Kallelse till sammanträde för Socialberedningen och ledningsgruppen för Kunskap till praktik

Transkript

1 Ordinarie ledamöter i Socialberedningen och ledamöter i ledningsgruppen för Kunskap till praktik Kallelse till sammanträde för Socialberedningen och ledningsgruppen för Kunskap till praktik Tid: Tisdagen den 17 november 2009 klockan (Kunskap till Praktik klockan 13.00) Plats: Kommunförbundet Norrbottens lokaler, Sammanträdesrum 1, Västra Varvsgatan 11, Luleå Dagordning: 1. Val av justerare 2. Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll 3. Prolongering av avtal om enklare sjukvård Bilaga: Förslag till avtal enligt rubrik 4. Verksamhetsplan 2010 Bilaga: Förslag till verksamhetsplan 2010 för Kommunförbundet Norrbotten, kapitlet Socialtjänst 5. FoU verksamhet Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet 6. Gapanalys, nationella riktlinjer demensområdet Bilaga: Nationella riktlinjer för personer med demenssjukdom 7. Vård och behandling för unga i Norrbotten Muntlig information av Lars Bergqvist, utredare 8. Våld i nära relation, kvinnofrid, mansmottagning, barn i utsatta situationer Bilaga: Inbjudan till Mansmottagning; dialog om etablering 9. Kl Kunskap till praktik Norrbotten, lägesrapport Bilaga: Frågeställningar enligt Länsövergripande styrdokument för missbruksoch beroendevården i Norrbottens län 10. Övriga frågor

2 För information om sakfrågor, var vänlig kontakta: Ingrid Carlenius Telefon: Mobiltelefon: E-post: För information om sammanträdet, var vänlig kontakta undertecknad. Enligt uppdrag Kjell-Åke Halldén Telefon: Mobiltelefon: E-post:

3 Ärende 2

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialberedningen /77 Plats Kulturens Hus, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s) Älvsbyn Eva Bergström, (s), Luleå Henning Åhman, (s), Arvidsjaur Kenneth Nilsson, (s), Kiruna Iris Dimitri, (v), Gällivare Anders Sundström, (ns), Boden Tjänstgörande ersättare Övriga Ingrid Carlenius, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Gunnar Eriksson, utredare Underskrifter Bill Nilsson Ordförande Anders Sundström Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialberedningen /77 Utsänd dagordning Val av justerare Informationsåtkomst i VAS Enklare sjukvård information Övriga frågor

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialberedningen /77 53 Val av justerare Socialberedningen beslutar att Anders Sundström, (ns), Boden, väljs till justerare

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialberedningen /77 54 Dagordning Ordföranden presenterar utsänd dagordning för dagens sammanträde och föreslår att punkten Föregående protokoll läggs tilldagordningen. Socialberedningen beslutar Att utsänd dagordning, med tillägg enligt ordförandens förslag, fastställes

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialberedningen /77 55 Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll Socialberedningen beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialberedningen /77 56 Informationsåtkomst i VAS En gemensam arbetsgrupp för IT-samverkan mellan kommun och landsting har utarbetat ett förslag till informationsåtkomst i VAS för kommunernas hälsooch sjukvårdspersonal med hjälp av teknik för fjärråtkomst. Syftet är att garantera en god och säker vård för medborgarna även när den sker över huvudmannagränser. För att höja patientsäkerheten för vårdtagare som bor på kommunens särskilda boenden bör ett elektroniskt informationsutbyte kunna ske mellan landstinget och kommunen och då i första hand mot landstingets journalsystem VAS. Det är av yttersta vikt att säkerställa tekniken som behövs för att underlätta det elektroniska informationsutbytet som uppstår mellan läkaren som ordinatör och den utförande legitimerade hälso- och sjukvårds personalen i kommunens särskilda boenden. Sedan flera år tillbaka finns en teknisk lösning som möjliggör elektronsikt informationsutbyte mellan läkare som ordinatör och den utförande personalen på kommunens särskilda boendeformer. Denna lösning för fjärråtkomst bygger på ett s.k. Guldkort och används främst i Arvidsjaur. Dock är Guldkortslösningen i avvecklingsfasen och därmed inte aktuell som lösning för andra kommuner. Läkare som arbetar på kommunens särskilda boenden kan komma åt information i VAS från kommunens särskilda boenden via Portwise en teknisk lösning för fjärråtkomst,. Denna lösning är uppgraderad och utbyggbar och kan därmed nyttjas av kommunernas legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal i särskilda boenden. Arbetsgruppen för IT-samverkan mellan kommun och landsting är övertygad om att lösningsförslaget är det bästa för verksamheten. Lösningen säkrar en god och säker vård för vårdtagarna och frigör resurser hos personal både på landstinget och kommunerna. Testet i Haparanda visade att tillgång till aktuell information om vårdtagaren ökade tryggheten hos utföraren och minskade telefonsamtalen till vårdcentralens personal. Länets kommuner har ett behov av att ca 250 personer med hälso- och sjukvårdsansvar ska ha tillgång till information i landstingets journalsystem VAS. Därmed behöver Portwiselicens utökas för ytterligare 50 samtidiga användare. (Antagandet utgår ifrån att alla 250 personer inte jobbar samtidigt)

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialberedningen /77 Utbildning föreslås genomföras för ca 250 personer som i möjligaste mån samordnas. För att säkerställa samordning vid införandet i länets 14 kommuner kommer projektledaren som anställs inom ramen för Regional IT-utveckling att även få uppdraget att fungera som projektledare för införandet av fjärråtkomst i VAS. Denna resurs kommer att finnas tillgänglig under 6 månader med början 1 januari För att säkerställa supportbehovet för fjärråtkomstlösningen föreslås att det finns utsedd IT-tekniker i varje kommun, som kommunens personal tar kontakt med. Om inte problemet går att lösa kontaktar kommunens IT-tekniker Landstingets teknikakut för support fjärråtkomst. Kommunens IT-tekniker skall erhålla en särskild introduktion för supportuppdraget. Ansvarig för denna planering är landstingets länsteknik. Kostnad Kostnaden för projektledaren finansieras av stimulansbidrag från Sveriges Kommuner och Landsting och ev. EU-medel från regional strukturfond. Engångskostnad år 1 för programvara, hårdvara Vissa löpande underhållskostnader tillkommer från år 2 Kansliets förslag: Att Att Att Att Att kommun och landsting ska ha elektronisk tillgång till respektive vårdgivares hälso- och sjukvårdsinformation fastställa tidplanen 1 januari 30 juni 2010 för införandet av åtkomst i VAS i samtliga kommuner rekommendera länets kommuner att införa elektronisk tillgång till hälsooch sjukvårdsinformation direkta merkostnader som uppstår ska fördelas mellan Norrbottens läns landsting och kommunerna enligt särskild överenskommelse. kommunernas kostnader ska fördelas efter befolkning enligt särskild överenskommelse

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialberedningen /77 Socialberedningen beslutar föreslå styrelsen Att Att Att Att kommun och landsting ska ha elektronisk tillgång till respektive vårdgivares hälso- och sjukvårdsinformation fastställa tidplanen 1 januari 30 juni 2010 för införandet av åtkomst i VAS i samtliga kommuner rekommendera länets kommuner att införa elektronisk tillgång till hälsooch sjukvårdsinformation direkta merkostnader som uppstår ska fördelas mellan Norrbottens läns landsting och kommunerna enligt särskild överenskommelse. Att kommunernas kostnader ska fördelas efter befolkning enligt särskild överenskommelse

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialberedningen /77 57 Enklare sjukvård information Ingrid Carlenius, kansliet, informerar i rubricerat ärende. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

13 Ärende 3

14 Prolongering av avtal om enklare sjukvård Parterna har ingått ett ömsesidigt avtal avseende enklare sjukvård under tiden 1 januari december Avtalet prolongerades för tiden 1 januari 31 december 2008 i samband med att parterna gemensamt utredde frågan om överförande av ansvaret för hemsjukvårdsinsatser från landstinget till kommunerna från och med den 1 januari Detta arbete kom sedermera att avslutas utan genomförande av frågan. Avtalet har därefter prolongerats till och med den 30 september i avvaktan på en ny föreskrift om gränsdragningen mellan hälso- och sjukvård och egenvård. Socialstyrelsen har nu fastställt den nya föreskriften avseende gränsdragningen mellan hälso- och sjukvård och egenvård. Föreskriften träder i kraft den 15 juli Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer att tillsammans med företrädare för kommunerna och landstingen att genomföra ett arbete i syfte att åstadkomma en gemensam tolkning och tillämpning av den nya föreskriften som underlag för framtagande av lokala riktlinjer mellan kommuner och landsting. I avvaktan på detta arbete var parterna överens om att prolongera avtalet avseende enklare sjukvård inklusive tillämpningsanvisningar för tiden 1 oktober 31 december 2009 på oförändrade villkor. Redan nu står det klart att det gemensamma arbetet med att åstadkomma en gemensam tolkning och tillämpning av föreskriften och föra ut den i berörda verksamheter i kommunerna och landstinget kommer att ta ytterligare tid. Därför är parterna överens om en ytterligare prolongering av avtalet om enklare sjukvård inklusive tillämpningsanvisningar för tiden 1 januari 30 april 2010 på oförändrade villkor Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Kent Ögren ordförande landstingsstyrelsen Karl Petersén ordförande För xx kommun

15 Ärende 4

16 utkast Utdrag, Kapitlet "Socialtjänst" ur kansliets förslag till Verksamhetsplan Socialtjänst Inom socialtjänsten finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta inom. Inte minst gränssnittet och samverkan med Norrbottens läns landsting är avgörande för utvecklingen av rationalitet och kvalitet i verksamheten. Styrelsen vill särskilt framhålla värdet av insatser inom nedanstående områden. 5

17 utkast Barn och ungdomar Ett gemensamt arbete är genomfört kring gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och ungdomar som har behov av utredning, stöd, vård och behandling från flera samhällsaktörer. Även gemensamma riktlinjer för kostnadsfördelning vid placeringar har utarbetats. Behov av förebyggande och tidiga insatser för barn och unga och deras familjer samt behov av utveckling av alternativa behandlingsformer i länet har aktualiserats. Utredning kring möjliga/ bättre stöd, vård och behandlingsinsatser för barn och ungdom är avslutad. Indikatorer 2010 Stärkt samverkan mellan social- och barn och utbildningsberedningarna Samtliga kommuner inom socialtjänsten och skolan samt berörda verksamheter inom landstinget har fått nödvändiga förutsättningar och kan tillämpa de riktlinjer för samverkan kring barn och ungdomar som har behov av stöd, vård och behandling samt för kostnadsfördelning vid placeringar. Arbetet för utveckling av förebyggande och tidiga insatser vid alla berörda myndigheter har kommit igång. Samarbetet kring utveckling av familjehem för tonåringar har utvecklats. Upphandling av institutionsplatser är genomförd. Nyckelaktiviteter 2010 Förankra så att personal är väl insatt i tillämpningen av riktlinjerna i länets alla kommuner och i berörda verksamheter i landstinget. Informations och utbildningsinsatser ges kring förebyggande och tidiga insatser. Politiker och tjänstemän från samtliga kommuner i länet har deltagit vid en samverkanskonferens med fokus på barn och unga. Samverkansdagar barn och utbildning och socialtjänst samt landstinget genomförs Samverkan inom service, omsorg och vård Människor med behov av omfattande insatser från flera samhällsaktörer ska kunna få ett samlat erbjudande om hjälp och behandling, rehabilitering samt service och stöd som utgår från det individuella behovet. En fungerande samverkan mellan olika huvudmän och organisationer måste fungera. Lagförändringar har skett, föreskrifter och nationella gemensamma riktlinjer inom flera områden har kommit eller är på gång. Indikatorer 2010 Aktivt följa utvecklingen inom området hemsjukvård. Stärka samverkan mellan länets kommuner och landsting kring behov av kompetensutveckling för personal som arbetar med personer med psykiska funktionshinder. Stödja en förbättrad samverkan på alla nivåer 6

18 utkast Främja utvecklingen kring gränsöverskridande vårdflätor Stödja en gemensam kompetensutveckling för personal som arbetar med de allra sjukaste äldre människorna. Nyckelaktiviteter 2010 Samordna och stödja kommunerna i processen med att åstadkomma gemensamma utbildningsplaner. Gemensamma informations- och utbildningsinsatser ska ges till personal inom länets kommuner och landstingets hälso- och sjukvård kring samordnad individuell planering. En struktur för kontinuerligt kunskapsstöd skapas till personal inom kommun och landsting för samordnad individuell planering och informationsöverföring. Initiera till förbättrade individuella planer för personer med omfattande behov så att rutinerna kan tillämpas i det dagliga arbetet. Ett gemensamt planeringssystem med IT-stöd utvecklas Upprätta en gemensam samordnad överenskommelse mellan huvudmännen. LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) är en lag som har stor betydelse för den enskildes möjligheter till ett bra liv. Inom socialdepartementet pågår arbete med remissinstansernas synpunkter och beredning pågår inför en kommande proposition, eventuella lagförändringar föreslås gälla från Indikatorer 2010 Aktivt följa utvecklingen inom området. Nyckelaktiviteter 2010 Genomföra utbildnings och informationsinsatser om förändringarna i den kommande lagstiftningen. 7

19 Ärende 6

20 För personer med demenssjukdom Piteå 29 oktober

21 Personen med demens i centrum Förutsättningar för god vård och omsorg Personcentrerad omvårdnad Multiprofessionellt arbete Utredning Diagnostik Dagverksamhet Särskilt boende Personalutbildning Läkemedelsbehandling Uppföljning Beteendemässiga och psykiska symtom Stöd till anhöriga 2

22 Läget i Västerbotten Genomförs inom primärvården eller vid de psykogeriatriska specialistenheterna. Anamnes tillsammans med MMT och klocktest och i de flesta fall CT-skalle ingår. Strukturerad bedömning av ADL-förmågan genomförs i mån av resurser. Uppbyggnad av konsultstöd i frågor som rör diagnostik och behandling från de psykogeriatriska enheterna via telemedicin. Hälsocentraler och sjukstugor har utsett demensansvariga personer. GAP-analys Dåligt förankrad ansvarsfördelning mellan primärvård och specialistvård.ojämn prioritering och intressestyrd verksamhet. Kompetens- och resursbrist inom primärvården innebär sämre kvalité på diagnostik, uppföljning och omhändertagande. Vårdprogram saknas men är under uppförande Olika utvecklingsprojekt, t.ex. VHU 70 och förebyggande hembesök, borde lyftas tydligare som möjlighet till tidig diagnostik Otydligt uppdrag för demensansvariga på hälsocentralerna Telefonrådgivning och kravet på tillgänglighet är resurskrävande och medför att ärenden av icke akut karaktär inte prioriteras i första hand. 3

23 Läget i Norrbotten Strukturerad bedömning enligt socialstyrelsens riktlinjer för basal utredning görs på Kalix vårdcentral, och i varierande grad på andra vårdcentraler enligt enskilda läkares intresse Geriatriska kliniken, Sunderby sjukhus gör både basala och utvidgade utredningar Ett projekt genom Vital i norr är påbörjat jan -09 av projektledare från Kalix vårdcentral för att implementera basal utredning i östra norrbotten. GAP-analys Saknas helt eller delvis på vårdcentraler i länet Dåligt förankrad ansvarsfördelning mellan primärvård och specialistvård Kompetensbrist inom primärvården innebär sämre kvalité på diagnostiken, uppföljningen, omhändertagande. Ojämn prioritering och intressestyrd verksamhet. Resurserna och kompetensen finns på vårdcentralerna, men den nyttjas inte optimalt och kostnadseffektivt. Arbetsterapeuter som har kompetens för att utföra strukturerade bedömningar av funktions- och aktivitetsförmåga sett även ur ett kognitivt perspektiv, nyttjas inte till det. Intresse och kultur stimulerar inte till att uppmärksamma kognitiva funktionsnedsättningar inom primärvården. 4

24 Läget i Västerbotten Genomförs vid de psykogeriatriska enheterna i Umeå, Skellefteå och Lycksele. Omfattningen av utredningen varierar. Neuropsykolog finns endast i Umeå Väntetid till magnetkamera upp till 12 mån i Umeå, varför SPECT väljs i första hand. Lycksele saknar f.n. magnetkamera, enstaka patienter remitteras till Skellefteå. I Skellefteå genomfördes 123 lumbalpunktioner 2008, enstaka patienter var remitterade från den psykogeriatriska mottagningen i Lycksele. Vid Geriatriskt Centrum genomförs ett fåtal lumbalpunktioner (2008: 6 st) GAP-analys Ojämn spridning av geriatriska resurser och specialistkompetens i länet främst läkare och neuropsykolog. Brist på samsyn beträffande den utvidgade utredningens omfattning och innehåll. 5

25 Läget i Norrbottens län Genomförs vid geriatriska kliniker enligt nationella riktlinjer Lumbalpunktion genomförs vid behov Neuropsykolog och SPECT finns på Sunderby sjukhus GAP-analys Ojämn spridning i länet av geriatriska resurser och specialistkompetens, främst läkare och neuropsykolog. Ojämn prioritering och intressestyrd verksamhet 6

26 Läget i Västerbotten Personcentrerad omvårdnad Inom landstingets och kommunernas verksamheter finns strukturerade formulär med fokus på personens livshistoria Multiprofessionellt arbete Den målbild som är ledstjärna för vård och omsorg av personer med demenssjukdom i Västerbotten lyfter teamarbete som en viktig förutsättning för en god vård och omsorg. Utbildning och handledning Statliga stimulansmedel har möjliggjort långsiktiga satsningar på utbildningar i kommunerna t.ex Silviasystrar med uppgift att handleda och utbilda kollegor. De flesta kommuner satsar på demensteam eller demensansvarig person Gapanalys Mer tid för att lyssna till berättelsen som personen med demens själv har om sitt liv. Tillsammans behöver vi bli mer observanta på vad som är livskvalitet och verka för att personens autonomi bevaras. Levnadsberättelse används inte alltid som grund för personcentrerad omvårdnad. Organisation, olika dokumentationssystem, attityder, ledarskap, revirtänkande och resursbrist kan vara hinder för ett fungerande teamarbete. Landstinget har inte prioriterat långsiktig utbildning i samma utsträckning som kommunerna. Det saknas riktlinjer för vilken kompetens som erfordras inom olika verksamheter och på olika nivåer. 7

27 Läget i Norrbottens län Personcentrerad omvårdnad Vetskapen om levnadsberättelsens betydelse är känd. Aktiviteter och fysisk träning för personer med demens förekommer i varierande omfattning. Gapanalys Levnadsberättelse används inte alltid som grund för personcentrerad omvårdnad, även om den i många fall är upprättad. Individuellt anpassade aktiviteter och fysisk träning för personer med demens behöver utvecklas. Multiprofessionellt teamarbete En del kommuner har demensteam för en långsiktig kompetensutveckling med handledning och stöd till personal och närstående, samt direkta insatser vid mera komplicerade fall. -Är outvecklat både mellan och inom olika huvudmäns ansvarsområde. Utbildning och handledning Flera kommuner har genomfört omfattande personalutbildning med statliga stimulansmedel. Ex: Luleå kommun - Demenskörkort, 1000 personer klara för examination; Nationell utbildning av demensvårdsutvecklare i Älvsbyn. Riktlinjer saknas för vilken kompetens som erfordras för arbete i demensvården Attityder, ledarskap och organisation utgör hinder för ett fungerande teamarbete på många platser både inom kommun och landsting Behöver utvecklas, både vad gäller ansvar och arbetsformer. Landstinget har inte prioriterat långsiktig utbildning i samma utsträckning som kommunerna. Många utbildningar har inte gett önskad kvalitetshöjningar, oftast beroende på att de varit sporadiska och lösryckta och inte lett till förändring i verksamheten. 8

28 Läget i Västerbotten Vid specialistenheter och hälsocentraler som har ett strukturerat arbetssätt för diagnostik och behandling av personer med demenssjukdom görs uppföljning av insatt behandling och sjukdomsutveckling. Gapanalys De flesta verksamheter saknar strukturerat arbetssätt för samverkan mellan slutenvård/öppenvård/kommun. Tidig social utredning görs i alltför liten omfattning Brister när det gäller medicinsk uppföljning för patienter som överförs till primärvården efter utredning vid specialistenhet. Personer som inte har tät kontakt med sjukvården eller inte har täta insatser från socialtjänsten av andra orsaker än demenssjukdom faller mellan stolarna. 9

29 Läget i Norrbottens län Vid specialistenheter och vårdcentraler som har ett strukturerat arbetssätt för diagnostik och behandling av personer med demenssjukdom görs uppföljning och utvärdering av insatt behandling och sjukdomsutveckling. Gapanalys Många verksamheter saknar strukturerat arbetssätt för samverkan mellan slutenvård/öppenvård/kommun Regelbundna läkemedelsgenomgångar genomförs på många platser i länet. Social utredning genomförs först i samband med ansökan om bistånd. Uppföljning av biståndsbeslut och insatser görs regelbundet på olika sätt och i varierande grad. Ingen diagnostik och behandling = ingen uppföljning. Kan utvecklas 10

30 Läget i Västerbotten Länet ligger högst i landet när det gäller förskrivning av kolinesterashämmare, men skillnaden är stor mellan hälsocentralerna De hälsocentraler och specialistenheter som arbetar strukturerat med diagnostik och behandling har en plan för uppföljning och upptitrering. Gapanalys De stora skillnaderna väcker misstankar om att det finns såväl en under-som överförskrivning av kolinesterashämmare och memantin. Det finns brister beträffande löpande uppföljning av läkemedel. Om flera vårdgivare är involverade ökar risken för brister i uppföljning Svårigheter att sätta specificerad diagnos kan innebära läkemedelsbehandling på oklara indikationer Det finns otydligheter beträffande icke göra. Motstridiga studier när det gäller vilka som har nytta av behandlingen 11

31 Läget i Norrbottens län I länet ses stora skillnader mellan olika vårdcentraler beträffande förskrivning med hänsyn till prevalens- och incidens. Från lägst 4 % av befolkningen över 80 år till som högst 22 % ordineras kolinesterashämmare. Gapanalys De stora skillnaderna väcker misstankar om underdiagnostik och utebliven behandling. Det finns brister beträffande löpande uppföljning av läkemedel. Svårigheter att sätta specificerad diagnos kan innebära läkemedelsbehandling på oklara indikationer Det finns motstridiga studier när det gäller vilka som har nytta av behandlingen. 12

32 Läget i Västerbotten Hög förskrivning av psykofarmaka till äldre. Andelen personer > 80 år som behandlas med 3 eller fler psykofarmaka varierar från 2,8 % i Malå till 7,5 % i Umeå kommun. Läkemedelsverkets rekommendationer är väl kända i de olika verksamheterna. Inom landstinget finns slutenvårdsplatser samt öppenvårdsteam för utredning och behandling av personer med BPSD. I och Umeå och Skellefteå finns ett särskilt boende med inriktning kompetens för personer med svår BPSD. Vid särskilda boenden görs utredning för att utesluta urinvägsinfektion, smärta eller annan orsak till problemet. Regelbundna läkemedelsgenomgångar genomförs i stor utsträckning i länet. Enstaka patienter behandlas med antiepileptika. Gapanalys Brist på samsyn och samverkan mellan hälso-och sjukvården och socialtjänsten. Korta besök och brist på specialistkonsultation ökar risken för slentrianförskrivning av psykofarmaka inom primärvården Det saknas kompetens och bra instrument för strukturerad kartläggning och tolkning av BPSD. Resurser för behandling av BPSD inom landstingets slutenvård saknas och resurserna i öppenvård är otillräckliga i Södra Lappland för att klara uppdraget. Inlandskommunerna och Umeås kranskommuner saknar boendeplatser anpassade för personer med svår BPSD. Personal i hemtjänst saknar både kompetens och möjligheter till stöd i mötet med personer med BPSD 13

33 Läget i Norrbottens län Länet ligger lågt när det gäller förskrivning av psykofarmaka till äldre. Enligt SKL s öppna jämförelser behandlas få personer över 80 år med 3 eller fler psykofarmaka samtidigt. Läkemedelsverket rekommenderar att de initiala interventionerna vid BPSD bör vara av icke farmakologisk art. Rekommendationerna är väl kända i de olika verksamheterna och får förhoppningsvis genomslag. I länet finns < 5 vårdplatser för utredning och behandling av svår BPSD. Geriatriker med demensintresse saknas på flera orter. Gapanalys Brist på samsyn och samverkan mellan hälsooch sjukvården och socialtjänsten. Det saknas kompetens och bra instrument i hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten för att göra en strukturerad kartläggning och tolkning av BPSD- symptomen. Hemtjänstpersonal som har den mest komplexa gruppen vårdtagare är den grupp som har lägst kompetens och bristande stöd i sin organisation. Vid särskilda boenden görs utredning för att utesluta t.ex. urinvägsinfektion, smärta eller annan orsak till problemet. På många platser i länet genomförs regelbundet läkemedelsgenomgångar. Enstaka patienter ges antiepileptika mot BPSD I Luleå kommun finns ett särskilt boende med inriktning och kompetens för personer med svår BPSD, övriga kommuner saknar denna resurs och har svårt att klara uppdraget. 14

34 Läget i Västerbotten 10 kommuner i länet har uppgett att de har dagverksamhet som riktar sig speciellt till personer med demenssjukdom. Umeå kommun har under några år bedrivit dagverksamhet för personer <65 år, men p.g.a. svårigheter att fylla platserna lades den ner. Mindre kommuner har uppgett att det finns olika lösningar för individuellt anpassat stöd till yngre personer med demens t.ex. hemtjänst. Gapanalys 5 av länets kommuner saknar dagverksamhet för personer med demenssjukdom Det saknas dagverksamhet för unga personer med demenssjukdom i alla kommuner i Västerbotten. Brist på tidig kontakt med socialtjänsten kan vara en bidragande orsak till svårigheter att informera om vilka möjligheter som finns 15

35 Läget i Norrbottens län Hälften av länets kommuner har uppgett att de har dagverksamhet som riktar sig speciellt till personer med demenssjukdom. Dagverksamheternas grupper planeras efter personernas individuella behov, intresse och möjligheter och inte i första hand efter ålder. Gapanalys Hälften av länets kommuner saknar dagverksamhet för personer med demenssjukdom Det finns ingen dagverksamhet enbart för yngre. 16

36 Läget i Västerbotten Alla kommuner har enheter speciellt anpassade för personer med demenssjukdom. 65 % (2007) av personer som bor i särskilt boende har en demenssjukdom. Vid nybyggnationer tas hänsyn till kunskap som finns inom området både när det gäller inom- och utomhusmiljön Akutmottagningen i Skellefteå har jobbat med miljön för att anpassa den till äldre Många personer som ska flytta till särskilt boende kommer via slutenvård. Utskrivningsklara flyttas ofta så snart en plats blir tillgänglig eller flyttar först till korttidsboende för bedömning. Det finns goda exempel där man med genombrottsmodell jobbat med värdegrundsfrågor. Gapanalys Liten andel av särskilda boenden är specifikt anpassade till personer med demens. Många enheter har inte en fysisk miljö som är anpassad för personer med demenssjukdom och det gäller även utomhusmiljön. Stort gap när det gäller överflyttning, ekonomin styr och äventyrar det goda överlämnandet Gapet mindre när det gäller geriatriska kliniker till särskilt boende Det ges inte tillräckligt utrymme för värdegrundsfrågor. Det behöver lyftas inom alla verksamheter 17

37 Läget i Norrbottens län Uppskattningsvis 70 % eller mer av platserna inom särskilda boenden upptas av personer med demensliknande symptom. Detta har tvingat fram en anpassning av boendemiljöerna. Hälften av länets kommuner har enheter speciellt anpassade för personer med demenssjukdom. Vid nybyggnationer tas hänsyn till den kunskap som finns inom området både när det gäller inom- och utomhusmiljön. Gapanalys Hälften av länets kommuner saknar särskilda boenden som är speciellt anpassade för demenssjukdom. Det finns goda exempel där man med genombrottsmodell eller stimulansbidrag jobbat med värdegrundsfrågor. Värdegrundsdiskussioner avspeglas inte alltid i konkret förhållningssätt. 18

38 Läget i Västerbotten De som utreds via specialistenheterna i Umeå och Skellefteå erbjuds anhörigutbildning. I Holmsund och Sävar anordnas anhörigutbildning i samarbete mellan hälsocentralen och socialtjänsten. I flera kommuner i länet pågår utvecklingsarbeten med syfte att förbättra stödet till anhöriga. Länets kommuner erbjuder anhöriga möjlighet till avlösning i form av daglig verksamhet och korttidsboende till äldre. Gapanalys Det saknas tydliga rutiner och struktur för hur anhörigutbildnig och anhörigstöd ska utformas. Dessutom saknas rutiner för samverkan mellan olika vårdgivare. Endast hälften av länets kommuner erbjuder daglig verksamhet eller korttidsboende speciellt anpassade till personer med demens 19

39 Läget i Norrbottens län Uppskattningsvis 80 % av omvårdnaden av personer med demens sköts av anhöriga. Olika former av avlösning finns framför allt i kommunal regi. Landsting, kommun och frivilligorganisationer erbjuder anhörigstöd, enskilt eller i samverkan. Psykosocialt stödprogram finns i flera kommuner. Vissa kommuner utvecklar anhörigstödet genom projektmedel. Piteå kommun är ett bra exempel på hur avlösning kan ordnas utan krånglig byråkrati. Gapanalys Även om anhörigstöd finns behöver det förbättras. Tillgänglighet, flexibilitet och individuell anpassning bör eftersträvas. Information om vilket stöd man kan få måste förbättras och ges tidigt i sjukdomsförloppet. Långsiktig lösning saknas för att säkerställa anhörigas rätt. 20

40 Läget i Norr- och Västerbottens län Bedömningen av kostnadseffektiviteten försvåras av stora skillnader i länet för kommunernas och landstingets insatser. Gapanalys Detta förutspås när riktlinjerna följs: ökade kostnader för kommunerna oförändrade eller minskade kostnader för landstinget Skillnaderna kan bero på: olika prioriteringar kostnadsläget förutsättningar resurser kompetenser kvalitet 21

41 Personen med demens i centrum värdighet integritet välbefinnande respekt självbestämmande trygghet 22

42 Ärende 8

43 Mansmottagning; dialog om etablering Tid: , kl ca Plats: Stadshotellet Storgatan 15 Luleå Inbjudan till dialog och förhoppningsvis beslut, om etablerandet av Mansmottagning i Norr- och Västerbotten. Vi inleder med lunch, därefter sker en presentation av verksamhetsidé och förslag på tänkbart införande. Syftet är vidare att förankra Mansmottagningen i regionen med en tydlig målsättning: att om några år få en bärande struktur i både Norr- och Västerbotten. Anmälan: Anmälan senast den 19 oktober 2009, till ingrid.carlenius@bd.komforb.se Mer information: lämnas av Mikael Lekfalk, Välkomna KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN/REGION VÄSTERBOTTEN Ingrid Carlenius, Yngve Sundin Inbjudna: Britt Westerlund, NLL Anneli Granberg, NLL Bo Westerlund, NLL Anders Sundström, Boden Katarina Liljeholm, Boden Eva Bergström, Luleå Agneta Ekman, Luleå Agneta Eriksson, Piteå Mikael Lekfalk, Piteå Gunilla Åström, Skellefteå Lotta Svärd, Skellefteå Helena Öhlund, Älvsbyn Birgit Nilsson, Älvsbyn

44 Ärende 9

45 Länsövergripande styrdokument för missbruks- och beroendevården i Norrbottens län 1. Vilka brister ser ni i missbruks- och beroendevården i länet? 2. Vilka förbättringsområden bör vi prioritera? 3. Vilken vision ska vi ha för missbruks- och beroendevården i länet på 2 alt 5 års sikt?