man tog hänsyn till det. Redan Kleven et al. (2000) utgick i sin analys från att hushållet eller hemmet inte bara är en plats för rekreation utan även arbete och produktion. De drog slutsatsen att de tjänster som köps på marknaden men som är goda substitut till tjänster som kan produceras hemma (exempelvis restaurangmåltider) skall beskattas relativt lindrigt. Medvetna om detta medger författarna till Mirrlees-rapporten, liksom för övrigt också Möllerström et al. (2014), att det kan finnas teoretiska skäl att differentiera momsen. Men slutsatsen blir ändå att vinsterna sannolikt ändå är så små att nackdelarna (exempelvis i form av gränsdragningsproblem och administrativa kostnader) överväger dock alltså med undantag för dagis. Det som gör att vi med utgångspunkt i Connys arbete drar en helt annan slutsats är följande. Liksom i Kleven et al. (2000) utgår Conny från att hushållet inte bara är 11 Se Möllerström et al. (2014). Se även Altmejd et al. (2014), där några socialdemokratiska doktorander i nationalekonomi pläderar för likformig beskattning av konsumtionen. 12 Naturligtvis är inte alla experter överens om detta. Se Bastani et al. (2013) för motargument. 16

17 en plats för rekreation utan även arbete och produktion. Att laga mat, passa barn och klippa gräset är inte fritid utan är både produktivt och ansträngande, precis som arbete. Hemmaproduktion har dock en sak gemensam med fritid: den kan inte rimligen beskattas direkt. I synnerhet kan inte mervärdet beskattas. Precis som i fallet med fritid så leder därför en skatt på arbete till en snedvridning i form av att hemmaproduktion blir relativt sett för billig. En utvidgning av Corlett-Hagueregeln leder då till slutsatsen att tjänster som är nära substitut till sådant man kan göra själv hemma alltså hushållsnära tjänster bör beskattas relativt lindrigt. Kleven et al. (2000) var emellertid ett rent teoretiskt inlägg som inte gjorde något som helst försök att kvantifiera de samhällsekonomiska vinsterna av differentierade skatter på varor och tjänster. Man kunde alltså avfärda det som en teoretisk kuriositet utan större praktisk relevans. Det är här som poängen med Connys bidrag kommer in. I motsats till Kleven et al. (2000) gör han ett allvarligt försök att beräkna hur mycket skatterna skall differentieras mellan varor och tjänster och hur stora de samhällsekonomiska vinster finns att hämta om man genomför en optimal differentiering. I det sammanhanget tar han, återigen i motsats till Kleven et al. (2000), hänsyn till att hemmaproduktion inte bara tarvar arbete utan även, precis som näringslivet, realkapital, alltså exempelvis spisar, dammsugare, kylskåp och, inte minst, byggnader och markanläggningar. 13 Men det mest väsentliga är alltså att Connys arbete får ut på att noggrant kvantifiera hur mycket skattesatserna skall skilja sig åt och hur mycket vi vinner på en väl utformad differentiering. 13 I Kleven et al. (1999) tar man också hänsyn till detta, men återigen utan några anspråk på kvantitativ precision. 17

18 För att ändå börja med de teoretiska utgångspunkterna, så har vi alltså att resultaten i Sandmo (1974) och Atkinson & Stiglitz (1976) inte längre gäller när vi tar hänsyn till att det finns möjlighet till hemmaproduktion. För att det ska vara optimalt med likformig beskattning av varor och tjänster räcker det inte längre att fritid är svagt separerbar med varor och tjänster. Det krävs dessutom också att hemproducerade tjänster är svagt separerbara med marknadsproducerade varor och tjänster. Mer konkret innebär det senare villkoret att en persons relativa värdering av béarnaisesås i förhållande till städhjälp inte får bero på hur mycket man redan städat själv. Om det första villkoret redan det är tvivelaktigt, så är det inte bara intuitivt uppenbart utan även väl belagt att det senare villkoret inte är uppfyllt i praktiken. Det finns ett flertal studier 14 som beräknar den så kallade substitutionselasticiteten mellan hemproducerade och marknadsproducerade tjänster, och de finner så gott som alla att dessa två typer av tjänster är goda substitut; i synnerhet är de bättre substitut med varandra än med varor. Följaktligen har vi inte svag separerbarhet och därför är det inte optimalt med likformig beskattning av varor och tjänster. För att minimera skatternas skadliga effekter på samhällsekonomin borde vi beskatta inte bara arbete, kapital och varor och tjänster som säljs på marknaden, utan också fritid och hemmaproduktion. Eftersom det inte går, eller inte är rimligt, är det näst bästa alternativet att hårt beskatta goda komplement till fritid och hemmaproduktion men däremot endast lindrigt beskatta, eller kanske till och med subventionera, goda substitut till fritid och hemmaproduktion. Det finns alltså en stadig vetenskaplig grund för att skattemässigt gynna hushållsnära tjänster och även an- 14 Se, exempelvis, Rupert et al. (1995), McGrattan et al. (1997) eller Chang & Schorfheide (2003). 18

19 dra tjänster som är nära substitut för hemmaproduktion, exempelvis restaurangmåltider. Det finns dessutom starka skäl att särskilt hårt beskatta de kapitalvaror som används i hemmet, inklusive bostadsfastigheter. Att stora och välutrustade bostadsfastigheter är goda komplement till fritid stärker naturligtvis bara den slutsatsen ytterligare. I Connys uppsats finns en formell genomgång av ovanstående resonemang. Dessutom beräknar han optimala skattesatser på varor respektive tjänster i USA och Europa, där eventuella skillnader ekonomierna emellan bland annat beror på skillnader i storleken på de offentliga utgifterna och i synnerhet transfereringarnas omfattning. I den modell Conny använder har substituerbarheten mellan marknadsoch hemmaproducerade tjänster specificerats i enlighet med resultaten från de studier vi hänvisade till ovan. Det visar sig då att i USA så ligger den optimala skatten på tjänster cirka 7 procentenheter lägre än på varor medan tjänsteskatterna i Europa (varmed menas ett genomsnitt av några västeuropeiska länder) bör ligga ungefär 5 procentenheter lägre än varuskatterna. 15 Till effekterna av en omläggning till en optimal differentiering av varu- och tjänsteskatter hör att arbetsutbudet ökar, hemarbetet minskar samt att tjänstesektorn växer. De långsiktiga samhällsekonomiska vinsterna av en sådan politik är dessutom betydande. Faktum är att de är 2.6 procent för USA och 7.3 procent för Europa. Det betyder att en sådan här skatteomläggning är välfärdsmässigt lika bra som att alla i USA höjer sin livstidskonsumtion med nästan tre procent, medan motsvarande siffra i Europa är runt sju procent. Det rör sig med andra ord om enorma belopp. Att välfärdsvinsten är större i Europa än i USA beror dels på att de offentliga utgifterna är större, 15 Se Tabell 3 i Olovsson (2014). 19

20 dels på att europeiska skatter är längre från att vara optimala än de amerikanska. I USA är tjänster redan idag skattemässigt gynnade i förhållande till varor, i ungefär så stor utsträckning som är optimalt. Välfärdsvinsterna av en reform där kommer alltså i första hand från höjda skatter på kapitalvaror för hushållsbruk. Det är viktigt att framhålla, att de kvantitativa resultat som Conny redovisar i sin uppsats Olovsson (2014), och som vi just återgav ovan, gäller tjänster i allmänhet och inte bara hushållsnära tjänster. Rimligen skulle man få ännu starkare resultat om man fokuserade enbart på sådana tjänster. Att göra det med anspråk på kvantitativ precision skulle emellertid kräva ett mycket detaljerat empiriskt arbete. Vad som däremot lättare låter sig göras är att genomföra liknande beräkningar som Conny redan gjort för Europa specifikt för Sverige. 16 Resultaten av dessa beräkningar, som alltså redovisas här för första gången, presenteras i tabellerna 1 och 2. Tabell 1: Initiala och optimala skatter τ c τ s τ h τ kn τ km Sverige - Initiala skatter Sverige - Optimala skatter Långsiktiga skatter på avkastningen på kapital som används för marknadsproduktion (τ km ), hemkapital (τ kn ), marknadsarbete (τ h ) marknadstjänster (τ s ). Alla skattesatser är i procent. Tabell 1 jämför dagens skatter i Sverige med de skatter som enligt den ekonomiska modellen är långsiktigt optimala. Det betyder inte att skatterna i den övre raden i tabellen (Sverige - Initiala skatter) ska bytas mot de i den undre raden (Sverige - 16 Modellen behöver då kalibreras om för att matcha svenska observationer. Kalibreringen för Sverige är då i huvudsak tagen från Olovsson (2009) som analyserar huruvida skatter kan förklara skillnaden i arbetade timmar mellan Sverige och USA. För en mer detaljerad beskrivning av kalibreringen hänvisas till den uppsatsen. 20

Bör varor och tjänster beskattas lika?

Bör varor och tjänster beskattas lika? Bör varor och tjänster beskattas lika? nr 3 2015 årgång 43 I den här artikeln försöker vi svara på frågan om det är klokt att ha olika höga skatter på varor och tjänster. Vårt svar är att det är samhällsekonomiskt

Läs mer

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 Till Finansdepartementet Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 maj 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande

Läs mer

Skattereform kräver tryck i välfärdsfrågan

Skattereform kräver tryck i välfärdsfrågan De många förändringarna sedan 1990/91 års skattereform har gett ett mer svåröverskådligt och i vissa delar mindre effektivt skattesystem. En ny skattereform kan ge samlade nyttovinster för medborgarna

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 Roland Granqvist 1. Inledning det är en vanlig uppfattning bland ekonomer att skatter leder

Läs mer

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium den 30 31 oktober 2008 Professor Peter Melz Juridisk generalrapportör Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Avsikten

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats?

Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats? Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Vad säger dom om antalet jobb som skapats? 1 FÖRORD Visitas intensiva arbete med att påvisa att en likvärdig moms på mat oavsett var den

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

Hur reagerar väljare på skatteförändringar?

Hur reagerar väljare på skatteförändringar? Hur reagerar väljare på skatteförändringar? nr 1 2013 årgång 41 I den här artikeln undersöker vi hur väljare reagerar på förändrade skatter när de röstar. Vi finner att vänstermajoriteter straffas om de

Läs mer

Företagsskattekommitténs förslag. Rickard Eriksson

Företagsskattekommitténs förslag. Rickard Eriksson Företagsskattekommitténs förslag Rickard Eriksson Förslaget i korthet Avskaffa avdragsrätten för negativa finansnetton Ersätt med ett generellt avdrag på 25 procent av beskattningsbar vinst (samma effekt

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Svenska staten och skatteteori

Svenska staten och skatteteori Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

och ekonomiskt tillväxt

och ekonomiskt tillväxt REDOVISAR 2001:1 Socialförsäkringar, jämställdhet och ekonomiskt tillväxt Enheten för forskning Januari 2001 Upplysningar: Andreas Bergh tel 08-786 92 65 I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA SIFO: FLER TROR ATT SKATTEN PÅ PENSIONER HAR HÖJTS ÄN ATT DEN HAR SÄNKTS STOR OSÄKERHET

Läs mer

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Thomas Sonesson 1999 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Inledning Under alldeles speciella förhållanden behövs inga skatter. Om perfekt konkurrens råder på alla marknader erhålls automatiskt i

Läs mer

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd Arbetsmarknaden, skatterna och skolan Helena Svaleryd Positiv arbetsmarknadsutveckling 90 85 80 75 70 65 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Krisens

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Detaljerad innehållsförteckning

Detaljerad innehållsförteckning Detaljerad innehållsförteckning DETAILED TABLE OF CONTENTS 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 17 1.1 Skattesystemets huvuduppgifter...17 1.1.1 Finansieringen av offentliga utgifter...17

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande.

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tullavdelningen 190/2014 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi2014/3383 2015-02-16 Remissyttrande avseende betänkande Förenklade skatteregler för enskilda

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-01-20 : Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) Översyn av skattereglerna

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 12 november 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2010 11-12 Tentamen består av sammanlagt 6 uppgifter

Läs mer

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall nr 1 213 årgång 41 3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till Alstadsæter och Jacob peter ericson och johan fall Beskattningen av fåmansföretagare uppmärksammades av Alstadsæter och Jacob (212a)

Läs mer

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora

Läs mer

Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031)

Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031) 2007-06-26 F O N D B O L A G E N S REMISSYTTRANDE Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031) Fondbolagens Förening har beretts tillfälle att yttra sig

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013 Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013 Har vi ett framtida finansieringsproblem? Finanspolitikens långsiktiga

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Förmånsbeskattning av lånedatorer

Förmånsbeskattning av lånedatorer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmånsbeskattning av lånedatorer September 2007 Sammanfattning I promemorian föreslås att den särskilda värderingen av förmån av att för privat bruk använda

Läs mer

Momsundantaget och beskattning av den finansiella sektorn

Momsundantaget och beskattning av den finansiella sektorn 2015-05-11 Momsundantaget och beskattning av den finansiella sektorn Det har i olika sammanhang framförts att momsundantaget för så kallade finansiella tjänster motiverar en översyn och eventuellt en förändrad

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20). R-2006/0355 Stockholm den 8 juni 2006 Till Finansdepartementet Fi 2006/1167 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2010 T 5211-09 KLAGANDE GS Ombud: Advokat TJ MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Advokat

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Stefan Hochguertel och Henry Ohlsson Stefan Hochguertel är Associate Professor vid VU University, Amsterdam, och affilierad till Uppsala Center

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Ekonomiskt program för hyresrätten

Ekonomiskt program för hyresrätten 1 (6) Handläggare Datum PS 2011-09-26 Ekonomiskt program för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på ett ekonomiskt program för hyresrätten. Med detta program

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981)

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) Finansdepartementet 103 33 Stockholm 15 augusti 2008 Dnr.: 6-14-08 Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) 1. Inledning I promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster beskriver

Läs mer

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet REMISSYTTRANDE 103 33 Stockholm Fi2006/1676 Stockholm den 30 juni 2006 Yttrande över Skatteverkets promemoria om Metoder för att undvika internationell

Läs mer

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner familjer, privatägda företag, stat, kommuner, landsting. socialförsäkringssektorn STATENS

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 1. Gulds renhet har traditionellt mätts i karat, varvid rent guld är 24 karat. Numera mäts den ofta i tusendelar.

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Traditionell teori har ofta bortsett från hushållens interna kopplingar. Samma preferenser eller endast familjeöverhuvudets preferenser räknas

Traditionell teori har ofta bortsett från hushållens interna kopplingar. Samma preferenser eller endast familjeöverhuvudets preferenser räknas Föreläsning 2 Familjen som ekonomisk enhet Traditionell teori har ofta bortsett från hushållens interna kopplingar. Samma preferenser eller endast familjeöverhuvudets preferenser räknas Hushållsproduktion

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Rundgångens omfattning

Rundgångens omfattning ARNE BJÖRHN: Rundgångens omfattning 1985 uppgick rundgången - inkomstöverföringar och subventioner - till195 miljarder. Det motsvarar 54% av lönerna och överstiger hushållens direkta skatter och avgifter.

Läs mer

Effekter av regeringens skattepolitik

Effekter av regeringens skattepolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) Effekter av regeringens skattepolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 7 januari 0 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 0 0-7 Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

Skatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter. Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013

Skatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter. Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013 Skatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013 Disposition 1. Skattesystemet Avstegen från 1991 års skattereform Fastighetsskatt och moms Värnskatten

Läs mer

2013-11-05 Dnr 2013:1530

2013-11-05 Dnr 2013:1530 2013-11-05 Dnr 2013:1530 Rapport från utredningstjänsten TYPFALL BARNFAMILJ En barnfamilj som bor i Gävle med 2 barn, och där hon tjänar 35 000 i månaden och han tjänar 24 500, på vilket sätt skulle deras

Läs mer

År 2006 reformerades de omdiskuterade

År 2006 reformerades de omdiskuterade Nyhetsbrev 2 2012 Påverkar företagsbeskattningen småföretagares benägenhet att bilda aktiebolag? av Karin Edmark År 2006 reformerades de omdiskuterade skattereglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna,

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017 Pressmeddelande 20 september 2017 Så påverkas du av regeringens budget Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2017. Hushållen påverkas bland annat genom lägre skatt vid bostadsförsäljning

Läs mer

meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 KLAGANDE M.C.R. Mobile Container Repair AB, 556236-1591 Indiska Oceanen 418 34 Göteborg

meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 KLAGANDE M.C.R. Mobile Container Repair AB, 556236-1591 Indiska Oceanen 418 34 Göteborg 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 KLAGANDE M.C.R. Mobile Container Repair AB, 556236-1591 Indiska Oceanen 418 34 Göteborg MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror

Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror Mars 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Pia Blank Thörnroos Datum Dnr 2009-06-18 131 429651-09/1152. Beträffande borrningstjänster i samband med ROT-avdrag

Pia Blank Thörnroos Datum Dnr 2009-06-18 131 429651-09/1152. Beträffande borrningstjänster i samband med ROT-avdrag *Skatteverket 1(2) Pia Blank Thörnroos Datum Dnr 2009-06-18 131 429651-09/1152 Johan Barth GEOTEC Box 174 243 23 Höör Beträffande borrningstjänster i samband med ROT-avdrag Den 8 december 2008 utvidgades

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.11.2011 KOM(2011) 737 slutlig 2011/0333 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

70 procents sysselsättning år 2025

70 procents sysselsättning år 2025 PM 2015-10-01 70 procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

Ludwig von Mises Institutet i Sverige

Ludwig von Mises Institutet i Sverige Ludwig von Mises Institutet i Sverige Stockholm, 2012-10-10 Ekonomisk analys kan inte bortse från alternativkostnaden Lars Ljungqvist vid Handelshögskolan i Stockholm och nobelpristagaren Thomas J Sargent

Läs mer

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir. Kommittédirektiv Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag Dir. 2012:116 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 Sammanfattning En

Läs mer

Möjliggör för företag inom vård, skola och omsorg att hyra momsade lokaler

Möjliggör för företag inom vård, skola och omsorg att hyra momsade lokaler Finansminister Magdalena Andersson Regeringskansliet 103 33 Stockholm Stockholm den 16 december 2014 Möjliggör för företag inom vård, skola och omsorg att hyra momsade lokaler 1 Sammanfattning hemställan

Läs mer

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB)

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) MEMO/11/171 Bryssel den 16 mars 2011 Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) Vad är den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen? CCCTB är en gemensam uppsättning regler

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Ändrade skatteregler rörande fonderade medel för underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningar

Ändrade skatteregler rörande fonderade medel för underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningar Promemoria 2003-04-22 Fi2002/2971 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för kapitalbeskattning, S3 Ändrade skatteregler rörande fonderade medel för underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningar

Läs mer

Reformtrycket i Almedalen 2013

Reformtrycket i Almedalen 2013 Reformtrycket i Almedalen 203 En kartläggning av reformer i Almedalsseminarier Stefan Fölster, 070-304 3 60 stefan.folster@reforminstitutet.se Daniel Jahnson, 073-709 69 0 daniel.jahnson@gmail.com Sammanfattning

Läs mer

SOU 2014:40 NEUTRAL BOLAGSSKATT - FÖR ÖKAD EFFEKTIVITET OCH STABILITET ULLA WERKELL STOCKHOLM

SOU 2014:40 NEUTRAL BOLAGSSKATT - FÖR ÖKAD EFFEKTIVITET OCH STABILITET ULLA WERKELL STOCKHOLM SOU 2014:40 NEUTRAL BOLAGSSKATT - FÖR ÖKAD EFFEKTIVITET OCH STABILITET ULLA WERKELL STOCKHOLM 140925 UPPDRAGET Främja företagande, investeringar och sysselsättning Förbättra den skattemässiga neutraliteten

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad Budgetpropositionen för 2015 presenterad Redaktion Utgivare Tina Zetterlund tina.zetterlund@kpmg.se Prenumerera på TaxNews För mer information kontakta Den nya regeringen har idag överlämnat sin budgetproposition

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer