Utbildningsinspektion av skolverksamheten vid Björkbackens skol- och behandlingshem, särskilt ungdomshem

Transkript

1 Utbildningsinspektion av Statens institutionsstyrelse Björkbackens skol- och behandlingshem Dnr :458 Utbildningsinspektion av skolverksamheten vid Björkbackens skol- och behandlingshem, särskilt ungdomshem Innehåll Inledning...1 Underlag...2 Beskrivning av skolverksamheten vid Björkbackens skol- och behandlingshem 2 Kunskaper...2 Normer och värden...5 Ledning, kvalitetsarbete och förutsättningar...6 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Björkbackens skol- och behandlingshem (Björkbacken) den mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Strukturen för inspektionsarbetet har utgått från en indelning utifrån huvudområdena Kunskaper, Normer och värden samt Ledning, kvalitetsarbete och förutsättningar. Denna rapport är i allt väsentligt en beskrivning av hur skolverksamheten är organiserad och genomförs vid Björkbackens skol- och behandlingshem utifrån dessa huvudområden. Bedömningarna av kvaliteten och om skolverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen/läroplanerna och övriga författningar för undervisning av barn och ungdomar som vistas vid sådana hem (särskilda ungdomshem) som avses i 12 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Enligt förordning (1983:28) om undervisning av barn och ungdomar som vistas på särskilda ungdomshem ska för undervisning av skolpliktiga ungdomar 2 kap. och 4-7 kap. grundskoleförordningen tillämpas så långt det är möjligt. Ungdomar som inte längre är skolpliktiga ska ges möjlighet att få sådan kompletterande utbildning på grundskolenivå eller sådan utbildning motsvarande gymnasieskolan som de behöver. Statens institutionsstyrelse (SiS) har som huvudman för all verksamhet vid särskilda ungdomshem ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. 1

2 Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från SiS och Björkbacken, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om huvudmannen och skolan från exempelvis intervjuer med företrädare för huvudmannen. I Björkbackens skolhem intervjuades institutionschefen, tillika rektor, pedagogisk ledare, lärare och elever. Inspektörerna besökte också lektioner. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Institutionschefen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolverksamheten vid Björkbackens skol- och behandlingshem Skolan/verksamheten Antal barn/elever/studerande Grundskola 23 Björkbacken byggdes och startades år 1971 i kommunal regi, som ett pojkhem för 18 pojkar i åldern år blev institutionen ett s.k. 12-hem, fortfarande i kommunal regi övergick huvudmannaskapet till staten i form av SiS. Björkbacken har idag 23 platser fördelade på tre behandlingsavdelningar, en utslussningsavdelning och en träningslägenhet (avvecklas eventuellt under året). Björkbackens tre behandlingsavdelningar är: Östan med 6 platser (pojkar), varav 3 låsbara, Västan 6 låsbara platser (flickor) och Kompassen med 6 platser, alla låsbara, (flickor). De fyra avdelningarna leds av en avdelningsföreståndare. Skolan är organisatoriskt en fristående avdelning med egen chef i form av den pedagogiske ledaren. Det innebär att den pedagogiske ledaren har det fulla ansvaret för sin lärarpersonal. Elevernas behandlingstid, tillika skoltid, på Björkbacken varierar mellan cirka ett halvår och upp till två-tre år, men ligger normalt strax under ett år. Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplaner och kursplaner. Inspektionen granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening. Skolans kunskapsresultat Eleverna som går på skolan har mycket varierande, men ofta begränsade, kunskaper i relation till sin ålder/årskurs. Samtidigt finns det elever med en stor potential. Många elever når ej målen och får således inte några betyg. Andra kan få betyg i enstaka ämnen i årskurs 8 och på hösten i årskurs 9. Det förekommer 2

3 också då och då att elever får slutbetyg i ett eller flera ämnen. Trots att det på skolan görs vissa sammanställningar över elevers resultat saknas en samlad bild av kunskapsresultaten av skolverksamheten. Detta innebär att det saknas väsentligt underlag för inspektörerna för att kunna bedöma graden av måluppfyllelse och. i vilken utsträckning utbildningen givit förutsättningar för eleverna att nå de nationella målen. Utveckling och lärande i relation till ämnesövergripande kunskapsmål Undervisningen bedrivs relativt ämnesbundet och med ganska små och avgränsade arbetsuppgifter. En sådan undervisningsmodell riskerar att leda till en instrumentell och snuttifierad kunskap. Lärarna visar vid intervjuer att de är medvetna om denna risk samtidigt som de betonar vikten av struktur för dessa elever. Det är inte brist på omvärldsinformation som saknas utan den kunskapsbas mot vilken denna information ska bearbetas och omformas till ny och fördjupad kunskap. Samtidigt med den strukturerade undervisning som beskrivs förekom, enligt såväl lärare som elever, ofta diskussioner och resonemang mellan lärare och elev i detta syfte. Inspektörerna bedömer att utifrån de förutsättningar som finns också sker ett lärande med inriktning mot de övergripande kunskapsmålen Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen När eleven kommer till Björkbacken kan det antingen finnas en pedagogisk utredning som utgör grunden för var skolans insatser ska börja. Om så inte är fallet eller om denna, vilket inte är ovanligt, är ofullständig, måste skolan själv börja med att kartlägga elevens kunskaper och kunskapsbrister. Undervisningen i skolan tar sin utgångspunkt i en på skolan utarbetad modell som kallas mognadsanpassad undervisning. Själva undervisningen är alltid helt individuellt planerad och nästan alltid också individuellt genomförd. Lärarna hävdar att det är svårt att bedriva undervisning i grupp och även i par eftersom elevernas koncentration då ofta splittras. Både lärare och elever menar dock att undervisning i grupp och parvis förekommer, men i begränsad omfattning. Lärarna hävdar också att det är en ambition att kunna undervisa i grupp, men att de är litet försiktiga med detta eftersom det kan skapa en oordning som det tar lång tid att reparera. Vid intervjuer och samtal med elever framkom bland annat synpunkter på att kraven var för låga, att man får mer hjälp av lärarna än i den kommunala skolan, men att man lär sig mindre samt att det är för lätt att få (bra) betyg. Eleverna är i klassrummen placerade relativt avskilt från varandra och oftast inte fler än 2 4 elever i samma klassrum. Skolan har medvetet valt att koncentrera undervisningen till de tre behörighetsgivande ämnena matematik, svenska och engelska. Skälet till detta, anges det, är att ge eleverna en chans att komma in på gymnasieskolan och att de också anser att tala, läsa, skriva och räkna är grundläggande kunskaper som dessa elever måste ha för att klara sig i samhället när vårdtiden är över. Lärarna försöker dock att anknyta dessa moment till såväl de samhällsorienterande som de naturorienterande ämnena, men oftast inte i den omfattningen att det kan leda till att de når målen i dessa ämnen. När det gäller de praktiskt estetiska ämnena sker dock merparten av undervisningen i grupper. 3

4 Inspektörerna bedömer att undervisningen sker på ett genomtänkt och engagerat sätt och med ambition att variera arbetssätt till det valda innehållet. Inspektörerna bedömer dock också att Björkbacken bör arbeta för att förmå eleverna att vilja ha undervisning i fler ämnen. Skolan måste också ge eleverna möjlighet till undervisning i skolans samtliga ämnen. Individanpassning och stöd Alla elever på Björkbacken är i behov av särskilt stöd. Deras skolgång karaktäriseras bakåt i tiden ofta av tillkortakommanden och misslyckanden vilket ofta lett till ströfrånvaro och senare till skolk. Det förekommer dock också att elever har relativt goda kunskaper i flertalet ämnen. Skolan upprättar individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. De planer inspektörerna tittat på är relativt outvecklade, t.ex. vad gäller beskrivning av elevernas tidigare resultat. Se Skolverkets Allmänna råd och kommentarer 2005 Den individuella utvecklingsplanen. För samtliga elever upprättas också åtgärdsprogram, men även dessa kännetecknas av att de saknar nulägesbeskrivning och varken har kortsiktiga eller långsiktiga mål. De utgör snarare av en beskrivning av vad eleven har gjort och i bästa fall av vad eleven ska göra framgent. Vad läraren/skolan ska göra i form av anpassning av stoffurval, arbetssätt etc. saknas ofta helt, liksom när och hur utvärdering och uppföljning av åtgärdsprogrammet ska ske. Dessa iakttagelser av individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram innebär inte att lärarna inte har kunskap om vad som gjorts, görs och ska göras, men denna kunskap stannar ofta i lärarens eget huvud eller i lärarens egna anteckningar och möjligen i andra former av dokumentationer. Det är viktigt att dessa dokument upprättas i enlighet med författningarnas krav och används aktivt så att de också kan utgöra en viktig dokumentation till mottagande skola när eleven lämnar Björkbacken. Inspektörerna bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras och att åtgärdsprogrammen måste utvecklas. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Vid intervju med såväl skolledning som pedagogisk ledare och lärare diskuterades de svårigheter som en skola av Björkbackens karaktär har när det gäller lärarkompetens inom alla ämnen avseende bedömning och betyg. I botten på denna problematik ligger också svårigheten för skolan att utifrån det sätt på vilket kursplanerna är utformade veta vilket innehåll som ska väljas för att nå målen. Inte minst gäller det lärarnas kunskaper om kursplanerna för de tidiga skolåren, vilka ju är förkunskaper för de kunskaper som eleverna ska tillägna sig under de senare skolåren. Vid intervjuerna framkommer en oro hos lärarna för att de ska mista känslan för vad som är normalitet när det gäller undervisningens innehåll och krav. Den kompetensutveckling de får handlar ofta inte om normalitet utan om deras elevers speciella förutsättningar vad gäller skolan, men framför allt behandlingsmässigt. Detta är givetvis också är viktig kunskap, men underlättar inte lärarnas förmåga att göra korrekta bedömningar av elevers kunskapsutveckling. SiS ordnar några gånger om året regionala och centrala skolkonferenser där SiS alla lärare träffas för att utbyta erfarenheter, men även detta utbyte sker mellan lärare med en relativt likartad referensram. 4

5 På förfrågan från inspektörerna framkommer att lärarna inte deltar i några kompetensutvecklande aktiviteter inom stadsdelens eller kommunens regi, vilket kunde vara ett sätt att få möta lärare som undervisar i andra skolor för erfarenhetsutbyte. Utvecklingssamtal genomförs terminsvis, ibland med behandlingspersonal på avdelningen, men om möjligt också med de biologiska föräldrarna. Lärarna för dock ständiga diskussioner om prov, betyg och bedömning för att försöka säkerställa att betygssättningen blir rättvis. Rektorn/Institutionschefen hävdar vid intervjun att det tidigare varit alltför låga krav för att få betyget Godkänd, men att han var säker på att så inte nu längre var fallet. Betygssättningen följer de nationella bestämmelserna och betygskatalogerna förs på ett rättssäkert sätt. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra sin kompetens när det gäller såväl tolkning av läroplans- och kursmålen som bedömning och betygssättning. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende Normer och värden samt arbetsmiljö och delaktighet Elevernas intresse för inflytande och delaktighet i undervisningen och dess uppläggning upplevs inte alltid av lärarna som särskilt stor. Eleverna vill ofta att läraren talar om och bestämmer vad som ska göras. Eleverna själva säger att det är bättre att lägga den kraft och energi man har på själva arbetet så att man om möjligt kan få godkända betyg i de tre behörighetsgivande ämnena. De menar att det är lärarna som vet vad som krävs. Lärarna accepterar oftast denna elevsynpunkt men säger också att de kontinuerligt försöker få fram och tillvarata elevernas synpunkter och intressen. Skolan ger stort utrymme åt demokratifrågor, livsfrågor och etiska dilemman, men samtidigt som denna typ av frågor ofta diskuteras i behandlingen ser lärarna det som viktigt att i dess frågor samverka med den behandlande personalen. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etik tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Huvudmannan är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan vid varje institution som bedriver skolverksamhet. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska även följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Inspektörerna bedömer att skolan har en likabehandlingsplan som uppfyller lagens krav. 5

6 Rektor ansvarar för att det finns ordningsregler utarbetade för varje skola. Vid inspektionsbesöket var skolans ordningsregler kända bland eleverna, men de har inte varit involverade i framtagandet. Inspektörerna möter på skolan elever som visar ett öppet och trevligt förhållningssätt mot oss som gäster på skolan. De framför vid intervjuer och spontana träffar såväl positiva som negativa synpunkter på verksamheten. Synpunkterna förefaller välgenomtänkta och nyanserade. Inspektörerna bedömer att resultatet av och arbetet med normer och värden samt inflytande och delaktighet utifrån de speciella förutsättningar skolan har är goda. Ledning, kvalitetsarbete och förutsättningar Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom skolledningens och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans uppföljningssystem fungerar för att förbättra kvaliteten i utbildningen. Ledning och intern kommunikation Skolan leds formellt av rektorn som tillika är institutionschef. Rektorn har inte genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. I praktiken är det den pedagogiska ledaren som i huvudsak utför rektorsuppgifterna och är den som står för den pedagogiska utvecklingen på skolan. Den pedagogiske ledaren är också chef över skolavdelningen och har på så vis till skillnad från många andra SiS-skolor direkt tillgång till sina lärare. Inspektörerna bedömer att detta ger den pedagogiska ledaren stora möjligheter att leda den pedagogiska utvecklingen på skolan. Arbetsfördelningen mellan institutionschefen/rektor och den pedagogiska ledaren finns nedtecknad i en delegationsförteckning. Av denna framgår att ingen av den beslutsrätt som rektorn har är delegerad. Institutionschefen för endast i ringa omfattning någon dialog om skolans verksamhet med företrädare för huvudmannen, vilken är SiS. Institutionschefen/rektorn har ett dagligt samarbete med den pedagogiske ledaren och på sätt sägas ha en indirekt förtrogen het med skolverksamheten. Inspektörerna bedömer att ledning och kommunikation på Björkbacken fungerar, men att kommunikationen med huvudmannen bör utvecklas. Kvalitetsarbete Av intervjuer framgår att Björkbacken årligen genomför utvärderingsenkäter riktade till elever, lärare och behandlingspersonal samt till socialsekreterare i elevernas hemkommuner. Resultaten av enkäterna jämförs med tidigare års utvärderingar och ligger till grund för diskussioner inom skolan om arbetssätt och arbetsmetoder. Inspektörerna har tagit del av sammanställning av utvärdering av läsåret 2005/06 där jämförelse ur vissa aspekter görs mellan åren 2005 och En skolas kvalitetsarbete syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot nationella mål, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. För att förbättringar ska bli varaktiga och för att kvaliteten ska höjas är det angeläget att utvecklingen följs över tid. En skriftlig kvalitetsredovisning är ett 6

7 verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet. Trots uttalade ambitioner såväl från huvudmannen som från ledningen vid skolan bedömer inspektörerna att det saknas ett kvalitetsarbete med metod och syfte enligt föregående stycke vid skolan. Sammanställningar över resultat som går att jämföra med av skolan uppställda mål saknas. Inte heller finns dokumenterat åtgärder för förbättring. Någon samlad dokumentation som kan liknas vid en kvalitetsredovisning har heller inte upprättats. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsarbete bör förbättras. Det är angeläget att skolan utvecklar metoder för ett sytematiskt kvalitetsarbete där mål och resultat utgör grunden för skolans utvecklings- och förbättringsarbete. Det är vidare angeläget att kvalitetsarbetet tydliggörs i en kvalitetsredovisning eller motsvarande. Tillgång till utbildning och information om utbildning På Björkbacken har eleverna inte möjlighet att studera alla de ämnen som de har rätt till enligt författningarna. De kan exempelvis inte läsa ämna teknik, hem- och konsumentkunskap, språkval (moderna språk), fysik, kemi, eller biologi på ett sådant sätt att de kan få betyg i dessa ämnen. Inspektörerna är medvetna om att flera av eleverna har en problematisk skolgång bakom sig och att de kan ha bristande förkunskaper. Likväl har eleverna rätt till utbildning i alla ämnen och skolan har skyldighet att i alla ämnen möta eleven på den nivå eleven befinner sig. Av intervjuer framkom också att det finns elever som saknade vissa ämnen som skulle vilja ha haft undervisning i. Vidare gavs inte undervisning i svenska som andraspråk trots att det var uppenbart att det på skolan fanns elever som bedömdes vara i behov av det. Eleverna får information om vilka möjligheter som finns till utbildning efter avslutad grundskola eller när vistelsen på Björkbacken är slut. Eleverna har inte möjlighet till undervisning i modersmålet. Inspektörerna bedömer att eleverna ska få, eller få möjlighet till, undervisning i alla timplanens ämnen. Inspektörerna bedömer också att de elever som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk bör få detta. Vidare bedömer inspektörerna att för de elever som är berättigade till och önskar undervisning i modersmålet bör skolan alltid undersöka möjligheterna att ordna detta. Personal Merparten av lärarna har lärarutbildning för undervisning i de senare åren på grundskolan. Lärarnas sammantagna utbildning och kompetens täcker det absoluta flertalet av grundskolan ämnen. Dock finns brister i utbildningen avseende kompetens inom den grundläggande läs- och skrivinlärningen och den grundläggande matematikinlärningen, vilket är viktiga med tanke på många av elevernas stora kunskapsluckor inom dessa grundläggande områden. Vidare har ingen lärare aktuell specialpedagogisk utbildning. Skolan har tillgång till kurators-, psykolog- och assistentresurser via behandlingsavdelningarna. Den pedagogiska ledaren saknar lärarutbildning, men har en pedagogisk ledarutbildning på 40 poäng. 7

8 Av olika intervjuer framgår att möjligheterna till kompetensutveckling och fortbildning är god. Delar av denna organiseras av SiS centralt och regionalt, men även lokalt av skolan. Inriktningen på kompetensutvecklingen är i hög grad fokuserad på elever med den typen av svårigheter som eleverna har, dvs. nedsatt impulskontroll, ångest- och frustrationstolerans, liksom bristande förmåga till empati och djup känslomässig kontakt. Kompetensutveckling inom ämnesdidaktiska områden förekom så vitt inspektörerna kunde förstå däremot egentligen inte alls. Med tanke på behovet av att finna vad som är normala krav för att få godkända betyg och också för att kunna variera sin undervisning och utveckla sin pedagogiska repertoar är det viktigt att områdena för kompetensutvecklingen utvidgas till att även omfatta metodiska och ämnesdidaktiska delar. Inspektörerna bedömer att kompetensen för den grundläggande läs- och skrivinlärningen och den grundläggande matematikinlärningen bör förbättras. Inspektörerna bedömer att den specialpedagogiska kompetensen bör förbättras. Inspektörerna bedömer att områdena för kompetensutvecklingen bör utvidgas till att även omfatta metodiska och ämnesdidaktiska delar. Materiella resurser Skolan har tillgång till läromedel, fördjupningslitteratur, datorer och övrigt material som inspektörerna bedömer ger förutsättningar för att nå målen för utbildningen. Datum Ort Göteborg Mats Löwing Per Lennermark 8