Växjö Stift Mikael Glimsjö Box Växjö

Transkript

1 1 (7) Växjö Stift Mikael Glimsjö Box Växjö Angående ansökan om tillstånd till att ersätta befintlig grundkonstruktion med ett betongbjälklag i Arrendatorsbostaden vid byggnadsminnet Östrabo biskopsgård inom fastigheten Östrabo 1, Växjö stad och kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen avslår ansökan att ersätta befintlig grundkonstruktion med ett betongbjälklag i Arrendatorsbostaden vid byggnadsminnet Östrabo biskopsgård inom rubricerad fastighet. Beskrivning av ärendet Er ansökan angående renovering av Arrendatorsbostaden inom byggnadsminnet Östrabo biskopsgård inkom till Länsstyrelsen den 17 december Av ansökan framgår bl a att ni önskar åtgärda besvärande klimatförhållanden i byggnaden, som orsakas av bristande ytterväggs- och golvisolering. Till skrivelsen bifogades en termografirapport, utförd av ÅF-infrastructure AB, daterad , en luftprovtagningsrapport från Ambitus Teknik, daterad 24 augusti 2008 samt ritningsunderlag framtaget av Borgström arkitektur, daterad 15 november Handlingar som redovisar tillvägagångssätt saknades. I en skrivelse daterad 21 mars 2013 hänvisar ni till att stiftsstyrelsen i Växjö stift avser att påbörja arbetena i månadsskiftet april/maj Ansökan kompletterades den 22 mars 2013 med ett förfrågningsunderlag för en totalentreprenad, daterat 1 mars 2013, samt en antikvarisk konsekvensbeskrivning, daterad 19 mars Av förfrågningsunderlaget framgår er avsikt att interiört tilläggsisolera Arrendatorsbostaden samt att byta ut nuvarande Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post Webbplats VÄXJÖ Kungsgatan kronoberg@lansstyrelsen.se Kontakt i detta ärende Veronica Trygg

2 2 (7) golvbjälklagskonstruktion mot en gjuten platta på mark. Betongkonstruktionen, med inkluderad golvvärme, ska enligt förslaget täckas med ett trälaminatgolv. I den antikvariska konsekvensbeskrivningen beskrivs åtgärden att ersätta befintligt bjälklag med en gjuten platta på mark ge små negativa konsekvenser för byggnadens kulturhistoriska värden. Den 18 april 2013 hölls ett samrådsmöte med företrädare från er angående insänd ansökan. Vid mötet informerade ni Länsstyrelsen om att totalentreprenaden redan upphandlats och att ni avsåg avvakta Länsstyrelsens beslut. Den 2 maj 2013 sände Länsstyrelsen er en begäran om komplettering med en analys av tillståndet på det befintliga bjälklaget samt redovisning av alternativa lösningar med utgångspunkt i byggnadsminnets skyddsbestämmelser och ett bevarande av befintlig grundkonstruktion med träbjälklag. Den 20 maj 2013 skickade ni en redovisning av observationer som gjorts i samband med provtagningar vid Arrendatorsbostadens bjälklag. I redovisning framkom att bjälklagskonstruktionen i den östra delen av byggnaden troligen är yngre än vad som tidigare uppskattats, möjligen från talet. Vid undersökningen framkom även att träet behandlats med brun- och grönaktiga vätskor samt att den västra delen av byggnadens träbjälklag troligen är äldre än övriga delar. Det äldre träet föreföll dock obehandlat men bedömdes vara i så pass dåligt skick att bjälklagets hållfasthet riskeras. Av arbetsmiljösynpunkt framhöll ni ert önskemål om att få tillstånd till att riva ut befintligt träbjälklag och sanera grunden innan de interiöra ombyggnationerna påbörjades. En begäran om delbeslut i ärendet inkom till Länsstyrelsen den 15 maj 2013, som avsåg rivning av golv, interiöra ombyggnadsarbeten m.m., vilket Länsstyrelsen beviljade i beslut den 3 juni Den 25 juni 2013 inkom den av Länsstyrelsen begärda kompletteringen med konsekvensanalys för val av bjälklaget. Konsekvensanalysen behandlar två olika alternativa lösningar på träbjälklagskonstruktioner, alternativ A träbjälklag med krypgrund och alternativ B, inomhusventilerad krypgrund, som prövas mot ett gjutet betongbjälklag, s.k. platta på mark. I analysen betonades att båda varianterna medför ökade driftkostnader för er.

3 3 (7) Ett samrådsmöte hölls den 19 september Vid samrådsmötet diskuterades konsekvensanalysen för val av bjälklag. Rapporten redovisar bland annat det aktuella skicket på befintligt golvbjälklag, där den västra delen utgörs av ett 1800-tals och delvis tidigt 1900-tals bjälklag medan den östra delen är av senare karaktär från cirka 1975 och framåt. Materialprovtagningen konstaterar en förekomst av storsvamp (brun rötsvamp) i delar av konstruktionen samt impregneringsmedel i bjälklaget. I inomhusluften visar luftprovtagningar på Streptomyces. Ni menade att alternativ B, inomhusventilerad krypgrund, kommer att kräva en omfattande ombyggnad då grundmuren tätas och grunden grävs ur och fylls upp med mackadam. Ni hänvisade även till att träbjälklaget kommer att utföras i en modifierad form. Ni refererade vid samrådsmötet till Rättarens stuga, som tidigare haft en liknande lösning men som, enligt konsekvensanalysen, var felaktigt utförd. Här ersattes sedermera den inomhusventilerade krypgrunden med en betongplatta på mark. Länsstyrelsen betonade att denna åtgärd gjordes utan tillstånd enligt Kulturminneslagen. Ni menade att kondens och golvdrag i och med alternativ B kommer att leda till ett behov av exteriör tilläggsisolering, då en interiör isolering ej betraktas som fullgod för att möta dagens bekvämlighetskrav för er personal. Ni ombads den 24 september 2013 att komplettera er ansökan med en utredning kring omfattningen av den tekniska påverkan som ni framfört att alternativ A och B kommer medföra på byggnadens stomme och exteriör och en tydligare redovisning av hur de tre olika grundkonstruktionsförslagen påverkar byggnadens kulturhistoriska värde. Begärd komplettering inkom den 12 november 2013 och bestod av två olika redovisningar. Bl a framgår att en exteriör tilläggsisolering för alternativ A, traditionellt träbjälklag och alternativ B, varmgrund, inte är nödvändigt för att kunna uppfylla de effektbehov som eftersträvas. Endast i ett rum (rum 111) är effekten otillräcklig, varpå utredningen föreslår en ökad interiör isolering och/eller installation av en separat radiator. Beträffande konsekvenserna på byggnadsminnets kulturhistoriska värden redovisar ni att alternativ A och alternativ B inte bedöms ge några kulturhistoriska konsekvenser för byggnadens kulturvärden då dess exteriörer ej behöver tilläggsisoleras. Vidare framhålls att introducera en konstruktionslösning enligt platta på mark-principen introducerar en grundkonstruktion som är främmande för byggnaden. Att ersätta befintlig krypgrund med en modern krypgrundslösning, likt alternativ B, skulle dock enligt den fördjupade

4 4 (7) redovisningen i praktiken innebära en åtgärd som även den är främmande för byggnaden och i avsaknad av något egentligt kulturhistoriskt värde. I valet av dessa lösningar anser ni därför att den bästa tekniska metoden bör tillämpas. Ni hänvisar även till att konstruktionslösningen ej bedöms att visuellt komma att påverka byggnadens interiör eller exteriör och, förutsatt att konstruktionen utförs korrekt, ej heller att negativt komma att påverka resterande delar av byggnadens stomme. I redovisningen framhåller ni att den antikvariska ambitionen i första hand bör läggas på att bibehålla byggnaden som en tryggad arbetsplats i Växjö stifts regi samt att återskapa ursprungliga ytskikt, såsom ett massivt trägolv m.m., som är viktiga värdebärare för upplevelsen av byggnadens interiörer. Historik Östrabo uppfördes som biskopsgård åren på en höjd öster om staden Växjö. Från staden leder en lång allé som anlades när biskopsgården byggdes. Östrabo är särskilt känd genom Esaias Tegnér, biskop i Växjö stift från 1824, som bodde här fram till sin död Huvudbyggnaden utgör en timmerbyggnad i två våningar med gulmålad stående träpanel. Den flankeras av fyra tillhörande envåningsflyglar, en äldre knuttimrad förrådsbyggnad samt dass och trädgård. Flyglarnas ursprung är inte helt klarlagt; enligt vissa källor flyttades de hit då biskopsgården uppfördes, enligt andra byggdes de samtidigt. På södra sidan om gårdsplanen står Arrendatorns stuga, som länge haft funktionen som extra bostadshus. I Arrendatorsbostaden bodde också Esaias Tegnér med sin familj, medan huvudbyggnaden renoverades. Sedermera fungerade den som hem för biskopens domesticus, som dels predikade i Hemmesjö och dels skötte jordbruket på Östrabo. Direkt väster om Arrendatorsbostaden står Rättarens stuga. Samtliga flygelbyggnader renoverades under och 1970-talen invändigt, och inrymmer idag kontor. Deras exteriörer är dock relativt oförändrade med rödfärgad stående panelen och vita fönsterfoder och bågar. Östrabo har en obruten tradition som biskopsbostad och har över tid anpassats för att möta de krav som ställs på en offentlig byggnad. Byggnaden har idag tre funktioner: Biskopsbostad, representationsbyggnad för Växjö stift och Stiftskansli. Östrabo blev 1935 statligt byggnadsminne och övergick efter beslut från Länsstyrelsen den 28 november 2000 till byggnadsminne enligt 3 kap 1 lagen (1988:950) om kulturminnen. Av skyddsbestämmelserna framgår att ingrepp inte får göras i ursprunglig stomme eller bevarad äldre fast inredning samt att vård och underhållsarbeten skall utföras

5 5 (7) med traditionella byggnadsmaterial och metoder, på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Skäl till länsstyrelsens beslut Ni har uppmärksammat besvärande klimatförhållanden i Arrendatorsbostaden inom byggnadsminnet Östrabo biskopsgård, som troligen orsakas av bristande isolering i golvbjälklag och ytterväggar. Som motivering till att byta ut befintlig golvbjälklagskonstruktion hänvisar ni till att lokalerna används som kontorslokaler och således bör tillgodose de arbetsmiljökrav som ställs samt att ni i byggnaden förvarar tunga skåp som kräver en hållfast lösning. Ni hänvisar även till att en modern lösning av karaktären platta på mark, kan betraktas som en långsiktig, ekonomiskt fördelaktig investering. Golven är idag täckta med flera olika lager av ytskikt, bland annat korkoplastmattor med underliggande lager av flytspackel, linoleummattor, masonitskiva samt ett enkelt, spontat brädgolv. Provtagningar har påvisat omfattande fukt- och mögelproblematik i golvkonstruktionen. Ytterligare bidragande faktor till det hälsovådliga inomhusklimatet anges vara kemiska emissioner som orsakats av felaktiga städprodukter. Mot bakgrund av ovanstående har Länsstyrelsen tillstyrk en sanering av golvkonstruktionen, som pågår. Av 3 kap 14 KML följer att om särskilda skäl föreligger, kan Länsstyrelsen lämna tillstånd till att ett byggnadsminne ändras i strid mot skyddsbestämmelserna. Länsstyrelsen bedömer att en modern konstruktionslösning av typen platta på mark kan få negativa konsekvenser på byggnadens kulturhistoriska värden om konstruktionslösningen skulle visa sig vara otillräcklig beträffande framtida underhåll, livslängd och funktion. Ni har i olika utredningar redovisat att bekvämlighetskraven för er personal likväl kan uppnås med alternativa grundkonstruktioner med utgångspunkt i traditionella grundläggningstekniker som inte bedöms ge negativa konsekvenser på byggnadsminnets kulturhistoriska värden. Från kulturhistorisk synpunkt är det av betydelse att kulturhistoriska värden inte i onödan riskeras samt att ändringen utförs på ett sätt, som innebär minsta möjliga skada på byggnadsminnet, i enlighet med Prop 1987/88:104, s 93. Utgångspunkten bör vara att vård och underhållsarbeten ska utföras med traditionella byggnadsmaterial och metoder om särskilda skäl ej

6 6 (7) föreligger. Länsstyrelsen bedömer inte att de skäl ni anger i ansökan kan betraktas som tillräckliga. Länsstyrelsen avslår därmed er ansökan om att ersätta befintligt bjälklag med ett betongbjälklag i Arrendatorsbostaden. Lagstiftning Av 3 kap 2 Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. att När en byggnad förklaras för byggnadsminne, skall länsstyrelsen genom skyddsbestämmelser ange på vilket sätt byggnaden skall vårdas och underhållas samt i vilka avseenden den inte får ändras. Om det behövs får föreskrifterna också innehålla bestämmelser om att ett område kring byggnaden skall hållas i sådant skick att byggnadsminnets utseende och karaktär inte förvanskas. Vidare framgår av 3 kap 14 Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen lämna tillstånd till att ett byggnadsminne ändras i strid mot skyddsbestämmelserna. Länsstyrelsen får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder ändringen. Villkoren får avse hur ändringen skall utföras samt den dokumentation som behövs. Övriga upplysningar Detta är ett beslut som enbart omfattas av bestämmelserna i kulturminneslagens 3 kap. Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Kronobergs län, inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet, se bilaga formulär 1. Delgivningssätt Genom bilagt delgivningskvitto. Detta beslut har fattats av länsantikvarie Heidi Vassi med kulturmiljöhandläggare Veronica Trygg som föredragande.

7 7 (7) Heidi Vassi Veronica Trygg Bilagor: Besvärshänvisning Kopia till: Riksantikvarieämbetet, Kulturmiljöavdelningen, Box 5405, STOCKHOLM Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Kulturparken Småland, Box 102, VÄXJÖ Kulturmiljö/SUE