Vanligtvis behandlas redovisningsrätt i. Redovisningsrättsliga begrepp och redovisning som avtalsinnehåll. Fördjupning #3/2015 Balans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vanligtvis behandlas redovisningsrätt i. Redovisningsrättsliga begrepp och redovisning som avtalsinnehåll. Fördjupning #3/2015 Balans"

Transkript

1 Redovisningsrättsliga begrepp och redovisning som avtalsinnehåll De senaste årtiondena har rättsområdet redovisningsrätt utvecklats snabbt. Bara under de senaste åren har flera doktorsavhandlingar och läroböcker i redovisningsrätt skrivits. I denna artikel belyser Jesper Käck hur redovisningsrätten påverkar avtal. Artikeln bygger på en masteruppsats framlagd vid Linköpings universitet. Vanligtvis behandlas redovisningsrätt i samband med ett större, mer etablerat, rättsområde där redovisningen har spelat en viktig roll. Det tydligaste exemplet är redovisningens roll i skatterätten. Sambandet mellan redovisning och beskattning har behandlats utförligt i både litteraturen och i rättspraxis. Huvuddelen av de forskare som på senare år behandlat redovisningsrätt verkar även ha en nära koppling till skatterätten. Ett område som inte har behandlats i någon större omfattning är på vilket sätt redovisningen påverkar avtal. Det är inte ovanligt att avtalsparter väljer att låta utvecklingen i ett företags redovisning påverka rättsföljder i avtalet. Artikeln utforskar exempel på problem som kan uppstå med avseende på avtal som kopplar rättsföljder till redovisningen, med utgångspunkt i tre vanliga kontrakt som använder redovisning som avtalsinnehåll. Vad händer till exempel om en part i ett avtal förpliktat sig att redovisa enligt vissa principer, men måste redovisa enligt andra redovisningsprinciper för att uppfylla god redovisningssed? Det väsentligaste problemet enligt min mening är att normerna inom redovisningsrätten har utökats, vilket innebär att redovisningen är mer dynamisk än vad den varit. Även begreppet god redovisningsseds vara eller inte vara som avtalsinnehåll diskuteras. Artikeln är en förkortad version av författarens masteruppsats Redovisning och redovisningsrättsliga begrepp som avtalsinnehåll framlagd vid de affärsjuridiska programmen vid Linköpings universitet. Handledare var bitr. professor Jan Kellgren. Rättskällor inom redovisningsrätten Det finns ett brett spektrum av normer inom det redovisningsrättsliga området. Det är således av vikt att avgöra vilka normer som ska tillämpas i det konkreta fallet. På EU-nivå finns tvingande bestämmelser i IAS-förordningen, där det anges att särskilda bokföringsskyldiga ska följa IASB:s regelverk. 1 Det är endast noterade bolags koncernredovisning som omfattas av förordningen. I förordningen anges att medlemsstaterna kan välja om de vill att enskilda bolags årsredovisningar ska följa redovisningsstandarder från IASB. Sverige har inte valt att utnyttja den möjligheten. En effekt i det konkreta fallet för större bolag kan vara att det är IASB:s normsystem som ska tillämpas, på grund av att rekommendationer utgivna av Rådet för finansiell rapportering hänvisar tillbaka till IFRS. I Sverige är de viktigaste lagarna på området årsredovisningslagen (1995:1554) och bokföringslagen (1999:1078). Lagarna är att betrakta som ramlagar. 2 Det innebär att lagarna inte är särskilt utförliga och kan därför inte i någon större utsträckning ge vägledning för hur en årsredovisning ska upprättas i det konkreta fallet. Förarbetena innehåller inte heller i någon större utsträckning uttalanden om enskilda bestämmelser, utan snarare resonemang kring större principfrågor. I förarbetena anges i stället på ett flertal ställen att till exempel gränsdragningsproblematik, begreppsdefinitioner och närmare anvisningar bör lämnas i rättspraxis och i den kompletterande normgivningen. Rättspraxis inom redovisningsrättens område är inte särskilt utvecklat. En anledning till det torde vara att det inte finns några sanktioner som är direkt kopplade till redovisningsrätten. Det finns däremot ett flertal andra rättsområden där felaktig redovisning kan leda till en sanktion. Några exempel är bokföringsbrott inom straffrätten, sanktioner till följd av åtaganden i börsregistreringskontrakt, 1

2 Balans Fördjupning #3/2015 FÖRFATTARE: JESPER KÄCK skattetillägg och eventuella skadeståndsansvar i aktiebolagslagen eller köplagen, som kan uppstå till följd av en felaktig årsredovisning. Rättspraxis som behandlar redovisningsrättsliga frågor kan således i viss omfattning sökas inom ramen för andra rättsområden, om än inte i särskild hög utsträckning. Det ovan nämnda innebär således att stora delar av redovisningsrätten inte finns reglerade i varken lag, förarbeten eller rättspraxis. Av central betydelse är i stället begreppet god redovisningssed. God redovisningssed brukar klassificeras som en rättslig standard, vilket bokföringspliktiga är förpliktigade att följa, se 4 kap. 2 bokföringslagen och 2 kap. 2 årsredovisningslagen. Det är således av vikt att fastställa var god redovisningssed går att utröna. I propositionen till 1976 års bokföringslag anfördes följande gällande frågan var god redovisningssed går att finna: Som utredningen påpekar torde god redovisningssed kunna beskrivas genom en hänvisning till att det bör röra sig om en faktisk förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga. 4 Vid den tidpunkten fästes således stor vikt vid branschpraxisen. Vidare anges i propositionen att allmänna råd från olika organ ska tas i beaktande, bland annat från en offentligrättslig nämnd, som skulle instiftas. Den i propositionen föreslagna expertnämnden är i dag den för redovisningsrättens utveckling viktiga Bokföringsnämnden. Utvecklingen efter uttalandet i propositionen till 1976 års bokföringslag har lett till att god redovisningssed snarare fastställs i kompletterande normgivning från olika typer av organisationer än av praxis i branschen. I 8 kap. 1 årsredovisningslagen anges att Bokföringsnämnden och i vissa fall Finansinspektionen ansvarar för utvecklingen av god redovisningssed. Det främsta skälet till att lagstiftaren valt att inte detaljreglera redovisningsregler är att sådana regler kan behöva ändras snabbt. På samma sätt som den omvärld redovisningen är tänkt att beskriva är i ständig förändring, måste även de normer som reglerar redovisningens utformning vara föränderliga. Bokföringsnämndens arbete har utmynnat i olika redovisningsstandarder, som är anpassade till olika bokföringsskyldiga. Dessa regelverk, de så kallande K-regelverken, är mer heltäckande regelverk som ger konkret vägledning för hur en bokföringsskyldig ska redovisa. Vilket regelverk en bokföringsskyldig ska tillämpa beror på hur stort företaget är. En bokföringsskyldig är emellertid inte alltid bunden att följa en redovisningsstandard. Det finns ett utrymme att välja regelverk. Till exempel får företag som enligt årsredovisningslagens mening är att anse som ett mindre företag tillämpa K2, men får även välja att redovisa enligt K3. De dynamiska inslagen inom redovisningsrätten Det tidigare sagda innebär att redovisningsrätten är dynamisk på flera sätt. För det första är redovisningsrätten dynamisk i tiden. Med det avses att redovisningsreglerna är i ständig förändring. Vad som var förenligt med god redovisningssed förr behöver inte vara förenligt med god redovisningssed nu. Redovisningsrätten är även dynamisk i den bemärkelsen att det inte finns ett tydligt regelverk för de bokföringsskyldiga att förhålla sig till. Den bokföringsskyldige kan i vissa situationer både ha implicita och explicita valmöjligheter. Med implicita valmöjligheter avses sådana valmöjligheter som förvisso inte uttryckligen anges i den kompletterande normgivningen, men som än dock finns för de bokföringsskyldiga. Det kan till exempel röra sig om olika beräkningar eller klassificeringar. Explicita valmöjligheter är sådana som framgår i direkt av den kompletterande normgivningen. Några konkreta exempel är de valmöjligheter som återfinns i RFR 2 gällande tillämpningen av IAS 11 och IAS 17 i juridiska personer. 5 För vissa bokföringsskyldiga finns till och med en möjlighet att välja vilken redovisningsstandard som de vill tillämpa, även om den möjligheten i viss mån är begränsad. Det går till exempel inte att utan skäl byta redovisningsstandarder efter behag. Att den bokföringsskyldige själv inom ramen för god redovisningssed kan välja metod för redovisningen innebär att ett karaktäristiskt drag hos god redovisningssed är att den i viss mån är subjektiv. En effekt av det subjektiva draget är att den bokföringsskyldige i viss utsträckning kan styra redovisningen själv. 6 Ytterligare en effekt av subjektiviteten är att det kan innebära svårigheter i att avgöra vad som är god redovisningssed, eftersom den bokföringsskyldige kan ha en valrätt att redovisa på olika sätt. Proaktiva åtgärder I det ovan framförda framgår att parterna måste beakta de dynamiska inslagen hos redovisningsnormerna. En annan fråga, som i högsta grad är relevant vid utformningen av ett avtal som kopplar rättsföljder till redovisningen, torde vara att parterna behöver ta hänsyn till andra beslut som fattas i företaget. Sådana beslut kan komma att få genomslag på verksamhetens ekonomiska ställning, vilket i förlängningen kan påverka rättsföljder i avtalet. En annan beskrivande term är att den bokföringsskyldige utför proaktiva åtgärder. En förutsättning för att kunna utföra sådana proaktiva förändringar är således att en av parterna i avtalet också har ett bestämmande inflyttande över bokföringen. Ett bra exempel för när proaktiva förändringar bör beaktas är vid en företagsöverlåtelse där parterna enats om en prismekanism i form av en tilläggsköpeskilling. Under förutsättning att tilläggsköpeskillingens storlek är baserad på det överlåtna företagets resultat under de närmaste åren, skulle köparen genom att företa olika åtgärder kunna minska storleken på tilläggsköpeskillingen. Om köparen till exempel investerar kraftigt under de åren då underlaget för tilläggsköpeskillingen ska bestämmas kan det påverka storleken på ersättningen till köparens fördel. 8 Kontrakt som kopplar rättsföljder till redovisningen Det torde finnas en mängd olika kontrakt där parterna vill koppla rättsföljder i ett avtal till redovisning. En gemensam nämnare kan sägas vara att syftet med hänvisningen till redovisningen är att parterna vill att rättsföljder ska påverkas av den ekonomiska ställningen i det aktuella bolaget. Det kan i många fall anses naturligt att använda den externa finansiella information som bolaget enligt lag ska upprätta. En fördel med att använda redovisningen i ett sådant avtal är att det finns andra incitament för att den bokföringsskyldige ska upprätta en korrekt redovisning. Om den bokföringsskyldige upprättar en felaktig redovisning kan till exempel straffrättsliga sanktioner aktualiseras. Nedan presenteras tre typer av avtal och klausuler där redovisningen spelar en central roll. Tilläggsköpeskilling När två parter är överens om ett köp av ett företag infinner sig frågan på vilket sätt beräkningen och betalningen av köpeskillingen ska ske. Från köparens synvinkel är partnernas reglering av erläggandet av köpeskillingen en viktig faktor vid finansieringen av ett företagsförvärv. En senareläggning av betalningen kan underlätta för köparen att erhålla den finansiering 2

3 som krävs för att genomföra förvärvet. 9 I doktrinen används begreppet prismekanismer för att definiera de olika varianter som två parter kan använda sig av när de ska bestämma hur köpeskillingen ska erläggas. Utöver köparens möjlighet till finansiering av förvärvet finns flera andra syften till varför parter bör använda sig utav prismekanismer vid ett företagsförvärv. Ett viktigt syfte är att fördela riskerna mellan parterna. Säljarens ersättning kommer till viss del att vara beroende av företagets och därmed köparens resultat. Ytterligare ett syfte med en prismekanism är att det kan verka som ett incitament för att säljaren stannar kvar i företaget en tid, för att se till att företaget utvecklas så positivt som möjligt. Det blir även ett incitament för säljaren att inte driva eller vara engagerad i någon konkurrerande verksamhet, eftersom det kan komma att påverka storleken på ersättningen av försäljningen. 10 En återkommande utmaning vid företagsöverlåtelser är prissättningen. Vilka parametrar som ska vara avgörande vid prissättningen torde vara en subjektiv bedömning. Några exempel kan vara köparens preferenser, affärsrelationen mellan köpare och säljare samt situationen i företaget. 11 I parternas förhandling om ett pris kan en prismekanism som reglerar priset utifrån företagets resultat underlätta möjligheten att komma överens. Ett exempel på en sådan prismekanism skulle kunna vara en tilläggsköpeskilling. Det finns olika sätt att utforma en tilläggsköpeskilling. Ett exempel är att den rörliga delen av köpeskillingen baseras på målbolagets EBITDA (resultat utan beaktande av räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar) enligt årsbokslutet. Den rörliga delen behöver inte baseras på den finansiella utvecklingen i målbolaget, den kan även baseras på till exempel framsteg i ett forskningsprojekt eller personalomsättning. 12 En risk som uppstår för säljaren i samband med att parterna infört en tilläggsköpeskilling är att köparen har möjligheten att påverka de parametrar som påverkar storleken på tilläggsköpeskillingen. Säljaren har därför ett intresse av att införa klausuler som på olika sätt kan mildra den risken. Sådana klausuler benämns med ett engelskt uttryck för ring fencing. Klausulerna kan begränsa köparens rätt att styra över bolaget, till exempel genom förbud om fusion, förbud mot försäljning av verksamhetsgrenar, förändra inriktningen av verksamheten eller främja konkurrerande verksamhet. 13 Köparen kan också garantera att tillämpa vissa redovisningsstandarder i företaget, för att minska möjligheten att styra företagets redovisning till ett för köparen mer förmånligt resultat. Risken finns emellertid att köparen måste följa en annan redovisningsstandard för att redovisa i enlighet med god redovisningssed. Följande exempel kan illustrera det nyss sagda: Bolag D har historiskt sett varit ett mindre företag enligt årsredovisningslagens mening. Bolaget har således haft möjligheten och också valt att tillämpa K2-regelverket. Nu ska bolag D:s moderbolag sälja samtliga aktier i bolag D, till bolag K. Parterna kommer överens om att köpeskillingen ska bestå av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen ska baseras på resultatet i bolag D under de närmaste tre åren. För att säkerställa att de nya ägarna inte tillämpar nya redovisningsnormer i syfte att styra redovisningen till ett lägre resultat under de första tre åren används en klausul som stadgar att redovisningsprinciperna i bolag D inte får ändras. Bolag D växer emellertid kraftigt under det första året efter förvärvet, vilket får till följd att bolaget inte längre anses vara ett mindre företag enligt ÅRL. Bolaget ska nu, för att redovisa i enlighet med god redovisningssed, tillämpa K3-regelverket. Konflikten i förevarande fall blir således att köparen har förbundit sig att redovisa enligt en redovisningsstandard, samtidigt som företaget ska redovisa enligt en annan redovisningsstandard för att uppfylla god redovisningssed. Företaget kan således inte uppfylla avtalet utan att samtidigt bryta mot bestämmelserna i 4 kap. 2 BFL och 2 kap. 2 ÅRL. Balansräkningsgaranti I aktieöverlåtelseavtal är det vanligt att parterna avtalar om särskilda garantier, i en så kallad garantikatalog, som säljaren ger köparen med avseende på olika spörsmål. Det huvudsakliga syftet med en sådan garantikatalog är att parterna kan allokera riskerna för eventuella okända fel till den part som hade bäst möjlighet att upptäcka felen. En annan fördel med en garantikatalog är att det blir ett incitament för den med mest information, vilket normalt sett torde vara säljaren, att dela med sig av information till den andra parten. Ett flertal garantier i garantikatalogen är kopplade till målbolagets redovisning. En vanlig garanti i förvärvsavtal är att säljaren garanterar att balansräkningen är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Det är den typen av klausuler som i litteraturen främst avses med en balansräkningsgaranti. 14 Andra garantier som säljaren ger med avseende på redovisningen kan vara kopplade till resultatet i ett bolag eller att målbolaget har gjort reserveringar för latenta skulder. Exempel på sådana skulder kan vara sådana som redan har uppstått, men ännu inte betalats. 15 En spännande fråga är hur balansräkningsgarantin förhåller sig till ansvarsfördelningen i köprätten. I doktrinen har det uttalats att en säljare av aktier ska ha ett strikt ansvar för att årsredovisningen i ett bolag ska vara upprättat i enlighet med god redovisningssed. Ett sådant synsätt innebär att det inte spelar någon roll vad säljaren hade för vetskap gällande korrektheten i redovisningen eller om säljaren lämnat några garantier. Även om det är bolagets styrelse som avger årsredovisningen och säljaren inte har någon insikt i bolaget ska ansvaret vara strikt. Det främsta argumentet härför är att årsredovisningen är en väsentlig utgångspunkt vid köp av aktier. Doktrinen är emellertid inte enhällig. En annan åsikt är att säljare inte bör ansvara för balansräkningens riktighet om ingen garanti har utfästs med avseende på balansräkningens korrekthet. 16 Det är viktigt att se garantier med redovisning som avtalsinnehåll i ljuset av den bakomliggande dispositiva rätten. Även om det således kan föreligger ett strikt ansvar för felaktigheter i årsredovisningen är det säkrast för köparen att säljaren garanterar att årsredovisningen är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Bonusavtal En tredje variant av avtal som kopplar rättsföljder till redovisningen är bonusavtal. Bonusavtalen kan användas för att motivera arbetstagarna att sträva mot bättre resultat i företaget. Ett sätt att motivera arbetstagare att sträva mot goda resultat i företaget är att koppla storleken på bonusen till redovisningen. Parterna behöver dock göra en avvägning för att bestämma vilka poster som ska räknas med och vilka som ska anses falla utanför och inte påverka bonusen. Det är även viktigt att parterna redan vid ingåendet av bonusavtalet tar ställning till hur bonusavtalet ska påverkas av att redovisningsprinciperna ändras. De ovan nämnda framgår av två rättsfall i arbetsdomstolen; AD 2010 nr 63 och AD 2010 nr 74. Rättsfallen behandlar två likartade bonusavtal där svaranden var samma person i bägge fallen, närmare bestämt arbetsgivaren. Käranden var olika arbetstagarorganisationer som företrädde sina egna medlemmar. I rättsfallen hade arbetstagarna och arbetsgiva- 3

4 Balans Fördjupning #3/2015 FÖRFATTARE: JESPER KÄCK ren avtalat om ett bonusavtal. Storleken på ersättningen från bonusavtalet baseras på ett särskilt framräknat rörelseresultat (OEAD). Tvisten i rättsfallen var på vilket sätt beräkningen av det specifika rörelseresultatet skulle göras. Parterna tvistade till exempel om huruvida en retroaktiv kostnadsföring av aktiverade utvecklingskostnader och avskrivningar av goodwill skulle belasta rörelseresultatet, för att på så sätt minska den beräkningsgrund som bonusavtalen baserades på. Domstolen fann att OEAD-begreppet skulle ha samma innebörd som det tidigare haft i bolaget. Domarna är bra exempel för när parter kopplat rättsföljder till ett begrepp som de vidare inte i tillräckligt hög utsträckning definierat. Särskilt om begreppet god redovisningssed som avtalsinnehåll God redovisningssed är, som tidigare nämnts, en rättslig standard inom redovisningsrätten. En särskild fråga är hur begreppet god redovisningssed ska tolkas när det används som avtalsinnehåll. Det största problemet med att tolka vad två parter i ett avtal avsett med god redovisningssed är att god redovisningssed förändras. Frågan blir således om de föränderliga egenskaperna i begreppet ska tillmätas betydelse. De dynamiska inslagen i god redovisningssed kan enligt min mening delas upp i två kategorier. För det första förändras god redovisningssed över tiden. Vad som var god redovisningssed i samband med att avtalet slutits behöver inte vara god redovisningssed vid ett senare tillfälle. Bokföringsskyldiga som i dag ska redovisa enligt K2 för att uppfylla god redovisningssed var förpliktade att tillämpa andra regler innan K2. En uppfattning är att begreppet god redovisningssed i en balansräkningsgaranti endast torde avse sådana redovisningsprinciper som ansågs utgöra god redovisningssed vid tiden för överlåtelsen. Säljarens garanti bör således endast omfatta det som kan sägas utgöra god redovisningssed vid tiden för överlåtelsen. 17 Ett sådant synsätt kan enligt min mening vara rimligt i samband med balansräkningsgarantier, eftersom det torde ligga nära vad parternas gemensamma partsavsikt var. Att tillämpa samma tolkning vid andra kontrakt kan emellertid leda till inte lika lyckade resultat. Om köparen till exempel garanterat att redovisningen kommer upprättas i enlighet med god redovisningssed i samband med en tilläggsköpeskillingen torde det ligga närmare till hands att parterna avser att köparen löpande ska bokföra i enlighet med god redovisningssed. Begreppet god redovisningssed är också dynamiskt i den bemärkelsen att vad som för stunden kan anses vara god redovisningssed inte endast är ett enskilt regelverk. Om två parter således har hänvisat till god redovisningssed måste den som tolkar avtalet utröna huruvida parterna avsett särskilda redovisningsprinciper i ett konkret fall eller inte. En möjlig tolkning angående innebörden av god redovisningssed är att parternas avsikt var att hänvisa till begreppet god redovisningssed, inte en särskild typ av redovisningsstandard som tidigare tillämpats i bolaget. Hur bolaget redovisade kan vara ett uttryck för god redovisningssed, men det finns flera möjligheter att redovisa på och samtidigt följa god redovisningssed. I enlighet med en sådan tolkning skulle innebörden bli att när två parter har hänvisat till god redovisningssed, så har de hänvisat till begreppet som sin helhet, med de effekter som finns i begreppet. Således har parterna inte hänvisat till ett statiskt förhållande, utan till ett dynamiskt och subjektivt begrepp, som är föränderligt över tid och till viss del avhängigt de val som den bokföringsskyldige gör i valet av redovisningsmetod. Med ett sådant synsätt torde emellertid det vara förenligt med högre risk att hänvisa till god redovisningssed, eftersom förutsebarheten minskar. Något om utformningen av avtal som kopplar rättsföljder till avtal Huvuddelen av alla svenska företag torde vara i en sådan situation att det kan uppfylla redovisningslagarnas krav på god redovisningssed och samtidigt välja mellan flera redovisningsstandarder. Det innebär att den teoretiska möjligheten att redovisningen kan påverka avtal i många fall även torde vara praktisk. Alla företag har även möjlighet att styra redovisningen i den mån redovisningsstandarderna tillåter flera alternativa möjligheter att redovisa. Det bör emellertid noteras att ett byte av redovisningsstandard inte bara kommer påverka rättsföljder i avtal. Redovisningen är, som tidigare nämnts, prejudiciell till ett flertal olika rättsområden, som kommer påverkas vid ett byte av redovisningsstandard. Att byta till ett mer komplicerat regelverk kommer även innebära ökade redovisningskostnader för bolaget. Sådana överväganden måste också ligga till grund för beslutet att byta redovisningsstandard, vilket kommer att begränsa den praktiska möjligheten att påverka redovisningsnormerna. Vid utformningen av avtalsklausuler som hänvisar till redovisning bör några saker uppmärksammas. För det första bör parterna i det konkreta fallet undersöka huruvida de dynamiska inslagen i redovisningsrätten kan påverka deras avtal. I den mån det finns sådana risker kan parterna således proaktivt minimera riskerna genom att bestämma hur redovisningen ska behandlas. Ett exempel kan vara att använda ett resultat före avskrivningar, för att på så sätt undvika en del dynamiska inslag i redovisningen. I vissa situationer kan det till och med vara lämpligare med en helt extern beräkningsmodell, för att minimera möjligheten att påverka rättsföljder. Vid företagsförvärv kan parterna till exempel införa kontrollklausuler, där det anges att köparen kan behöva säljarens tillstånd att ändra redovisningsprinciper eller företa vissa transaktioner. Det kan vara en fördel när köparen ska bokföra nya transaktioner, som parterna inte kan förutse och där det mycket väl kan föreligga både explicita och implicita valmöjligheter som kan användas för att styra redovisningen. I ett bonusavtal torde det vara väl långtgående att införa en kontrolklausul. Där torde en extern beräkningsmodell eller en annan metod som tar hänsyn till redovisningsrättens dynamiska inslag vara att föredra. Redovisningsrättsliga kunskapsbehov för dem som ingår avtal En generell slutsats som kan dras av den här artikeln är vikten av kunskap inom redovisningsrätt för dem som upprättar avtal som använder redovisningen eller redovisningsrättsliga begrepp som avtalsinnehåll. Det här kunskapsbehovet består dels i kunskaper i vad som kan beskrivas som konstitutionell redovisningsrätt dels kunskaper i konkreta redovisningsregler. Med kunskaper i konstitutionell redovisningsrätt avses insikter om vilka rättskällor som finns inom redovisningsrättens område och hur de förhåller sig till varandra. Det innebär särskilt att förstå när de olika redovisningsstandarderna ska tillämpas och vad begrepp som till exempel god redovisningssed innebär. Kunskaperna om redovisningsreglerna tar snarare sikte på vilka redovisningsprinciper som de facto kan tillämpas i det konkreta fallet. Det kan till exempel röra sig om huruvida utgifter för utvecklingskostnader får aktiveras i balansräkningen eller 4

5 kostnadsföras direkt. Det finns flera fördelar med att de som upprättar avtal med redovisning som avtalsinnehåll besitter den här kunskapen. För det första kan parterna direkt avgöra huruvida de dynamiska inslagen i redovisningen kan tänkas vara ett problem i det konkreta fallet. Om svaret på frågan är jakande kan parterna i nästa steg, med utgångspunkt i de kunskaper som de besitter, utforma avtalet med beaktande av de relevanta redovisningsreglerna. Effekten av det skulle således bli att parterna minskar risken för otydliga avtal och oanade konsekvenser. Fotnoter 1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. 2) Se dock Olsson, S, Redovisningsrätt en introduktion, sid.18. Olsson anför att lagarna innehåller för många materiella regler för att klassificeras som ramlagar. 3) Se Olsson, Stefan, Sanktioner vid avvikelser från god redovisningssed / Stefan Olsson ISBN: ) Prop. 1975:104, sid ) Kellgren, J, Juridiska kunskapsbehov för dem som upprättar eller granskar årsredovisningar, SN 2012, akademisk årsskrift, sid ) Bjuvberg, J, Redovisningens betydelse för beskattningen, sid ) Kellgren, J, SN 2003 sid ) Kellgren, J, Juridiska kunskapsbehov för dem som upprättar eller granskar årsredovisningar, SN 2012, akademisk årsskrift, sid ) Sevenius, R, Företagsförvärv, sid ) Sevenius, Robert, Vilket värde har köpeskillingen vid företagsförvärv?, Balans nr 6-7/ ) Sevenius, R, Företagsförvärv, sid ) Sevenius, Robert, Vilket värde har köpeskillingen vid företagsförvärv?, Balans nr 6-7/ ) Berg, J, Artikel från Mitt i juridiken, Infotorg, infotorgjuridik.se/premium/mittijuridiken/praktikerartiklar/article ece 14) Lindskog, S, Om tolkning av balansräkningsgaranti vid aktiebolagsöverlåtelser, Festskrift till Kurt Grönfors, sid ) Svernlöv, C, Förvärvsavtalet och dess garantier, Företagsförvärvskolan del 3, Balans nr 5/2004, sid ) Ramberg, C, Kontraktsbrott vid köp av aktie, sid. 159, som hänvisar till Karnell, Värdefel, sid ) Lindskog, S, Om tolkning av balansräkningsgaranti vid aktiebolagsöverlåtelser, Festskrift till Kurt Grönfors, sid Jesper Käck är verksam som skattejurist på EY. 5

Fördjupningsartiklar publiceras löpande på tidningenbalans.se

Fördjupningsartiklar publiceras löpande på tidningenbalans.se Fördjupning #3/2015 3 Revisorns agerande vid sena årsredovisningar Lars Egenäs 7 Redovisningsutredningens slutbetänkande Pernilla Lundqvist 11 Redovisningsrättsliga begrepp och redovisning som avtalsinnehåll

Läs mer

Företagsrätt/redovisningsrätt. Vad är redovisning? Redovisning den rättsliga ramen. Terminskurs, 5 höstterminen Vad är företagsrätt?

Företagsrätt/redovisningsrätt. Vad är redovisning? Redovisning den rättsliga ramen. Terminskurs, 5 höstterminen Vad är företagsrätt? Redovisning den rättsliga ramen Terminskurs, 5 höstterminen 2014 1 Företagsrätt/redovisningsrätt Vad är företagsrätt? Vad är redovisningsrätt? 2 Vad är redovisning? Begreppet redovisning (i detta sammanhang)

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

1 Principer för inkomstbeskattningen

1 Principer för inkomstbeskattningen 19 1 Principer för inkomstbeskattningen m.m. 1.1 Allmänt Kapitlet innehåller en översikt över de grundläggande regler som gäller för inkomstbeskattningen av näringsverksamhet. För fysisk person och dödsbo

Läs mer

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut.

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut. Bilaga 2 Dnr 14-28 Konsekvensutredning - Förslag till nya bestämmelser om att årsbokslutet får upprättas med tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

6 Koncernredovisning

6 Koncernredovisning Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av

Läs mer

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx Sida 1(5) 2005-09-19 Regeringsrätten Box 2293 103 17 Stockholm Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx YTTRANDE Den avsättning för gratifikationer som xxxxxxxx xxxxxxxxx XX gjort i bokslutet för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning. Dir. 2012:126

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning. Dir. 2012:126 Kommittédirektiv Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning Dir. 2012:126 Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2012 Sammanfattning Ett nytt EU-direktiv om årsredovisning

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-04-14 Preliminär bedömning till följd av IAS 1 (reviderad 2007) INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. NYA BENÄMNINGAR PÅ DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 3 2. NYTT

Läs mer

Uppdaterat

Uppdaterat Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden Uppdaterat 2016-11-29 ALLMÄNT RÅD (BFNAR 2000:2) 1. Detta allmänna råd gäller för näringsdrivande, icke-noterade mindre och

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017 Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter 2017 K2 K3 Hur K3 1 och K2 2 förhåller sig till varandra Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland innebär

Läs mer

Förslag till ändringar i allmänt råd med tillhörande vägledning om Årsredovisning och koncernredovisning

Förslag till ändringar i allmänt råd med tillhörande vägledning om Årsredovisning och koncernredovisning Vår referens/dnr: 120/2016 Bokföringsnämnden Box 7849 Er referens: 103 99 Stockholm Dnr 15-33 Stockholm 20160818 Remissvar Förslag till ändringar i allmänt råd med tillhörande vägledning om Årsredovisning

Läs mer

Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen

Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen Författare: Erika Alvestrand Högre kurs i företagsskatterätt (747A06) Vårterminen

Läs mer

Yttrande i mål nr x xxxxxxx angående aktivering av utvecklingskostnader i en kontrollbalansräkning

Yttrande i mål nr x xxxxxxx angående aktivering av utvecklingskostnader i en kontrollbalansräkning Sida 1(6) 2007-11-16 xxxxxxxxxx tingsrätt xxx xxxx xxx xx xxxxxxxxx Yttrande i mål nr x xxxxxxx angående aktivering av utvecklingskostnader i en kontrollbalansräkning YTTRANDE Med stöd av 13 kap. 13 första

Läs mer

Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse

Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse Sida 1(5) 2013-02-15 Blekinge tingsrätt Box 319 371 25 Karlskrona Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse YTTRANDE Enligt god redovisningssed ska ett

Läs mer

Förslag till ändrade regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändrade regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-07-01 R E M I S S P R O M E M O R I A Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändrade

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2011-10-27 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 11-4690 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Ändringar i regler

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-03-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska

Läs mer

Associationsrätt... 5. Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407. Bokföringsnämnden... 537. Rådet för finansiell rapportering...

Associationsrätt... 5. Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407. Bokföringsnämnden... 537. Rådet för finansiell rapportering... Associationsrätt... 5 Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407 Bokföringsnämnden... 537 Rådet för finansiell rapportering... 1457 FARs rekommendationer och uttalanden... 1495 BAS... 1647 Sökord...

Läs mer

Advokatsamfundet har ingen erinran mot förslagen i sina huvuddelar, med de reservationer och påpekanden som anges nedan i avsnitten 2-4.

Advokatsamfundet har ingen erinran mot förslagen i sina huvuddelar, med de reservationer och påpekanden som anges nedan i avsnitten 2-4. R-2010/1354 Stockholm den 15 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/7476/EMA Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 oktober 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet EU:s

Läs mer

Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m.

Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m. Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m. Slutbetänkande av Utredningen om enklare redovisning Stockholm 2009 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2009:46 Innehåll Förkortningar 11 Sammanfattning

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Remissvar 1(5) Dnr: 131-152258- 16/112 Finansdepartementet Skatte och Tullavdelningen 103 33 Stockholm Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Fi2016/01138/S1 1 Sammanfattning Skatteverket

Läs mer

Ändringar i ÅRL, ÅRFL och ÅRKL

Ändringar i ÅRL, ÅRFL och ÅRKL Ändringar i ÅRL, ÅRFL och ÅRKL - Preliminära bedömningar om redovisning i 2009-06-16 kreditinstitut och värdepappersbolag samt försäkringsföretag INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 1. BAKGRUND 2 2. VÄRDERING

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

RFR 1.1. december 2007 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1.1. december 2007 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1.1 december 2007 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 2 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS/IAS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

26 Utformning av finansiella rapporter

26 Utformning av finansiella rapporter Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,

Läs mer

Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212

Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212 YTTRANDE 2014-10-22 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART GLP Properties AB Ombud: Skattejurist Lennart Staberg Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Övergång till komponentavskrivning

Övergång till komponentavskrivning INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har

Läs mer

Granskning av tillämpning av god redovisningssed. Region Skåne

Granskning av tillämpning av god redovisningssed. Region Skåne Granskning av tillämpning av god redovisningssed Region Skåne Genomförd på uppdrag av revisorerna 7 september 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 2 2 INLEDNING... 2 2.1 Syfte och avgränsning...2

Läs mer

Sambandet mellan redovisning och beskattning. Disposition. Inledning. RF4 Termin 5 VT 2014 Claes Norberg

Sambandet mellan redovisning och beskattning. Disposition. Inledning. RF4 Termin 5 VT 2014 Claes Norberg Sambandet mellan redovisning och beskattning RF4 Termin 5 VT 2014 Claes Norberg Disposition Inledning Normgivningen på redovisningsområdet Skattelagen och redovisningen Hur bestäms god redovisningssed

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Uttalande om anläggningsregister.

Uttalande om anläggningsregister. Uttalande om anläggningsregister. Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2003:1) 1. Detta allmänna råd ska tillämpas av de företag som är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078). Enskilda

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation anger vilka upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2010:1514 Utkom från trycket den 10 december 2010 utfärdad den 2 december 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Redovisning av immateriella tillgångar

Redovisning av immateriella tillgångar REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter

Läs mer

Rekommendationer - BFN R 1

Rekommendationer - BFN R 1 Rekommendationer - BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader* * Bokföringsnämnden i plenum har vid sitt sammanträde den 5 december 2005 beslutat att BFN R 1 inte skall tillämpas av näringsdrivande,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12 Fråga om ett lokalt kollektivavtal, som överlåtaren av en verksamhet var bunden av, övergår till förvärvaren av verksamheten när både överlåtare och förvärvare

Läs mer

finansiell rapportering

finansiell rapportering Rådet för finansiell rapportering RFR 1 Uppdaterad januari 2017 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SYFTE... 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 5 TILLÄGG TILL IFRS...

Läs mer

Uttalande om värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund

Uttalande om värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund Uttalande om värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2002:3) Tillämpningsområde,

Läs mer

Anskaffningsvärden i elnätsverksamhet. 29 mars 2010 Slutrapport

Anskaffningsvärden i elnätsverksamhet. 29 mars 2010 Slutrapport Anskaffningsvärden i elnätsverksamhet 29 mars 2010 Slutrapport Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. EI:s frågeställning... 2 2. Gällande regelverk kopplat till uppdraget... 3

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 205 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Remissexemplar 2010-12-14 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Samtliga belopp ska anges i tusentals kronor (tkr), utan decimal, och avrundas enligt

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (2008:25) om årsredovisning

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut

103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut Bokföringsnämnden Box 7849 Vår referens/dnr: 67/2015 Er referens: 103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut Stockholm 20150611 Remissvar Förslag till

Läs mer

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information 2011

Övervakning av regelbunden finansiell information 2011 Övervakning av regelbunden finansiell information 2011 Rapport enligt 5 kap 18 Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser avseende år 2011 Innehåll Inledning... 3

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Delårsrapportering

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Delårsrapportering Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Delårsrapportering Innehållsförteckning Inledning... 1 Sammanfattning... 1 Annan normgivning... 2 Lagregler och allmänna råd (BFNAR 2002:5)... 2 Tillämplighet... 2 Skyldighet

Läs mer

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp.

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp. Proformaredovisning avseende Lundin s förvärv av. Bifogade proformaredovisning med tillhörande revisionsberättelse utgör ett utdrag av sid. 32-39 i det prospekt som Lundin AB i enlighet med svenska prospektregler

Läs mer

Högre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning

Högre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning Högre kurs i företagsbeskattning PM 2 Skatteverkets ställning VT 2015 Jenny Sundbom Inledning Skatteförvaltningen sköts av Skatteverket som är en myndighet vilken bildades 2004 från de tidigare 10 Skattemyndigheterna

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Leif Lindstam, f.d. justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Carina Stävberg. Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 Sammanfattning En revisor som varit anställd hos ett revisionsbolag har också varit delägare i revisionsbolagets moderbolag. Som delägare var revisorn bunden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Upprättande av årsredovisning (K3)

Upprättande av årsredovisning (K3) Sida 1 av 10 Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm Upprättande av årsredovisning (K3) 1 Sammanfattning Skatteverket tillstyrker i huvudsak förslaget till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning,

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2015-09-14 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Stockholm den 1 oktober 2014

Stockholm den 1 oktober 2014 R-2014/1149 Stockholm den 1 oktober 2014 Till Socialdepartementet S2014/5303/RU Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 juli 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Genomförandeutredningens

Läs mer

Associationsrätt Bokförings- och redovisningsförfattningar Bokföringsnämnden Rådet för finansiell rapportering...

Associationsrätt Bokförings- och redovisningsförfattningar Bokföringsnämnden Rådet för finansiell rapportering... Associationsrätt... 5 Bokförings- och redovisningsförfattningar... 427 Bokföringsnämnden... 617 Rådet för finansiell rapportering... 1395 s rekommendationer och uttalanden... 1433 BAS... 1589 Sökord...

Läs mer

Delårsrapport för SENSYS Traffic AB (publ)

Delårsrapport för SENSYS Traffic AB (publ) SENSYS Traffic SENSYS AB Traffic (publ) AB 556215-4459 (publ) 556215-4459 Delårsrapport Kvartalsrapport för jan - mars för 2009 jan - sept 2009 Delårsrapport för SENSYS Traffic AB (publ) Januari september

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER Rådet har beslutat om följande uppdateringar av RFR 2 som ännu inte har förts in i rekommendationen i avvaktan på att EU godkänner de nya/ändrade

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Att läsa och förstå finansiell rapportering

Att läsa och förstå finansiell rapportering Att läsa och förstå finansiell rapportering 1 Innehåll Vad är en resultat- resp balansräkning? Riktlinjer som styr den finansiella rapporteringen Årsredovisningen och grundläggande begrepp Kassaflödesanalys

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Redovisning av fusion

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Redovisning av fusion Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Redovisning av fusion Innehållsförteckning Inledning... 1 Sammanfattning... 1 Civilrätt och skatterätt... 2 Internationell normgivning... 2 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2003:2)...

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 26 januari 2011 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Nordic Service Partners AB Gävlegatan 22 A, plan 6 113 30 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012

Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012 Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012 Första kvartalet 2012 Nettoomsättningen uppgick till 859 (372) tkr Rörelseresultatet uppgick till -4 418 (-455) tkr Kassaflödet från

Läs mer

Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin

Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin Grundläggande. Vid all presentation av finansiell information ska utgångpunkten alltid vara att

Läs mer

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN REDOVISNINGSRÅDET JULI 2002 Innehållsförteckning Sid. SYFTE 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 REDOVISNING OCH VÄRDERING 4 Händelser efter balansdagen som skall beaktas

Läs mer

Eget kapital eller skuld

Eget kapital eller skuld Juridiska institutionen Höstterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt redovisningsrätt 30 högskolepoäng Eget kapital eller skuld särskilt om klassificering av preferensaktier och konvertibler Författare:

Läs mer

Allmänna råd - BFNAR 1999:1

Allmänna råd - BFNAR 1999:1 Allmänna råd - BFNAR 1999:1 Bokföringsnämndens allmänna råd om fusion av helägt aktiebolag; beslutade den 27 oktober 1999. Bokföringsnämnden lämnar följande allmänna råd om redovisning av fusion av helägt

Läs mer

DELÅRSRAPPORT

DELÅRSRAPPORT DELÅRSRAPPORT 2010-01-01-2010-06-30 Styrelsen och verkställande direktören för AU Holding AB (publ) avger härmed följande delårsrapport för perioden 2010-01-01-2010-06-30. Innehåll Sida Allmänna kommentarer

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20). R-2006/0355 Stockholm den 8 juni 2006 Till Finansdepartementet Fi 2006/1167 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (2008:25) om årsredovisning

Läs mer