Utbildningsinspektion av skolverksamheten vid särskilda ungdomshem

Transkript

1 Utbildningsinspektion av Statens institutionsstyrelses skolverksamhet vid de särskilda ungdomshemmen Dnr :458 Utbildningsinspektion av skolverksamheten vid särskilda ungdomshem Innehåll Inledning...1 Underlag...2 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av måluppfyllelse och resultat...3 Bedömning av styrning och kvalitetsarbete...6 Inledning Skolverket har granskat verksamheten vid sex särskilda ungdomshem med Statens institutionsstyrelse som huvudman. Vid de särskilda ungdomshemmen vårdas ungdomar med framför allt allvarlig psykosocial problematik enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Där vårdas även ungdomar som av allmän domstol dömts för att ha begått brott och påföljden bestämts till sluten ungdomsvård. Den vården bedrivs enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. Skolverket sände den 12 februari 2007 skriftlig information till Statens institutionsstyrelse om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Statens institutionsstyrelses styrelse och centrala förvaltning samt sex särskilda ungdomshem har besökts under perioden den 9 mars 2007 till den 11 april De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att bedöma huvudmannens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av kvaliteten och av om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, förordningen (1983:28) om undervisning av barn och ungdomar som vistas vid särskilda ungdomshem och övriga författningar som enligt denna förordning ska tillämpas för undervisningen vid hemmen. De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de särskilda ungdomshemmen redovisas i separata rapporter. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för Statens institutionsstyrelse. 1

2 SKOLVERKET Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från Statens institutionsstyrelse och de besökta ungdomshemmen, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken. Vid Statens institutionsstyrelse genomfördes intervjuer med representanter för styrelsen, generaldirektören, ledningsgruppen samt de skolansvariga tjänstemännen. De sex särskilda ungdomshemmen som inspekterades var Björkbackens skoloch behandlingshem, Eknäs, Folåsa behandlingshem, Högantorps ungdomshem, Långanässkolan och Sävastgården. Hemmen valdes ut utifrån att få en spridning avseende geografiskt läge, storlek och organisationsform. På hemmen har intervjuer genomförts med institutionschefen, den pedagogiska ledaren samt med representanter för elever och lärare. Företrädare för Statens institutionsstyrelse har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Statens institutionsstyrelse bedriver verksamhet vid 33 särskilda ungdomshem med totalt 685 platser. Ca 77 procent av platserna är låsbara med resten är öppna platser. 67 procent av platserna är på behandlingsavdelningar medan resten av platserna finns på akut- och utredningsavdelningar. Vissa avdelningar är enbart avsedda för det ena könet medan andra är gemensamma för båda könen. Åldern hos de intagna varierar, vissa är fortfarande skolpliktiga medan andra visserligen inte längre är skolpliktiga men oftast har behov av undervisning på grundskolenivå. Vid besöken på de sex särskilda ungdomshemmen fanns följande antal barn och ungdomar i undervisning: Björkbacken Eknäs Folåsa Högantorp Långanässkolan Sävastgården 23 (pojkar och flickor) 19 (pojkar) 13 (pojkar och flickor) 17 (flickor) 48 (pojkar och flickor) 11 (pojkar och flickor) Sammanfattande bedömning Statens institutionsstyrelse uttrycker i olika skrifter och genom centralt placerade ansvariga befattningshavare högt ställda ambitioner när det gäller skolverksamheten vid de särskilda ungdomshemmen. Dessa ambitioner och de mål som uppställts för verksamheten centralt står väl i överensstämmelse med de statliga kraven för skolverksamheten. Det har också fastlagts ett system för styrning och ledning samt kvalitetssäkring av verksamheten, som skulle ha kunnat innebära att dessa ambitioner och målsättningar förverkligats vid de olika ungdomshemmen. Skolverket kan dock konstatera att den hittillsvarande styrningen och ledningen av verksamheten 2

3 inte förmått omsätta detta i praktiken. T.ex. finns det en osäkerhet på ungdomshemmen vilka interna riktlinjer som är bindande, det kvalitetsarbete som förutsatts från centralt håll har inte bedrivits på alla hem och de brister som den interna tillsynsverksamheten konstaterat vid enskilda ungdomshem har inte åtgärdats. Bristerna i kvalitetsarbetet har också bestått i att man vare sig på huvudmannanivå eller på de enskilda ungdomshemmen har haft en samlad bild av vilken undervisning eleverna fått eller av vilka resultat de nått i undervisningen. Härigenom har också ett väsentligt underlag saknats för diskussioner och beslut om vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra måluppfyllelsen. Det är dock ingen homogen bild som Skolverkets inspektion visar på. Kvaliteten mellan de olika ungdomshemmen varierar och skolverksamheten har fått olika framträdande plats i verksamheten delvis beroende på institutionschefernas inställning. Det finns också i flera fall brister i ungdomshemmens dokumentation. Således saknas likabehandlingsplaner på flera av de inspekterade hemmen och även individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram saknas eller uppvisar brister i förhållande till författningarnas krav. Inspektionen visar dock också på att eleverna på flertalet hem når, utifrån deras bakgrund med ofta obefintlig eller bristfällig skolgång, goda kunskapsresultat. Även hemmens arbete med normer och värden ger genomgående goda resultat. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på huvudmanna- och verksamhetsnivå som Statens institutionsstyrelse snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där Statens institutionsstyrelse bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden). I verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på verksamhetsnivå avseende kvaliteten. Bedömning av måluppfyllelse och resultat Inspektörerna har granskat om eleverna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94) samt de nationella kursplanerna. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar som gäller för de särskilda ungdomshemmen. Kunskaper, utveckling och lärande Resultat och utvärdering av lärandet Enligt 10 kap. 2 skollagen ska utbildningen för skolpliktiga med nödvändiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan och utbildningen för icke skolpliktiga ska få sådan utbildning som de behöver. I Statens institutionsstyrelses verksamhetsplan för 2007 anges som mål för såväl den slutna som den öppna ungdomsvården att Alla ungdomar ska erbjudas fullständig skoldag på grundskole- och gymnasienivå. Inspektörerna kan konstatera att det inte förs någon diskussion om vad skollagens och huvudmannens egna mål ska innebära i praktiken. Det saknas även systematiska analyser av elevernas resultat och en bedömning av om dessa är SKOLVERKET 3

4 SKOLVERKET acceptabla både ur ett individ- och ett organisatoriskt perspektiv. Det saknas vidare sammanställningar av elevernas resultat såväl på de enskilda ungdomshemmen som på huvudmannanivå Utifrån dokumentstudier och intervjuer med elever och lärare gör dock inspektörerna bedömningen att eleverna på flertalet av de inspekterade ungdomshemmen utvecklar kunskapskvaliteter som ligger i linje med de nationella målen både när det gäller ämneskunskaper och kunskaper relaterade till läroplanernas mål att sträva mot. Det gäller såväl skolpliktiga som icke längre skolpliktiga elever. Alla hemmen bedriver dock inte undervisning i grundskolans samtliga ämnen och omfattningen av undervisningen varierar kraftigt mellan ungdomshemmen. I vissa fall ersätts undervisningen av olika aktiviteter som inte tar sin utgångspunkt i de nationella kursplanerna för motsvarande ämnen i grundskolan. Vid ett av hemmen förekom vid inspektionsbesöket i stort sett ingen lärarledd och kursplanestyrd undervisning över huvudtaget. Enligt inspektörernas bedömning är dessa skillnader inte en följd av olika förutsättningar mellan hemmen när det gäller resurser eller elevunderlag och inte heller resultatet av en analys av elevernas förutsättningar och behov. Det innebär att inte alla elever får kunskaper som med rimliga avvikelser motsvarar de som grundskolan ska förmedla. Det finns också ett behov av att utveckla arbetssätt och arbetsformer. Exempelvis kunde inspektörerna vid flera av hemmen konstatera att undervisningen endast i begränsad omfattning sker i form av grupparbetsövningar, tematiska studier och gemensamma diskussioner. Statens institutionsstyrelse måste enligt inspektörernas bedömning se till att alla ungdomar ges möjlighet att nå kunskaper som med rimliga avvikelser motsvarar de som grundskolan ska ge. Som ett led i detta måste elevernas kunskapsutveckling utvärderas på ett systematiskt sätt och sammanställningar av kunskapsresultaten göras såväl på de enskilda ungdomshemmen som på huvudmannanivå. De stora skillnader som kunnat konstateras mellan de olika hemmen är enligt inspektörernas bedömning inte acceptabla och Statens institutionsstyrelse har ett ansvar för att se till att eleverna på de olika hemmen får likvärdiga förutsättningar att nå de nationella målen för utbildningen (se vidare under avsnittet Styrning och kvalitetsarbete). Individanpassning och särskilt stöd I stort sett samtliga elever som finns på de särskilda ungdomshemmen har behov av särskilt stöd i någon form för att nå målen. Hemmen ger också eleverna mycket stöd och en hög grad av individualisering tack vare den höga personaltätheten. Däremot finns stora brister i hemmens dokumentation avseende elevernas skolgång. I 7 kap. 2 respektive 5 kap. 1 grundskoleförordningen finns bestämmelser om individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Inspektionen av ungdomshemmen visar att det på flertalet av hemmen finns brister när det gäller dessa dokument. På något av hemmen saknas de helt medan andra hem visserligen utarbetat sådana dokument men dessa uppfyller vid flera av hemmen inte de krav som ställs på sådana. Härigenom försvåras en systematisk uppföljning av de åtgärder som vidtas för den enskilda eleven och även elevens förutsättningar att ta ett eget ansvar för sin kunskapsinhämtning och utveckling i övrigt. 4

5 Inspektionen har också visat på brister i det formella beslutsfattandet avseende stödet till eleverna. Alla hemmen fattar t.ex. inte beslut om anpassad studiegång i enlighet med 5 kap. 10 grundskoleförordningen. Bedömning och betygssättning Antalet elever som erhåller slutbetyg från grundskolan varierar både mellan de olika ungdomshemmen och över tid. Flertalet hem har få lärare vilket innebär att de interna diskussionerna om bedömning och betygssättning sker i en begränsad krets. Det förekommer vid några hem direkta felaktigheter vid de lokala konkretiseringarna av de nationella målen och betygskriterierna. Inspektörerna ser ett behov av en generell höjning av kompetensen hos lärare, pedagogiska ledare och institutionschefer när det gäller bedömning och betygssättning. Detta är också något som Statens institutionsstyrelse uppmärksammat vilket bl.a. resulterat i en för alla lärare gemensam studiedag med ett sådant innehåll. Inspektörerna utgår från att det vid behov kommer att genomföras ytterligare insatser på huvudmannanivå för att garantera en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning på samtliga hem. Normer och värden De särskilda ungdomshemmen har jämfört med vanliga grundskolor en speciell situation när det gäller arbetet med normer och värden. Inspektörerna kan konstatera att det förebyggande och främjande värdegrundsarbetet har en central plats såväl inom skoldelen som i övrig verksamhet på hemmen. Resultatet av detta arbete bedömer inspektörerna som mycket gott. Skolan har i stor utsträckning blivit en fredad plats där kränkningar och negativa beteenden är sällsynt förekommande. Inspektörerna bedömer sammanfattningsvis att skolorna i detta avseende bedriver ett arbete och når ett resultat som stämmer väl överens med skollagen, läroplanerna och lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och ungdomar. Enligt 6 i den senare lagen ska huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer se till att varje enskild verksamhet har en likabehandlingsplan. Denna bestämmelse gäller från den 1 april Sedan den 15 oktober finns en särskild förordning som reglerar elevers deltagande i framtagandet av en sådan plan. Enligt arbets- och delegationsordning som gäller från den 1 juli 2007 ligger ansvaret för att ta fram en likabehandlingsplan på institutionschefen. Motsvarande delegation fanns inte fram till den 1 juli Flertalet av de inspekterade ungdomshemmen saknar helt en likabehandlingsplan och endast ett av hemmen har enligt inspektörernas bedömning en plan som uppfyller lagens krav. Detta är brister som måste åtgärdas. Enligt Statens institutionsstyrelse har ett arbete nu påbörjats för att få till stånd likabehandlingsplaner för samtliga hem. Ett område där inspektörerna uppmärksammat ett behov av utveckling vid flera av ungdomshemmen är deras arbete med att stärka elevernas medvetenhet om vikten av inflytande i skolan och att ge eleverna utrymme för ett större inflytande över undervisningen och det egna lärandet. SKOLVERKET 5

6 SKOLVERKET Bedömning av styrning och kvalitetsarbete Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och kvalitetsarbetet vid Statens institutionsstyrelse och de särskilda ungdomshemmen. Inspektionen tar här även upp tillgången till likvärdig utbildning samt materiella och personella resurser. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar som gäller för de särskilda ungdomshemmen. Styrning och ledning Styrningen av skolverksamheten vid de särskilda ungdomshemmen sker från huvudmannens sida på en rad olika sätt. I flera avseende pågår också ett förändringsarbete inom Statens institutionsstyrelse som på olika sätt kommer att förändra villkoren för denna styrning. Inspektionsbesöken genomfördes vid en tidpunkt då organisationen på central nivå såg annorlunda ut jämfört med vad som gäller från den 1 juli Det innebär att inspektörernas bedömningar i stor utsträckning kommer att avse områden som inte primärt är relaterade till den organisatoriska lösning som Statens institutionsstyrelse nu beslutat om. Huvudmannen styr innehållet i de särskilda ungdomshemmens skolverksamhet dels utifrån skriftliga dokument som verksamhetsplanen, arbetsordningen, skolplanen samt råd och riktlinjer, dels muntligt t.ex. genom en dialog med varje institutionschef före och efter varje verksamhetsår och olika konferenser med institutionschefer, pedagogiska ledare och lärare. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas en konferens för institutionschefer och pedagogiska ledare som bl.a. behandlade skoljuridiska frågor. Den nya organisationen innebär bl.a. ett införande av fyra regioner med en regionchef som kommer att vara chef för institutionscheferna till skillnad från den tidigare organisationen då institutionscheferna var direkt underställda generaldirektören. Regioncheferna kommer att ingå i den centrala ledningsgruppen medan institutionscheferna ingår i den regionala ledningsgruppen som leds av respektive regionchef. Av verksamhetsplanen framgår att huvudkontoret i huvudsak kommer att ansvara för normering och andra myndighetsövergripande frågor medan regionkontoren bl.a. kommer att svara för planering, utveckling och uppföljning av verksamheten. En arbets- och delegationsordning för den nya organisationen har fastställts och gäller fr.o.m. den 1 juli Både den tidigare arbetsordningen och den nya slår fast att institutionschefen är rektor för skolverksamheten. Förordningen om undervisning av barn och ungdomar som vistas vid särskilda ungdomshem ställer inga krav på att det ska finnas en rektor för verksamheten. Däremot anges i 7 att en av lärarna vid skolan ska utses att ansvara för den pedagogiska ledningen av undervisningen. Ansvarsfördelningen mellan institutionschefen och den pedagogiska ledaren har däremot varit upp till respektive institutionschef att fastställa. Enligt uppgift från skolansvariga tjänstemän är det endast ca en fjärdedel av institutionscheferna som upprättat en beskrivning av den pedagogiska ledarens uppgifter. Huvudmannen har mycket tydligt slagit fast att skolverksamheten utgör en viktig del av ungdomshemmens verksamhet och de övergripande mål som satts upp är helt i enlighet med de bestämmelser som gäller för verksamheten. Likaså har huvudmannen vidtagit en rad åtgärder i form av skriftliga riktlinjer och kompetensutvecklingsinsatser för att stödja en utveckling i enlighet med dessa 6

7 mål och ambitioner. Vidare finns ett pedagogiskt råd med företrädare för de pedagogiska ledarna och huvudkontoret. Rådet behandlar och samordnar övergripande frågor som rör skolutveckling. Vid inspektionen av de utvalda sex ungdomshemmen kan dock inspektörerna konstatera att verksamheten i praktiken inte alltid lever upp till gällande bestämmelser eller vad Statens institutionsstyrelse slagit fast. Variationen mellan de olika ungdomshemmen är enligt inspektörernas bedömning inte acceptabel och verkar i stor utsträckning vara beroende av respektive institutionschefs inställning till relationen mellan behandling och skola. Detta har också kunnat konstateras på ett av hemmen i samband med byten av institutionschef. Den organisation som nu ska träda i kraft kan enligt inspektörernas bedömning ge bättre förutsättningar för en likvärdighet i utformningen av skolverksamheten vid de olika hemmen. Inspektörerna vill dock uppmärksamma Statens institutionsstyrelse på vikten av en för samtliga ungdomshem mer enhetlig uttolkning av bestämmelserna om pedagogiska ledare. Som framgår av inspektionsrapporterna finns det t.ex. hem som genom att utse en pedagogisk ledare för varje avdelning försvårat den samlade styrningen och ledningen av skolverksamheten vid hemmet. Vid inspektionen av ungdomshemmen har inspektörerna också uppmärksammat att det finns olika uppfattningar om vilka riktlinjer från centralt håll som är bindande för respektive ungdomshem och vad som utgör råd och stöd. Inspektörerna utgår från att detta är något som kommer att uppmärksammas vid den översyn av olika dokument som huvudmannen angett kommer att genomföras i samband med införandet av den nya organisationen. Trots att huvudmannen på olika sätt arbetat för att öka insikten hos institutionschefer, pedagogiska ledare och lärare om innehållet i styrdokumenten för skolan uttrycks ett sådant behov från flera av ungdomshemmen. Mot bakgrund av de brister som kunnat konstateras vid flera av hemmen instämmer inspektörerna i denna bedömning. Inspektörerna konstaterar också att Statens institutionsstyrelse förstärkt den skoljuridiska kompetensen vid huvudkontoret vilket kan bidra positivt i detta avseende. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att de mål och ambitioner som huvudmannen utryckt för skolverksamheten vid ungdomshemmen väl står i överensstämmelse med de statliga kraven men att den hittillsvarande styrningen och ledningen inte förmått omsätta detta i den faktiska verksamheten vilket är något som måste åtgärdas. Kvalitetsarbetet Enligt verksamhetsplanen för 2007 kommer Statens institutionsstyrelse under året att införa ett databaserat dokumentationssystem för skolverksamheten i syfte att utveckla uppföljningen och förbättra informationsutbytet med t.ex. andra skolor. Man kommer också att bilda regionala kvalitetsnätverk för de pedagogiska ledarna för att skapa bättre former för resultatuppföljning och redovisning av verksamheten. Det har funnits krav på att ungdomshemmen ska upprätta kvalitetsredovisningar men huvudmannen har konstaterat att detta inte har fungerat och har därför haft en fortbildning med Myndigheten för skolutveckling. Det är härvid tänkt att verksamhetsberättelserna ska fungera som en slags kvalitetsredovisningar. Det kvalitetssystem som nu byggs upp inom myndigheten med stöd av Karlstads universitet ska inkludera skolverksamheten. SKOLVERKET 7

8 SKOLVERKET Vidare har myndigheten en egen tillsynsverksamhet som i den nya organisationen ska fullgöras av en centralt placerad tillsynsenhet. Denna tillsyn ska enligt verksamhetsplanen även omfatta skolverksamheten. Statens institutionsstyrelse har således i samband med organisationsförändringen vidtagit en rad åtgärder för att få ett mer utvecklat och effektivare kvalitetsarbete såväl centralt som i regionerna och på de särskilda ungdomshemmen. Enligt inspektörernas bedömning har hittillsvarande rutiner för kvalitetsarbete inte fungerat tillfredsställande vare sig på huvudmannanivå eller på de enskilda ungdomshemmen. Därför är det positivt att huvudmannen nu försöker utveckla formerna för kvalitetsarbetet och dokumentationen på institutionerna. Som framgått under avsnittet Kunskaper saknas i stor utsträckning en samlad bild av resultaten av skolverksamheten på respektive ungdomshem och det saknas således ett väsentligt underlag för att lokalt kunna bedöma måluppfyllelsen och analysera vilka åtgärder som behöver vidtas för en ökad måluppfyllelse. Inspektörerna har tagit del av de interna tillsynsrapporterna för de sex inspekterade ungdomshemmen. Dessa har upprättats under 2005 och Därvid kan konstateras att skolverksamheten behandlas mycket knapphändigt. I rapporterna uppmärksammas dock vissa av de brister som också Skolverkets inspektion pekar på, t.ex. hemmens kvalitetsarbete. Andra, väsentliga områden som exempelvis omfattningen av och innehållet i skolverksamheten har dock inte uppmärksammats. Inspektörerna kan konstatera att de påtalade bristerna i allt väsentligt kvarstår vid Skolverkets inspektion som i flera fall sker mer än två år efter de upprättade tillsynsrapporterna. I en av tillsynsrapporterna påpekas att hemmet inte åtgärdat brister som framkommit vid tidigare tillsyner som genomförts under 2003 och Sammanfattningsvis kan inspektörerna konstatera att det på såväl lokal som central nivå funnits brister i kvalitetsarbetet något som måste åtgärdas. Flera av de åtgärder som huvudmannen nu vidtar kan innebära att dessa brister avhjälps. Inspektörerna vill dock särskilt peka på behovet av att myndigheten hittar former för att på såväl lokal som central nivå åtgärda de brister som framkommer i den interna uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Det är inte tillfredsställande att, som framkommit i inspektionen, uppmärksammade brister i verksamheterna inte åtgärdas. Vidare är det angeläget att såväl på de enskilda ungdomshemmen som centralt tydliggöra kvalitetsarbetet i en kvalitetsredovisning eller motsvarande. Resurser Enligt 8 förordningen om undervisning av barn och ungdomar som vistas vid särskilda ungdomshem ställs samma krav i fråga om utbildning som enligt statliga föreskrifter gäller för motsvarande lärare inom det offentliga skolväsendet. Merparten av eleverna vid de särskilda ungdomshemmen har behov av särskilt stöd. Det innebär att det förutom lärare med ämneskompetens för de aktuella åldersgrupperna finns behov av specialpedagogisk kompetens. Eftersom det vid vissa hem också finns elever med mycket bristfällig skolbakgrund kan det också finnas behov av lärare med kompetens i grundläggande läs- och skrivinlärning och matematikinlärning. Tillgången till lärare med adekvat utbildning varierar väsentligt vid de inspekterade ungdomshemmen, vid ett av hemmen saknas t.o.m. helt personal med 8

9 lärarutbildning. Tillgången till personal med aktuell specialpedagogisk kompetens är begräsad på flertalet av hemmen, vilket ett par av dem beaktat vid prioritering av kompetensutvecklingsinsatser. Av verksamhetsplanen framgår att det i den västra regionen finns ett samverkansprojekt mellan Statens institutionsstyrelse och Specialpedagogiska institutet i syfte att öka den specialpedagogiska kompetensen hos pedagogiska ledare och lärare. Enligt inspektörernas bedömning finns det ett behov av ytterligare kompetensutvecklingsinsatser i denna riktning. Institutionscheferna fattar normalt de beslut som åvilar en rektor. Det är dock en mycket liten andel av institutionscheferna som har skolbakgrund vilket ställer krav på kompetensutvecklingsinsatser om t.ex. de statliga styrdokumenten för skolan något som också huvudmannen uppmärksammat. Sammanfattningsvis kan inspektörerna konstatera att det finns ett behov av att även centralt uppmärksamma tillgången på lärare vid de olika ungdomshemmen med utbildning för den undervisning de ska bedriva, inte minst specialpedagogisk kompetens, samt hur den befintliga kompetensen utnyttjas. Huvudmannen har också ett ansvar för att vid behov ta initiativ till olika åtgärder för att tillförsäkra att den samlade kompetensen vid hemmen är tillfredsställande. SKOLVERKET Datum Ort Stockholm Claes-Göran Aggebo Mona Bergman Gun Bystedt-Nordqvist Per Lennermark Mats Löwing 9