Rekarnegymnasiets likabehandlingsplan 2010/2011

Transkript

1 Rekarnegymnasiets likabehandlingsplan 2010/2011 1

2 INNEHÅLL INNEHÅLL.2 1. VISION, Rekarnegymnasiets vision, värdegrund och verksamhetsidé.3 2. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE KARTLÄGGNING OCH ANALYS Kartläggning och analys för läsåret 2009/ MÅL OCH ÅTGÄRDER Redovisning av mål och åtgärder för läsåret 2009/ Mål och åtgärder som påbörjas och genomförs läsåret 2010/ UVÄRDERING KOMMUNIKATION 7 7. FÖREBYGGA OCH FÖRHINDRA UPPTÄCKA UTREDA ÅTGÄRDA BLANKETTER 1. Utreda 2. Åtgärda 3. Uppföljning 12. BILAGOR 1. Lagar 2. Definitioner 2

3 REKARNEGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN för att främja lika behandling och förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Likabehandlingsplanen utgår från skollagen kap 14 a, diskrimineringslagen, förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling, och läroplanen, Lpf REKARNEGYMNASIETS VISION Rekarnegymnasiets studenter är efterfrågade på arbetsmarknaden och attraktiva för högskolan. Med kunskap, självförtroende och ödmjukhet är de förebilder för nya elever som önskar växa genom att utbilda sig på Rekarnegymnasiet. Värdegrund Rekarnegymnasiet har en verksamhetsidé och gemensamt uttalad värdegrund som präglas av allas förhållnings- och arbetssätt gentemot varandra. Vi har en god arbetsmiljö där alla elever och alla i personalen mår bra och känner sig trygga. Alla på skolan har ett gemensamt ansvar för att skapa en skolmiljö där både elevernas och personalens personliga integritet respekteras. Vi har ett tydligt uppdrag att förebygga och förhindra kränkande behandling på alla nivåer i verksamheten. Detta finns tydligt uttalat i den värdegrundspolicy som vi tillsammans diskuterat fram. Verksamhetside Vår gemensamma värdegrund finns beskriven i skolans verksamhetsidé: Rekarnegymnasiet är en kreativ mötesplats dit elever kommer för att med glädje skaffa sig kunskap och beredskap för ett livslångt lärande. All vår verksamhet präglas av en demokratisk grundsyn med respekt för varandra. Genom delaktighet, eget ansvar och meningsfullt lärande har vi ett utvecklande arbetsklimat. 3

4 2. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE För att alla elever ska bli delaktiga i och få inflytande över arbetet med innehållet i likabehandlingsplanen har vi en arbetsprocess där ett förslag till likabehandlingsplan för året arbetas fram i arbetsmiljögruppen. I arbetsmiljögruppen finns rektor, skyddsombud, elevskyddsombud, elevhälsan och kultursamordnare representerade. Förslaget processas därefter i klassråd, programråd och elevråd för att ge alla elever på skolan möjlighet till delaktighet och inflytande. Synpunkter och förslag från eleverna tas upp på skolkonferensen genom elev- och personalrepresentanter från programmen och förs sedan tillbaka till arbetsmiljögruppen som redigerar. Beslut om den årliga likabehandlingsplanen fattas i samverkansgruppen. Processen följer en tidsplan. Arbetsmiljögruppens förslag till likabehandlingsplan omfattar både främjande, åtgärdande och förebyggande insatser som grundar sig på skolans kartläggning av elevernas trygghet och uppfattning om förekomster av diskriminering, trakasserier eller kränkning utifrån diskrimineringsgrunderna. Resultatet från kartläggningen analyseras. Arbetslagen tar fram förslag till tidsbestämda mål och åtgärder/insatser för det främjande arbetet och för det förebyggande. Arbetslagen gör också en uppföljning av föregående års åtgärder och insatser. Kartläggning Arbetslag Arbetsmiljögrupp Skolkonferens Arbetsmiljögrupp Samverkansgrupp Arbetsprocessen Eleverna är även delaktiga i utvärderingen av likabehandlingsplanen. Den utvärderas varje år av eleverna genom klassråden. Programrådet sammanställer synpunkter som förs fram på skolkonferensen. Utvärderingen ligger till grund för arbetet med revideringen för nästkommande år. 3. KARTLÄGGNING OCH ANALYS Systematisk kartläggning av elevernas trygghet och uppfattning om förekomster av diskriminering, trakasserier eller kränkning sker på flera olika sätt: 4

5 gymnasieenkäten som genomförs varje vårtermin samtal med kompisstödjare, elevskyddsombud, elevråd samtal med elevhälsan skyddsrond som genomförs två gånger per år medarbetarenkät som genomförs vartannat år statistik för antal rapporterade fall En ansvarig utses för arbetet med uppsamling och sammanställning av de olika resultaten från kartläggningsarbetet. Det sker under senare delen av vårterminen och ligger till grund för vår analys. Analysen visar vad vi bör prioritera att arbeta med. Arbetslagen tar fram förslag till mål och åtgärder som förs vidare till arbetsmiljögruppen. De olika kartläggningsmetoderna ska ha tydliga kopplingar till de olika diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. En översyn för att se om frågorna täcker diskrimineringsgrunderna och eventuell komplettering, genomförs inför nästkommande års kartläggning 2011/ Kartläggning och analys för läsåret 2009/2010 Som grund för kartläggning och analys redovisas här resultat från vissa frågor i Gymnasieenkäten, se bilaga 1 i sin helhet. Resultatet visar att elevernas nöjdhet i sin helhet ligger på 3,93 i en skala på 1-5. När det gäller trivsel ligger värdet på 4,39 och trygghet på 4,52. Värdet för stämningen på skolan är 4,24. På frågan: Jag upplever ingen kränkande behandling är värdet 4,18 och på frågan: På vår skola respekterar vi varandra är värdet 4,03. Resultatet från kartläggningen visar att elevernas upplevelse av trivsel, trygghet och respekt är relativt hög och att förekomsten av kränkande behandling upplevs relativt låg. Dock finns det mer att arbeta vidare med för att ytterligare öka nöjdheten på olika områden. Förslag som framkommit på områden att arbeta vidare med läsåret 2010/2011: religion etnisk tillhörighet fördomar könsöverskridande identitet sexuell läggning nätmobbing fadderverksamhet 5

6 friendsarbete utveckla arbetet med kartläggning och analys utveckla arbetet med att tydligare koppla mål och åtgärder till resultaten av kartläggningen utveckla bra strukturer för arbetsprocessen över läsåret De prioriteringar som görs inför läsåret 2010/2011 är tagna från dessa förslag. 4. MÅL OCH ÅTGÄRDER Arbetsmiljögruppen arbetar fram tydliga mål och insatser som vi avser påbörja eller genomföra under läsåret. Analysen av resultaten från kartläggningen och arbetslagens förslag till mål och åtgärder ligger till grund för detta. Redovisning av förgående års mål och åtgärder samlas in från arbetslagen. 4.1 Redovisning av mål och åtgärder för läsåret 2009/2010 Mål för verksamhetsåret 2009/2010 Tydliggöra och förankra likabehandlingsplanen för elever och personal Totalt 9 program Vi känner till att skolan har en likabehandlingsplan Vi vet vad som står i likabehandlingsplanen Vi har diskuterat och arbetat med innehållet i likabehandlingsplanen Instämmer Instämmer helt delvis 7 program 2 program Instämmer inte alls 3 program 5 program 1 program 6 program 3 program Arbeta med de olika grunderna för diskriminering och olika typer av kränkning Totalt 9 program Instämmer Instämmer Vi vet vilka de olika grunderna för diskriminering och typer av kränkning som nämns i likabehandlingsplanen är helt delvis 7 program 2 program Personalrepresentanter för de olika arbetslagen, beskriver i fokusgruppen de främjande och åtgärdande insatser som de arbetat med under läsåret 2009/2010, se bilaga 2. Instämmer inte alls 6

7 Elevrepresentanter från de olika programmen beskriver i skolkonferensen, både främjande och åtgärdande insatser som de arbetat med under läsåret 2009/2010, se bilaga 3. Dessa insatser har kopplingar till diskrimineringsgrunderna men är inte systematiserade utifrån att främja lika behandling, förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Detta är ett utvecklingsområde inför läsåret 2011/ Mål och åtgärder som vi avser påbörja eller genomföra under läsåret 2010/2011 Områden som vi kommer att arbeta med under läsåret i förebyggande och främjande syfte är information och kunskaper om: fördomar nätmobbing friendsarbete Vi skall också arbeta med att: utveckla arbetet med kartläggning och analys utveckla arbetet med att tydligare koppla mål och åtgärder till resultaten av kartläggningen utveckla bra strukturer för arbetsprocessen över läsåret Till nästkommande år, 2011/2012, kommer formulering av tydliga mål och insatser utifrån prioriterade områden att arbetas fram. 5. UTVÄRDERING Likabehandlingsplanen utvärderas varje år av eleverna genom klassråden. Programrådet sammanställer och synpunkter förs fram på skolkonferensen. Utvärderingen redovisas som en del i kartläggningen och ligger till grund för arbetet med revideringen för nästkommande år. Synpunkter som redovisas tidigare är önskemål om att likabehandlingsplanen ska vara mer lättläst. En förenklad variant i form av en broschyr kommer att tas fram till läsåret 2011/ KOMMUNIKATION Personal Skolans personal samarbetar kring eleverna i arbetslagen för att skapa en god inlärningsmiljö. All personal markerar klart och aktivt sitt 7

8 ställningstagande mot diskriminering och alla former av kränkande behandling. Elever Vid höstterminens början har varje program en introduktion för samtliga elever. Under introduktionen går mentor igenom likabehandlingsplanens innehåll. Tillsammans diskuterar mentorer och elever vad kränkningar innebär i praktiken och vad respekt för varandra innebär i det dagliga arbetet. Målsättningen är att eleverna ska ta ställning mot diskriminering och medverka i det förebyggande arbetet. Föräldrar Föräldrar informeras via skolans PM och hemsida, vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Mentor ställer vid utvecklingssamtalen frågor om hur elev och förälder upplever skolan. 7. FÖREBYGGA OCH FÖRHINDRA Skolans förebyggande arbete är långsiktigt och går in som en naturlig del i skolans övriga arbete. Arbetet involverar personal, elever och föräldrar och ger möjligheter till samtal och reflektion kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Det förebyggande arbetet sker i undervisningen, under introduktionsdagarna, i elevprogramråden, i klassråden, i skolkonferensen, i arbetsmiljögruppen och i samverkansgruppen. Både elever och personal utbildas i Friends. Elevskyddsombuden får också utbildning genom elevorganisationen SVEA. Nedan följer de olika diskrimineringsgrunderna och exempel på insatser som vi kan arbeta med. Detta är ett utvecklingsområde för läsåret 2011/2012. För att främja likabehandling, alla elevers lika rättigheter och möjligheter, arbetar vi specifikt med: 1. att varje år utbilda nya kompisstödjare i årskurs 1 2. att under året ha olika aktiviteter för att främja gemenskapen på skolan; aktiviteterna samordnas av skolans kultursamordnare För att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling p.g.a. kön arbetar vi med: 1. att ständigt uppmärksamma och markera användandet av könsord eller förekomsten av kränkande bilder eller symboler 8

9 För att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling p.g.a. etnisk tillhörighet arbetar vi med: 1. att uppmärksamma nyheter och händelser för diskussion i klassråd utifrån värdegrundsfrågor 2. att årligen ha föreläsningar med speciellt inbjudna föreläsare inom området För att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling p.g.a. religion eller annan trosuppfattning arbetar vi med: 1. att uppmärksamma nyheter och händelser för diskussion i klassråd utifrån värdegrundsfrågor 2. att årligen ha föreläsningar med speciellt inbjudna föreläsare inom området För att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling p.g.a. sexuell läggning arbetar vi med: 1. att ha föreläsningar med efterföljande diskussioner för att belysa fördomar och öka kunskapen om rättigheter och lagstiftning 2. att utveckla arbetet med att förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier p.g.a. sexuell läggning För att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling p.g.a. könsöverskridande identitet och uttryck arbetar vi med: 1. att ha föreläsningar för elever och personal för att öka kunskapen om vad könsöverskridande identitet och uttryck är 2. att utveckla arbetet med att förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier För att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling p.g.a. funktionshinder arbetar vi med: 1. att ha utbildning för personal om fysiska, psykiska och neuropsykiatriska funktionshinder för att utifrån kunskap kunna förstå och underlätta i studiesituationer och studiemiljö 8. UPPTÄCKA Genom att vara observanta och lyhörda kan vi upptäcka kränkningar tidigt genom samtal med elever, kartläggningar och enkäter. Rutiner finns för att skapa trygghet i hela skolområdet, t.ex. i utvecklingssamtal, femminuterssamtal, elevstödjande samtal och samtal med elevhälsan. 9

10 9. UTREDA När någon av personalen får kännedom om/eller misstänker att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av andra elever eller personal, ska skolan omedelbart agera och ta reda på vad som hänt. Skyldighet att utreda kränkande behandling eller trakasserier inträder redan vid första, enstaka tillfället. Det är alltid den utsatta eleven som avgör vad som är kränkande för just honom eller henne. All personal som arbetar på skolan är skyldig att agera. Skolan är skyldig enligt lag att utreda och vidta åtgärder som förhindrar fortsatta kränkningar. Vid kränkningar som skett på elevernas fritid och som även fortsätter i verksamheten, har skolan ansvar för att agera. Kurator genomför ett samtal med den utsatta eleven och tar reda på vad som hänt. Rektor kontaktas omedelbart för information. Den utsatta eleven, vårdnadshavare, rektor och kurator träffas. Rektor beslutar om vidare utredning. Vid utredning kontaktas den utpekade eleven, utan att bli förvarnad i förväg om att samtal ska ske. Samma dag, efter genomförda samtal med de involverade eleverna, ska vårdnadshavare informeras om vad som hänt. Dagen efter samtalen kontaktar kurator vårdnadshavaren och berättar om vad som skett samt om skolans fortsatta arbete. Vårdnadshavaren är då informerad och ges tillfälle att lämna synpunkter på utredningen. Berörd mentor och arbetslag får information om vad som hänt och uppmanas att vara extra uppmärksamma på involverade elever och eventuella reaktioner från klassen. Kurator följer upp ärendet efter cirka två veckor och om mobbningen/kränkningen upphört avslutas ärendet. Vid fortsatta kränkningar vidtas rutiner enligt åtgärdsprogram. Rektor beslutar om detta. Utredning och åtgärdsprogram dokumenteras och förvaras i en särskild pärm hos kurator. Om skolan misstänker att en elev far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp eller skydd ska detta anmälas till socialtjänsten. En bedömning bör ske i varje enskilt fall om den kränkande behandlingen utgör ett brott och om en polisanmälan ska göras. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska rektor underrätta Arbetsmiljöverket. 10

11 Mentorn för den utsatte eleven följer upp situationen vid nästkommande utvecklingssamtal. Elever som upplever sig diskriminerade, trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal, är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Personal som får kännedom om att en elev blir utsatt, ska uppmana eleven och dennes vårdnadshavare att kontakta rektor. Rektor ansvarar för att en utredning genomförs. 10. ÅTGÄRDA Om mobbning eller annan kränkande behandling inte upphör efter utredning och vidtagna insatser, ansvarar rektor för vidare åtgärder. Ett åtgärdsprogram upprättas med en eller flera åtgärder efter gemensam bedömning av skolan och berörd elev och dennes vårdnadshavare. Flera disciplinära åtgärder kan bli aktuella för den utpekade eleven som inte upphört med kränkningarna. Rektor kallar den utpekade eleven och dennes vårdnadshavare till elevvårdskonferens. Rektor kan besluta om skriftlig varning, anmälan till polis eller socialtjänst, klassbyte, byte av program, avstängning från undervisning, gymnasieavbrott. Ett åtgärdsprogram upprättas med en eller flera åtgärder. 11

12 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet 1 (1) Utredning om kränkande behandling Elevens namn: Klass: Person som har utfört kränkningen: Person som utsatts för kränkningen: Bakgrund/Vem har uppmärksammat problemet: Händelseförlopp: Information lämnad till: Rektor Mentor Arbetslag Vårdnadshavare Personer som deltar vid samtalet: Datum för uppföljningssamtal: Alt 1: Ärendet avslutas datum: Alt 2: Kränkningen har ej upphört. Insatser enligt åtgärdsprogram upprättat datum: Datum Utredare Ifylld blankett lämnas till rektor/kurator.

13 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet 1 (1) Åtgärdsprogram vid kränkande behandling Datum: Elevens namn: Klass: Ansvarig chef: Närvarande: Nuläge: Mål: Åtgärder så här arbetar vi: Ansvarig: Datum för uppföljning och utvärdering: Underskrift förälde r Underskrift elev Ifylld blankett lämnas till kuratorn/rektorn.

14 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet Upprättares namn, telefon 1 (1) Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande behandling Datum: Elevens namn: Klass: Ansvarig chef: Närvarande: Hur har det gått? (Är målet uppnått?) Åtgärder så här arbetar vi: Ansvarig: Ärendet ej avslutat. Nytt uppföljningsdatum: Ärendet avslutat, datum: Underskrift skolan: Underskrift förälder Underskrift elev Ifylld blankett lämnas till kuratorn/rektorn

15 1 Bilaga 4 Skollagen (1985:1100) 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Lag (2008:571). Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Lag (2008:571). Definitioner 3 I detta kapitel avses med elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag, barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt denna lag, personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag, kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Lag (2008:571). Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571). Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Lag (2008:571). Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Lag (2008:571). Årlig plan 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen

16 2 ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:571). Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Lag (2008:571). Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lag (2008:571). Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet. Lag (2008:571). Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7-11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571). Tillsyn 13 Statens skolinspektion ska se till att detta kapitel följs. Huvudmannen och rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion i verksamheten är skyldiga att på uppmaning av Statens skolinspektion lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen. Lag (2008:571). Rättegången 14 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Lag (2008:571). Bevisbörda 15 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen

17 3 för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Lag (2008:571). Rätt att föra talan m.m. 16 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Statens skolinspektion för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för 33 barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Statens skolinspektion för talan enligt detta kapitel såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Statens skolinspektion inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. Lag (2008:571). 17 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Statens skolinspektion. Lag (2008:571). Aktuella bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder kap. Förbud mot diskriminering och repressalier Utbildning Diskrimineringsförbud 5 Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning enligt

18 4 högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder. 6 Förbudet i 5 hindrar inte 1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (1985:1100), 2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass, i det obligatoriska skolväsendet eller i en fristående skola som motsvarar grundskolan, särskolan eller specialskolan, eller 3. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 7 Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden kap. Aktiva åtgärder Utbildning Målinriktat arbete 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.

19 5 Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 1 Denna förordning tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). 2 En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 skollagen (1985:1100) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Förordning (2008:946).

20 1 Bilaga 5 Definitioner Kränkande behandling: menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna kränker en elevs värdighet. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkande behandling kan vara nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld eller ske via internet och mobil. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet med avsikt tillfogar en annan person skada eller obehag. Diskrimineringsgrund: de kategorier av personer som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering: innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Likabehandling: med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Indirekt diskriminering: man kan i vissa fall diskriminera genom att behandla all lika. Med det menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutral men som i praktiken missgynnar en elev som har samband med en viss diskrimineringsgrund. Trakasserier: innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier: innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet, men som inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Könsöverskridande identitet eller uttryck: menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder: menas fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar en ens persons funktionsförmåga. Även osynliga funktionshinder räknas hit exempelvis dyslexi, ADHD, psykisk ohälsa såsom panikångest, depression mm.