Januarivädret 2014 klotet runt med diverse extrema väderhändelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Januarivädret 2014 klotet runt med diverse extrema väderhändelser"

Transkript

1 Januarivädret 2014 klotet runt med diverse extrema väderhändelser Norrbottens län: Under januari i var det bara kustområdet som hade över normal medeltemperatur under månaden. Haparanda var varmast i länet med -10,3 gr i medeltemperatur vilket är 1,5 gr varmare än normalt. Piteå hade 0,9 gr och Luleå 0,3 gr över normal medeltemperatur. Nikkaluokta hade länets lägsta medeltemperatur -21,9 gr vilket är 6,5 gr under normala medeltemperaturen, Kvikkjokk Årenjarka hade 4,7 gr och Naimakka 3,7 gr under normal medeltemperatur. Karesuando satte nytt säsongslägsta den 20:e med -42,7 gr. Då stängde Karesuando ner stora delar av verksamheten och ställde in sophanteringen. Det enda som fungerade fullt ut den dagen var hemtjänsten, där räds man inte lite kyla. Månadens högsta temperatur uppmättes i Ritsem den 3:e då det noterades +2,7 gr. Att Nikkaluokta har blivit ett känt köldhål beror på det geografiska läget vid sjön Paittasjärvi där tre dalgångar möts och där kalluften rinner ner längs fjällsidorna. Se ovanstående karta. Kiruna hade en medeltemperatur på -18,9 gr mot normalt -15,6 gr så det var 3,3 gr lägre än normalt. Månadens högsta temperatur uppmättes den 3:e med +0,7 gr och kallast var det den 20:e då det noterades -38,3 gr. Luleå flygplats hade -11,2 gr i medeltemperatur och det är marginellt varmare än normalt. Varmast var det den 7:e med +1,9 gr, lägsta temperaturen uppmättes den 20:e då det uppmättes -31,3 gr i Luleå. Ett nytt rekord som sattes den 24:e var ett rekord i temperaturskillnaden vid samma mättid för stationerna vid Nikkaluokta och Tarfala. Tarfala ligger på 1150 m ö h och Nikkaluokta på 466 m ö h 17 km åt sydost från Tarfala. Klockan 19 på kvällen rapporterade Tarfala en temperatur på -1,0 grader. Vid samma tidpunkt rapporterade Nikkaluokta -36,6 grader. En temperaturskillnad på 35,6 grader, vilket alltså är ett nytt rekord. Mest nederbörd i länet föll över Överkalix Svartbyn där det uppmättes 35 mm. Katterjåkk fick bara ihop 0,6 mm nederbörd på hela månaden, minst i hela landet. För såväl Katterjåkk (startår 1904) och Ritsem (startår 1981) som fick 1,0 mm har det aldrig tidigare fallit så lite nederbörd under januari. Månadens största snödjup uppmättes i Katterjåkk med 95 cm, månadens lägsta snödjup står Piteå för. Där uppmättes 8 cm den 1:a för att sjunka till 4 cm den 8:e, den sista januari hade det ökat till 8 cm igen. Kiruna uppmätte 27 mm nederbörd mot normalt 29 mm under månaden. Vid Flygmuseet på Kallax utanför Luleå uppmättes 31 mm mot normalt 40 mm. Genomgående för Norrbottenskusten är att större delen av nederbörden har kommit som regn eller regnblandad snö vilket kan förklara den ovanligt dåliga snötillgången längs kusten. Här i länet hade Kiruna 5 soltimmar och Luleå 24 soltimmar. Övriga Sverige: Många tyckte nog att januari var grå och trist och de har inte fel, men på vissa områden flödade en blek januarisol. Solen var flitigast på att visa sig över Storlien Visjövalen som

2 noterade 52 soltimmar. Solsäkra Visby hade 29 timmar och Solsäkra Karlskrona noterade 7 soltimmar. I Lund lyste solen med sin frånvaro och satte nytt bottenrekord för januari med 7 soltimmar. Det gamla rekordet från 1990 lydde på 13 timmar. Falsterbo hade månadens högsta medeltemperatur på +1,8 gr, varmast var den 9:e med +7,8 gr och kallast var det den 27:e med -6,2 gr. Under januari föll det 32 mm nederbörd över Falsterbo. Borås var blötast i landet och mätte upp 95 mm under månaden. Kallast i Svealand var Storbro i Dalarna med -33,4 gr den 21:a. Landets högsta temperatur (som jag har hittat) var Karlshamn 9,1 gr den 7:e. Här är en grafik på temperaturfördelningen under månaden som SMHI har tagit fram Finland: Januari var väldigt växlingsrikt vad temperaturen beträffar. Efter en mild början på månaden blev vädret kallare lokalt ovanligt kallt. Den termiska vintern började även i de sydligaste delarna av Finland den 11:e januari. Enligt Meteorologiska institutet varierade medeltemperaturen för januari mellan cirka -6 grader på Åland och i sydvästra skärgården och cirka -15 grader i nordligaste Lappland. Jämfört med långtidsmedelvärdet var medeltemperaturen lägre än vanligt i största delen av landet för första gången sedan i juli i fjol. Det var bara vid Bottenvikens kust som temperaturen låg nära långtidsmedelvärdet. De största avvikelserna förekom i landets sydvästra del och i nordligaste Lappland, där det var drygt två grader kallare än normalt. De första tio dagarna var exceptionellt milda för årstiden, medan slutet av månaden lokalt var ovanligt kall. Månadens högsta temperatur, 6,1 grader, uppmättes i Långnäs hamn på Åland den 8:e januari. Månadens lägsta temperatur, -40,7 grader, uppmättes i Kevojärvi i Utsjoki den 20:e januari. Senast temperaturen sjönk under -40 var för nästan två år sedan, i februari Nederbördsmängden under januari uppgick till dryga 30 mm i de sydligaste delarna av landet och i delar av Södra Lappland, till dryga 50 mm i landets sydvästligaste del. I en del landskap i Österbotten och Mellersta Finland var nederbörden dock mindre än 10 millimeter. Jämfört med långtidsmedelvärdet fick största delen av landet mycket mindre nederbörd än normalt, i landets mellersta delar och i Norra Lappland mindre än hälften av den normala nederbördsmängden. Landets mellersta delar fick i allmänhet ovanligt, på sina håll rentav exceptionellt lite nederbörd. Tidigare har det varit lite nederbörd i januari bland annat åren 1972, 1987, 1996 och Av de enskilda observationsstationerna fick Tvärminne i Hangö den största nederbördsmängden, 55,3 millimeter. Minst nederbörd, 6,1 mm, kom det i Möksy i Alajärvi. Den största dygnsnederbörden, 16,7 millimeter, uppmättes den 7:e januari på Utö i Pargas.

3 Vid månadens slut fanns det snö i hela landet, i landets södra och mellersta delar i allmänhet mindre än 10 centimeter, på många håll mindre än fem centimeter snö. I synnerhet i Norra Karelen, Norra Savolax och i södra delen av Norra Österbotten fanns det exceptionellt lite snö för årstiden. Mest snö fanns det i Lapska armen, och det största snödjupet på 96 centimeter uppmättes i Kilpisjärvi i Enontekis. Det fanns också mycket snö i Mellersta Lappland och Koillismaa, där det i allmänhet fanns över 60 centimeter snö. Norge: För landet som helhet var temperaturen 1,0 grader högre än normalt, medan nederbörden var 75 procent av det normala. Oslo - Blindern har aldrig haft en mer mulen januari. Bodö och Tromsö har aldrig varit haft så lite regn under januari tidigare. Vissa stationer i Akershus, Hedmark, Oppland, Buskerud och Telemark hade en temperaturavvikelse på 4,5 grader över det normala, medan vissa stationer i Troms och Finnmark registrerat en avvikelse på 5,3 grader under det normala. Högsta maxtemperatur hade Kråkenes i Vaagso i Sogn og Fjordane 12.6 grader 5 januari. Lägsta lägsta temperatur var -41,9 grader uppmättes vid Karasjok - Márkannjárga 20:e januari. Norra Norge var mycket torrt, medan flera stationer i södra Norge hade sin regnigaste januari någonsin. Månatlig nederbörd för hela landet var 75 procent av det normala. Östra Norge, södra Norge och delar av Rogaland hade massor av regn, medan månaden var väldigt torr på andra håll i landet, förutom längst i norr på tundran. Tre stationer fick inget regn alls tagit, och flera stationer registreras den torraste januari månad någonsin. De blötaste stationerna fick 276 % av den normala nederbörden där det uppmättes nederbördsmängder på runt 400 mm. Högsta dygnsnederbörden 62 mm uppmättes vid Kvinesdal, Vest-Agder den 1:a januari. Några stationer i Norge fick ingen mätbar nederbörd överhuvudtaget. Det gäller exempelvis Sulitjelma, där man fick nytt rekord i en mätserie som startade Övriga Europa: Ett ovanligt omfattande lågtrycksområde mellan Brittiska öarna och Island medförde en i genomsnitt västlig till sydvästlig luftström över Västeuropa med temperaturer 2-5 grader över de normala. I exempelvis Frankrike var detta tillsammans med 1936 och 1988 den varmaste januarimånaden man noterat. En del platser i östra Island upplevde den varmaste januarimånaden sedan De milda Atlantvindarna förde även med sig mycket regn med översvämningar på flera håll. Det gällde i synnerhet i södra England där ett överflöd av regn under hela vintern skapat mycket stora problem. I vissa delar av södra England var januari 2014 den regnigaste kalendermånad som överhuvudtaget registrerats där. Även i östra delen av Medelhavsområdet och Centraleuropa var det en mycket varm januarimånad. Exempelvis var januari rekordvarm i södra delarna av Österrike. Ett mer högtrycksdominerat område över Ryssland blockerade lågtryckstrafiken och i de nordöstra delarna av Europa varierade månadsmedeltemperaturen kring det normala. Nära Uralbergen var det tidvis rejält kallt med som lägst -52 gr i Hoseda-Hard. Arktis : Större delen av Arktis upplevde temperaturer betydligt över de normala under januari. På Jan Mayen var det den mildaste januari som överhuvudtaget observerats, och på Svalbard hamnade månaden på tredje plats bland de mildaste januarimånaderna. Isutbredningen i Arktis var en av de lägsta som observerats vid den här tiden på året. Diagrammet ovan visa isutbredningen från 1979 till 2014 mätt i kvadratkilometer. Bildkälla National Snow and Ice Data Center

4 Isen är kvadratkilometer mindre än genomsnittet för åren och kvadratkilometer mer än det tidigare rekordet låg för januari månad som uppmättes Havsis utsträckning är fortfarande under genomsnittet i Barents hav, Ochotska havet och Berings hav. Även om de senaste vintrarna har varit mer havsis i Berings hav är detta den första januari sedan 2005 där det observarats genomsnittliga förhållanden där. Omfattning är nära genomsnittet i Baffin Bay, Labrador havet och Mexikanska St Lawrence. Lufttemperaturer för januari var högre än medeltemperaturen över större delen av Norra ishavet. Lufttemperaturer på 925 hpa nivån (används på många analyskartor) var 2 till 4 grader över genomsnittet i den centrala Arktiska oceanen och 7 till 8 grader högre än genomsnittet i den nordatlantiska regionen, Grönland, Baffin Bay, och Alaska. kallare än genomsnittliga förhållanden rådde i Sibirien 4 till 8 grader, södra Beauforthavet 2 till 4 grader under medeltemperaturen. Nordamerika: I Nordamerika var det en mycket markant uppdelning i en kall östra halva och en varm, eller mycket varm västra halva. I gränsområdet mellan Alaska och Kanada var januari grader varmare än normalt. I början av månaden skedde ett kraftigt kalluftsutbrott över östra USA med stora mängder snö och omfattande störningar i trafiken. Många hade förväntat sig att köldrekorden skulle falla, men med facit blev endast något halvdussin nya rekord. Värmerekorden för januari blev desto fler i de västra delarna, i vissa fall för stationer med drygt 100-åriga mätserier. Det var inte bara temperaturen som var extrem i väster, utan i lika hög grad torkan som i synnerhet i Kalifornien var mycket besvärande. Efter ett delvis rekordtorrt kalenderår 2013 följde en mycket torr januarimånad, med resultat att snötillgången i de kaliforniska bergen är mycket dålig. Kalifornien upplever den värsta torkan sedan 1800-talet. Den här kan få stora konsekvenser för skörden av grönsaker och då den amerikanska grönsaksodlingen är koncentrerad hit så kan grönsakspriset i hela USA och även globalt påverkas. Asien: Från Korea, över Kina och Mongoliet till Kaspiska havet sträckte sig en zon med temperaturöverskott på i allmänhet 2-6 grader. I de mellersta och västra delarna av Sibirien var det däremot en rejält kall januari med temperaturunderskott på lokalt 8-10 grader. Jakutsk har haft temperaturer mellan -40 till -50 grader periodvis under månaden. Över södra Filippinerna, som i november var katastrofdrabbat i samband med den tropiska orkanen Haiyan föll stora regnmängder i

5 mitten av januari över Surigao på nordöstra spetsen av Mindanao Island i Filippinerna. som fick 503 mm på tre dygn mellan den 10.e-12:e. Sydamerika: I Argentina fortsatte den kraftiga hettan även om det inte observerades fullt så höga temperaturer som i december. Omkring den 25:e förekom kraftiga regn och översvämningar i gränstrakterna mellan Peru och Bolivia. Dygnsmängder över 200 mm rapporterades. Afrika/Indiska oceanen: En kraftig tropisk cyklon, Bejisa passerade nära ön Réunion i början av månaden och gav mycket stora regnmängder. På 48 timmar mellan den 1:a och 3:e föll 1025 mm i Cilaos och 989 mm i Cratère Commerson. Som mest uppmättes vindbyar på 49 m/s i Gîte de Bellecombe, vilket är det mesta på Réunion sedan passagen av den tropiska cyklonen Dina år Australien/Oceanien: Två mäktiga värmeböljor berörde Australien under månaden, den första kring nyår och den andra den 13:e -18:e. Vid båda tillfällena var det lokalt nära 50 gr varmt. Något svalare väder däremellan bidrog till att januarimånaden som helhet inte blev rekordvarm i Australien, men i flera delstater i alla fall en av de tio varmaste. I Nya Zeeland medförde dominerande sydvästliga vindar en tämligen sval månad. Flera stationer med medellånga mätserier hade en av sina fem kallaste januarimånader. Tonga drabbades omkring den 12:e av den tropiska cyklonen Ian vilken var en av de kraftigaste som berört ögruppen på länge. Antarktis: Isutbredningen kring Antarktis fortsatte att uppvisa rakt motsatt mönster mot den i Arktis och var den näst största som observerats en januarimånad. Källa: SMHI, meteorologiska instituten i Finland och Norge, National Snow and Ice Data Center med fler vädersidor

Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade

Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade Årets väder Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade sommaren Även år får läggas till den serie av varma år som sedan bara har ett undantag. Som synes i diagrammen nedan fanns ändå en hel del

Läs mer

Varmt år med regnig sommar

Varmt år med regnig sommar armt år med regnig sommar Årets väder ärme dominerade främst inledningen av år vilket syns tydligt i diagrammen nedan Det var då mycket varmt med temperaturrekord i någon del av landet i januari, mars

Läs mer

Århundradets väderdramatik Vädret i Sverige är växlingsrikt med många exempel på dramatiska väderhändelser. Såväl nyhetsbevakning som rapportering av vädrets ibland svåra härjningar har dock förbättrats

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen

Läs mer

Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder

Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder Årets väder 00 Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder Även år 00 får läggas till den serie av varma år som sedan 9 bara har ett undantag 99. Som synes i diagrammen nedan

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter. Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket

Läs mer

Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning

Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning Årets väder 00 Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning År 00 blev ännu ett varmt år i sviten sedan som bara har ett undantag. Som också synes i diagrammen nedan låg temperaturen nästan

Läs mer

Varmt och blött med fin sommar och rekordregn

Varmt och blött med fin sommar och rekordregn Årets väder 00 Varmt och blött med fin sommar och rekordregn År 00 dominerade de varma perioderna, som också synes i diagrammen nedan. Som helhet fick landet 0. grader högre medeltemperatur än normalt

Läs mer

Årets väder. Väder och Vatten

Årets väder. Väder och Vatten Årets väder Bockalt, Halmstads kommun, januari Den stora stormens år År kommer säkert mest att förknippas med den mycket svåra stormen/orkanen den -9 januari tormen går ofta under namnet Gudrun, ett namn

Läs mer

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Klimatet och våra utomhusanläggningar Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå

Läs mer

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard

Läs mer

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad

Läs mer

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi. De flesta skolämnen är lätta att förstå vad de handlar om - det hörs ju på namnet (t.ex. historia och engelska), men vad lär man sig om när man läser geografi? Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

December Februari Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis ha ökat med 4 grader.

December Februari Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis ha ökat med 4 grader. Arktis Arktis är det nordligaste området på Jorden och omfattar nordpolen. Arktis har genomgått den snabbaste förändringen vad det gäller uppvärmning och man talar om Arktisk förstärkning av den globala

Läs mer

Rapport om sökande till Kultur- och konstprogrammet

Rapport om sökande till Kultur- och konstprogrammet Rapport om sökande till Kultur- och konstprogrammet 2015 2016 1 Rapport om sökande till Kultur- och konstprogrammet 2015 2016 Nordiska ministerrådets Kultur- och konstprogram stödjer nordiskt samarbete

Läs mer

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april

Läs mer

Klimat i förändring. En jämförelse av temperatur och nederbörd med

Klimat i förändring. En jämförelse av temperatur och nederbörd med Klimat i förändring En jämförelse av temperatur och nederbörd 1991-2005 med 1961-19 I klimatsammanhang jämförs aktuella värden med medelvärden för en längre period. Således jämför vi, i enlighet med en

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder. 1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2

Läs mer

KLIMATDIAGRAM VILKEN PLATS? San Francisco Mandurah (Perth) Barcelona Moskva ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER AV KLIMATDIAGRAM Vädret kan variera från dag till dag. Klimatet beskriver genomsnittsvärden för

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Rekordvarm sommar, höst och julmånad

Rekordvarm sommar, höst och julmånad Rekordvarm sommar, höst och julmånad C....... -. -. -. C....... -. -. -. C...... -. -. -. -. -. -. Karesuando -. januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Dygnsmedeltemperaturen

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2011. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2011. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2011 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.3 Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt 1860 2009, avvikelse

Läs mer

Sommaridyll 2012 Bildspelet är sammanställt av Sivert Mässing 2012-08-30 Foto: Sivert Mässing

Sommaridyll 2012 Bildspelet är sammanställt av Sivert Mässing 2012-08-30 Foto: Sivert Mässing Utdrag ur ett av Sveriges miljömål för ett hållbart samhälle: Våra ekosystem ska vara ekologiskt hållbara och deras livsmiljöer ska bevaras samtidigt som förutsättningar för frilufsliv värnas. Du kan läsa

Läs mer

Semesterväder vad säger statistiken

Semesterväder vad säger statistiken Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap

Läs mer

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Vilttriangelns spårräkning vintern 2006

Vilttriangelns spårräkning vintern 2006 1 Riistantutkimuksen tiedote 7B:1-21. Helsingfors, 1.6.06 Vilttriangelns spårräkning vintern 06 Pekka Helle och Marcus Wikman Resultaten från vinterns spårräkning på vilttrianglarna visar att flertalet

Läs mer

Liten väderguide Faktablad nr 11 December 2002

Liten väderguide Faktablad nr 11 December 2002 Liten väderguide Faktablad nr December 00 Förord Det här faktabladet innehåller en samling av artiklar som från maj 99 till och med april 995 publicerades i Väder och Vatten, en månatlig tidskrift utgiven

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur

Läs mer

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,

Läs mer

FISKLISTA BASERAD PÅ BESTÅNDSSTATUS (ICES) FÖREKOMMANDE FALL FÅNGSTMETODER

FISKLISTA BASERAD PÅ BESTÅNDSSTATUS (ICES) FÖREKOMMANDE FALL FÅNGSTMETODER UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN GÄLLER FR.O.M.2017-XX-XX 1 (7) Upphandlingsmyndighetens Fisklista AD FISK Nordvästra Stilla Havet Nordostatlanten Sverige (insjö), Lettland (insjö), Litauen (insjö eller Östersjön)

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2004

Inkvarteringsstatistik för hotell 2004 Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2004:15 Tel. 25496 20.1.2005 Inkvarteringsstatistik för hotell 2004 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell under hela

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet

Läs mer

Det ombytliga sommarvädret fick finländarna att resa till Medelhavsländerna under maj-augusti 2014

Det ombytliga sommarvädret fick finländarna att resa till Medelhavsländerna under maj-augusti 2014 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Sommar (1..-1.8.01) Det ombytliga sommarvädret fick finländarna att resa till Medelhavsländerna under maj-augusti 01 Enligt Statistikcentralens preliminära

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Klimatzoner & växtlighet

Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner och växtlighet Olika växter har olika krav på sin miljö. Till exempel kräver träden i den tropiska regnskogen en varm och fuktig miljö medan barrträden klarar sig bäst

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

De fyra klimatzonerna

De fyra klimatzonerna De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Som vanligt har vi haft ett onormalt år. Efter en torr och fin september år 2000 med mycket stor höstsådd kom

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2003

Inkvarteringsstatistik för hotell 2003 Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2003:13 Tel. 25496 20.1.2004 Inkvarteringsstatistik för hotell 2003 Övernattningarna minskade under året Hotellstatistiken för hela 2003 är klar. Totala antalet

Läs mer

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr. Alpint klimat Kallt, snöigt och blåsigt. Det alpinska klimatet är vanligt förekommande i berg. På latin står alpes för höga berg, vilket förklarar binomets lokalisation. Alpint klimat förekommer i de högre

Läs mer

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester

Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester HUI Research på uppdrag av SkiStar April 2013 Författare: Karin Olsson Innehåll Rapporten är indelad i följande avsnitt: Metod Semestervanor Skidintresserade

Läs mer

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luften i Malmö. Årsrapport 1999 Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under

Läs mer

Årsrapport vattenreglering 2017

Årsrapport vattenreglering 2017 Emåförbundets vattenreglering av Södra Cell Mönsterås regleringsrätter samt Njudung Energi regleringsrätt vid Mela inom Emåns avrinningsområde 1 Författare: Ilan Leshem Kontakt: ilan.leshem@eman.se Hemsida:

Läs mer

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1.-0..01) Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet.

Läs mer

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:

Läs mer

Markera ut det här på kartan som heter Afrikas stater:

Markera ut det här på kartan som heter Afrikas stater: Afrika 2. Markera Victoriasjön med namn och blått 3. Markera bergskedjan Atlasbergen med brunt och namn 4. Markera ut godahoppsudden på kartan 5. Markera Ön madagaskar med röd färg 6. Markera ut Saharaöknen

Läs mer

Klimat och hållbar utveckling 7A

Klimat och hållbar utveckling 7A Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi

Läs mer

Under den svala sommaren 2015 reste finländarna i Finland och till Centraleuropa

Under den svala sommaren 2015 reste finländarna i Finland och till Centraleuropa Transport och turism 0 Finländarnas resor 0, Sommar (..-.8.0) Under den svala sommaren 0 reste finländarna i Finland och till Centraleuropa Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter reste finländarna

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader. 62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen

Läs mer

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Finländarnas resor 2017

Finländarnas resor 2017 Transport och turism 2018 Finländarnas resor 2017 Finländarnas resor till Mellan- och Sydeuropa ökade år 2017 Enligt Statistikcentralens undersökning gjorde finländarna 8,5 miljoner olika fritidsresor

Läs mer

Finländarna reste sommaren 2017 inom landet och till Sydeuropa

Finländarna reste sommaren 2017 inom landet och till Sydeuropa Transport och turism 2017 Finländarnas resor 2017, sommaren (1..-31.8.2017) Finländarna reste sommaren 2017 inom landet och till Sydeuropa Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var antalet resor

Läs mer

Finländarnas resor 2016

Finländarnas resor 2016 Transport och turism 2017 Finländarnas resor 2016 Finländarnas resor till Sverige och Spanien ökade år 2016 Enligt Statistikcentralens undersökning gjorde finländarna drygt 8 miljoner olika fritidsresor

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 1 Riistantutkimuksen tiedote 203B:1-7. Helsinki 1.9.20054 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 Ilpo Kojola, Elisa Määttä och Harri Hiltunen De stora rovdjurens antal i Finland i slutet av år

Läs mer

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013 Transport och turism 201 Finländarnas resor 201, Sommar (1.5.-1.8.201) Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 201 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Klimatserien. Andreas Lundqvist. www.vader.andens.com

Klimatserien. Andreas Lundqvist. www.vader.andens.com Klimatserien Av Andreas Lundqvist www.vader.andens.com Första delen, publicerad 9 januari 2008 I och med det här inlägget så inleder jag min lilla klimatserie, alla uppgifter kommer från SMHI, Nasa, Noaa

Läs mer

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 23.1.2002 Tel. 25496 Inkvartering 2001:14 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2001 Denna sammanställning innehåller

Läs mer

Vilttriangelns spårräkning vintern 2005

Vilttriangelns spårräkning vintern 2005 1 Riistantutkimuksen tiedote 0B:1-21. Helsingfors, 6.6.0 Vilttriangelns spårräkning vintern 0 Pekka Helle och Marcus Wikman Snöspårsräkningens talrika arter uppvisade spårtätheter lika fjolårets. Skogsharens

Läs mer

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -

Läs mer

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120. Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord

Läs mer

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 22.01.2001 Tel. 25496 Inkvartering 2000:14 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2000 Denna sammanställning innehåller

Läs mer

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018 Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Juli 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juli 18... 1 Vad mäter vi?...

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Finländarnas resor 2018

Finländarnas resor 2018 Transport och turism 2019 Finländarnas resor 2018 Finländarnas resor till Sydeuropa ökade år 2018 Enligt Statistikcentralens undersökning gjorde finländarna 8,2 miljoner olika fritidsresor till utlandet

Läs mer

Är vintern här för att stanna?

Är vintern här för att stanna? Är vintern här för att stanna? Såväl globalt som regionalt är det stort intresse av vädret såhär års i energimarknaden varför det i detta månadsbrev är det på plats att bena ut vinterns utsago och staka

Läs mer

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002 1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet

Läs mer

Finländarna reste sommaren 2016 inom landet och till grannländerna

Finländarna reste sommaren 2016 inom landet och till grannländerna Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Sommar (1..-1..01) Finländarna reste sommaren 01 inom landet och till grannländerna Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter reste finländarna under

Läs mer

Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer

Läs mer

Finländarna reste flitigt under januari april 2012

Finländarna reste flitigt under januari april 2012 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1-0..01) Finländarna reste flitigt under januari april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet. Finländarna

Läs mer

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 20.1.2003 Tel. 25496 Inkvartering 2002:13 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2002 Denna sammanställning innehåller

Läs mer

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 49 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Läs mer

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering

Läs mer

+5 GRADER. Klimatet förändras

+5 GRADER. Klimatet förändras +5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser

Läs mer

Regionalräkenskaper 2010

Regionalräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 2012 Regionalräkenskaper 2010 Ojämn ekonomisk tillväxt i landskapen under de senaste åren De regionala ekonomierna har utvecklats i en mycket ojämn takt under de senaste åren. Under

Läs mer

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

Klimatanpassning Daniel Bergdahl Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena

Läs mer

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i

Läs mer

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018 Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Augusti 218 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet augusti 218... 1 Vad mäter

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2013

Inkvarteringsstatistik 2013 Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2013 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med en procent år 2013 År 2012 var antalet övernattningsdygn rekordhögt, dvs fler än 20 miljoner,

Läs mer

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser. 1 (1) Läget på elmarknaden Vecka 5 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lungren@ei.se Veckan i korthet Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens

Läs mer