TJÄNSTESKRIVELSE. SIVIK AVFALLSANLÄGGNING - INFORMATION Dnr: LKS

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Samhällsbyggnadsförvaltningen Datum: Förvaltn/enhet: Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Marie-Louise Bergqvist Telefon: E-post: SIVIK AVFALLSANLÄGGNING - INFORMATION Dnr: LKS Under 2015 aktualiseras arbetet med att ta fram en ny Översiktsplan för Lysekils kommun, där en del i planen avser området Sivik där avfallsanläggningen finns. Avfallsanläggningen vid Sivik drivs av Rambo AB som ägs av kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum. Marken som avfallsanläggningen ligger på ägs av Lysekils kommun och arrenderas ut till Rambo AB. Lysekils kommun ansvarar som markägare och deponiägare för återställning av området efter avslutad verksamhet. Arrendeavtalet för marken går ut 2021 och frågan om nytt eller förlängt arrendeavtal är också aktuell. Innan diskussion och beslut ska hanteras inom Översiktsplanen och arrendeavtal har en utredning - analys gjords av vad konsekvenserna skulle bli vid olika alternativ för Siviks avfallsanläggning i Lysekil. Samhällsbyggnadsförvaltningen Marie-Louise Bergqvist Förvaltningschef

2 Rambo AB Siviks avfallsanläggning - utredning och analys Göteborg

3 Siviks avfallsanläggning - utredning och analys Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutlig Malin Gillmark Rebecka Jakobsson Louise Larborn Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

4 v:\47\15\ \4_leverans\slulig leverans med ändringar \sivik utredning och analys docx Sammanfattning Denna analys av de konsekvenser som det skulle innebära för Lysekils kommun och Rambo vid en avveckling av Siviks avfallsanläggning har utförts av Ramböll Sverige AB på uppdrag av Rambo AB. Bakgrunden till frågan om en avveckling har lyfts i samband med en aktualisering av kommunens översiktsplan (ÖP). Bland ett antal lokala politiker och tjänstemän i Lysekils kommun kan finnas önskemål om att avveckla stora delar av avfallsverksamheten på Sivik till förmån för exploatering genom byggnation i området. Avfallsanläggningen vid Sivik drivs av Rambo AB som ägs av kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum. Marken som avfallsanläggningen ligger på ägs av Lysekils kommun och arrenderas ut till Rambo AB. Lysekils kommun ansvarar som markägare och deponiägare för återställning av området efter avslutad verksamhet. Enligt de bedömningar som gjorts finns det tre framtida rimliga alternativ för Siviks avfallsanläggning: Alternativ 1: Bevara verksamheten på Siviks avfallsanläggning i nuvarande omfattning Alternativ 2: Avveckla Siviks avfallsanläggning och köra avfallet till Rambos befintliga anläggningar i övriga ägarkommuner, eller köpa motsvarande tjänster av externa avfallsaktörer Alternativ 3: Avveckla Siviks avfallsanläggning och anlägga en ny motsvarande avfallsanläggning i någon av ägarkommunerna För varje alternativ har förutsättningarna och vad det skulle innebära för avfallshanteringen, samt konsekvenserna för kommunen respektive Rambo utretts. En förtida avveckling av anläggningen skulle medföra stora omkostnader för både Lysekils kommun och Rambo AB. Det är av ett flertal anledningar direkt olämpligt att bebygga en sluttäckt deponi, bland annat på grund av riskerna för deponigas, stora sättningar och att sluttäckningen skadas. Vid en tidig avveckling av hela avfallsanläggningen skulle området kring deponin eventuellt kunna exploateras med start ca Det förutsätter dock grundliga undersökningar och riskanalyser. i

5 v:\47\15\ \4_leverans\slulig leverans med ändringar \sivik utredning och analys docx Innehållsförteckning 1. Uppdraget Bakgrund Lysekils kommun Rambo AB och Siviks avfallsanläggning Förutsättningar Sivik Bakgrund uttalanden Rambo Kommunens planer Nuvarande verksamhet Allmänt om Siviks avfallsanläggning ÅVC Mellanlagring och omlastning Behandling Deponi Konsekvenser av olika framtidsscenarion för Sivik Allmänt Alternativ 1: Bevara verksamheten på Siviks avfallsanläggning i nuvarande omfattning Beskrivning av alternativ Konsekvenser för Lysekils kommun till följd av alternativ Konsekvenser för Rambo till följd av alternativ Alternativ 2: Avveckla Siviks avfallsanläggning och köra avfallet till Rambos befintliga anläggningar eller köpa motsvarande tjänster av externa avfallsaktörer Beskrivning av alternativ Konsekvenser för Lysekils kommun till följd av alternativ Konsekvenser för Rambo till följd av alternativ Alternativ 3: Avveckla Siviks avfallsanläggning och anlägga en ny motsvarande avfallsanläggning i någon av ägarkommunerna Beskrivning av alternativ Konsekvenser för Lysekils kommun till följd av alternativ Konsekvenser för Rambo till följd av alternativ Slutsatser Referenser Bilagor Bilaga 1 Ekonomiska aspekter ii

6 1. Uppdraget Ramböll har på uppdrag av Rambo AB tagit fram denna analys av vad konsekvenserna skulle bli vid en förtida avveckling av verksamheten vid Siviks avfallsanläggning i Lysekil. Bakgrunden är att Siviksområdet i nuvarande översiktsplan (ÖP 06) betraktas som ett utredningsområde för annan framtida verksamhet som kan bli aktuell att pröva efter avslutad deponi och vindkraftsanvändning. Rapporten syftar till att lyfta fram vilka konsekvenser det skulle få för Rambo AB och Lysekils kommun. Vidare kommer ekonomiska effekter att översiktligt analyseras. 2. Bakgrund 2.1 Lysekils kommun Lysekils kommun ligger utmed havet i Bohuslän i Västra Götalands län. Det bor cirka människor i kommunen, men befolkningen ökar väsentligt under sommaren då det bland annat finns flera fritidsboenden i kommunen samt att många åker hit på semester. Den största tätorten är Lysekil där av kommunens invånare bor. Landarealen är 208 km 2 och antalet invånare per km 2 är Rambo AB och Siviks avfallsanläggning Rambo AB bildades 1981 och är ett avfallsbolag som ägs av kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum som tillsammans har invånare. Bolaget har som övergripande mål att alltid tillhandahålla en för kommuninvånare och näringsliv miljömässig, ekonomisk, ändamålsenlig och säker avfallshantering. Förutom att ta emot avfall från de fyra ägarkommunerna, tar bolaget även emot deponiavfall från Strömstad kommun. Bolaget driver fyra avfallsanläggningar, sju återvinningscentraler och 14 miljöstationer i mellersta och norra Bohuslän. Dessutom driver företaget ett 60-tal återvinningsstationer på uppdrag av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI). Rambo har verksamheter i alla fyra kommuner, men Siviks avfallsanläggning i Lysekil är den enda med en deponi i drift. Siviks avfallsanläggning har drivits av Rambo sedan 1990 och ligger ca två km norr om Lysekils centrum med närhet till havet. Närmaste bostadsfastighet ligger cirka 300 meter norr om området där det även finns en campingplats och badplats. Närmaste bostadsområde ligger cirka 500 meter söder om anläggningen och avståndet till Siviksbukten är cirka 100 meter. 1 av 22

7 Rambo ansvarar för drift och utveckling av anläggningen enligt avtal med Lysekils kommun, medan Lysekils kommun ansvarar för efterbehandling och ekonomisk säkerhet. Rambo arrenderar området för avfallsanläggningen av Lysekils kommun. På anläggningen i Sivik är det i dagsläget 3 heltidstjänster samt timanställd personal som är där delvis säsongsmässigt. 2.3 Förutsättningar Sivik Bakgrund uttalanden Rambo Inför framtagandet av översiktsplan 2006 (ÖP 06) uttryckte dåvarande VD:n för Rambo AB att deponeringsanläggningen planerades att avvecklas inom en tidsrymd av år. Rambo hade då under fyra års tid arbetat för att få länsstyrelsen att godkänna den inlämnade anpassningsplanen för avfallsanläggningen på Sivik. Länsstyrelsen krävde ständigt nytt underlag och nya undersökningar, vilket resulterade i att Rambo kände sig osäkra på om anpassningsplanen skulle gå igenom eller inte och därmed om deponin skulle kunna fortsätta en längre tidsperiod. Rambos målsättning var dock att kunna fortsätta och utveckla den övriga avfallshanteringen vid Sivik. Förutsättningar för detta uppnåddes när beslut om anpassningsplan togs av länsstyrelsen Enligt uttalandet som gjordes 2005 var deponeringen på Sivik planerad att fortsätta år, och därmed avslutas runt år I samband med uttalandet nämndes även att det på och invid Siviks avfallsanläggning inte är realistiskt att planera för bostadsbebyggelse under överskådlig tid. I samma skrivelse informerade dåvarande VD:n om att bolaget fortlöpande studerar tänkbara samordningsmöjligheter med andra avfalls-anläggningar i regionen. Men att, oberoende härav, en återvinningscentral ur servicesynpunkt bör finnas kvar i nära anslutning till Lysekils tätort, lämpligen på Sivik. De senaste åren har Sveriges avfallshantering i många avseenden förändrats i stor utsträckning. Deponiskatten och förbudet mot att deponera exempelvis organiskt och brännbart avfall har gjort att mängden avfall som deponeras har minskat drastiskt det senaste decenniet. För att följa utvecklingen på marknaden har Rambo arbetat för att fortsätta driva verksamheten och därmed investerat och moderniserat på anläggningen. Den minskade mängden avfall som deponeras och moderniseringen av anläggningen har lett till att verksamheten bedöms kunna pågå på platsen cirka 50 år till (till runt år 2065), istället för att avslutas inom de närmsta åren vilket förutspåddes för 10 år sedan Kommunens planer Tidsplanen för avveckling av deponin, och eventuell samordning av övrig verksamhet med andra avfallsanläggningar i regionen, som dåvarande VD på Rambo uttryckte 2005 skrevs in i ÖP 06. Lysekils kommun gjorde då ställningstagandet att området där Siviks avfallsanläggning ligger ska betraktas som ett utredningsområde för annan framtida verksamhet. Under av 22

8 aktualiseras arbetet med att ta fram en ny översiktsplan, och frågan om att avveckla avfallsverksamheten till förmån för exploatering har åter blivit aktuell. 3. Nuvarande verksamhet 3.1 Allmänt om Siviks avfallsanläggning Rambos avfallsanläggning i Sivik är uppskattningsvis 11,4 hektar och hanterar avfall och material från hushåll, industrier och andra verksamheter i framförallt Lysekils kommun, men även från de övriga tre ägarkommunerna samt från Strömstad kommun. På anläggningen bedrivs främst följande verksamheter: mottagning, sortering, behandling (t.ex. flisning och kompostering), mellanlagring, omlastning, återvinningscentral (ÅVC) samt deponering av avfall som inte kan nyttiggöras eller tas omhand på annat sätt (se Figur 1). Figur 1 Bild över avfallsanläggningen där de olika delarna pekas ut. Anläggningen tar emot cirka ton avfall per år för sortering, kompostering, mellanlagring samt deponering. Rambos kunder består av flertalet industrier i Lysekils kommun. Bland de största kunderna återfinns Preemraff (cirka 600 anställda) och Husqvarna (165 anställda), samt Arctic Paper (cirka 320 anställda) som avfallsanläggningen tar emot avfall och slam ifrån. Rambo har även kunder inom konservindustrin, dock minskar dessa avfallsmängder. Samtidigt ökar det inkomna avfallet från turismen, exempelvis från campingar, hotell och hamnar. I Tabell 1 redovisas mängder samt andel av de olika behandlingssätten. 3 av 22

9 Tabell 1 Hur stor andel av avfallet på Sivik som hanteras genom energiåtervinning, kompostering, deponering samt materialåtervinning (2014). Ton Andel Energiåtervinning % Slam/kompostering % Extern deponi 8 0 % Intern deponi % Materialåtervinning % Totalt % De senaste åren har stora investeringar genomförts för att modernisera avfallsanläggningen. Fram till 2013 hade cirka m 2 arbets- och lagerytor asfalterats med tät asfalt. År 2013 byggdes en ny sorteringshall, den så kallade Blå Hallen, där fraktioner från återvinning från industri och hushåll kan tas emot och mellanlagras. Under 2013 iordningsställdes även cirka m 2 arbets- och lageryta som senare ska asfalteras. I början av 2015 kommer även en ny avvattnings- och komposteringsyta på cirka m 2 med tillhörande slam- och oljeavskiljare tas i bruk. I dagsläget finns det markbundna investeringar för ett bokfört restvärde på 8,9 miljoner kronor. Utöver avfallsverksamheten finns det i anläggningens närhet även fyra vindkraftverk. Enligt Lysekils kommuns ÖP 06 blir eventuell annan framtida verksamhet inom området först aktuell att pröva efter avslutad deponi och vindkraftsanvändning. De fyra vindkraftverken är samtliga placerade på kommunal mark och arrenderas. Tre av verken har arrendeavtal till 2025 och ett av dem har ej tidsbegränsat arrende. 3.2 ÅVC Vid anläggningen finns en ÅVC där hushåll och små verksamheter själva kan lämna sitt sorterade avfall. Där kan lämnas grovavfall, farligt avfall, avfall som omfattas av producentansvaret samt material för återbruk. Totalt samlades det under 2014 in cirka ton avfall på ÅVC-anläggningen. 3.3 Mellanlagring och omlastning På anläggningen mellanlagras: - Förpackningar och tidningar som samlats in via återvinningsstationer i Strömstads, Tanums, Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner samt det som samlats in via hemsortering (fastighetsnära insamling) i Lysekils kommun - Källsorterat verksamhetsavfall från flertalet företag i Lysekils kommun - Sorterat avfall för materialåtervinning eller energiåtervinning - Farligt avfall - Elavfall - Pyrotekniskt och explosivt avfall - Träavfall 4 av 22

10 - Slammet från Lysekils kommuns avloppsreningsverk På anläggningen sker även omlastning och okulär kontroll av insamlat hushållsavfall från sopbil till containrar för vidare transport till extern mottagare. Under 2014 mellanlagrades totalt ton avfall, varav ton kom från Lysekils kommun. 3.4 Behandling Kompostering År 2014 tog anläggningen emot 135 ton trädgårdskompost, 200 ton fiskrens från fiskkonservindustrin och ton slam från avloppsbehandling på Preemraff för kompostering. Fiskrens för kompostering antas vara en avtagande verksamhet då denna fraktion bör kunna rötas istället. Kompostmassorna blandas med jord- och schaktmassor för tillverkning av konstruktions- och täckmassor för sluttäckning av Rambos övriga deponier som håller på att sluttäckas. Flisning Det insamlade träavfallet mellanlagras och flisas på anläggningen cirka två gånger per år. Avvattning På anläggningen sker avvattning av slam från exempelvis dagvattenbrunnar och spolgropar. Sortering Rambo tar emot osorterat verksamhetsavfall från flertalet företag i kommunen och sorterar detta på anläggningen. Konstruktionsmaterial Inert bygg- och rivningsavfall som tegel samt jord- och schaktmassor används som konstruktionsmaterial inom anläggningen alternativt transporteras vidare för deponisluttäckningar och räknas därmed inte som deponering av avfall. 3.5 Deponi Lysekils kommun har sedan början av 60-talet använt Sivik som deponi och avfallsanläggning. Mellan 1960 och 1983 deponerades allt industri-, bygg- och hushållsavfall. Sedan 1973 har deponiavfallet lagts i skikt och kompaktorbehandlats. Deponin klassas som en deponi för icke farligt avfall. Sivik är den enda aktiva deponin i norra Bohuslän, då Rambos deponier vid Hästesked, Tyft och Hogenäs redan är sluttäckta eller håller på att sluttäckas. Eftersom Strömstad kommuns deponi också är sluttäckt skickar även de sitt deponiavfall till Sivik. Deponeringsmängderna i dagsläget uppgår till cirka 500 ton per år, vilket är en relativt liten mängd. På Siviks avfallsanläggning har tidigare följande avfallsfraktioner deponerats: - Hushållsavfall 5 av 22

11 - Vitvaror - Järnskrot - Trä och papper - Grovsopor - Oljeförorenad jord - Annat industriavfall - Avloppsslam från fiskberedningsindustrin och kommunala reningsverk I dagsläget deponeras följande: - Visst industriavfall - Filter och katalysatormassa från Preemraff - Asbest - Svavel från Preemraff - Slipdamm från plastbåtstillverkning - Aska och sot från oljeeldning Lakvattnet från deponin behandlas i kommunalt avloppsreningsverk mot en kostnad på cirka kronor per år. Lokal lakvattenbehandling planeras. Sluttäckningen måste täcka deponiområdet som är cirka 6,2 hektar (se röd linje i Figur 2), samt vissa angränsande ytor. Enligt Rambos uppskattningar behövs det ytterligare minst m 3 innan deponin kan sluttäckas. Utöver deponimassor tillförs deponin massor för mellantäckning samt massor som konstruktionsmaterial för att ge en uppfyllning som förbättrar förutsättningarna vid sluttäckning. Det är en förutsättning för att deponin ska kunna sluttäckas inom överskådlig tid. Figur 2 Hela avfallsanläggningen (blå linje) samt deponin utbredning (röd linje). Samtliga områden innanför den röda linjen kommer behöva sluttäckas. 6 av 22

12 4. Konsekvenser av olika framtidsscenarion för Sivik 4.1 Allmänt Enligt de bedömningar som gjorts finns det tre framtida rimliga alternativ för Siviks avfallsanläggning: - Alternativ 1: Bevara verksamheten på Siviks avfallsanläggning i nuvarande omfattning - Alternativ 2: Avveckla Siviks avfallsanläggning och köra avfallet till Rambos befintliga anläggningar i övriga ägarkommuner, eller köpa motsvarande tjänster av externa avfallsaktörer - Alternativ 3: Avveckla Siviks avfallsanläggning och anlägga en ny likvärdig avfallsanläggning i någon av ägarkommunerna För varje alternativ beskrivs förutsättningarna och vad det skulle innebära för avfallshanteringen, samt redovisas konsekvenserna för kommunen respektive Rambo. De kostnader som nämns under respektive alternativ redogörs för mer noggrant i bilaga Alternativ 1: Bevara verksamheten på Siviks avfallsanläggning i nuvarande omfattning Beskrivning av alternativ 1 Alternativ 1 skulle innebära att hela Siviks avfallsanläggning bevaras och att samtliga av dagens tjänster bibehålls på plats. Deponin skulle fortsätta vara i drift tills den är full om uppskattningsvis 50 år, och sedan sluttäckas Konsekvenser för Lysekils kommun till följd av alternativ 1 Ingen exploatering kan ske på området inom överskådlig tid. Dagens servicenivå gentemot kommunen, dess invånare och företagen bibehålls och kan fortsätta att utvecklas. Kommunen har i en hög grad självständig avfallshantering (ej beroende av andra aktörer). Det kan vara strategiskt för kommunen att behålla anläggningen då många deponier läggs ner, vilket gör att fler och fler kommuner blir beroende av att andra kommuner kan ta emot deponiavfall. Det kan innebära intäkter i framtiden för kommunen om deponin bevaras. Ingen ytterligare mark tas i anspråk för avfallshantering. Kommunen hinner avsätta mer pengar till sluttäckningen, vilket skulle kunna finansieras av arrendeintäkterna på cirka 2,4 miljoner kronor per år. Kommunen behöver inte köpa in utfyllnadsmassor till en uppskattad kostnad på 8,4 miljoner kronor. Som utfyllnads-/konstruktionsmassor kan användas schaktmassor och inert bygg- och rivningsavfall, som annars skulle behöva transporteras till inert deponi eller motsvarande på längre avstånd, vilket har betydelse för företag och verksamheter i kommunen. Ingen ökad kostnad för avfallshanteringen som faller under kommunens renhållningsansvar, vilket hade uppstått om kommunen behövt köpa 7 av 22

13 tjänsten av andra anläggningar. Det innebär att kommunen inte behöver höja renhållningstaxan på grund av det Konsekvenser för Rambo till följd av alternativ 1 Bibehåller servicegraden gentemot företag. Fortsatt självständighet då det i ägarkommunerna uppkomna avfallet i stor utsträckning kan hanteras inom bolaget. Fortsatta intäkter från Siviks avfallsanläggning. Investeringar som gjorts i anläggningen är inte gjorda förgäves och Rambo slipper betala dubbla kostnader för investeringar för både nuvarande och en ny anläggning. Antalet transporter antas vara på samma nivå, vilket innebär att transportkostnaderna inte kommer öka på grund av ökade avstånd. 4.3 Alternativ 2: Avveckla Siviks avfallsanläggning och köra avfallet till Rambos befintliga anläggningar eller köpa motsvarande tjänster av externa avfallsaktörer Beskrivning av alternativ Avfallshantering Alternativ 2 innebär att all verksamhet på Sivik läggs ner, förutom ÅVC med tillhörande containerplatser. Det innebär att följande verksamheter försvinner från platsen: - Mottagning - Sortering av osorterat verksamhetsavfall från företag och verksamheter - Mellanlagring - Behandling (kompostering, flisning, avvattning) - Omlastning - Deponi Återvinningscentralen samt tillhörande containerplatser antas finnas kvar på samma plats. För att kommunen ska kunna klara sitt renhållningsansvar, enligt 15 kapitlet miljöbalken, behöver avfallet som renhållningsansvaret omfattar fortsatt samlas in och behandlas. Vid en nedläggning av Siviks avfallsanläggning skulle avfallet som råder under det kommunala renhållningsansvaret alternativt kunna köras till någon av Rambos övriga anläggningar, även om dess kapacitet är begränsade och anpassade till ägarkommunernas nuvarande behov och därmed inte kan ta alla typer av avfall: - Hästesked (Munkedals kommun): Från Lysekil är detta den närmaste avfallsanläggningen, cirka 30 km bort. Anläggningen har inte ytor och kapacitet att ta emot allt avfall från Sivik. - Hogenäs (Sotenäs kommun): 45 km från Lysekil. Bättre kapacitet och ytor än Hästesked, men inte tillräckligt för att ta emot allt avfall. 8 av 22

14 - Tyft (Tanums kommun): 65 km från Lysekil. Har inte heller kapacitet att ta emot alla avfall från Sivik. Då ingen av anläggningarna har kapacitet att ta emot allt avfall från Sivik kan avfallet antingen delas upp mellan de olika anläggningarna, eller en av Rambos anläggningar byggas ut alternativt att avfallet körs till en annan aktör. Hänsyn måste även tas till att avfallsmängderna varierar över året, då avfallsmängderna ökar markant i Lysekils kommun, men även i övriga kommuner, under sommarhalvåret på grund av sommarboenden och turister. Extra transportkostnader till följd av att hushållsavfallet som samlas in av sopbilarna måste fraktas till en annan anläggning beräknas kosta minst kronor per år. Kostnaderna för att det avfall som kommer in på ÅVC behöver fraktas till en annan anläggning för lagring m.m. kommer kosta minst kronor per år enligt Rambos uppskattningar. Den sammanlagda utökade transportkostnaden för hushållsavfall som samlas in hos abonnenterna samt avfallet som ska köras från Siviks ÅVC blir därmed minst per år. I den kostnaden är endast den rörliga milkostnaden inkluderad, det tillkommer därmed kostnader för personal, service m.m. Kommunen behöver inte ansvara för att det finns en deponi. Det innebär att industrin/verksamheterna själva, eller den entreprenör de valt (t.ex. Rambo), behöver transportera deponiavfallet till närmaste deponi. Den närmaste deponin ligger på Orust, vilket är beläget 39 km från Lysekil. Andra alternativ skulle kunna vara deponier i Vänersborg (65 km), Mellerud (92 km) eller Göteborg (106 km). För verksamhetsutövarna innebär det ökade transportkostnader samt ökade mängder utsläpp till följd av de tillkommande transporterna. I den här utredningen har det inte utretts huruvida ovannämnda deponier kan ta emot det aktuella avfallet från industrier/övriga verksamheter i Lysekils kommun. Utöver transporterna av det rena deponiavfallet tillkommer att massor som idag nyttjas för konstruktionsändamål på deponin också behöver finna annan avsättning eller deponeras Sluttäckning och efterbehandling av deponi Vid en sluttäckning måste hela anläggningen som består av deponimassor sluttäckas, d.v.s. både de gamla delarna som idag är övertäckta av exempelvis asfalt och bebyggelse samt den del av deponin som är i drift (se Figur 2 i kapitel 3.5). Om deponin sluttäcks i förtid måste cirka m 3 ( ton) fyllnadsmassor köpas in för att få rätt släntlutningar på deponin. Alternativt kan fyllnadsmassor erhållas utan kostnad, men då tillkommer transportkostnader och utläggningskostnader på minst 100 kr/ton. Efter att erforderliga släntlutningar har uppnåtts genom utfyllnad är det dags att sluttäcka deponin. Sluttäckningen innebär en cirka 1,5 meter tjock täckning som består av flera lager och som täcker hela deponin. Syftet med sluttäckningen är bland annat att minska 9 av 22

15 mängden infiltrerande vatten som kan bilda lakvatten i avfallet samt att skydda människor och djur från att komma i kontakt med avfallet. Enligt de ursprungliga kalkylerna beräknades sluttäckningen av den aktiva delen av deponin kosta cirka 17 miljoner kronor. Efter diskussion med länsstyrelsen kom parterna överens om att det räckte med en avsättning på drygt 10 miljoner, vilket är det belopp som i dagsläget finns avsatta i kommunen för ändamålet. Även de äldre delarna av deponin, som idag är arbetsytor, behöver sluttäckas. Det innebär att 10 miljoner kronor förmodligen är i underkant då det som är avsatt endast är avsett för den del av deponin som idag är i drift. Vid en tidigarelagd sluttäckning tillkommer även kostnader för utfyllnadsmaterial för att uppnå erforderliga släntlutningar för att stabiliteten ska anses säkerställd på deponiytorna innan den egentliga sluttäckningen kan utföras. Se Tabell 2 för uträkning av vad sluttäckningen kan komma att kosta om deponin avvecklas och sluttäcks i förtid. Tabell 2 Åtgärder som krävs vid en sluttäckning av Siviks deponi och vad den uppskattade kostnaden blir. Åtgärd Kostnad Källa Detaljprojektering Ramböll Utfyllnadsmaterial Ramböll, Rambo Sluttäckning Avfall Sverige, Rambo Totalt Varav extrakostnader pga förtida avveckling Som redovisas i Tabell 2 blir den totala uppskattade kostnaden för sluttäckning av Sivik drygt 27 miljoner kronor. Av den kostnaden är det 8,4 miljoner kronor som är en extrakostnad som uppstår till följd av att sluttäckningen genomförs innan deponin är full. Efter att sluttäckningen slutförts ska kommunen, enligt deponeringsförordningens krav, i minst 30 år se till att åtgärder som behövs för skyddet av människors hälsa och miljö vidtas för underhåll, övervakning och kontroll. Egenkontrollen beräknas kosta per år och lakvattenreningen antas kosta per år fram tills deponisluttäckningen är helt genomförd. Därefter beror årliga kostnaderna för lakvattenreningen på om egen reningsanläggning byggs (kräver investering) eller om lakvattnet skall fortsätta att gå till kommunens reningsverk. Mängden lakvatten kommer successivt att minska och troligen kommer lakvattnets sammansättning att förändras några år efter sluttäckning så att det inte längre lämpar sig för rening i det kommunala reningsverket. En egen reningsanläggning uppskattas kosta ca 2-4 miljoner i investering och ca i årliga driftskostnader. De tre första åren beräknas kostnader på cirka per år uppstå till följd av exempelvis reparation av sättningsskador och gräsklippning. Gräsklippnings- och underhållskostnad av ytskiktet beräknas sedan minska till ca kr per år. Det blir därmed en engångskostnad på drygt 27 miljoner kronor (plus eventuellt 2-4 miljoner i investeringskostnader för egen reningsanläggning). Den årliga 10 av 22

16 kostnaden blir kronor ( kronor de tre första åren) vid fortsatt rening vid kommunens reningsverk, dock kan kostnaden komma att avta efter sluttäckningen är avslutad. Den årliga kostnaden blir kronor ( kronor de tre första åren) om det anläggs ett eget reningsverk vid Sivik. Byggnation av egen lakvattenrening kan därmed minska de årliga driftkostnaderna men kräver investering. Även efter att en sluttäckning utförts är det starkt begränsat vad området kan användas till. Tätskiktet som placeras på ett djup av ca 1,5 m under markytan täcks bland annat med ett så kallat skyddsskikt, vars syfte är att skydda tätskiktet från ex frostsprängning, rotpenetration och mekanisk påverkan. En sluttäckning får inte i efterhand skadas genom exempelvis pålning eller markarbeten, då en skadad sluttäckning innebär risk för miljön och människors hälsa. Vid en sluttäckning vidtas även säkerhetsåtgärder för att förhindra att deponigas innehållande metan ansamlas under tätskiktet. I detta fall är det inte troligt att gasen kan omhändertas för energiutnyttjande då gasen förväntas ha en för dålig kvalitet och/eller förekomma i för små mängder för att kunna tas tillvara på, men så kallad gasdränering kommer istället att behövas i konstruktionen. Risken för deponigas är ytterligare en orsak till varför byggnation i direkt anslutning till deponier är direkt olämplig, då metan i blandning med syre utgör en mycket explosiv gas. Vidare bör beaktas att om en forcerad sluttäckning ska utföras är risken för skador på tätskiktet genom differentialsättningar större än om uppbyggnaden av deponins topografi får fortskrida över en längre tid. Ojämna sättningar kan leda till oönskade effekter såsom skador på tätskikt och dräneringar, större infiltration av vatten och utläckage av lakvatten. Enligt Naturvårdsverkets handbok om deponering av avfall måste en individuell bedömning för varje deponi göras om när det är lämpligast att sluttäcka. Hänsyn bör tas till vilket slags avfall som deponerats, hur kompakt avfallet är och vad som är bäst ur miljösynpunkt. Sättningar kan ske under lång tid, och om sluttäckningen sker för tidigt finns det risk för att ojämna sättningar i avfallet kan leda till att tätskiktet skadas Tidsaspekt Tidigast år 2018 beräknas deponeringen kunna avslutas och utfyllnaden med konstruktionsmassor påbörjas. Det innebär att övriga delar av verksamheten såsom mellanlagring och omlastning avslutas förutom ÅVC. Utfyllnaden beräknas ta cirka 3 år då det är minst m 3 som behöver fyllas ut, vilket innebär att tätskikt och dräneringsskikt kan börja läggas tidigast år 2021, under förutsättning att underlaget bedöms tillräckligt stabilt för att inte ojämna sättningar ska uppstå. Sluttäckningen beräknas ta cirka 5 år, då det behövs stor mängder material även för skyddsskiktet, vilket innebär att deponin är sluttäckt år 2026 och eventuell exploateringen kan då börja. Närområdet bör inte bebyggas innan deponin är sluttäckt, då sluttäckningsarbetet innebär höga bullernivåer samt risk för människors hälsa. 11 av 22

17 2018 Deponin och övrig verksamhet på anläggningen avslutas. Utfyllnad påbörjas Deponin är sluttäckt och exploatering kan påbörjas 2021 Tätskikt och dräneringsskikt läggs på, skyddstäckning påbörjas Figur 3 Tidslinje för alternativ 2. Den mest kritiska faktorn som kan fördröja slutdatumet för sluttäckningen är tillgången på material för utfyllnaden och skyddsskiktet. Material kan vara svårt att få tag i eftersom det handlar om stora volymer. Slutdatumet 2026 är därmed högst preliminärt och det föreligger risk att tidsplanen försenas. Eventuell exploatering runt deponin antas kunna påbörjas när sluttäckningen är färdig. Tidsplanen är baserad på antaganden, erfarenhet och beräkningar. Det antas behövas m 3 material för att få erforderliga släntlutningar, baserat på Rambos uppskattningar Exploatering Vid exploatering av deponier måste flera aspekter tas i beaktande: Organiskt avfall måste grävas bort eller stabiliseras. Vid anläggande av ledningar ska risken för transport och ansamling av explosiv gas i ledningssystemen beaktas. De åtgärder som behöver göras vid byggande på en gammal deponi kräver kontrollprogram som säkerställer att åtgärdernas effekter vidmakthålls under byggnadernas hela livstid. Det finns en påtaglig risk att kunskapen om hur tekniska anordningar ska skötas och vilka restriktioner som finns på området förloras när det har gått lång tid. SGI bedömer att det är tekniskt möjligt att uppnå rimlig säkerhet med avseende på ovanstående aspekter. Dock avråder SGI från att bebygga gamla deponier då det är svårt att upprätthålla säkerheten i ett längre tidsperspektiv samt att bebyggelse nästintill omöjliggör eventuella framtida åtgärder som kan behövas till följd av oförutsedda omständigheter (SGI). 12 av 22

18 Det bedöms direkt olämpligt att bygga på och intill deponin, då det finns en risk att skada sluttäckningen vilket kan resultera i förhöjda risker för människa och miljö. Vid en sluttäckning av Siviks deponi kommer deponin behöva ta mer yta i närområdet i anspråk för att uppnå erforderliga släntlutningar, vilket innebär att exploatering bör ske en bit utanför de röda markeringar som finns i Figur 2. Inför en eventuell exploatering kommer olika typer av utredningar att behöva genomföras, men dessa beaktas inte i denna analys. Om exploatering efter utförda utredningar anses lämpligt, skulle området runt deponin kunna börja exploateras efter att sluttäckningen är färdigställd Konsekvenser för Lysekils kommun till följd av alternativ 2 Utrymme för exploatering runtom den sluttäckta deponin med uppskattad byggstart cirka år 2026 under förutsättning att sluttäckningen är färdig. Sämre service gentemot kommunens företag, vilket i längden kan leda till att industrierna flyttar från kommunen samt att det ses som en nackdel för etablering av nya industrier i kommunen. Förhandling kommer behöva ske med övriga delägarkommuner i Rambo då de andra tre har varsin avfallsanläggning i den egna kommunen och en nedläggning av Sivik har en kraftig effekt på Rambos möjligheter att bedriva sin verksamhet i den omfattning som görs idag. Ökade CO 2 -utsläpp i kommunen till följd av ökade transporter. Avfallshanteringen blir beroende av andra kommuner och därmed mer sårbar ekonomisk gällande bland annat transportkostnader och behandlingskostnader som kan komma att påverka kommunens ekonomi och även renhållningstaxan. Lysekils kommun får minskad handlingsfrihet på grund av beroende av andra aktörer för att fullgöra renhållningsansvaret. Ökad kostnad för sluttäckning på 8,4 miljoner kronor jämfört med en sluttäckning som inte sker i förtid. De 10 miljoner som i dagsläget är avsatta för sluttäckning kommer inte räcka då sluttäckningen beräknas kosta 27 miljoner kronor (plus investeringskostnad för eventuell lokal lakvattenrening på 2-4 miljoner) Kommunen kommer vid nedläggning få ta över avgiften för lakvattenrening på kronor per år (ca om eget reningsverk byggs) samt kostnaden för kontrollprogram, vilken uppgår till per år. Dessutom tillkommer kostnader på per år de första tre åren för exempelvis reparation och skötsel av ytskikt, därefter ca per år. Ökade kostnader för avfallshantering på grund av högre transportkostnader för Rambo samt att kommunen kommer behöva betala andra aktörer för att ta omhand Lysekils avfall. Förlorade arrendeintäkter på cirka 2,4 miljoner kronor per år. Merkostnader för utredningar för exploatering kopplat till riskerna med byggnation på och invid en gammal avfallsdeponi 13 av 22

19 Merkostnader vid projektering för att utföra de riskreducerande och stabilitetshöjande åtgärder som kan behövas vid byggande på och i nära anslutning till en gammal deponi. Eventuell avveckling av vindkraftverk vilket minskar andelen förnyelsebar elproduktion i kommunen. Dessutom skulle ersättning behöva betalas ut till vindkraftsverksägarna för förtida nedläggning då tre av dem har arrende som löper till 2025 och ett av dem har obegränsat arrende. Generellt sett brukar det rekommenderas ett avstånd på 500 meter mellan vindkraftverk och bostad, men det kan variera beroende på bland annat bullernivåerna. Eventuellt ägartillskott till de investeringar som behöver göras på Rambos övriga anläggningar för att klara avfallet från Lysekil. Effekter av exploateringen i form av exempelvis intäkter från försäljning av mark omfattas inte av denna utredning Konsekvenser för Rambo till följd av alternativ 2 Ingen anläggning för mellanlagring, omlastning, behandling eller deponering av avfall i Lysekils kommun. Det innebär att Rambo måste utreda om någon eller några av de andra anläggningarna ska byggas ut eller om tjänster ska köpas från andra aktörer med anläggningar utanför Rambos verksamhetsområde. Kan inte längre erbjuda sina kunder servicen att motta deponiavfall. Förlorade intäkter från deponin på Sivik som uppskattas till cirka 30 miljoner kronor. Förlorade intäkter till följd av sämre service gentemot företag. Kostnader för genomförda investeringar på Sivik som inte är avskrivna (8,9 miljoner kronor), vilket innebär kostnader som fortskrider även efter att Sivik lagts ner. Det kan innebära att Rambo behöver höjda kostnaderna för behandling och deponering, vilket drabbar både verksamheter och kommunen. Ökade kostnader för eventuella åtgärder på anläggningar inom övriga kommuner för att kunna ta emot avfall från Sivik. Utökade transportkostnader på uppskattningsvis minst kr per år. Färre anläggningar att sköta, vilket skulle kunna innebära mindre kostnader för drift. Behöver inte längre betala arrende till kommunen för anläggningen vid Sivik. Behöver inte längre betala avgiften på kronor för att det kommunala avloppsreningsverket ska ta omhand lakvattnet från deponin, då kommunen övertar den kostnaden vi en eventuell nedläggning. 14 av 22

20 4.4 Alternativ 3: Avveckla Siviks avfallsanläggning och anlägga en ny motsvarande avfallsanläggning i någon av ägarkommunerna Beskrivning av alternativ Avfallshantering Alternativ 3 innebär att all verksamhet på Sivik läggs ner, förutom ÅVC med tillhörande containerplatser. Det innebär att följande verksamheter försvinner från platsen: - Mottagning - Sortering av osorterat verksamhetsavfall från företag - Mellanlagring - Behandling (kompostering, flisning, avvattning) - Omlastning - Deponi För att kommunen ska kunna klara sitt renhållningsansvar behöver avfallet som renhållningsansvaret omfattar fortsatt samlas in och behandlas. En ny avfallsanläggning för åtminstone omlastning skulle kunna placeras antingen i Lysekils kommun, eller i någon av de andra tre kommunerna som äger Rambo. För alternativ 3 utgår bedömningen från att Rambo vid en ny anläggning kan tillhandahålla samma tjänster som i dagsläget, förutom en deponi. Det är inte rimligt att motivera en ny deponi då det är för små mängder som deponeras. Ett alternativ skulle kunna vara att anlägga ny deponeringsetapp på Tyft. Vid avfallsanläggningen Tyft finns det enligt gällande anpassningsplan möjlighet att i framtiden deponera avfall genom att öppna upp en ny etapp i anslutning till en nedlagd deponi. Det skulle innebära att stora mängder berg måste sprängas bort, vilket kan innebära problem då Tanums kommun nyligen bygg ett kraftverk i området vars ledningar och väg byggts i anslutning till det område som skulle användas för deponi. I Tabell 3 redovisas de uppskattade kostnaderna för att avveckla deponering vid Sivik och omlokalisera verksamheten. 15 av 22

21 Tabell 3 Kostnader för sluttäckning och omlokalisering. Åtgärd Sluttäckning av Sivik Kostnad kronor Detaljprojektering sluttäckning Utfyllnadsmaterial Sluttäckning Lokaliseringsutredning, undersökningar, Ny avfallsanläggning tillståndsansökan samt projektering av ny avfallsanläggning Byggnation av nya ytor, sorteringsfack, lagerlokaler, personalbyggnad etc Totalt Varav extrakostnader pga förtida avveckling och omlokalisering Om det bedöms aktuellt att återuppta deponeringen på Tyft, tillkommer även kostnader för detta. Egenkontrollen beräknas kosta per år, underhåll av ytskikt kosta ( kronor de tre första åren) och lakvattenreningen antas kosta per år fram tills deponisluttäckningen är helt genomförd, därefter beror årliga kostnaderna för lakvattenreningen på om egen reningsanläggning byggs eller om lakvattnet skall fortsätta att gå till kommunens reningsverk. Mängden lakvatten kommer successivt att minska och troligen kommer lakvattnets sammansättning att förändras några år efter sluttäckning så att det inte längre lämpar sig för rening i det kommunala reningsverket. En egen reningsanläggning kostar uppskattningsvis ca 2-4 miljoner i investering och ca i årliga driftskostnader. Det blir därmed en engångskostnad för sluttäckningen på 27 miljoner kronor (plus eventuellt 2-4 miljoner för lakvattenrening), en engångskostnad på minst 31 miljoner för uppförandet av en ny anläggning samt en årlig kostnad på antingen kronor ( de tre första åren) vid fortsatt rening på det kommunala reningsverket eller ( de tre fösta åren) vid byggnation av lokal lakvattenrening. Uppskattning av eventuella ökade transportkostnader är svårt att göra då det inte är klart var en eventuell ny anläggning skulle placeras. Det är främst transporter av avfallet från Siviks ÅVC (som kommer bevaras om all annan verksamhet läggs ner på anläggningen) till en avfallsanläggning som kommer innebära utökade transportkostnader Tidsaspekt Innan en ny plats kan utses för tilltänkt avfallsanläggning bör en lokaliseringsutredning genomföras för att man ska säkerställa att den mest lämpliga platsen för ändamålet väljs. Lokaliseringsprincipen (2 kapitlet 6 miljöbalken) säger För en verksamhet eller åtgärd som tar ett mark- eller 16 av 22

22 vattenområde i anspråk ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Det är därför av stor vikt att lokaliseringen av en ny avfallsanläggning utreds på ett systematiskt sätt och med tydliga kriterier, så att det framgår vad som lett fram till det slutliga valet av plats, och varför man bedömer denna plats som totalt sett mest lämpad. Utöver lokaliseringsutredning säger miljöbalken att en större avfallsanläggning kräver tillstånd enligt 9 kapitlet. En separat MKB (miljökonsekvensbeskrivning) kommer att behöva upprättas. En MKB ska bland annat innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering till varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd (Miljöbalken 6 kapitlet 7 ). Tabell 4 Uppskattad tidsåtgång för olika aktiviteter. Aktivitet Lokaliseringsutredning (inklusive förankrat politiskt beslut) Undersökningar av befintliga förhållanden samt framtagande av ansökan med tillhörande aktiviteter Från inlämnad ansökan till tillstånd Projektering och upphandling Total tidsåtgång utan överklaganden m.m. Ytterligare tidsåtgång vid överklaganden Total uppskattad tidsåtgång Uppskattad tidsåtgång 1-2 år 1-2 år 6 mån-1 år 1 år 3,5-6 år 1-2 år 3,5-8 år Som kan utläsas i Tabell 4 kan processen ta 3,5-8 år. Det innebär att en ny anläggning därmed kan vara i bruk tidigast år 2019 om processen sätts igång under 2015, men det dröjer med stor sannolikhet längre tid då det finns risk att ett sådant tillståndsärende överklagas. Dessutom är tiden för lokaliseringsutredningen svårbedömd då tiden kan förlängas avsevärt om det finns motstånd i den allmänna opinionen eller om det finns politiska motsättningar. Om en ny anläggning ska uppföras innan Siviks avfallsanläggning läggs ner för att det inte ska bli ett tidsglapp där det saknas en avfallsanläggning i Lysekils kommun, måste tidsplanen för sluttäckningen som diskuteras i kapitel förskjutas något. Istället för att starta 2018 som planerat kan sluttäckningen tidigast starta 2019 då en ny anläggning kan vara i bruk om det inte överklagas osv. Sluttäckningen är då färdig tidigast år 2027 istället, och det är först då exploateringen kan påbörjas (se Figur 4). 17 av 22

23 2015 Processen för att få en ny anläggning startar 2022 Tätskikt och dräneringsskikt läggs på, skyddstäckning påbörjas 2019 Ny anläggning i bruk. Deponin och övrig verksamhet på Sivik avslutas. Utfyllnad påbörjas Deponin är sluttäckt och exploatering kan påbörjas Figur 4 Tidslinje för alternativ 3. För beskrivning av sluttäckning och exploatering, se kapitel Konsekvenser för Lysekils kommun till följd av alternativ 3 Utrymme för exploatering runtom den sluttäckta deponin med uppskattad byggstart cirka år 2027, under förutsättning att sluttäckningen är färdigställd. Om anläggningen inte ska placeras i kommunen krävs förhandlingar med de tre andra ägarkommunerna om vem som ska tillhandahålla yta för hantering av det avfall som uppkommer i Lysekils kommun. Detta förutsätter att Lysekils kommun fortsätter sitt delägarskap i Rambo. Om anläggningen placeras i kommunen tas område i anspråk som skulle kunna utnyttjas till annat. Ökad kostnad för sluttäckning på 8,4 miljoner kronor jämfört med en sluttäckning som inte sker i förtid. De 10 miljoner som i dagsläget är avsatta för sluttäckning kommer inte räcka då sluttäckningen beräknas kosta 27 miljoner kronor (plus investeringskostnad för eventuell lokal lakvattenrening på 2-4 miljoner). Kommunen kommer vid nedläggning få ta över avgiften för lakvattenrening på kronor per år (ca om eget reningsverk byggs) samt kostnaden för kontrollprogram, vilken uppgår till per år. Dessutom tillkommer kostnader på per år de första tre åren för exempelvis reparation och skötsel av ytskikt, därefter ca per år. Förlorade arrendeintäkter på cirka 2,4 miljoner kronor per år. Merkostnader för utredningar för exploatering kopplat till riskerna med byggnation på och invid en gammal avfallsdeponi 18 av 22

24 Merkostnader vid projektering för att utföra de riskreducerande och stabilitetshöjande åtgärder som kan behövas vid byggande på och i nära anslutning till en gammal deponi. Eventuell avveckling av vindkraftverk vilket minskar andelen förnyelsebar elproduktion i kommunen. Dessutom skulle ersättning behöva betalas ut till vindkraftsverksägarna för förtida nedläggning då tre av dem har arrende som löper till 2025 och ett av dem har obegränsat arrende. Generellt sett brukar det rekommenderas ett avstånd på 500 meter mellan vindkraftverk och bostad, men det kan varier beroende på bland annat bullernivåerna. Ägartillskott för att täcka kostnader för att bygga ny anläggning Konsekvenser för Rambo till följd av alternativ 3 Risk att förlora möjligheten till att motta avfall för deponi om inte Tyft deponi kan tas i drift. Förlorade intäkter från deponin på Sivik som uppskattas till cirka 30 miljoner kronor. Kostnader för lokaliseringsutredning, utredningar, tillståndsansökan samt projektering för ny anläggning på 1 miljon kronor. Oklart om det är Rambo som står för den här kostnaden då fördelningen av kostnaderna mellan ägarkommunerna inte är klargjord. Kostnad på cirka miljoner för byggnation av nya ytor, sorteringsfack, lagerlokaler, personalbyggnad etc. Sannolikt ökade transportkostnader då en ny anläggning sannolikt placeras längre från bebyggelse än dagens anläggning. Kostnader för genomförda investeringar på Sivik som inte är avskrivna (8,9 miljoner kronor), vilket innebär kostnader som fortskrider även efter att Sivik lagts ner. Det kan innebära att Rambo behöver höjda kostnaderna för behandling och deponering, vilket drabbar både verksamheter och kommunen. Fortsatt service till företagen under förutsättning att verksamheten får tillstånd för att återuppta deponeringen vid Tyft. Fortsatta intäkter från sina tjänster. Chans att anlägga en ny anläggning som från start är anpassad efter verksamhetens behov, får dock marginell betydelse då anläggningen på Sivik är modern. Behöver inte längre betala avgiften på kronor för att det kommunala avloppsreningsverket ska ta omhand lakvattnet från deponin, då kommunen övertar den kostnaden vi en eventuell nedläggning. 19 av 22

25 5. Slutsatser I analysen har tre huvudalternativ identifierats och redovisats med konsekvenser för både Lysekils kommun och Rambo AB. Nedan redogörs för slutsatserna för respektive alternativ. Alternativ 1: Bevara verksamheten på Siviks avfallsanläggning i nuvarande omfattning Konsekvenser Lysekils kommun: de främsta konsekvenserna för kommunen blir att området inte kan bebyggas inom överskådlig tid, kommunen behöver inte lägga ut extrakostnader för sluttäckningen samt att kommunen hinner avsätta mer pengar till sluttäckningen. Konsekvenser Rambo: de främsta konsekvenserna för Rambo är att bolaget kan behålla sin servicegrad gentemot kommunerna, industrier och övriga verksamheter samt att de investeringar som genomförts inte var förgäves. Alternativ 2: Avveckla Siviks avfallsanläggning och köra avfallet till Rambos befintliga anläggningar eller köpa motsvarande tjänster av externa avfallsaktörer För alternativ 2 beräknas deponi samt övrig verksamhet (inte ÅVC) avslutas under Sluttäckningen kan vara sluttäckt tidigast år 2026, vilket även innebär att 2026 är det år eventuell exploatering skulle kunna påbörjas i deponins närhet. Konsekvenser Lysekils kommun: de främsta konsekvenserna för kommunen är eventuell möjlighet till exploatering runt deponin om det anses säkert, kostnad på 27 Mkr för sluttäckning varav 8,4 Mkr är pga förtida nedläggning, årskostnad på / kr för lakvattenrening m.m. under minst 30 år samt förlorade arrendeintäkter på 2,4 Mkr per år. Konsekvenser Rambo: de främsta konsekvenserna för Rambo är förlorade deponiintäkter på ca 30 Mkr, restvärden på 8,9 Mkr för genomförda investeringar som kommer belasta företaget, förlorade intäkter till följd av sämre service gentemot kunder samt utökade transportkostnader på minst kr per år. Alternativ 3: Avveckla Siviks avfallsanläggning och anlägga en ny motsvarande avfallsanläggning i någon av ägarkommunerna För alternativ 3 beräknas en ny anläggning kunna vara i bruk tidigast 2019, men troligtvis senare. Förutsatt att Sivik stängs ned när den eventuella nya anläggningen är färdig, kan sluttäckningen vara färdig och exploatering påbörjas tidigast år Konsekvenser Lysekils kommun: de främsta konsekvenserna för kommunen är eventuell möjlighet till exploatering runt deponin om det anses säkert, kostnad på 27 Mkr för sluttäckning varav 8,4 Mkr är pga förtida nedläggning, årskostnad på 20 av 22