Rekordvarm sommar, höst och julmånad
|
|
- Maria Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rekordvarm sommar, höst och julmånad C C C Karesuando -. januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Dygnsmedeltemperaturen år och normal dygnsmedeltemperatur för perioden -. armare än normalt är markerat med rött. Kallare än normalt är markerat med blått. äder och atten utkommer med ett nummer per månad samt en sammanställning för året. Utgiven sedan, i nuvarande form sedan. Citera oss gärna, men glöm inte ange källan. Utgiven av. Tryck: Direkt Offset AB orrköping A CARLA EGGERTO KARLTRM Dygnsmedeltemperaturen år Lund tockholm äder och atten Prenumeration:, äder och atten, orrköping Telefon: Kundtjänst - Redaktör: Carla Eggertsson Karlström Ansvarig utgivare: Tord Kvick Årets väder År präglades av värme vilket syns tydligt i diagrammen nedan. I södra verige fick dock året en kall start och vintern blev lång då mars var rejält kall. I början av maj fick vi lite försmak av värme som sedan kom tillbaks en bit in i juni. Resten av året var temperaturerna övervägande högre än normalt, dock med undantag av månadsskiftet oktober-november. Det resulterade i ett stort antal rekord och att landet som helhet fick. grader högre årsmedeltemperatur än normalt. Av de varma åren sedan var dock åren, och något varmare, se diagram sid. är det gäller nederbörden blev den för landet som helhet % högre än normalt, ett högt värde men som synes i diagrammet på sid var åren och blötare. januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december äder och atten /
2 Årets väder Temperaturen I samband med temperaturer på - minusgrader i orrbotten och Lappland registrerades redan den januari årets lägsta temperatur, som blev -. i ajmat nära Jokkmokk. Även under första veckan av mars höll sig temperaturen under - men blev nu som lägst -. i Karesuando den. Den inledande juliveckan var årets varmaste på de flesta håll i landet och allra hetast var det i södra verige, där Målilla kunde avläsa årets högsta temperatur. den. ederbörden törsta årsnederbörden, mm, uppmättes i Mollsjönäs öster om Kungälv. Av stationerna i södra Halland fick i år Abild mest med mm och i fjällvärlden fick Baksjönäset i Jämtland mest med mm. om lägst uppmättes mm i Abisko i Lapplandsfjällen och mindre än mm fick också kuststationer vid Bottenviken. verigemedelvärde Beräkningarna av årsmedeltemperatur och årsnederbörd för verige som helhet är baserade på data från respektive stationer jämnt utspridda över landet. För att hjälpa ögat att urskilja kallare och varmare perioder har en utjämnad kurva lagts in som i huvudsak återspeglar -årsmedelvärdets variation. BERÄKIGAR HA ALEXA- DERO C Årsmedeltemperaturens avvikelse från normalvärdet för verige som helhet. Medelvärdet för perioden - (nollnivån i diagrammet) är.. mm Årsnederbörden (mm) -. Medelvärdet för perioden - för verige som helhet är mm äder och atten /
3 intern intern var övervägande kall i söder, medan den var mild i norr. I januari föll mindre nederbörd än normalt, utom i västra Jämtland, och i norr var nederbörden fortsatt liten i februari medan den var stor i söder. Ymnigt snöfall i orrköping Foto: Carla Eggertsson Karlström äder och atten /
4 nötäcket januari-februari JAUARI FEBRUARI Karesuando Haparanda Gunnarn stersund Härnösand Falun Karlstad tockholm Linköping Göteborg isby äxjö Lund Karesuando Haparanda Gunnarn stersund Härnösand Falun Karlstad tockholm Linköping Göteborg isby äxjö Lund intern, januari-februari Milt i norr kallt med snöoväder i Götaland id nyår var hela landet snötäckt men under några milda dygn från den januari regnade snön bort i nästan hela västra Götaland och sydvästra vealand. Lokalt föll då stora mängder såsom i Mollsjönäs nära Kungälv som på ett par dygn fick mm. Den - trängde kall luft från Ryssland in över norra orrland varvid vinterns lägsta temperatur noterades i ajmat nära Jokkmokk med -. den. amtidigt drabbade ett snöoväder med mycket hårda sydostliga till ostliga vindar södra och mellersta verige, där det föll - dm snö. I de södra fjällen noterades vindbyar på hela m/s vid ylarna den. I norr blev det mycket milt från den och i samband med föhn fick då ikkaluokta, med., nytt temperaturrekord den, liksom ärna med. den. tora områden av landet fick ringa nederbörd och på lands södra udde tangerades bottenrekordet på mm. äder och atten / Barmark nöfläckar nötäcke mindre än cm nötäcke på minst cm nötäcke på minst cm nöoväder över södra verige Februari inleddes med milt och blåsigt väder, men redan den drog kall luft från Ryssland ner över landet med friska nordostvindar och snöfall. Månadens lägsta temperatur -. noterades då i aimakka den. ver mellersta och södra verige snöade det samtidigt och dagen efter medförde stora snömängder trafikproblem. I sydvästra verige bidrog också underkylt regn då, och även den, till ett stort antal olyckor. ver norra verige kom åter mild Atlantluft in den med en i Lapplandsfjällen ofta frisk till hård vind och den var det varmast i landet i Lappland där ikkaluokta och Kvikkjokk hade +. Dagen efter rapporterade stmark i ärmland månadens högsta temperatur +.. Kraftiga snöfall den orsakade flera allvarliga olyckor i ärmland och nordvästra Götaland samt medförde även trafikproblem vid Ångermanlandskusten.
5 Foto: Carla Eggertsson Karlström åren kom lite på efterkälken i söder, då mars var kall, men kylan bröts snart i april så våren kunde avancera snabbt och bli tidig i norr. Början av maj blev sedan sommarvarm men slutet ovanligt kylig. törre delen av landet fick en blöt vår. I mars kom dock ovanligt lite nederbörd i norra orrland, vilket även var fallet i april-maj i de västra fjällen. äder och atten / Bysjön med Adelsnäs i bakgrunden, Åtvidaberg åren
6 Det råder vår när dygnsmedeltemperaturen varaktigt (i minst sju dygn) överskrider. Problem med att fastställa vårens exakta ankomst ett enskilt år beskrevs i nummer / av äder och atten. i beslöt att i fortsättningen använda en varaktighet av minst sju dygn. År - / -/ - / - / -/ -/ / årens ankomst -/ -/ -/ - / -/ -/ - / Antal veckor våren kom tidigare eller senare ( - ) än normalt (-) åren en vår i söder tidig i norr Liksom året innan dröjde sig vintern kvar och säsongens maximala snödjup i södra verige uppmättes första veckan i mars. De blev ovanligt stora i östra Götaland där vinhult i sydligaste stergötland hade hela cm den. Längst i norr var det kallt och klart med temperaturer under - varje dag t o m den mars med som lägst -. i Karesuando den. Även i Götaland var det kallt med - nätterna till den och. I den östra delen kunde därmed den sammanhängande perioden med snö bli extremt lång, den längsta i en del fall sedan -. Det blev några dagar med töväder omkring den, då månadens högsta temperaturer observerades i norra verige. I orrbottens kustland hade Orrbyn då. Det dröjde dock till den mars innan det blev ett riktigt omslag till varmare väder. Detta tillsammans med regn gjorde att snötäcket i Götaland krympte snabbt. nöfall över södra orrland och delar av vealand de tre sista dagarna i mars gjorde att snödjupet ökade kraftigt vid orrlandskusten. Från norra vealand och norrut uppmättes också vinterns största snödjup på många håll först i början av april. åren gjorde dock snabba framsteg efter den, då äder och atten / -/ - / / det blev blåsigt och milt. är halva april hade gått var det vår i hela landet, utom i högre terräng i västra orrland. nötäcket i Götaland smälte snabbt och gav tillsammans med regn och blötsnö en riklig vårflod, på en del håll den kraftigaste sedan. Påskhelgen blev till större delen mulen med undantag av påskaftonen den april, som blev solig i landets södra och mellersta delar. alborgsmässoafton blev regnig i Götaland och blåsig i vealand men med en hel del sol i orrland. Kort vår ommaren kom redan den - maj i en stor del av landet. På många håll var maximitemperaturen över i upp till tio dagar. Redan den noterades också månadens högsta temperatur, i ästerlösa utanför Linköping. Den maj drog dock kall luft ner över landet och i samband med det föll både snö och regn. Från Ytterhogdal i Hälsingland och veg i Härjedalen rapporterades ett snödjup på cm den. Resten av maj dominerade ovanligt kyligt och ostadigt väder, då temperaturen inte gick över och nästan hela landet fick nederbörd varje dag från den Antal veckor
7 Foto: Carla Eggertsson Karlström ommaren Harstena Fint semesterväder med sol och värme. I stora delar av Götaland och i västra vealand var årets sommar t o m något varmare än den mycket varma sommaren. Juli var varmast i söder med rekordtemperaturer i södra Götaland och augusti i norr med rekord i ästerbotten. ista dagarna i juli bröts en delvis svår torka i södra verige av kraftiga regn som fortsatte i augusti. I norr bestod dock torkan och i nordöstra orrland blev sommaren rekordtorr. äder och atten /
8 JUI ederbördsdygn juni-augusti JULI AUGUTI Gunnarn stersund Härnösand Falun Karlstad tockholm Linköping Haparanda Gunnarn stersund Härnösand Falun Karlstad tockholm Linköping Göteborg isby äxjö Lund Haparanda Gunnarn stersund Härnösand Falun Karlstad tockholm Linköping Göteborg isby äxjö Lund Göteborg isby äxjö Lund Haparanda Karesuando Karesuando Karesuando uppehåll eller <.mm.-. mm ommaren ärmen dominerade Efter en kylig första junivecka kom en tidig värmebölja den -. Temperaturen steg då till över och den var det. i Jokkmokk, vilket är den högsta junitemperaturen där sedan mätningarnas början. Från månadsskiftet täcktes sydligaste verige åter av mycket varm luft som tidvis strömmade norrut. Allra varmast under sommaren var första juliveckan, då den högsta temperaturen i verige på tolv år,., rapporterades från Målilla den. I kåne och lokalt i övrigt i ydsverige blev årets julimånad rekordvarm. ärmen fortsatte i augusti, som i vealand och orrland blev bland de - varmaste, med dygnsmedeltemperaturer som nästan undantagslöst låg över de normala. Rekordtorrt och skyfall Under juni föll det mesta regnet mot slutet av månaden och då både som skurar och ihållande äder och atten /.-. mm. mm eller mer regn, exempelvis den på midsommaraftonen. På kvällen klarnade det dock upp söderifrån och midsommardagen bjöd på relativt soligt väder i Götaland och vealand. Juni blev ändå torr på de flesta håll och torkan fortsatte i juli, men i slutet på månaden ökade antalet åskskurar. kyfall orsakade översvämningar i bl a Leksand, som fick mm i en hagelskur den, och Arvika, som fick mm på en timme den. Mest dramatiskt var det dock i Jämtland, där banvallen och Europavägen spolades bort vid Ånn den juli. I augusti föll många kraftiga åskregn i södra verige med översvämningar som följd i t ex stergötland den -, ärke den - samt i Göteborg och aldemarsvik den. ya nederbördsrekord för augusti sattes främst i kåne där Lund fick mm. Längst i norr fortsatte dock torkan där en storbrand bröt ut nordväst om Boden. Den totala sommarnederbörden i Kalix blev bara mm och i Haparanda rekordlåga mm.
9 Foto: Carla Eggertsson Karlström Hösten och förvintern Ar vid Fårösund, Gotland ommarvärmen dröjde sig kvar. I slutet av oktober fick dock norra orrland känna av vinter med rekordsnödjup i Jämtland. Kort vinter fick också hela landet vid månadsskiftet oktober-november, men sedan blev det i allt högre grad varmare än normalt med en rekordvarm första vintermånad. Förutom en torr september i södra verige var hösten och förvintern övervägande blöt. äder och atten /
10 Hösten Medeltemperaturens placering bland de senaste årens höstar ederbördens placering bland de senaste årens höstar Kartorna visar hur hösten placerade sig bland höstarna -, som rangordnats efter hur varma respektive blöta de varit. iffran innebär att hösten varit den varmaste respektive blötaste under de senaste åren, medan siffran visar att den varit den kallaste respektive torraste under samma period. Hösten och förvintern Rekordvarmt Hösten blev den varmaste åtminstone sedan i Götaland och större delen av vealand. ya verigerekord i medeltemperatur noterades i september, med. i Göteborg och vid lands norra udde, och i oktober i Falsterbo med. samt tangerades i november på Måseskär. I september förekom maximitemperaturer över under de flesta av månadens dagar. Den noterades värden på över i Götaland och varmluften nådde då även orrland. Månadens högsta temperatur blev. i Hudiksvall den september, medan det samtidigt bara var några plusgrader i norra Lappland. Där noterades säsongens första snötäcke på cm i Keinovuopio den september. Men först den oktober kom vintern på allvar till norra orrland. Extremt stora mängder snö föll då i synnerhet i norra Jämtland den -. Från att ha haft barmark den växte snödjupet till över halvmetern där och i sydvästra Lappland. På morgonen den hade kärvången, nordväst om Föllinge, cm snö på otjälad mark, ett snötäcke som i samband med stormvindar den ökade till cm, det äder och atten / näst högsta oktobervärdet i verige någonsin. ödra verige fick säsongens första snötäcke på ydsvenska höglandet den och första snöovädret natten till den november i bl a tockholm. På rskär nådde medelvinden då som mest m/s och mellan land och Gotland sjönk fraktfartyget Finnbirch. Passerande lågtryck förde dock redan den - in mildare luft och snötäcket försvann alltmer. De gav också tidvis blåsigt väder i södra orrland den november, i ärmland den och i norra verige den då en medelvind på m/s i tekenjokk registrerades. Den i särklass relativt sett varmaste månaden var dock december, som sopade rent i rekordtabellerna upp till mellersta orrland. Rekordblött Hösten blev den blötaste någonsin sedan åtminstone vid västkusten och i mellersta orrland. Till det bidrog främst oktober som blev bland de blötaste oktobermånaderna någonsin. Mycket nederbörd under november-december förorsakade också översvämningar i västra Götaland.
11 Årskartor Medeltemperatur, C Medeltemperaturens avvikelse från normalvärdet i C C C blev ännu ett varmt år som kan läggas till en imponerande rad av varma år. Under de senaste åren är det bara som i större delen av landet har varit kallare än medelvärdet för den nu använda normalperioden -. var varmare än de närmast föregående fem åren i nästan hela landet. Medelvärdet för landet som helhet är också bara något lägre än för det mycket varma året och i mellersta delen av landet var år t o m varmare. I Hemavan, med mätningar sedan, var det näst varmaste året efter. äder och atten /
12 Årskartor ederbörd, mm mm ederbörden i procent av den normala procent För landet som helhet blev det sjätte blötaste året sedan med de största överskotten i den översvämningsdrabbade Göteborgstrakten. Göteborg fick med mm också sin största årsnederbörd sedan mätstarten, då det tidigare rekordet var mm från. Rekord blev det också i Lund som fick mm mot tidigare högsta mm från sedan stationsstart. Det i år förhållandevis torra området längst i norr har både år och fått riklig nederbörd, medan nordöstra Uppland hade visst nederbördsunderskott även då. äder och atten /
13 Årskartor olskenstid i timmar Antal dygn med nederbörd >. mm timmar dygn Det blev ett soligt år, speciellt utmed veriges östra kust. På många håll var mars rekordsolig och hela landet fick en mycket solig sommar, i söder dock främst i juni och juli. Även i september var antalet solskenstimmar stort och i december slogs rekord i isby. Det soliga vädret till trots blev årsvärdet i isby, med mätningar sedan, endast det åttonde soligaste och i Luleå, som dock satte sommarrekord, blev det femte soligaste i mätserien från. Antalet dygn med minst mm nederbörd var genomgående större än normalt, i västra Götaland med så mycket som - dagar. Undantag utgjorde dock ostkusten och nordligaste orrland som fick nära det normala antalet sådana dagar. äder och atten /
14 Årskarta Medelvindhastigheten i procent av normalt och vindrosor indfrekvenser (%) för de åtta huvudvindriktningarna (varifrån det blåser) Lugnt: % år (normalt) procent år normalt Frekvens av vindar från öster Lugnt:. (.) Lugnt:. (.) Måseskär Frösön Karlstad Lugnt:. (.) Kiruna öderhamn ) venska Högarna Luleå Holmögadd Lugnt:. (.) Lugnt:. (.) Lugnt:. (.) Lugnt:. (.) Falsterbo Hoburg Lugnt:. (.) Lugnt:. (.) År blev, liksom, ett år med relativt svaga medelvindar med ett underskott på i allmänhet cirka %. Perioden januari-september var också anmärkningsvärt fri från medelvindar på över m/s vilket framgår av tabellen på sid i månadsnumren. På flertalet stationer kan man också se att framför allt nordvindar hade en lägre frekvens år (rött) än medelvärdet (blått). Lugnt:. (.) äder och atten /
15 Europa ordamerika mm mm... mm mm C Avvikelse från normal - medeltemperatur (gäller - främst landområden) Förklaring av kartans siffervärden se tabell sid ännu ett varmt år A ERKER HELLTRM Årets världsväder mm mm -. äderutvecklingen i de södra delarna av verige under år var likartad den man upplevde i övriga Europa. Den egentliga vintern (december-februari) var på sina håll i Mellaneuropa den kallaste sedan. intervädret höll i sig fram till början av mars. edan kom våren och den kraftiga snösmältningen medförde att Donau på sina håll nådde de högsta nivåerna på drygt år. Med början på Iberiska halvön blev det allt varmare med temperaturer som lokalt nådde över redan i maj. I juli omfamnades stora delar av Mellaneuropa av en rekordvarm luftmassa med upp till i Holland. I augusti skedde ett abrupt omslag till kyligt väder med nysnömängder på - dm i Alperna. Under höstmånaderna svängde vädret tillbaka mot det extremt varma. I exempelvis Holland, torbritannien och Danmark slogs tidigare rekord med god marginal även för stationer med mätserier på ett par hundra år. Också december bjöd på mycket varmt väder, men zonen med rekordtemperaturer försköts mot ordeuropa. I ordamerika förekom omväxlande varma och kalla perioder med en viss övervikt för de varma. Enstaka kraftiga snöoväder väckte dock uppmärksamhet. Exempelvis rapporterades från ew York en rekordartad nysnömängd på cm den - februari. UA:s östkust drabbades vid flera tillfällen under maj och juni av mycket kraftiga regn, vilket resulterade i svåra översvämningar. Asien Afrika ydamerika I det inre av Asien inleddes året med en rejält kall januarimånad. I bergstrakter i Japan växte snötäcket till högst ansenliga djup. tationen Tsunan rapporterade den februari ett snödjup på hela cm. Med undantag av en kall aprilmånad var det annars varmt väder som dominerade resten av året. ydostasien drabbades från maj fram till december av ett antal kraftiga tropiska cykloner. I ästafrika dominerade varmt väder under året. å tidigt som den april uppmättes hela. i Matam i enegal. I stafrika förekom periodvis kraftiga regn som orsakade åtskilliga dödsoffer i framför allt Etiopien. En väderhändelse av det mer kuriösa slaget inträffade i augusti då det i Johannesburg i ydafrika snöade för första gången på år. Liksom på de flesta andra håll var varmt väder dominerande även i ydamerika. De största temperaturöverskotten noterades under vintermånaderna juni och juli när det på sina håll i bland annat södra Brasilien var cirka varmare än normalt. äder och atten /
16 Årets världsväder Australien/ ya Zeeland De östra delarna av Australien hade det förhållandevis varmaste vädret, och där drabbades man även av omfattande gräsbränder. Under framför allt mars och april passerade tropiska cykloner. Den kanske kraftigaste var "Larry" som orsakade stora skador på tora Barriärrevet och sedan drog in över Queensland. Juni månad var i både Australien och ya Zeeland en av de kallaste på flera decennier. Framför allt ya Zeeland drabbades av rätt omfattande snöfall. Arktis Antarktis Under de flesta av årets månader noterades stora temperaturöverskott i Arktis. På många håll blev året som helhet cirka varmare än normalt. På valbard var avvikelsen lokalt upp till, vilket är en mycket hög siffra för att vara ett årsmedelvärde och givetvis betyder rekord. I de södra polartrakterna rådde mer normala temperaturförhållanden till skillnad från i Arktis. Den handfull stationer i Antarktis från vilka det finns fullständiga serier uppvisade temperaturavvikelser som låg högst en grad från det normala. Tropiska cykloner Europa. juli evilla, panien -. jan. orkuta, Ryssland mm okt. ouda, Kreta Medan den tropiska cyklonaktiviteten på Atlanten var extremt kraftig år, var det en tämligen normal aktivitet under år med tropiska stormar och orkaner. Det gäller även för många andra tropiska havsområden. Ett undantag utgör västra tilla havet, där det vid flera tillfällen utvecklades mycket kraftiga tropiska cykloner, "taifuner", som drabbade bland annat norra Australien, Filippinerna och Kina. Även på östra tilla havet var aktiviteten lite högre än normal, med flera tropiska cykloner som drog in över mexikanska västkusten. Asien. maj Jacobabad, Pakistan -. dec. Ojmjakon, ibirien mm juli Majia, Taiwan Årets högsta och lägsta temperaturer samt största dygnsnederbördsmängder Arktis. juli Pelly Island, kanad. Arktis -. jan. ummit, Grönland ( möh) ordamerika. juli Death alley, UA (Kalif.) -. feb. Chandalar Lake, Alaska mm nov. Angel Cabada, Mexico ydamerika. jan. an Juan, Argentina -. juli Esquel, Argentina mm mars Rocha, Uruguay Antarktis. feb. Base Esperanza -. sep. Dome A ( möh) Globala temperaturanomalier äder och atten / Afrika. juli Timimoun, Algeriet -. aug. utherland, ydafrika mm dec. Agalegaöarna Australien/Oceanien. nov. Birdsville, Australien -. aug. Charlotte Pass, Australien mm mars Gereta, Australien Med en klar dominans av varma områden blev år ett av de varmaste som registrerats. I ett mindre område kring floden Ob samt i gränstrakterna mellan Kanada och Alaska var dock året omkring en grad kallare än normalt. Bestämningen av jordens medeltemperatur är inte helt entydig bland annat därför att det fortfarande finns områden på jordklotet där regelbundna data saknas. Men de institut som utför sådana beräkningar har kommit fram till att år blev det femte eller sjätte varmaste som registrerats. C Global medeltemperatur i förhållande till medelvärdet -. ärdet för år är dock preliminärt. Källa: CRU, torbritannien ( År
Varmt år med regnig sommar
armt år med regnig sommar Årets väder ärme dominerade främst inledningen av år vilket syns tydligt i diagrammen nedan Det var då mycket varmt med temperaturrekord i någon del av landet i januari, mars
Läs merMest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade
Årets väder Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade sommaren Även år får läggas till den serie av varma år som sedan bara har ett undantag. Som synes i diagrammen nedan fanns ändå en hel del
Läs merÅrets väder. Väder och Vatten
Årets väder Bockalt, Halmstads kommun, januari Den stora stormens år År kommer säkert mest att förknippas med den mycket svåra stormen/orkanen den -9 januari tormen går ofta under namnet Gudrun, ett namn
Läs merLång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning
Årets väder 00 Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning År 00 blev ännu ett varmt år i sviten sedan som bara har ett undantag. Som också synes i diagrammen nedan låg temperaturen nästan
Läs merÄnnu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder
Årets väder 00 Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder Även år 00 får läggas till den serie av varma år som sedan 9 bara har ett undantag 99. Som synes i diagrammen nedan
Läs merVarmt och blött med fin sommar och rekordregn
Årets väder 00 Varmt och blött med fin sommar och rekordregn År 00 dominerade de varma perioderna, som också synes i diagrammen nedan. Som helhet fick landet 0. grader högre medeltemperatur än normalt
Läs merOdramatiskt men ändå intressant väderår
8 Odramatiskt men ändå intressant väderår A ERKER HELLTRM Årets väder Ingen väderhändelse under 8 orsakade mer omfattande och långvariga störningar i samhället, till skillnad från de flesta andra år på
Läs merRekordvärme i april och regnrekord i juli
äder och atten 3/9 9 ets väder Rekordvärme i april och regnrekord i juli A ERKER HELLTRM äderåret 9 får precis som betraktas som ganska odramatiskt utan några mer omfattande och långvariga väderrelaterade
Läs merÅrhundradets väderdramatik Vädret i Sverige är växlingsrikt med många exempel på dramatiska väderhändelser. Såväl nyhetsbevakning som rapportering av vädrets ibland svåra härjningar har dock förbättrats
Läs merKälla: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag
Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande
Läs mer2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån
Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen
Läs merJanuarivädret 2014 klotet runt med diverse extrema väderhändelser
Januarivädret 2014 klotet runt med diverse extrema väderhändelser Norrbottens län: Under januari i var det bara kustområdet som hade över normal medeltemperatur under månaden. Haparanda var varmast i länet
Läs merAfrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.
Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket
Läs merÅrsrapport vattenreglering 2017
Emåförbundets vattenreglering av Södra Cell Mönsterås regleringsrätter samt Njudung Energi regleringsrätt vid Mela inom Emåns avrinningsområde 1 Författare: Ilan Leshem Kontakt: ilan.leshem@eman.se Hemsida:
Läs merLiten väderguide Faktablad nr 11 December 2002
Liten väderguide Faktablad nr December 00 Förord Det här faktabladet innehåller en samling av artiklar som från maj 99 till och med april 995 publicerades i Väder och Vatten, en månatlig tidskrift utgiven
Läs merVäxtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)
Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Som vanligt har vi haft ett onormalt år. Efter en torr och fin september år 2000 med mycket stor höstsådd kom
Läs merMycket nederbörd och hög tillrinning
Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet
Läs merNr 121, 2006. Meteorologi. Vindstatistik för Sverige 1961-2004. Hans Alexandersson
r 121, 2006 Meteorologi indstatistik för verige 1961-2004 Hans Alexandersson Omslagsbild: indmasten i Tarfala i Kebnekaisefjällen. indriktningsfanan sitter på hitsidan av masten och på andra sidan skymtar
Läs merVilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs mer2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2011. 22 Statistiska centralbyrån
Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2011 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.3 Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt 1860 2009, avvikelse
Läs merKlimat i förändring. En jämförelse av temperatur och nederbörd med
Klimat i förändring En jämförelse av temperatur och nederbörd 1991-2005 med 1961-19 I klimatsammanhang jämförs aktuella värden med medelvärden för en längre period. Således jämför vi, i enlighet med en
Läs merLEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur
Läs merKlimatet och våra utomhusanläggningar
Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå
Läs merLuften i Malmö. Årsrapport 1999
Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under
Läs merSammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (6) Ert datum Er referens Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Barbro Näslund-Landenmark 010-240 5050 barbro.naslund-landenmark@msb.se
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
Läs merKlimatserien. Andreas Lundqvist. www.vader.andens.com
Klimatserien Av Andreas Lundqvist www.vader.andens.com Första delen, publicerad 9 januari 2008 I och med det här inlägget så inleder jag min lilla klimatserie, alla uppgifter kommer från SMHI, Nasa, Noaa
Läs merDe Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Läs merNorra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Läs merNederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL
Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering
Läs merKlimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merKlimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Läs merINKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 23.1.2002 Tel. 25496 Inkvartering 2001:14 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2001 Denna sammanställning innehåller
Läs merINKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 22.01.2001 Tel. 25496 Inkvartering 2000:14 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2000 Denna sammanställning innehåller
Läs merLångsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering
Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 199-218 Åke Lindelöw Foto: Petter Öhrn Uppsala 219 SLU, Institutionen
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merLuft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08
Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2005
Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2004
Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2004:15 Tel. 25496 20.1.2005 Inkvarteringsstatistik för hotell 2004 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell under hela
Läs merINKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 20.1.2003 Tel. 25496 Inkvartering 2002:13 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2002 Denna sammanställning innehåller
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2003
Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2003:13 Tel. 25496 20.1.2004 Inkvarteringsstatistik för hotell 2003 Övernattningarna minskade under året Hotellstatistiken för hela 2003 är klar. Totala antalet
Läs merDe fyra klimatzonerna
De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar
Läs merExtrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer
Läs merKlimatanpassning - i ett föränderligt klimat
David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
Läs merTranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)
1 Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 2000 Under våren 2000 sågs rikligt med tranor i Vattenriket från mitten av
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2011
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla
Läs merSammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Avd för utveckling av samhällsskydd Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete Anna Jansson 010-240 50 83 anna.jansson@msb.se Enligt sändlista Sammanställning av
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merMålbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Läs merCopyright Studio e. Gästnätter i Skåne
Copyright Studio e Gästnätter i Skåne Årsrapport 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bättre än rikssnittet... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5 4 Hotell är den
Läs merDatum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm.
Siktdjup i Ivösjön 2015 stn 65. På samma sätt som tidigare. Ny mätare är Nils-Arne Haglin från Ivö Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm. 19 april 4,3 gul 6,5 130 mm regn under januari (Klagstorp)
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2015 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2016 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Augusti 218 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet augusti 218... 1 Vad mäter
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merTobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien
Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.
Läs merKOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.
62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen
Läs merVad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?
David Hirdman Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april
Läs merStorskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen
Läs merVädervarningskriterier f o m VÄDERVARNINGSKRITERIER 2002
Vädervarningskriterier f o m 20021001 SKRITERIER 2002 1 BYVIND, INLAND (AVSER EJ FJÄLLTRAKTER) 2 MEDELVIND KUST OCH HAV INKL VÄNERN 3 FJÄLLVÄDER 4 STORA SNÖMÄNGDER 5 ISBELÄGGNING 6 UNDERKYLT REGN ELLER
Läs merNorgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07
Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Oktober 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 18... 1 Vad mäter
Läs merKlimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats
Läs merCarolina Romare. Gästnätter i Skåne
Carolina Romare Gästnätter i Skåne Rapport jan-jun 2019 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Benchmark... 4 3 Kvartalsutveckling... 5 4 Utlandsmarknader... 6 5 Boendeformer... 6 6 14 av Skånes kommuner ökar...
Läs merKlimatunderlag för sårbarhetsanalys Stockholms Stad
Nr. 2006-14 Rapport Klimatunderlag för sårbarhetsanalys Stockholms Stad Roland Krieg, Sven Kindell, Lennart Wern 2 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: R. Krieg, S. Kindell, L. Wern Miljöförvaltningen,
Läs merDecember Februari Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis ha ökat med 4 grader.
Arktis Arktis är det nordligaste området på Jorden och omfattar nordpolen. Arktis har genomgått den snabbaste förändringen vad det gäller uppvärmning och man talar om Arktisk förstärkning av den globala
Läs merSRJ-Bladet. Årgång 68 Nr
SRJ-Bladet Årgång 68 Nr 3 2015-04-17 Våren kom tidigt i år och det blev därför endast en skidjakt i februari, nämligen Gunnars Sundbyjakt. Därefter smälte snön och vintern tog slut. Vi har dock avverkat
Läs merSammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...
Juni 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar juni 217...
Läs merÖvervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar
Läs merStockholm Stads vinterunderhåll analys av kostnader och nederbörd
Trafikkontoret Bilaga 7 Sida 1 (13) Stockholm Stads vinterunderhåll analys av kostnader och nederbörd Inledning Stockholms vinterväder skiftar i temperatur och snömängd mellan olika år, vilket har medfört
Läs merFuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Läs merVad händer med väder och klimat i Sverige?
Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika
Läs mer2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
Läs merVäder Weather. Foto: Jan-Aage Haaland
Väder Weather Foto: Jan-Aage Haaland Väder Statistisk årsbok 2013 2 Väder Weather 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Blixt och dunder...25 Thunder and lightning 2.4 Årsmedeltemperaturen
Läs merPluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid
Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid 1 Skyfallen i Småland och Dalarna 7-8 juli 2012 2 3 Nbd 7 juli 2012 Astrid Lindgrens Värld 4 Malmö 2014 Station 30 31 1 Malmö A 6.2 54.0 53.4 Falsterbo 5.2 51.3 35.7
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs merFörord. Umeå i februari 2002. Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Länsviltnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten
Älginventering från flyg i Drängsmark 2002 1 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av länsviltnämnden i Västerbottens län efter rekommendation av Jägareförbundet Västerbotten. Länsstyrelsen
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 218 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 219 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 5' N Long
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Juli 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juli 18... 1 Vad mäter vi?...
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2013 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2014 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long
Läs merVäder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning
Läs merGEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)
GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den
Läs merGrundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se
Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.
Läs merKlimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning
Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering
Läs mer