GRANSKNINGSHANDLINGAR. Detaljplan för. fastigheten Uvekull 2:221 i Smålandsstenar. Gislaveds kommun, Jönköpings län

Transkript

1 lanens beteckning - Antagen av KF - Vunnit Laga krat - Genomörandetiden slut - Detaljplan ör astigheten Uvekull 2:221 i Smålandsstenar Gislaveds kommun, önköpings län GRANSKNINGSHANDLINGAR Utökat planörarande lan- och bygglagen (SFS 2010:900) anuari 2019

2 SÅ HÄR GÖRS EN DETALLAN Utökat planörarande UDRAG Framtagandet av detaljplaner regleras i plan- och bygglagen. å ansökan rån t.ex. astighetsägare eller beställning rån tekniska kontoret beslutar bygg- och miljönämnden att detaljplan skall arbetas ram. SAMRÅDS- REMISS Den örsta planskissen utarbetas. Den sänds till berörda astighetsägare, länsstyrelsen, kommunala myndigheter och sammanslutningar som har väsentligt intresse av örslaget. Annonsering sker i lokala dagstidningar. Förslaget ställs ut i kommunhuset och lokalt på t.ex. Bibliotek. Ett samrådsmöte anordnas. SAMRÅDS- REDOGÖRELSE De synpunkter som ramörts sammanställs i en samrådsredogörelse. Förslaget bearbetas med utgångspunkt rån remissvaren. GRANSKNING Det nya örslaget ställs ut ör granskning. Annonsering sker i lokala dagstidningar. Berörda underrättas med brev. Granskningstiden är normalt 3 veckor. Under tiden kan anmärkningar ramöras skritligen till Gislaveds kommun, Gislaved. Dessa redovisas i ett utlåtande som eter granskningstiden skickas till de som inte ått sina anmärkningar tillgodosedda. ANTAGANDE lanörslaget antas av kommunullmäktige eller av bygg- och miljönämnden. ÖVERKLAGANDE Antagandet anslås på kommunens anslagstavla. De som senast under granskningstiden lämnat skritliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda underrättas med brev. Dessa har tre veckor på sig att överklaga kommunens beslut till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt. Överklagan skickas till Gislaveds kommun, Gislaved. LAGA KRAFT Beslutet om antagande vinner laga krat när tiden ör överklagande har gått ut och ingen valt att överklaga planen. Länsstyrelsen kan på eget initiativ pröva och upphäva beslutet. Om planen överprövas vinner planen laga krat örst då ärendena är avgjorda och planen godkänd. Se mer på Boverkets hemsida:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar Sammanattning lanbeskrivning lanens syte och huvuddrag landata Markägoörhållanden Tidigare ställningstaganden Översiktsplaner Detaljplaner Förutsättningar, Förändringar, Konsekvenser Natur Geotekniska örhållanden Förorenad mark Kultur Bebyggelse Gator och traik Teknisk örsörjning Miljö, Hälsa och Säkerhet Miljökvalitetsnormer Verksamheter, brand- och explosionsrisk Riskutredning Översvämning Genomöranderågor Organisatoriska rågor Ekonomiska rågor Tekniska rågor Fastighetsrättsliga rågor Behovsbedömning latsens örutsättningar lanens styrande egenskaper lanens tänkbara eekter Bedömning Bilagor Checklista behovsbedömning 3 (25)

4 HANDLINGAR lanbeskrivning Behovsbedömning Fastighetsörteckning lankarta med grundkarta och bestämmelser SMÅLANDSSTENAR VÄG 26 NISSAN Gislaveds kommun Norr 4 (25)

5 SÖDRA LÅNGGATAN MALMGATAN TORGGATAN NORRA NISSASTIGEN Flygoto över området SAMMANFATTNING Området är beläget i centrala Smålandsstenar och gränsar till Södra Långgatan i väster och Malmgatan i norr. Inom området inns idag en byggnad som innehåller bostäder. lanområdet är på ca m2. I nordväst gränsar astigheten till astighet som inhyser Smålandsstenars Folktandvård, i söder till Smålandsstenars vårdcentral och i öster inns hyreshus med caé och butik. lanens syte är att ändra markanvändningen och byggnadshöjd på astigheten Uvekull 2:221. Nuvarande detaljplan tillåter bostads- och vårdändamål i maximalt 3 våningar. Förslaget är att området ska å bebyggas med bostäder, handel och kontor i maximalt 8 våningar. Inom området ska det innas plats ör att skapa en acceptabel utemiljö samt tillräckligt med parkeringsplatser ör boende. 5 (25)

6 FLER-FAMILSHUS FOLKTAND- VÅRD Agnsjön ARKERING Bivägen VÅRDCENTRAL Bostäder Brogatan FÖRE Beintlig markanvändning B SÖDRA LÅNGGATAN Möjligt parkeringshus 2:221 ga:1 Beintlig parkering 61 p-platser 14 UV EKULL 8 p-platser 2:229 UVEKULL 2: arkering 31 p-platser Cyklar Vistelse Cyklar Torg A-T Flerbostadshus 8 våningar Lekplats MALMGATAN B 16 2:53 Serv C A 2:230 EFTER Illustration ör möjlig ramtida markanvändning 6 (25)

7 Detaljplan ör astigheten Uvekull 2:221 i Smålandsstenar Gislaveds kommun, önköpings län LANBESKRIVNING LANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG lanens syte är att ändra markanvändningen och byggnadshöjd på astigheten Uvekull 2:221. Nuvarande detaljplan tillåter bostads- och vårdändamål i maximalt 3 våningar. Förslaget är att området ska å bebyggas med bostäder, handel och kontor i maximalt 8 våningar. Inom området ska det innas plats ör att skapa en acceptabel utemiljö samt tillräckligt med parkeringsplatser ör boende. LANDATA Området är beläget i centrala Smålandsstenar och gränsar till Södra Långgatan i väster och Malmgatan i norr. lanområdet är på ca m2. Markägoörhållanden AB Gislavedshus äger planområdet, astigheten Uvekull 2:221. Kommunen äger angränsande gatumark. Fastighetsägare inns upptagna i upprättad astighetsörteckning. 1:97 MALMGATAN Agnsjön SÖDRA LÅNGGATAN TORGGATAN 1:97 NORRA NISSASTUGEN lanområde Fastighetsgräns Kommunägd mark 7 (25)

8 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplaner I den ördjupade översiktsplanen ör Smålandsstenar och Skeppshult (1999) är området utpekat ör att innehålla oentlig byggnad samt ör expansion av bostäder. Utdrag i ördjupningen: I centrum bör endast i undantagsall bebyggelsen överstiga tre våningar. För att karaktären i centrum skall örstärkas är det viktigt att kvarterens hörn bebyggs. Bostadsbebyggelsen i centrum kan kombineras med lokaler ör handel och service. Mångalden i bebyggelsen skall stimuleras. Det inns stora behov av bostäder vilket innebär att platsen även ramöver bör kunna användas ör bostadsändamål. lanområdet är redan ianspråktaget. Förslaget innebär att större yta kan användas ör vistelseytor när det blir tillåtet att bygga ett högre hus än vad nuvarande plan tillåter. Närheten till kommunikation och övrig service är god. Därmed ter det sig rimligt att tillåta högre LANOMRÅDE Utdrag ur den ördjupade översiktsplanen ör Smålandsstenar och Skeppshult (1999) 8 (25)

9 Detaljplaner Inom planområdet gäller detaljplanen SM 56 som är upprättad lanområdet är planlagt ör Bostads- och Vårdändamål (B D) samt Öppenvård (D) med maximalt 2 och 3 våningars bebyggelse. 9 (25)

10 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur Området är till största delen bebyggt och hårdbelagt med parkeringsytor och gångstigar. I anslutning till beintlig byggnad inns några grönytor me häckar och träd. Beintliga träd består till övervägande del av björkar. Öster om byggnaden inns några relativt stora björkar som med all sannolikhet har planterats när byggnaden uppörts. De lesta träden är dock planterade sedan något år tillbaka. Geotekniska örhållanden Enligt geoteknisk översikt ( VIAK arb. Nr ) består jorden i ytan av 0,2 m mulljord och därunder av silt och siltig sand. Silten och den siltiga sanden är ast lagrad. Vattenytan stod vid undersökningstillället (september 1987) 3,0 3,5 m under markytan i de skruvborrade hålen. Geotekniska undersökningen upprättades innan byggnad som nu inns på astigheten uppördes. Förhållanden anses som likvärdiga även om exploatering skett eter att undersökningen upprättades. En detaljerad grundundersökning krävs innan byggnad uppörs. å kommunens karta över lågpunktskartering är det ramörallt angränsande astighet i öster som berörs negativt vid stora vattenmängder men höjdskillnaderna är relativt små i området. Foto taget rån Malmgatan. I örgrund beintlig byggnad som ska rivas. I bakgrund byggnaden som inrymmer olktandvården Radon Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderaller. Vid sönderallet sänder de ut strålning som kan skada cellerna i lutvägar och lungor. Radon kan innas i berggrunder, grundvatten och byggmaterial. Radonmätning har utörts av Sweco Civil AB (Rapport Uppdragsnummer ) Mätning har utörts på tre platser. Av analyssvaren ramgår att marken kan klassas som lågradonmark. I område med lågradonmark kan byggnaders grundkonstruktion ges ett traditionellt utörande utan något extra radonskydd. Förorenad mark De ämnen som hamnat i miljön blir ota kvar där under lång tid och om inget görs kan de sippra ut i grundvatten och vattendrag och örorena sediment. Spridning påverkas av nederbörd, grundvattenrörelser, biologiska processer och mänskliga aktiviteter. Det inns inga misstänkta örorenade områden inom planområdet enligt kommunens gis-kartor. Det bedöms därör inte behövas någon miljöteknisk markundersökning på astigheterna. å angränsande astighet, öster om planområdet ligger ett riskklass 2 objekt (kemtvätt). 10 (25)

11 Kultur Inom planområdet inns inga kända ornlämningar eller kulturminnen. Bebyggelse Inom planområdet inns idag ett 3-4 våningshus som inrymmer lägenheter. Den beintliga byggnaden ska enligt planerna rivas ör att ersättas med ett 8 våningars hus. Flygoto över området Torghus Vårdcentral lanområdet omges av bebyggelse i 1-3 våningar av skitande utseende och varierande ålder. Inom kvarteret inns byggnader ör både olktandvård och vårdcentral. Den nya byggrätten kommer ge möjlighet ör att uppöra en intressant byggnad i centrala Smålandsstenar. Bygganden år uppöras till en maximal nockhöjd av 30 meter och ska placeras i örgårdsmark uteter Malmgatan. Fleramiljshus Folktandvård Möjlig ramtida nybyggnad i 8 våningar. (Accent arkitekter.) 11 (25)

12 Byggnaden kommer med sin placering, storlek och höjd utgöra ett mycket viktigt landmärke i Smålandsstenar. Byggnaden kommer påverka Smålandsstenars skyline väsentligt under lång tid och inte lämna någon oberörd. Den kommer också vara den enda höga byggnaden i närområdet under överskådlig tid, en solitär. Den kommer inte ha några andra höga byggnader som den samspelar med. Den har inga ram eller baksidor, den är därmed lika viktigt ur alla väderstreck och rån alla platser i Smålandsstenar. Detta gör att byggnaden måste ges en omsorgsull och genomtänkt gestaltning anpassad eter dessa örutsättningar. Samtidigt ska den inte ta ör stort visuellt utrymme i anspråk och den år inte dominera sin omgivning i allt ör hög grad. Byggnaden ska samtidigt utgöra ett landmärke och vara en markör ör ett nytt tänk kring samhälls- och byggnadsutveckling i Smålandsstenar. Det är en svår och komplicerad uppgit att gestalta denna byggnad där unktion, teknik, ekonomi och gestaltning måste samspela till en god helhet.för att skapa en god estetisk utormning och ör att säkra en god avvattning av taken ska dessa utöras med en lutning av minst 14 grader. Markanvändning BOSTÄDER, B Ändamålet innebär bostäder i olika ormer, men även bostadskomplement av olika slag. HANDEL, H I användningen handel ingår alla typer av detaljhandel. Sytet med denna bestämmelsen är att möjliggöra handelsverksamhet (butik, cae m.m.) i bottenvåningen av byggnaden. KONTOR, K I ändamålet kontor ingår i huvudsak vanlig kontorsverksamhet och liknande personaltät verksamhet med liten eller ingen varuhantering. Inom området avsätts areal som inte år bebyggas med s.k. prickmark. rickmarken ska utmed gatan säkerställa att en ny byggnad inte ska placeras närmare gatan än övriga byggnader i området. rickmarken inom området säkerställer att parkeringsplatser kan anläggas inom södra delen av planområdet. Inom området med s.k. plusmark är det tillåtet att uppöra komplementbyggnader. Tillgänglighet En ny byggnad ska enligt lag utormas så att den är tillgänglig och användbar ör personer med nedsatt rörelse- och orienteringsörmåga. Tillgängligheten ska prövas vid bygglov och tekniskt samråd. Tillbyggnader eller ändringar i beintliga byggnader ska enligt lag utormas så att de är tillgängliga och användbara ör personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsörmåga. Vid prövning ska hänsyn tas till beintliga örutsättningar. Det inns inga större nivåskillnader inom planområdet. Trygghet och säkerhet Otryggheten ska så långt som möjligt byggas bort, genom att t.ex. undanskymda platser och siktskymmande vegetation tas bort samt att bra belysning inns i området. Bebyggelsen bör utormas ör att örsvåra klotter och annan skadegörelse. Gator och traik lanområdet ligger centralt i Smålandsstenar och avgränsas av Södra Långgatan och Malmgatan. Traiken till parkeringar i området kommer som idag att angöras rån Södra Långgatan. 12 (25)

13 jön Sörsjö ERHULT ÅS LÄTHULT ORRA LANDSBO eken VEKULL VEKULL Högakull HAGHULT VILLSTADS- Åsarna Bladås Fruekullen Sopebokärret Geta- ryggarna VIERHULT Bokelund Mulakullegöl Roshaga Börket Skogslyckan HÖGAKULL Kollåkerskog Dalhem Hultet Näset Nordskog Idrottsplats MARKÅS Markås Sandbackegöl Mulakull KOLLÅKERSKOG Åtterås Bygget Sandabacken Sörlid Heligås MULAKULL MULAKULL Intaget Högelid Stubbakull Nordlida ÅTTERÅS Motorbana NORRA SLÄTHULT Norra Släthult Brotorp Brotorpet ALAGÅRDEN Skjutbanor Grustäkt Ågården Hå ISBERGA Dungen Åttingen Lerbäcken Smala högarna Hålvägar Hålväg KAELED Lilla Hyltan rästagården Gröthögen Villstad Klockaregården Altarebacken Fornåkrar ISBERGA Åttingen Västanskog Grustäkt Villstad kyrk naturreserv ROSENDAL VILLS Vägtraikdata som har använts ör bullerberäkningarna. Uppmätta traiksiror är uppräknade till 2040 års traik med hjälp av Traikverkets verktyg EVA daterad arkering å den del av astigheten som idag innehåller parkeringsplatser ska det även i ramtiden innas plats ör parkeringsändamål. arkeringarna ingår i en gemensamhetsanläggning mellan AB Gislavedshus och önköpings läns landsting. Inom delar av västra området kommer det bli möjligt att skapa parkeringsanläggning till en höjd av maximalt 4,5 meter. önköpings läns landsting har en värmepumpsanläggning i sydvästra delen av planområdet som används ör parkering. För att säkerställa att tillräckligt med mark kan avsättas ör parkeringsbehovet i området är det inte tillåtet att uppöra byggnader inom de delar av planområdet som örses med s.k. prickmark. Utirån att antalet lägenhet inte örväntas att öka i någon stor omattning så kommer behovet av parkeringar inte heller att öka men det är svårt att örutsätta hur stort bilinnehav nya hyresgäster kommer att ha. arkeringsbehovet ska lösas inom astigheten och behandlas i bygglovsskedet. Viktigt att parkeringar och angöringar ör cykel utörs attraktivt och lättillgängligt. Kollektivtraik Kollektivtraiken är lättillgänglig då det endast är ca 500 meter till stationen med goda tåg och bussörbindelser. 2. LANFÖRSLAG Teckenörklaring SMÅLANDSSTENAR saknar en hel del gång- en stor eterrågan på gång- och cykelvägar som leder rån Smålandsstenar till omkringliggande orter. Nordinskolan håller idag på att planeras om och hur gång- och cykelvägslösningen blir bäst här kommer att utredas närmare under områdets planering. lan och handlingsprogram ör utbyggnad av gång- och cykelvägar Statlig väghållare Busshållsplatser Bostadsområden Industriområden/arbetsplatser Idrottsplatser/anläggningar Skolområde Centrum Tunnel rioritet 1 rioritet 2 Vision Bananvägen Skruvgatan SÖDRA INDUSTRIOMR. Nit Almgatan Förskola Algatan Burserydsvägen Furugatan Nordinskolan Torggatan Avallsanläggning Skolgatan Kärrvägen VÄSTRA INDUSTRIOMR. Sim o Sporthall Hagagården Mariagården Torghuset Villstadskolan Förskola Nissan S. Långgatan Nissastigen arkgatan Räddnings station ärnvägsgatan ärnvägsstationen Hörsjögatan Till Hörsjön Förskola ÖSTRA INDUSTRIOMR. Vattenverk Hörsjöns ritidsområde Elljusspår Strandsnäs Hembygdspark Domarringarna Folketspark Nissan FÅLLINGE Flygält Utredningsområde Åtteråsskolan Reningsverk Vattentorn Assa- Till Värnam Villstads idrottplats KAELED SMÅLANDSSTENAR lanerad gång- och cykelväg till Kappelled. Nissan 13 (25) Gång- och cykelvägar som kommunen sköter längs med allmän väg: Väg 26 mellan Smålandsstenar och Skeppshult

14 M Gång- och cykelvägar Det inns beintliga gång- och cykelbanor på gatan längs med Nissastigen. Enligt vision i lan och handlingsprogram ör utbyggnad av gång- och cykelvägar (antagen av Tekniska nämnden ) inns utbyggnad av gång- och cykelvägar längs med Södra Långgatan utpekat som vision. Teknisk örsörjning Vatten och avlopp Kommunala ledningar ör vatten och avlopp inns i angränsande gator. Fastigheten är idag anslutna till beintliga ledningar. Dagvatten Fastigheten är i dag anslutna till kommunala dagvattenledningar Fastigheter bör i örsta hand ördröja och eventuellt rena dagvatten på astigheten, men där detta inte är möjligt kan astigheten anslutas till kommunalt omhändertagande av dagvatten. Gas EUM Gas har en gasanslutning inom det berörda området. Det inns distributionsledningar ör gas i Malmgatan och Södra Långgatan. Energi Kommunen antog 2011 Energistrategi där en del av arbetet går ut på att ersätta de ossila bränslena med olika typer av örnyelsebara energikällor som vindkrat, vattenkrat, biobränslen, solenergi och järrvärme. Fastigheten är idag inte ansluten till järrvärmenätet men det inns möjlighet ör anslutning då ålderdomshemmet Hagagården ett kvarter bort är anslutet till järrvärmenätet Serv 2:227 2:67 U 2:77 21 K V95 2:141 K B 2:38 D C A 1: :16 Lr 4 2:42 OSÄKER LEDNING 2:141 1:16 3:55 21A-D 3:32 9 A B Ledningskarta Grundkartans beteckningar V95 3 V30 32 K 8 ÅTTERÅS ³ K K Rör100 K K ga:1 14 UVEKULL 2: ³ 2:221 Serv 2:229 2: xV50 V (25) A - E «A A-T 2:26 A - C 1 2:53 B 16 2:141 Serv 2:75 C V50 V50 ³ A 3 A - D 2:141 U A 2 1 V50 5 B 4 2:73 A-C 2:65 ³ UVEKULL Mur Dike, Kant Byggnad, husliv 2xV50 K 2xV K K m Uppgiter om grundkartan K B Lr A - C 2:226 C B E.ON Energidistribution Vatten Avlop 2:141 Dagvatten Skanova Biggnet Gas 2:139 D 11 2:18 D 13 C 12 Detaljplan ör Uvekull 2:221

15 MILÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett styrmedel ör att kontrollera miljöpåverkan och berör rämst lut, vatten och buller. Lut å platsen inns inga mätningar gjorda på lutkvaliteten, men de ämnen som bidrar till örsämrad lutkvalitet mest i länets tätorter är kvävedioxid och partiklar (M10) som skapas av ordonstraiken. Dagens ordonstraik på väg 26 (Nissastigen) är ÅDT ca ordon/dygn, varav 19,2 % tung traik. Nissastigen är den mest traikerade gatan i närområdet å en öppen väg krävs ordonstraik på cirka ordon ör att det ska vara aktuellt att göra en närmare värdering. Den ökade traikmängden genererad av ler bostäder inom planområdet bedöms inte komma upp i ordonsmängder som gör att det inns risk att överskrida lutkvalitetsnormen. Vatten Ytvattnet rinner via dagvattenledningar och diken vidare till Nissan. Detaljplanen bedöms inte påverka miljökvalitetsnormen ör vatten. 15 (25)

16 Buller Traikbuller Buller kan beskrivas som ett oönskat ljud. Störningar i orm av traikbuller och vibrationer kommer ramörallt rån Norra Nissastigen samt övriga angränsande gator men även rån järnvägen kan störningar komma. I samband med upprätande av detaljplanen har en traikbullerutredning utörts. (Sweco Environment AB uppdaragsnummer ) Sammanattning I bullerutredningen har både väg- och järnvägstraik studerats ör planörslaget med ramtida traik ör år Beräkning har gjorts av ljudutbredning och ljudnivåer vid asad ör tänkt nytt bostadshus. Beräkningarna visar att 60 dba dygnsekvivalent ljudnivå inte överskrids utomhus vid asad. Det innebär riktvärden ör bostäder enligt Förordning (2015:216) om traikbuller vid bostadsbyggnader beräknas klaras. Beräkningarna visar dock att 50 dba dygnsekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå beräknas överskridas helt eller delvis vid alla asader (högsta nivåer beräknas vid norra och östra asaderna). Det innebar att krav ör uteplats i direkt anslutning till byggnad uppylls vid den västra asaden och delar av den södra. Om det är inte möjligt att skapa tillgång till bullerskyddade uteplatser ör alla lägenheter skulle en gemensam bullerskyddad uteplats kunna skapas väster eller söder om byggnaden. 16 (25)

17 Slutsatser Traikbuller bedöms inte vara ett hinder ör planerad bebyggelse under örutsättning att byggnadsutormning och valda placeringar av uteplatser planeras med hänsyn till bullersituationen. Vid asad närmast Malmgatan där högre ljudnivåer örekommer kan asaden behöva utöras med örhöjd ljudisolering av önster, risklutsventiler och yttervägg så att ljudkrav inomhus i planerade bostäder enligt BBR uppylls. Åtgärder Med anledning av resultatet av utredningen har planbestämmelsen 1 lagts till i plankartan som innebär att minst hälten av bostadsrummen i varje bostad ska orienteras mot en ljuddämpad sida. Uteplatser ska orienteras mot en ljuddämpad sida. Med hänsyn till beintlig bebyggelses placering och planområdets läge i orten bedöms detaljplanen inte påverka miljökvalitetsnormen ör buller. Riskutredning Sweco Environment AB har upprättat riskutredning ör astigheten Uvekull 2:221. ( uppdaragsnummer ) Riskutredningen genomörs med avseende på de transporter av arligt gods som sker i närhet till astigheten där nytt bostadshus planeras att byggas. lanområdes lokalisering Bild över Norra Nissanstigen som illustrerar den breda körbanan med mellanliggande smågatsten Syte Sytet med riskutredning är att undersöka om det arligt gods som transporteras nära astigheten kan innebära begränsningar vid byggnation av ett nytt lerbostadshus på astigheten. Utredningen görs på en detaljnivå som bedöms vara tillräcklig ör den planerade bebyggelsen. Riskreducerande åtgärder Det breda vägområdet, låg hastighetsbegränsning, små traikmängder samt bra siktörhållanden verkar riskminimerande och medör en låg sannolikhet ör en traikolycka längs riksväg 26. I händelse av en traikolycka som inneattar läckage av brandarlig vätska kan kantsten och rännstensbrunnar tillgodoräknas som beintliga riskreducerande åtgärder. I händelse av brand och/eller gasspridning antas den ysiska barriären ördröja och till viss mån örhindra ett spridningsörlopp mot det planerade lerbostadshuset. Riskerna avseende skyddsobjekt inom det aktuella planområdet anses vara mycket små tack vare låga hastighetsbegränsningar samt ysisk barriär som skulle begränsa konsekvenserna i händelse av en olycka. Inga särskilda riskreducerande åtgärder bedöms krävas ör det planerade lerbostadshuset. Möjlig evakuering bort rån väg 26 bör dock övervägas, dvs att entréerna läggs på asad mot söder, väster eller norr. 17 (25)

18 Slutsats Den planerade bebyggelsen bedöms som lämplig ur ett riskperspektiv, med hänsyn till de olyckor som skulle kunna inträa och då utgöra en allvarlig ara ör människors liv och hälsa. För att minimera risken ör boende vi eventuella olyckor ska lutintag placeras högt och på motsatt sida av riskkällan, väg 26 samt evakueringsmöjligheter bort rån väg 26 ska innas i bostadshus. Översvämning lanområdet berörs inte av någon översvämningsrisk rån Nissan enligt uppgiter på kommunens karta över lågpunktskartering eller översvämningsrisker. Enligt kartan är det ramörallt angränsande astighet i öster som ligger på lite lägre nivå som i örsta hand berörs vid stora vattenmängder. 3D-modell, solstudie, 20 mars kl. 12:00 3D-modell, solstudie, 20 mars kl. 15:00 3D-modell, solstudie, 20 juni kl. 12:00 3D-modell, solstudie, 20 juni kl. 15:00 3D-modell, solstudie, 22 september kl. 9:00 3D-modell, solstudie, 21 december kl. 12:00 18 (25)

19 Solstudie Solstudien som har tagits ram som visar solörhållanden och skuggade ytor utirån aktuellt projekt. Bilder nedan visar hur öreslagen bebyggelse och utemiljöer samt omkringliggande beintlig bebyggelse kan komma att påverkas vid ett antal tillällen under året. Solstudien visar bland annat att Folktandvårdens bebyggelse norr om planområdet kan komma att å minskad morgonsol under vissa perioder, och byggnaderna norr och öster om området år minskad kvällsol. Bostadsgården i öreslaget projekt kommer att skuggas etermiddag/kväll. GENOMFÖRANDEFRÅGOR Här redovisas de organisatoriska, ekonomiska, tekniska och astighetsrättsliga åtgärder som erordras ör ett samordnat och ändamålsenligt genomörande av detaljplanen. Organisatoriska rågor Tidsplan lanen hanteras med standard planörarande och ska eter samråd och granskning antas av bygg- och miljönämnden. reliminär tidsplan Beslut om samråd bygg- och miljönämnden: oktober 2018 Beslut om granskning bygg- och miljönämnden: december 2018 Beslut om antagande bygg- och miljönämnden: mars 2019 Detaljplanen vinner laga krat tre veckor eter att den antas i bygg- och miljönämnden om den inte överklagas. Genomörandetid Genomörandetiden är em år och räknas rån den dagen planen vunnit laga krat. Under genomörandetiden har astighetsägaren en garanterad byggrätt i enlighet med detaljplanen. Om detaljplanen ersätts med en ny, ändras eller upphävs innan genomörandetiden har gått ut har astighetsägaren rätt till ersättning av kommunen ör den skada den lider. Eter genomörandetidens utgång ortsätter planen att gälla men kan då ersättas, ändras eller upphävas utan att astighetsägaren har rätt till ersättning. Huvudmannaskap All mark planläggs som kvartersmark som därmed astighetsägaren har ansvaret ör. Avtal Ekonomiska rågor Kostnader AB Gislavedshus står ör kostnader och ör de utredningar som krävs ör upprättande av detaljplanen. Intäkter lanekonomi Kostnad ör detaljplanens upprättande regleras mellan kommunen och AB Gislavedshus. 19 (25)

20 Tekniska rågor Gator m.m lanområdet ligger centralt i Smålandsstenar och avgränsas av Södra Långgatan och Malmgatan. Traiken till parkeringar i området kommer att angöras Från Södra Långgatan. arkeringsbehovet ska lösas inom astigheten och behandlas i bygglovsskedet. Vatten och avlopp, el, värme Bebyggelsen är idag ansluten till det kommunala vatten- och spillvattennätet och elnät och kan även i ortsättningen var det. EUM Gas har en gasanslutning inom det berörda området. Det inns distributionsled-ningar ör gas i Malmgatan. Dagvatten Fastigheten är i dag anslutna till kommunala dagvattenledningar. Fastigheter bör i örsta hand ördröja och eventuellt rena dagvatten på astigheten, men där detta inte är möjligt kan astigheten anslutas till kommunalt omhändertagande av dagvatten. Fastighetsrättsliga rågor Fastighetsbildning Ett led i genomörandet av en detaljplan är astighetsbildningen. Med astighetsbildning avses bl.a. marköveröringar, säkerställande av rätt till utart, bildandet av gemensam parkeringsanläggningar m.m. Fastighetsbildningsrågor upptas till prövning av lantmäterimyndigheten eter ansökan rån astighetsägaren, ledningsinnehavare eller i vissa all bygg- och miljönämnden. AB Gislavedshus äger astigheten Uvekull 2:221. Några astighetsregleringar är i dagsläget inte aktuella inom planområdet. Servitut och ledningsrätt Servitut och andra särskilda rättigheter inns upptagna i astighetsörteckningen. Ansvaret ör att trygga rättigheten ör el- och teleledningar åvilar respektive ledningsinnehavare. Detta kan ske antingen genom ledningsrätt eller servitut. Flytt av ledningar och transormatorstation ska bekostas av exploatören. MEDVERKANDE TÄNSTEMÄN Ansvarig handläggare ör detaljplanen är planarkitekt er-åke Gustasson, bygg- och miljöörvaltningen, Gislaveds kommun. I arbetet har dessutom stadsarkitekt Sven Hedlund, miljö- och hälsoskyddsinspektör Elisabet agacz, utvecklingsledare Claudia Bartelsson och brandingenjör Charlie Ericsson deltagit. Gislaveds kommun,augusti 2018 er-åke Gustasson lanarkitekt Sven Hedlund Stadsarkitekt 20 (25)

21 Detaljplan ör Uvekull 2:221 i Smålandsstenar Gislaveds kommun, önköpings län Behovsbedömning - ör Uvekull 2:221 i Smålandsstenar BEHOVSBEDÖMING Om genomörandet av en detaljplan antas medöra betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas enligt 4 kap 34 i lan- och bygglagen (SFS 2010:900) och enligt 6 kap 11 Miljöbalken (SFS 1998:808). Behovsbedömningen görs ör att utreda om genomörandet av en detaljplan antas medöra betydande miljöpåverkan ör vissa utpekade ändamål. SMÅLANDSSTENAR Gislaveds kommun Norr VÄG 26 NISSAN 21 (25)

22 Behovsbedömning - ör Uvekull 2:221 i Smålandsstenar Översikt lanområde latsens örutsättningar Området är beläget i centrala Smålandsstenar och gränsar till Södra Långgatan i väster och Malmgatan i norr. Inom området inns idag en byggnad som innehåller lägenheter. lanområdet är på ca m2. I nordväst gränsar astigheten till astighet som inhyser Smålandsstenar s Folktandvård, i söder till Smålandsstenars vårdcentral och i öster inns hyreshus med caé och butik. lanens syte är att ändra markanvändningen genom att tillåta byggnation av högre bebyggelse än vad som nu är tillåten på astigheten Uvekull 2:221. Nuvarande detaljplan tillåter bostads- och vårdändamål i maximalt 3 våningar. Förslaget är att området ska å bebyggas med bostäder i maximalt 8 våningar. Inom området ska det innas plats ör att skapa en acceptabel utemiljö samt tillräckligt med parkeringsplatser ör boende. Enligt geoteknisk översikt ( VIAK arb. Nr ) består jorden i ytan av 0,2 m mulljord och därunder av silt och siltig sand. Silten och den siltiga sanden är ast lagrad. Vattenytan stod vid undersökningstillället (september 1987) 3,0 3,5 m under markytan i de skruvborrade hålen. Geotekniska undersökningen upprättades innan byggnad som nu inns på astigheten uppördes. Förhållanden anses som likvärdiga även om exploatering skett eter att undersökningen upprättades. å kommunens karta över lågpunktskartering är det ramörallt angränsande astighet i öster som berörs vid stora vattenmängder men höjdskillnaderna är inte stora i området. Inom planområdet inns inga kända ornlämningar eller kulturminnen. 22 (25)

23 lanens styrande egenskaper Behovsbedömning - ör Uvekull 2:221 i Smålandsstenar lanens syte är att ändra markanvändningen och tillåten byggnadshöjd på astigheten Uvekull 2:221. Nuvarande detaljplan tillåter bostads- och vårdändamål i maximalt 3 våningar. Förslagets intention är att området ska å bebyggas med bostäder B i maximal nockhöjd av 30 meter (8 våningar). Inom området ska det innas plats ör att skapa en acceptabel utemiljö samt tillräckligt med parkeringsplatser ör boende, vilket innebär att byggrätten ör bostad begränsas till del av astigheten. lanens tänkbara eekter Uppörs en byggnad med en nockhöjd på 30 meter så kommer stadsbilden att örändras. Omgivande bebyggelse är uppörd i 2-3 våningar. Den nya byggnaden kommer att å ett dominerande uttryck till dess att ytterligare byggnader i samma skala uppörs. Traikbuller bedöms inte vara ett hinder ör planerad bebyggelse under örutsättning att byggnadsutormning och valda placeringar av uteplatser planeras med hänsyn till bullersituationen. Största delen av astigheten har sedan tidigare varit hårdgjord. Därmed kommer örslaget inte medöra några väsentliga skillnader mot dagens situation. Bedömning Marken inom planområdet bedöms som lämplig att bebygga och planens påverkan på miljön är begränsad. Inga miljömål, miljökvalitetsnormer eller riksintresse påverkas negativt. lanen bedöms inte medöra betydande miljöpåverkan och därmed erordras ingen miljöbedömning. Gislaveds kommun, mars 2018 er-åke Gustasson Bilaga: Checklista behovsbedömning 23 (25)

24 Detaljplan ör Uvekull 2:221 i Smålandsstenar Gislaveds kommun, önköpings län Behovsbedömning - ör Uvekull 2:221 i Smålandsstenar BILAGA: CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Miljö Miljökvalitetsnormer Miljömål (regionala) Energi och naturresurser Beintlig inrastruktur Mark Vatten Negativ påverkan ositiv påverkan Ingen Stor Måttlig Liten Liten Måttlig Stor påverkan Berörs ej Riksintresse Naturvård Kulturmiljövård Inrastruktur Frilutsliv ordbruk Kulturmiljö och landskapsbild Stads- och landskapsbild Kommentarer Inga MKN bedöms överskridas Detaljplanen bedöms inte inverka på kommunens arbete att nå miljömålen lanområdets läge är positivt då det ligger i anslutning till beintlig inrastruktur och bebyggelse Marken är idag till största del ianspråkstagen av byggnad och parkering lanörslaget innebär att ny bebyggelse år uppöras till maximalt 8 vån./30 m nockhöjd, vilket är högre än omgivande bebyggelse Fornminne Kulturhistorisk miljö Natur Naturreservat Natura 2000 Växt- och djurliv Biotopskydd Områdes- och störningsskydd åverkan på vatten Strandskydd. Dagvatten Fastigheten är kopplade till de kommunala dagvattenledningarna. Marginell örändring i ramtiden. Grundvatten 24 (25)

25 Behovsbedömning - ör Uvekull 2:221 i Smålandsstenar Föroreningar Förorenad mark Avallshantering Negativ påverkan ositiv påverkan Ingen Stor Måttlig Liten Liten Måttlig Stor påverkan Berörs ej Kommentarer Det inns inga misstänkta örorenade områden inom planområdet. å angränsande astighet i öster har det tidigare bedrivts kemtvätt Avallshanteringen ska lösas inom astigheten Hälsa (planens påverkan på människor) Buller, traik Buller, verksamheter Lutkvalitet Radon Strålning, vibrationer och ljus Säkerhet Traik Brand Explosion Översvämning Ras och skred Farligt gods laner och program Översiktsplaner Gällande detaljplaner Traikbuller bedöms inte vara ett hinder ör planerad bebyggelse under örutsättning att byggnadsutormning och valda placeringar av uteplatser planeras med hänsyn till bullersituationen. Marken kan klassas som lågradonmark. Högre exploatering kan generera mer traik i området Enligt upprättad riskanalys bedöms den planerade bebyggelsen som lämplig ur ett riskperspektiv, med hänsyn till de olyckor som skulle kunna inträa och då utgöra en allvarlig ara ör människors liv och hälsa. Detaljplanen öljer intentionerna i FÖ:en lanen säkerställer beintlig användning. ågående planläggning Mellankommunala intressen Kommunens bedömning Genomörandet ger mycket liten miljöpåverkan Genomörandet ger viss, men ej betydande miljöpåverkan Genomörandet riskerar att medöra betydande miljöpåverkan Andra lokaliseringsalternativ bör utredas Miljöbedömning behövs Miljöbedömning behövs inte Handläggare: er-åke Gustasson Mars (25)