Vanligtvis behandlas redovisningsrätt i. Redovisningsrättsliga begrepp och redovisning som avtalsinnehåll. Fördjupning #3/2015 Balans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vanligtvis behandlas redovisningsrätt i. Redovisningsrättsliga begrepp och redovisning som avtalsinnehåll. Fördjupning #3/2015 Balans"

Transkript

1 Redovisningsrättsliga begrepp och redovisning som avtalsinnehåll De senaste årtiondena har rättsområdet redovisningsrätt utvecklats snabbt. Bara under de senaste åren har flera doktorsavhandlingar och läroböcker i redovisningsrätt skrivits. I denna artikel belyser Jesper Käck hur redovisningsrätten påverkar avtal. Artikeln bygger på en masteruppsats framlagd vid Linköpings universitet. Vanligtvis behandlas redovisningsrätt i samband med ett större, mer etablerat, rättsområde där redovisningen har spelat en viktig roll. Det tydligaste exemplet är redovisningens roll i skatterätten. Sambandet mellan redovisning och beskattning har behandlats utförligt i både litteraturen och i rättspraxis. Huvuddelen av de forskare som på senare år behandlat redovisningsrätt verkar även ha en nära koppling till skatterätten. Ett område som inte har behandlats i någon större omfattning är på vilket sätt redovisningen påverkar avtal. Det är inte ovanligt att avtalsparter väljer att låta utvecklingen i ett företags redovisning påverka rättsföljder i avtalet. Artikeln utforskar exempel på problem som kan uppstå med avseende på avtal som kopplar rättsföljder till redovisningen, med utgångspunkt i tre vanliga kontrakt som använder redovisning som avtalsinnehåll. Vad händer till exempel om en part i ett avtal förpliktat sig att redovisa enligt vissa principer, men måste redovisa enligt andra redovisningsprinciper för att uppfylla god redovisningssed? Det väsentligaste problemet enligt min mening är att normerna inom redovisningsrätten har utökats, vilket innebär att redovisningen är mer dynamisk än vad den varit. Även begreppet god redovisningsseds vara eller inte vara som avtalsinnehåll diskuteras. Artikeln är en förkortad version av författarens masteruppsats Redovisning och redovisningsrättsliga begrepp som avtalsinnehåll framlagd vid de affärsjuridiska programmen vid Linköpings universitet. Handledare var bitr. professor Jan Kellgren. Rättskällor inom redovisningsrätten Det finns ett brett spektrum av normer inom det redovisningsrättsliga området. Det är således av vikt att avgöra vilka normer som ska tillämpas i det konkreta fallet. På EU-nivå finns tvingande bestämmelser i IAS-förordningen, där det anges att särskilda bokföringsskyldiga ska följa IASB:s regelverk. 1 Det är endast noterade bolags koncernredovisning som omfattas av förordningen. I förordningen anges att medlemsstaterna kan välja om de vill att enskilda bolags årsredovisningar ska följa redovisningsstandarder från IASB. Sverige har inte valt att utnyttja den möjligheten. En effekt i det konkreta fallet för större bolag kan vara att det är IASB:s normsystem som ska tillämpas, på grund av att rekommendationer utgivna av Rådet för finansiell rapportering hänvisar tillbaka till IFRS. I Sverige är de viktigaste lagarna på området årsredovisningslagen (1995:1554) och bokföringslagen (1999:1078). Lagarna är att betrakta som ramlagar. 2 Det innebär att lagarna inte är särskilt utförliga och kan därför inte i någon större utsträckning ge vägledning för hur en årsredovisning ska upprättas i det konkreta fallet. Förarbetena innehåller inte heller i någon större utsträckning uttalanden om enskilda bestämmelser, utan snarare resonemang kring större principfrågor. I förarbetena anges i stället på ett flertal ställen att till exempel gränsdragningsproblematik, begreppsdefinitioner och närmare anvisningar bör lämnas i rättspraxis och i den kompletterande normgivningen. Rättspraxis inom redovisningsrättens område är inte särskilt utvecklat. En anledning till det torde vara att det inte finns några sanktioner som är direkt kopplade till redovisningsrätten. Det finns däremot ett flertal andra rättsområden där felaktig redovisning kan leda till en sanktion. Några exempel är bokföringsbrott inom straffrätten, sanktioner till följd av åtaganden i börsregistreringskontrakt, 1

2 Balans Fördjupning #3/2015 FÖRFATTARE: JESPER KÄCK skattetillägg och eventuella skadeståndsansvar i aktiebolagslagen eller köplagen, som kan uppstå till följd av en felaktig årsredovisning. Rättspraxis som behandlar redovisningsrättsliga frågor kan således i viss omfattning sökas inom ramen för andra rättsområden, om än inte i särskild hög utsträckning. Det ovan nämnda innebär således att stora delar av redovisningsrätten inte finns reglerade i varken lag, förarbeten eller rättspraxis. Av central betydelse är i stället begreppet god redovisningssed. God redovisningssed brukar klassificeras som en rättslig standard, vilket bokföringspliktiga är förpliktigade att följa, se 4 kap. 2 bokföringslagen och 2 kap. 2 årsredovisningslagen. Det är således av vikt att fastställa var god redovisningssed går att utröna. I propositionen till 1976 års bokföringslag anfördes följande gällande frågan var god redovisningssed går att finna: Som utredningen påpekar torde god redovisningssed kunna beskrivas genom en hänvisning till att det bör röra sig om en faktisk förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga. 4 Vid den tidpunkten fästes således stor vikt vid branschpraxisen. Vidare anges i propositionen att allmänna råd från olika organ ska tas i beaktande, bland annat från en offentligrättslig nämnd, som skulle instiftas. Den i propositionen föreslagna expertnämnden är i dag den för redovisningsrättens utveckling viktiga Bokföringsnämnden. Utvecklingen efter uttalandet i propositionen till 1976 års bokföringslag har lett till att god redovisningssed snarare fastställs i kompletterande normgivning från olika typer av organisationer än av praxis i branschen. I 8 kap. 1 årsredovisningslagen anges att Bokföringsnämnden och i vissa fall Finansinspektionen ansvarar för utvecklingen av god redovisningssed. Det främsta skälet till att lagstiftaren valt att inte detaljreglera redovisningsregler är att sådana regler kan behöva ändras snabbt. På samma sätt som den omvärld redovisningen är tänkt att beskriva är i ständig förändring, måste även de normer som reglerar redovisningens utformning vara föränderliga. Bokföringsnämndens arbete har utmynnat i olika redovisningsstandarder, som är anpassade till olika bokföringsskyldiga. Dessa regelverk, de så kallande K-regelverken, är mer heltäckande regelverk som ger konkret vägledning för hur en bokföringsskyldig ska redovisa. Vilket regelverk en bokföringsskyldig ska tillämpa beror på hur stort företaget är. En bokföringsskyldig är emellertid inte alltid bunden att följa en redovisningsstandard. Det finns ett utrymme att välja regelverk. Till exempel får företag som enligt årsredovisningslagens mening är att anse som ett mindre företag tillämpa K2, men får även välja att redovisa enligt K3. De dynamiska inslagen inom redovisningsrätten Det tidigare sagda innebär att redovisningsrätten är dynamisk på flera sätt. För det första är redovisningsrätten dynamisk i tiden. Med det avses att redovisningsreglerna är i ständig förändring. Vad som var förenligt med god redovisningssed förr behöver inte vara förenligt med god redovisningssed nu. Redovisningsrätten är även dynamisk i den bemärkelsen att det inte finns ett tydligt regelverk för de bokföringsskyldiga att förhålla sig till. Den bokföringsskyldige kan i vissa situationer både ha implicita och explicita valmöjligheter. Med implicita valmöjligheter avses sådana valmöjligheter som förvisso inte uttryckligen anges i den kompletterande normgivningen, men som än dock finns för de bokföringsskyldiga. Det kan till exempel röra sig om olika beräkningar eller klassificeringar. Explicita valmöjligheter är sådana som framgår i direkt av den kompletterande normgivningen. Några konkreta exempel är de valmöjligheter som återfinns i RFR 2 gällande tillämpningen av IAS 11 och IAS 17 i juridiska personer. 5 För vissa bokföringsskyldiga finns till och med en möjlighet att välja vilken redovisningsstandard som de vill tillämpa, även om den möjligheten i viss mån är begränsad. Det går till exempel inte att utan skäl byta redovisningsstandarder efter behag. Att den bokföringsskyldige själv inom ramen för god redovisningssed kan välja metod för redovisningen innebär att ett karaktäristiskt drag hos god redovisningssed är att den i viss mån är subjektiv. En effekt av det subjektiva draget är att den bokföringsskyldige i viss utsträckning kan styra redovisningen själv. 6 Ytterligare en effekt av subjektiviteten är att det kan innebära svårigheter i att avgöra vad som är god redovisningssed, eftersom den bokföringsskyldige kan ha en valrätt att redovisa på olika sätt. Proaktiva åtgärder I det ovan framförda framgår att parterna måste beakta de dynamiska inslagen hos redovisningsnormerna. En annan fråga, som i högsta grad är relevant vid utformningen av ett avtal som kopplar rättsföljder till redovisningen, torde vara att parterna behöver ta hänsyn till andra beslut som fattas i företaget. Sådana beslut kan komma att få genomslag på verksamhetens ekonomiska ställning, vilket i förlängningen kan påverka rättsföljder i avtalet. En annan beskrivande term är att den bokföringsskyldige utför proaktiva åtgärder. En förutsättning för att kunna utföra sådana proaktiva förändringar är således att en av parterna i avtalet också har ett bestämmande inflyttande över bokföringen. Ett bra exempel för när proaktiva förändringar bör beaktas är vid en företagsöverlåtelse där parterna enats om en prismekanism i form av en tilläggsköpeskilling. Under förutsättning att tilläggsköpeskillingens storlek är baserad på det överlåtna företagets resultat under de närmaste åren, skulle köparen genom att företa olika åtgärder kunna minska storleken på tilläggsköpeskillingen. Om köparen till exempel investerar kraftigt under de åren då underlaget för tilläggsköpeskillingen ska bestämmas kan det påverka storleken på ersättningen till köparens fördel. 8 Kontrakt som kopplar rättsföljder till redovisningen Det torde finnas en mängd olika kontrakt där parterna vill koppla rättsföljder i ett avtal till redovisning. En gemensam nämnare kan sägas vara att syftet med hänvisningen till redovisningen är att parterna vill att rättsföljder ska påverkas av den ekonomiska ställningen i det aktuella bolaget. Det kan i många fall anses naturligt att använda den externa finansiella information som bolaget enligt lag ska upprätta. En fördel med att använda redovisningen i ett sådant avtal är att det finns andra incitament för att den bokföringsskyldige ska upprätta en korrekt redovisning. Om den bokföringsskyldige upprättar en felaktig redovisning kan till exempel straffrättsliga sanktioner aktualiseras. Nedan presenteras tre typer av avtal och klausuler där redovisningen spelar en central roll. Tilläggsköpeskilling När två parter är överens om ett köp av ett företag infinner sig frågan på vilket sätt beräkningen och betalningen av köpeskillingen ska ske. Från köparens synvinkel är partnernas reglering av erläggandet av köpeskillingen en viktig faktor vid finansieringen av ett företagsförvärv. En senareläggning av betalningen kan underlätta för köparen att erhålla den finansiering 2

3 som krävs för att genomföra förvärvet. 9 I doktrinen används begreppet prismekanismer för att definiera de olika varianter som två parter kan använda sig av när de ska bestämma hur köpeskillingen ska erläggas. Utöver köparens möjlighet till finansiering av förvärvet finns flera andra syften till varför parter bör använda sig utav prismekanismer vid ett företagsförvärv. Ett viktigt syfte är att fördela riskerna mellan parterna. Säljarens ersättning kommer till viss del att vara beroende av företagets och därmed köparens resultat. Ytterligare ett syfte med en prismekanism är att det kan verka som ett incitament för att säljaren stannar kvar i företaget en tid, för att se till att företaget utvecklas så positivt som möjligt. Det blir även ett incitament för säljaren att inte driva eller vara engagerad i någon konkurrerande verksamhet, eftersom det kan komma att påverka storleken på ersättningen av försäljningen. 10 En återkommande utmaning vid företagsöverlåtelser är prissättningen. Vilka parametrar som ska vara avgörande vid prissättningen torde vara en subjektiv bedömning. Några exempel kan vara köparens preferenser, affärsrelationen mellan köpare och säljare samt situationen i företaget. 11 I parternas förhandling om ett pris kan en prismekanism som reglerar priset utifrån företagets resultat underlätta möjligheten att komma överens. Ett exempel på en sådan prismekanism skulle kunna vara en tilläggsköpeskilling. Det finns olika sätt att utforma en tilläggsköpeskilling. Ett exempel är att den rörliga delen av köpeskillingen baseras på målbolagets EBITDA (resultat utan beaktande av räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar) enligt årsbokslutet. Den rörliga delen behöver inte baseras på den finansiella utvecklingen i målbolaget, den kan även baseras på till exempel framsteg i ett forskningsprojekt eller personalomsättning. 12 En risk som uppstår för säljaren i samband med att parterna infört en tilläggsköpeskilling är att köparen har möjligheten att påverka de parametrar som påverkar storleken på tilläggsköpeskillingen. Säljaren har därför ett intresse av att införa klausuler som på olika sätt kan mildra den risken. Sådana klausuler benämns med ett engelskt uttryck för ring fencing. Klausulerna kan begränsa köparens rätt att styra över bolaget, till exempel genom förbud om fusion, förbud mot försäljning av verksamhetsgrenar, förändra inriktningen av verksamheten eller främja konkurrerande verksamhet. 13 Köparen kan också garantera att tillämpa vissa redovisningsstandarder i företaget, för att minska möjligheten att styra företagets redovisning till ett för köparen mer förmånligt resultat. Risken finns emellertid att köparen måste följa en annan redovisningsstandard för att redovisa i enlighet med god redovisningssed. Följande exempel kan illustrera det nyss sagda: Bolag D har historiskt sett varit ett mindre företag enligt årsredovisningslagens mening. Bolaget har således haft möjligheten och också valt att tillämpa K2-regelverket. Nu ska bolag D:s moderbolag sälja samtliga aktier i bolag D, till bolag K. Parterna kommer överens om att köpeskillingen ska bestå av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen ska baseras på resultatet i bolag D under de närmaste tre åren. För att säkerställa att de nya ägarna inte tillämpar nya redovisningsnormer i syfte att styra redovisningen till ett lägre resultat under de första tre åren används en klausul som stadgar att redovisningsprinciperna i bolag D inte får ändras. Bolag D växer emellertid kraftigt under det första året efter förvärvet, vilket får till följd att bolaget inte längre anses vara ett mindre företag enligt ÅRL. Bolaget ska nu, för att redovisa i enlighet med god redovisningssed, tillämpa K3-regelverket. Konflikten i förevarande fall blir således att köparen har förbundit sig att redovisa enligt en redovisningsstandard, samtidigt som företaget ska redovisa enligt en annan redovisningsstandard för att uppfylla god redovisningssed. Företaget kan således inte uppfylla avtalet utan att samtidigt bryta mot bestämmelserna i 4 kap. 2 BFL och 2 kap. 2 ÅRL. Balansräkningsgaranti I aktieöverlåtelseavtal är det vanligt att parterna avtalar om särskilda garantier, i en så kallad garantikatalog, som säljaren ger köparen med avseende på olika spörsmål. Det huvudsakliga syftet med en sådan garantikatalog är att parterna kan allokera riskerna för eventuella okända fel till den part som hade bäst möjlighet att upptäcka felen. En annan fördel med en garantikatalog är att det blir ett incitament för den med mest information, vilket normalt sett torde vara säljaren, att dela med sig av information till den andra parten. Ett flertal garantier i garantikatalogen är kopplade till målbolagets redovisning. En vanlig garanti i förvärvsavtal är att säljaren garanterar att balansräkningen är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Det är den typen av klausuler som i litteraturen främst avses med en balansräkningsgaranti. 14 Andra garantier som säljaren ger med avseende på redovisningen kan vara kopplade till resultatet i ett bolag eller att målbolaget har gjort reserveringar för latenta skulder. Exempel på sådana skulder kan vara sådana som redan har uppstått, men ännu inte betalats. 15 En spännande fråga är hur balansräkningsgarantin förhåller sig till ansvarsfördelningen i köprätten. I doktrinen har det uttalats att en säljare av aktier ska ha ett strikt ansvar för att årsredovisningen i ett bolag ska vara upprättat i enlighet med god redovisningssed. Ett sådant synsätt innebär att det inte spelar någon roll vad säljaren hade för vetskap gällande korrektheten i redovisningen eller om säljaren lämnat några garantier. Även om det är bolagets styrelse som avger årsredovisningen och säljaren inte har någon insikt i bolaget ska ansvaret vara strikt. Det främsta argumentet härför är att årsredovisningen är en väsentlig utgångspunkt vid köp av aktier. Doktrinen är emellertid inte enhällig. En annan åsikt är att säljare inte bör ansvara för balansräkningens riktighet om ingen garanti har utfästs med avseende på balansräkningens korrekthet. 16 Det är viktigt att se garantier med redovisning som avtalsinnehåll i ljuset av den bakomliggande dispositiva rätten. Även om det således kan föreligger ett strikt ansvar för felaktigheter i årsredovisningen är det säkrast för köparen att säljaren garanterar att årsredovisningen är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Bonusavtal En tredje variant av avtal som kopplar rättsföljder till redovisningen är bonusavtal. Bonusavtalen kan användas för att motivera arbetstagarna att sträva mot bättre resultat i företaget. Ett sätt att motivera arbetstagare att sträva mot goda resultat i företaget är att koppla storleken på bonusen till redovisningen. Parterna behöver dock göra en avvägning för att bestämma vilka poster som ska räknas med och vilka som ska anses falla utanför och inte påverka bonusen. Det är även viktigt att parterna redan vid ingåendet av bonusavtalet tar ställning till hur bonusavtalet ska påverkas av att redovisningsprinciperna ändras. De ovan nämnda framgår av två rättsfall i arbetsdomstolen; AD 2010 nr 63 och AD 2010 nr 74. Rättsfallen behandlar två likartade bonusavtal där svaranden var samma person i bägge fallen, närmare bestämt arbetsgivaren. Käranden var olika arbetstagarorganisationer som företrädde sina egna medlemmar. I rättsfallen hade arbetstagarna och arbetsgiva- 3

4 Balans Fördjupning #3/2015 FÖRFATTARE: JESPER KÄCK ren avtalat om ett bonusavtal. Storleken på ersättningen från bonusavtalet baseras på ett särskilt framräknat rörelseresultat (OEAD). Tvisten i rättsfallen var på vilket sätt beräkningen av det specifika rörelseresultatet skulle göras. Parterna tvistade till exempel om huruvida en retroaktiv kostnadsföring av aktiverade utvecklingskostnader och avskrivningar av goodwill skulle belasta rörelseresultatet, för att på så sätt minska den beräkningsgrund som bonusavtalen baserades på. Domstolen fann att OEAD-begreppet skulle ha samma innebörd som det tidigare haft i bolaget. Domarna är bra exempel för när parter kopplat rättsföljder till ett begrepp som de vidare inte i tillräckligt hög utsträckning definierat. Särskilt om begreppet god redovisningssed som avtalsinnehåll God redovisningssed är, som tidigare nämnts, en rättslig standard inom redovisningsrätten. En särskild fråga är hur begreppet god redovisningssed ska tolkas när det används som avtalsinnehåll. Det största problemet med att tolka vad två parter i ett avtal avsett med god redovisningssed är att god redovisningssed förändras. Frågan blir således om de föränderliga egenskaperna i begreppet ska tillmätas betydelse. De dynamiska inslagen i god redovisningssed kan enligt min mening delas upp i två kategorier. För det första förändras god redovisningssed över tiden. Vad som var god redovisningssed i samband med att avtalet slutits behöver inte vara god redovisningssed vid ett senare tillfälle. Bokföringsskyldiga som i dag ska redovisa enligt K2 för att uppfylla god redovisningssed var förpliktade att tillämpa andra regler innan K2. En uppfattning är att begreppet god redovisningssed i en balansräkningsgaranti endast torde avse sådana redovisningsprinciper som ansågs utgöra god redovisningssed vid tiden för överlåtelsen. Säljarens garanti bör således endast omfatta det som kan sägas utgöra god redovisningssed vid tiden för överlåtelsen. 17 Ett sådant synsätt kan enligt min mening vara rimligt i samband med balansräkningsgarantier, eftersom det torde ligga nära vad parternas gemensamma partsavsikt var. Att tillämpa samma tolkning vid andra kontrakt kan emellertid leda till inte lika lyckade resultat. Om köparen till exempel garanterat att redovisningen kommer upprättas i enlighet med god redovisningssed i samband med en tilläggsköpeskillingen torde det ligga närmare till hands att parterna avser att köparen löpande ska bokföra i enlighet med god redovisningssed. Begreppet god redovisningssed är också dynamiskt i den bemärkelsen att vad som för stunden kan anses vara god redovisningssed inte endast är ett enskilt regelverk. Om två parter således har hänvisat till god redovisningssed måste den som tolkar avtalet utröna huruvida parterna avsett särskilda redovisningsprinciper i ett konkret fall eller inte. En möjlig tolkning angående innebörden av god redovisningssed är att parternas avsikt var att hänvisa till begreppet god redovisningssed, inte en särskild typ av redovisningsstandard som tidigare tillämpats i bolaget. Hur bolaget redovisade kan vara ett uttryck för god redovisningssed, men det finns flera möjligheter att redovisa på och samtidigt följa god redovisningssed. I enlighet med en sådan tolkning skulle innebörden bli att när två parter har hänvisat till god redovisningssed, så har de hänvisat till begreppet som sin helhet, med de effekter som finns i begreppet. Således har parterna inte hänvisat till ett statiskt förhållande, utan till ett dynamiskt och subjektivt begrepp, som är föränderligt över tid och till viss del avhängigt de val som den bokföringsskyldige gör i valet av redovisningsmetod. Med ett sådant synsätt torde emellertid det vara förenligt med högre risk att hänvisa till god redovisningssed, eftersom förutsebarheten minskar. Något om utformningen av avtal som kopplar rättsföljder till avtal Huvuddelen av alla svenska företag torde vara i en sådan situation att det kan uppfylla redovisningslagarnas krav på god redovisningssed och samtidigt välja mellan flera redovisningsstandarder. Det innebär att den teoretiska möjligheten att redovisningen kan påverka avtal i många fall även torde vara praktisk. Alla företag har även möjlighet att styra redovisningen i den mån redovisningsstandarderna tillåter flera alternativa möjligheter att redovisa. Det bör emellertid noteras att ett byte av redovisningsstandard inte bara kommer påverka rättsföljder i avtal. Redovisningen är, som tidigare nämnts, prejudiciell till ett flertal olika rättsområden, som kommer påverkas vid ett byte av redovisningsstandard. Att byta till ett mer komplicerat regelverk kommer även innebära ökade redovisningskostnader för bolaget. Sådana överväganden måste också ligga till grund för beslutet att byta redovisningsstandard, vilket kommer att begränsa den praktiska möjligheten att påverka redovisningsnormerna. Vid utformningen av avtalsklausuler som hänvisar till redovisning bör några saker uppmärksammas. För det första bör parterna i det konkreta fallet undersöka huruvida de dynamiska inslagen i redovisningsrätten kan påverka deras avtal. I den mån det finns sådana risker kan parterna således proaktivt minimera riskerna genom att bestämma hur redovisningen ska behandlas. Ett exempel kan vara att använda ett resultat före avskrivningar, för att på så sätt undvika en del dynamiska inslag i redovisningen. I vissa situationer kan det till och med vara lämpligare med en helt extern beräkningsmodell, för att minimera möjligheten att påverka rättsföljder. Vid företagsförvärv kan parterna till exempel införa kontrollklausuler, där det anges att köparen kan behöva säljarens tillstånd att ändra redovisningsprinciper eller företa vissa transaktioner. Det kan vara en fördel när köparen ska bokföra nya transaktioner, som parterna inte kan förutse och där det mycket väl kan föreligga både explicita och implicita valmöjligheter som kan användas för att styra redovisningen. I ett bonusavtal torde det vara väl långtgående att införa en kontrolklausul. Där torde en extern beräkningsmodell eller en annan metod som tar hänsyn till redovisningsrättens dynamiska inslag vara att föredra. Redovisningsrättsliga kunskapsbehov för dem som ingår avtal En generell slutsats som kan dras av den här artikeln är vikten av kunskap inom redovisningsrätt för dem som upprättar avtal som använder redovisningen eller redovisningsrättsliga begrepp som avtalsinnehåll. Det här kunskapsbehovet består dels i kunskaper i vad som kan beskrivas som konstitutionell redovisningsrätt dels kunskaper i konkreta redovisningsregler. Med kunskaper i konstitutionell redovisningsrätt avses insikter om vilka rättskällor som finns inom redovisningsrättens område och hur de förhåller sig till varandra. Det innebär särskilt att förstå när de olika redovisningsstandarderna ska tillämpas och vad begrepp som till exempel god redovisningssed innebär. Kunskaperna om redovisningsreglerna tar snarare sikte på vilka redovisningsprinciper som de facto kan tillämpas i det konkreta fallet. Det kan till exempel röra sig om huruvida utgifter för utvecklingskostnader får aktiveras i balansräkningen eller 4

5 kostnadsföras direkt. Det finns flera fördelar med att de som upprättar avtal med redovisning som avtalsinnehåll besitter den här kunskapen. För det första kan parterna direkt avgöra huruvida de dynamiska inslagen i redovisningen kan tänkas vara ett problem i det konkreta fallet. Om svaret på frågan är jakande kan parterna i nästa steg, med utgångspunkt i de kunskaper som de besitter, utforma avtalet med beaktande av de relevanta redovisningsreglerna. Effekten av det skulle således bli att parterna minskar risken för otydliga avtal och oanade konsekvenser. Fotnoter 1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. 2) Se dock Olsson, S, Redovisningsrätt en introduktion, sid.18. Olsson anför att lagarna innehåller för många materiella regler för att klassificeras som ramlagar. 3) Se Olsson, Stefan, Sanktioner vid avvikelser från god redovisningssed / Stefan Olsson ISBN: ) Prop. 1975:104, sid ) Kellgren, J, Juridiska kunskapsbehov för dem som upprättar eller granskar årsredovisningar, SN 2012, akademisk årsskrift, sid ) Bjuvberg, J, Redovisningens betydelse för beskattningen, sid ) Kellgren, J, SN 2003 sid ) Kellgren, J, Juridiska kunskapsbehov för dem som upprättar eller granskar årsredovisningar, SN 2012, akademisk årsskrift, sid ) Sevenius, R, Företagsförvärv, sid ) Sevenius, Robert, Vilket värde har köpeskillingen vid företagsförvärv?, Balans nr 6-7/ ) Sevenius, R, Företagsförvärv, sid ) Sevenius, Robert, Vilket värde har köpeskillingen vid företagsförvärv?, Balans nr 6-7/ ) Berg, J, Artikel från Mitt i juridiken, Infotorg, infotorgjuridik.se/premium/mittijuridiken/praktikerartiklar/article ece 14) Lindskog, S, Om tolkning av balansräkningsgaranti vid aktiebolagsöverlåtelser, Festskrift till Kurt Grönfors, sid ) Svernlöv, C, Förvärvsavtalet och dess garantier, Företagsförvärvskolan del 3, Balans nr 5/2004, sid ) Ramberg, C, Kontraktsbrott vid köp av aktie, sid. 159, som hänvisar till Karnell, Värdefel, sid ) Lindskog, S, Om tolkning av balansräkningsgaranti vid aktiebolagsöverlåtelser, Festskrift till Kurt Grönfors, sid Jesper Käck är verksam som skattejurist på EY. 5

Fördjupningsartiklar publiceras löpande på tidningenbalans.se

Fördjupningsartiklar publiceras löpande på tidningenbalans.se Fördjupning #3/2015 3 Revisorns agerande vid sena årsredovisningar Lars Egenäs 7 Redovisningsutredningens slutbetänkande Pernilla Lundqvist 11 Redovisningsrättsliga begrepp och redovisning som avtalsinnehåll

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen

Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen Författare: Erika Alvestrand Högre kurs i företagsskatterätt (747A06) Vårterminen

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Associationsrätt... 5. Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407. Bokföringsnämnden... 537. Rådet för finansiell rapportering...

Associationsrätt... 5. Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407. Bokföringsnämnden... 537. Rådet för finansiell rapportering... Associationsrätt... 5 Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407 Bokföringsnämnden... 537 Rådet för finansiell rapportering... 1457 FARs rekommendationer och uttalanden... 1495 BAS... 1647 Sökord...

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 205 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation anger vilka upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Högre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning

Högre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning Högre kurs i företagsbeskattning PM 2 Skatteverkets ställning VT 2015 Jenny Sundbom Inledning Skatteförvaltningen sköts av Skatteverket som är en myndighet vilken bildades 2004 från de tidigare 10 Skattemyndigheterna

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

Anskaffningsvärden i elnätsverksamhet. 29 mars 2010 Slutrapport

Anskaffningsvärden i elnätsverksamhet. 29 mars 2010 Slutrapport Anskaffningsvärden i elnätsverksamhet 29 mars 2010 Slutrapport Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. EI:s frågeställning... 2 2. Gällande regelverk kopplat till uppdraget... 3

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2015-09-14 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART GLP Properties AB Ombud: Skattejurist Lennart Staberg Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Remissexemplar 2010-12-14 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Samtliga belopp ska anges i tusentals kronor (tkr), utan decimal, och avrundas enligt

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Redovisning av fusion

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Redovisning av fusion Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Redovisning av fusion Innehållsförteckning Inledning... 1 Sammanfattning... 1 Civilrätt och skatterätt... 2 Internationell normgivning... 2 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2003:2)...

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m.

Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m. Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m. Slutbetänkande av Utredningen om enklare redovisning Stockholm 2009 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2009:46 Innehåll Förkortningar 11 Sammanfattning

Läs mer

Redovisningens spelregler i framtiden

Redovisningens spelregler i framtiden Redovisningens spelregler i framtiden Pernilla Lundqvist Redovisningsspecialist KPMG Tidplan Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd antog ett nytt redovisningsdirektiv i juni 2013 Fas 1 Delbetänkande

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin

Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin Grundläggande. Vid all presentation av finansiell information ska utgångpunkten alltid vara att

Läs mer

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser December 2007 RKR 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Innehåll Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDEN SVEAVÄGEN 167 BOX 6751, 113 85 STOCKHOLM TELEFON 08-787 80 28 FAX 08-21 97 88 INTERNET www.bfn.se 2002-09-30 Dnr xxx-xx

BOKFÖRINGSNÄMNDEN SVEAVÄGEN 167 BOX 6751, 113 85 STOCKHOLM TELEFON 08-787 80 28 FAX 08-21 97 88 INTERNET www.bfn.se 2002-09-30 Dnr xxx-xx Sid 1 av 7 BOKFÖRINGSNÄMNDEN SVEAVÄGEN 167 BOX 6751, 113 85 STOCKHOLM TELEFON 08-787 80 28 FAX 08-21 97 88 INTERNET www.bfn.se 2002-09-30 Dnr xxx-xx Regeringsrätten Box 2293 103 17 Stockholm Regeringsrättens

Läs mer

INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014

INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 Nedan lämnas en kortfattad beskrivning av K3-regelverket och dess

Läs mer

Verksamhetsgren i inkomstskatten

Verksamhetsgren i inkomstskatten SKATTENYTT 2002 671 Eleonor Alhager Verksamhetsgren i inkomstskatten Denna artikel handlar om begreppet verksamhetsgren. Detta begrepp är av central betydelse för omstruktureringsformerna underprisöverlåtelse

Läs mer

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30.

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30. Göteborgs universitet YTTRANDE Handelshögskolan 2012-10-22 Företagsekonomiska institutionen Bokföringsnämnden Box 6751 113 85 STOCKHOLM Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Fastigheter i och utom byggnadsrörelse tillämpliga regelverk för inkomstskatt respektive redovisning

Fastigheter i och utom byggnadsrörelse tillämpliga regelverk för inkomstskatt respektive redovisning l e o n i e selt i n g Fastigheter i och utom byggnadsrörelse tillämpliga regelverk för inkomstskatt respektive redovisning Denna artikel har kommit till då jag i mitt arbete som skatterådgivare till fastig

Läs mer

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT understrykning. 1 (5) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 14 1 mom. lagen om finansinspektionen

Läs mer

Arsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30

Arsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30 1(8) A Group Of Retail Assets Sweden AB Org nr 5594-3641 Arsredovisning ror rakenskapsaret 215-2-18-215-4-3 Styrelsen och verkstallande direktoren avger fdljande arsredovisning. Innehall forvaltningsberattelse

Läs mer

* Skatteverket YTTRANDE

* Skatteverket YTTRANDE Datum 2013-02-22 131 815036-12/112 Dnr 1(7) Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm Bokföringsnämndens förslag till allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring (dnr 10-19) Skatteverket tillstyrker

Läs mer

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX Sida 1(2) 2004-02-13 Regeringsrätten Box 2293 103 17 STOCKHOLM Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX YTTRANDE För tiden innan BFNs rekommendation BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring skall tillämpas

Läs mer

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS

Läs mer

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp.

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp. Proformaredovisning avseende Lundin s förvärv av. Bifogade proformaredovisning med tillhörande revisionsberättelse utgör ett utdrag av sid. 32-39 i det prospekt som Lundin AB i enlighet med svenska prospektregler

Läs mer

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln - Fullbordanstidpunkten - Normalbrott/ringa brott - Huvudsaksrekvisitet - Åtalsprövningsregeln Aktuella rättsfrågor ARF 2014:5 September 2014

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag God sed i finansbolag FF3 Redovisning av leasing + Bilaga FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3 En snabbguide i K2 Förenklat regelverk för redovisning kpmg.se/k2k3 K2 förenklat regelverk för redovisning Vad innebär det förenklade redovisningsregelverket K2? Hur skiljer det sig från K3 och den äldre

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 maj 2009 Ö 120-09 ANMÄLARE Umeå tingsrätt Box 138 901 04 Umeå PARTER 1. RM Ombud: Advokat GB 2. West Air Sweden Aktiebolag, 556062-4420

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-06-13 B 952-12 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 T 1462-06 KLAGANDE MS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat BS MOTPART Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsbokslut

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsbokslut REMISSVAR 1(10) Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 STOCKHOLM Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsbokslut Skatteverket tillstyrker förslaget till allmänt råd med tillhörande vägledning

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans Vad är en bokslutsrapport? Bokslutsrapporten är för många en kvalitetsstämpel. Men vad den innebär mer i detalj är inte lika känt. I denna artikel redogör Yvonne Jansson, Bodil Gistrand och Kristina Lilja

Läs mer

Garantikostnader. 1 Redovisningen

Garantikostnader. 1 Redovisningen SKATTENYTT 2002 651 Svante Elofsson & Göran Gäfvert Garantikostnader I ett företags verksamhet uppstår kontinuerligt ekonomiska förpliktelser av olika slag. I de flesta fall råder ingen osäkerhet om existens,

Läs mer

Särskild avtalspension och visstidspension

Särskild avtalspension och visstidspension REKOMMENDATION 2.1 Särskild avtalspension och visstidspension Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation behandlar hur överenskommelser om pensionsförmånerna särskild avtalspension och visstidspension

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA-BoS-14/165 SV Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Årsredovisning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Årsredovisning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Årsredovisning HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Dubbel bokföring internationell standard Dubbel bokföring härstammar från 1300-talets handelsmän i Florens. Kallas även därför för italiensk bokföring.

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm 2008-02-20 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av Direktiv 2006/112/EG avseende hanteringen av

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1)

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 14 juni 2013 Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2004:1175 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004.

Läs mer

Delårsrapport för SENSYS Traffic AB (publ)

Delårsrapport för SENSYS Traffic AB (publ) Delårsrapport för SENSYS Traffic AB (publ) Januari September 2012 Periodens nettoomsättning 15,7 Mkr (34,5) Rörelseresultat -43,3 Mkr (-34,8) Resultat efter skatt -37,7 Mkr (-25,7) Resultat per aktie -0,08

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse:

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse: Stockholm, 5 juni 2015 TILLÄGG 2015:1 TILL GRUNDPROSPEKT AVSEENDE ATRIUM LJUNGBERG AB (PUBL) MTN-PROGRAM Tillägg till grundprospekt avseende Atrium Ljungberg AB (publ) ( Atrium Ljungberg ) MTNprogram,

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson

Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson PM Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson Gallring av EU-revisionsunderlag Riksarkivet får ibland frågor om hur myndigheterna ska hantera handlingar som kan vara

Läs mer

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder UlfBernitz Lars Heuman Madeleine LeijonhufVud Peter Seipel Wiweka Warnling-Nerep Anders Victorin Hans-Heinrich Vogel FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder o Attonde upplagan Norstedts Juridik

Läs mer

Uttalande om värdering av vissa gåvor i öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m.

Uttalande om värdering av vissa gåvor i öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m. 1(10) Uttalande om värdering av vissa gåvor i öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m. Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2002:2) Tillämpningsområde,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 december 2008 Ö 3407-07 KLAGANDE Rapp Fastighetsförvaltning Aktiebolag, 556076-4572 Rådhusgatan 1 541 30 Skövde Ombud: Advokat JL MOTPART

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering En hjälp för Forum Syds handläggare samt för svenska och lokala organisationer Frågeställningarna utgår från regelverket som

Läs mer

Enklare redovisning. Delbetänkande av Utredningen om enklare redovisning. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:67

Enklare redovisning. Delbetänkande av Utredningen om enklare redovisning. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:67 Enklare redovisning Delbetänkande av Utredningen om enklare redovisning Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:67 Innehåll Förkortningar 11 Sammanfattning 13 Författningsförslag 27 1 Förslag

Läs mer

Normgivningen och jämförbarheten

Normgivningen och jämförbarheten Normgivningen och jämförbarheten Hur några balansposter hanteras i de olika regelverken Ett företags finansiella ställning påverkas direkt av hur skulder och tillgångar kategoriseras och värderas. I och

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Halvårsrapport för SENSYS Traffic AB (publ)

Halvårsrapport för SENSYS Traffic AB (publ) Halvårsrapport för SENSYS Traffic AB (publ) Januari Juni 2011 Periodens intäkter 14,0 Mkr (17,8). Rörelseresultat -30,7 Mkr (-1,4), varav lagerjustering -13,8 Mkr (0). Resultat efter skatt -22,8 Mkr (-0,7).

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran.

Läs mer

Skatteverkets ställningstagande om redovisning av osäkra skattepositioner enligt IFRS

Skatteverkets ställningstagande om redovisning av osäkra skattepositioner enligt IFRS c l a e s norberg Skatteverkets ställningstagande om redovisning av osäkra skattepositioner enligt IFRS Skatteverket har gjort ett ställningstagande om redovisning av osäkra skattepositioner i noterade

Läs mer