Sverigedemokraterna Eskilstuna

Transkript

1 Sverigedemokraterna Eskilstuna Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2014

2 2

3 Innehåll 1 Inledning Vision Besparingar, prioriteringar och mål som är gemensamma för alla nämnder och kommunstyrelsen Besparingar Prioriteringar Mål Besparingar, prioriteringar och mål för varje enskild nämnd samt för kommunstyrelsen Barn och utbildningsnämnden Besparingar Prioriteringar Mål

4 1 Inledning Sverigedemokraterna Eskilstunas verksamhetsplan bygger på de besparingar, prioriteringar och mål som återfinns i partiets årsplan med budget och ekonomisk plan. För att förstå partiets resonemang, ekonomiska prioriteringar och ambitioner om hur kommunen övergripande ska styras och vara organiserad bör därför även partiets årsplan läsas. Själva verksamhetsplanen består av en vision som beskriver hur den enskilda nämnden eller kommunstyrelse med dess verksamheter ska bedrivas och vart fokus ska ligga. Sedan följer en rad prioriteringar, besparingar samt mål som tillsammans beskriver mer i detalj vad som ska göras, hur det ska göras och vad som ska uppnås enligt partiet. För Sverigedemokraterna Eskilstuna Anton Berglund 4

5 2 Vision Barn- och utbildningsnämndens huvudområde ska vara att utbilda och förbereda våra unga invånare in i vuxenvärlden. Bland det absolut viktigaste är att skapa bra förutsättningar för personal som arbetar inom förskola, grundskola och gymnasium. Detta görs främst genom att skapa ett bra arbetsklimat med tillräcklig personaltäthet och utvecklingsmöjlighet för att personalen ska inspireras till att göra en bra arbetsinsats. Det är också viktigt att barngrupperna blir mindre i förskolan men även i klasserna i grundskolan. Färre barn ger personalen större möjligheter att se barnens behov. Utgångspunkten för all planering och organisering ska vara att så mycket av nämndens resurser fördelas till skolpengen. Då ges varje skola, fristående som kommunal största möjliga förutsättningar att kunna prioritera utifrån sina behov och anpassa undervisningen efter den enskilda individen. Nämnden ska verka för att skapa trygghet i samtliga skolor där elever känner gemenskap till varandra och hyser stor respekt till varandra samt personal. Mobbing och kränkningar av olika dess slag ska lyftas upp till ytan och kraftfullt bekämpas var de än uppstår. Skolans primära huvuduppgift är att inspirera eleverna till eget lärande och kritiskt tänkande. Föräldrarna ska ges stora möjligheter till delagtighet i barnens skolgång som präglas av trygghet och gemenskap. I takt med att konkurrensen om arbetstillfällena hårdnar blir behovet av högre studieresultat bland grund och gymnasieleverna högre. Målet ska vara att samtliga elever som går ut grundskolan gör det med gymnasiebehörighet och samtliga elever som går ut ur våra gymnasieskolor ska göra det med minst godkänt i samtliga ämnen. Nämnden och alla skolor, fristående som kommunala ska ha ett bra samarbete med polis och socialtjänst för att tidigt kunna fånga upp barn och ungdomar som ligger i riskzonen för kriminalitet och missbruk. Kontakten med föräldrarna ska också stärkas och värnas för att ytterligare förmå eleverna till en lyckad skolgång och bra start i livet. 5

6 3 Besparingar, prioriteringar och mål som är gemensamma för alla nämnder och kommunstyrelsen I vår budget ålägger vi varje nämnd samt kommunstyrelsen ett ökat effektiviseringskrav som dras från respektive rambudget. Miljö och räddningstjänstsnämnden och överförmyndarnämnden är utantaget ökningen. Se respektive nämnd för exakt ökning av effektiviseringskravet. Vi tar även bort inköps och miljöavgifterna. Årets resultat enligt balanskravet sätter vi till 2,5 %. 3.1 Besparingar Skrota kommunens integrationsmål och vision om ett mångkulturellt samhälle. Istället ska en assimileringsinriktad politik införas där utgångspunkten är att man tar seden dit man kommer. Signalera till regeringen om kommunens kritiska situation kring den för höga flykting- och anhöriginvandringen i syfte att radikalt öka och förlänga tiden för ersättningarna kommunen får för mottagningen. Men även för att få regeringen att förändra sin invandringspolitik och se över EBO-lagen. Agera mer kritiskt till ansökningar om bidrag till organisationer som baseras på etnisk härkomst och som förstärker den redan utbredda segregationen. Fortsätta arbetet med att samordna beställningar av material och varor i syfte att minska fraktkostnaderna och styckpriserna. Verka för att alla tjänstgöringsrapporter rapporteras digitalt. Verka för att samtliga anställda och förtroendevalda övergår till e-lönebesked istället för traditionell pappersversion. Ytterligare energibesparing ska eftersträvas inom alla kommunens verksamheter. Arbeta för att riktlinjer för lokalförsörjning efterföljs av samtliga kommunala verksamheter. Samtliga delegationsordningar i nämnder och kommunstyrelsen ska skrivas om så att inga kurser, konferenser, studiebesök eller liknade förlagda utomlands för bevilja med hjälp av ordförandebeslut. Det är av största vikt att administrativa kostnader hålls så låga som möjligt, och att organisationen är väl fungerande. Det effektiviseringskrav som finns i denna budget bör i första hand uppnås genom en minskning av just administrativa kostnader, samt genom effektivare organisation. Det innebär att vi motsätter oss alla former av kvotering inom kommunens verksamheter, vare sig det handlar om kön, etnicitet 6

7 eller vad det må vara. För att få en så effektiv och väl fungerande organisation som möjligt ska tjänster tillsättas efter kompetens, inget annat. Det innebär också att kommunal information och service till kommunens invånare i möjligaste mån, nationella minoritetsspråken och punktskrift undantaget, endast bör ges på svenska för att hålla nere kostnader för översättningar. Restriktiva regler ska av samma skäl gälla för anlitande av tolkar. En effektiv organisation innebär vidare att kommunikativa problem bör undvikas. Därför bör det införas krav på goda kunskaper i svenska språket för all personal inom kommunens verksamheter. Vi motsätter oss alla former av mer eller mindre kostsamma integrationsåtgärder som innebär att man gör skillnad på människor utifrån etnicitet genom positiv särbehandling, eller genom att stödja verksamheter som enbart riktar sig till människor med invandrarbakgrund och inte erbjuds alla. Undantaget är SFI, internationella klasser och Slussen, som ger goda förutsättningar för nyanlända att på sikt kunna delta aktivt i samhällslivet. Verksamheterna fyller en viktig funktion, men det bör ses över hur de kan effektiviseras och kvalitets höjas för att minska kostnaderna och ge nyanlända bättre redskap för att kunna bli en del av samhället. Renovering av verksamheternas lokaler, om och nybyggnad, satsningar på stadsdelsutveckling, idrottsanläggningar, cykelstråk, utsmyckning av parker, torg och rondeller, samt andra satsningar som avser att förbättra den fysiska miljön är viktigt av många skäl. Dock måste alla förbättringar av den fysiska miljön vägas mot de förbättringar som behövs inom andra områden. Just nu ser vi det som viktigare att, när det är möjligt, prioritera förbättringar av den psykosociala miljön. En vacker stad blir ännu vackrare om dess invånare mår bra och känner sig trygga, men blir inget annat än ett falskt skal om invånarna mår dåligt och känner otrygghet. 3.2 Prioriteringar Arbetet med att göra all kommunal verksamhet tillgänglig för människor med funktionshinder ska ha hög prioritet. Det är också viktigt att verka för att få privata aktörer att göra sina verksamheter mer tillgängliga för funktionshindrade personer. Vi ser det som viktigt att kommunen i all sin verksamhet tar hänsyn till miljöaspekter och aktivt arbetar för att bidra till uppnåendet av de nationella miljömålen. Detta arbete måste dock vägas mot människors valfrihet och andra behov av mer akut karaktär, såsom till exempel god omsorg och kvalitativ utbildning. Kommunen ska ha en långsiktig och hållbar handlingsplan över hur fordon som drivs på fossila bränslen successivt fasas ut ur den kommunala organisationen. Inom alla kommunens verksamheter vill vi se ökade insatser för att förebygga och åtgärda alla former av våld, sexualiserat våld och hedersrelaterat våld. Detta görs 7

8 förslagsvis genom väl utarbetade handlingsplaner som samtliga verksamheter har god kunskap om, genom att erbjuda kurser i självförsvar till alla som anser sig ha behov av det, och genom satsningar på stöd och jourverksamheter som vänder sig till både män, kvinnor och barn som är i behov av hjälp. Samtliga verksamheter ska se över möjligheten att skapa en så kallad mobilapplikation så att tillgängligheten gentemot kommunens invånare stärks. Samtliga kommunala verksamheter ska verka för att underlätta för invånare som önskar bygga nytt på landsbygden. Huvudsyftet är att landsbygden ska fortsätta vara levande med dess skolor men då krävs det att invånare flyttar ut till landsbygden och inte ifrån den. För de invandrare som bjuds in för att delta i ceremonier för nyblivna svenska medborgare ska krävas på ett språktest samt prov i svenskt samhällsliv. Kravet är sedan godkänt för att få delta. 3.3 Mål Tillgängligheten för äldre och för funktionshindrade personer ska öka inom såväl kommunal verksamhet som inom kommunen som helhet. Andelen medborgare som utsätts för någon form av brott ska minska. Den allmänna trygghetskänslan i kommunen ska öka. Segregationen i kommunen ska minska. Kommunens organisation ska förbättras och effektiveras så att de administrativa kostnaderna minskar. Förutsättningarna att bo och etablera verksamhet och företag på landsbygden ska öka. 8

9 4 Besparingar, prioriteringar och mål för varje enskild nämnd samt för kommunstyrelsen I det här stycket redovisar vi våra besparingar, prioriteringar och mål som är specifikt för respektive nämnd och för kommunstyrelsen. Dock kan vissa saker inkluderas även i andra nämnder samt kommunstyrelsen och då är ett samarbete att föredra. 4.1 Barn och utbildningsnämnden Besparingar Öka effektiveringskravet från 0,5 % till 1 %. Modersmålsundervisning som inte är lagstadgat ska avskaffas Prioriteringar Öka skolpengen till skolan. Lärarnas kompetens är av stor vikt för hur väl eleverna lyckas i skolan. Därför bör en höjning av lärares kompetens eftersträvas, i syfte att minska behovet av extra åtgärder för att få eleverna att uppnå önskade betyg. Internationella klasser och Slussen fyller en viktig funktion, men det bör ses över hur dessa verksamheter kan effektiviseras och ge nyanlända bättre redskap för att kunna bli en del av samhället. De nationella reformerna som rör skolan kommer att innebära stora omställningar. För att göra omställningarna så smidiga som möjligt är det viktigt att avsätta tillräckligt med resurser för att inte sänka kvaliteten på utbildningen under tiden som omställningarna sker. Fler lärare behöver anställas för att minska storleken på elevgrupperna och därmed underlätta individualiserad undervisning. Det är viktigt att få fler elever att uppnå betyget E (godkänt) i så många ämnen som möjligt, men det är också viktigt att ge stöd åt de elever som satsar på högre betyg. Genom en satsning på fler vuxna i skolan exempelvis i form av klassmorfar och kuratorer ökar lärarnas möjlighet att ägna sig åt undervisning. Samtidigt ökar möjligheten att hjälpa ungdomar som av psykosociala skäl mår dåligt. Och det blir lättare att upptäcka och ingripa mot kränkande handlingar såsom mobbning, hot och våld i ett tidigt skede. Genuspedagogiken ska avvecklas. 9

10 För att hindra att ungdomar tidigt hamnar i kriminalitet och missbruk är det viktigt att det finns hjälp och stöd att få för alla ungdomar som av olika skäl mår dåligt. Det måste satsas på lösningar som gör att stökiga elever som hindrar undervisningen eller som orsakar en otrygg arbetsmiljö kan avvisas från den ordinarie verksamheten när det behovet uppstår. Dels för att öka övriga elevers möjligheter att få en kvalitativ undervisning, men också för att kunna ge stökiga elever individuellt anpassat stöd. Det är inte acceptabelt att några enstaka elever genom ett stökigt beteende ska ta så mycket av lärarens tid i anspråk vecka efter vecka och månad efter månad att övriga elever blir utan den hjälp de behöver. Studieverkstäder ska finnas på alla kommunens skolor, och dit ska alla elever som har behov av det vara välkomna för att få hjälp med studierna utanför lektionstid. Sommarskola ska i första hand erbjudas elever som av olika skäl inte uppnått målen i något eller flera ämnen. Lokalt samt ekologiskt framställd skolmat ska prioriteras. Viktigt är också att säkerställa att det kött som köps in inte inneburit onödigt lidande för djuren. Landsbygdsskolorna ska bevaras i så hög utsträckning som möjligt. Valfrihet och mångfald inom barnomsorg och skola ska främjas. Detta genom att uppmuntra alternativa driftsformer inom barnomsorgen, och genom att öka föräldrarnas möjlighet att välja mellan olika pedagogiska inriktningar och profileringar. Kommunen ska verka för att införa vårdnadsbidrag för att göra det möjligt för fler föräldrar att själva ta hand om sina barn och därmed få mer tid tillsammans med dem. Långt ifrån alla föräldrar har arbetstider som är förenliga med öppettiderna i förskolan, och många har dessutom långa pendlingsavstånd dagligen. Barnomsorgen måste i högre utsträckning än idag anpassas till detta så att det blir lättare att förena heltidsarbete, även på obekväm arbetstid, med föräldraskap. Dock är det viktigt att sådan anpassning görs med så stor hänsyn som möjligt till barnen och deras förutsättningar. Barngrupperna i förskolan är idag överlag alldeles för stora. En satsning på färre antal barn per personal behövs för att säkerställa att alla barn får den omsorg som de behöver av personal som känner att deras tid räcker till. Önskvärt är också att barngrupperna generellt blir mindre för att minska på stress och ljudnivå. Chefer och rektorer bör erbjudas fortbildning i syfte att förbättra ledarskapet. 10

11 Det absolut effektiva och bästa sättet att uppnå nämnda åtgärder och förslag är att höja skolpengen. Då ges det bättre förutsättningar för verksamheterna själva att prioritera vilken åtgärd som är mest akut för just deras verksamhet Mål Andelen elever som har godkänt betyg i minst 16 ämnen när de lämnar grundskolan ska uppgå till 100 %. 100 % av gymnasieeleverna ska gå ut skolan med slutbetyg. Den genomsnittliga betygspoängen för såväl grundskole som gymnasielever ska överstiga rikssnittet. Den ogiltiga frånvaron i grundskolan ska minska. Andelen grundskole och gymnasieelever som i skolan känner sig trygga och respektfullt bemötta ska öka. Andelen grundskole och gymnasieelever som upplever stress i skolan ska minska. Det enskilda barnets unika behov ska i högre utsträckning än idag tillgodoses genom alternativa barnomsorgsformer, mindre barngrupper och högre personaltäthet. Matsvinnet ska minska med 40 %. 11