Naturvärdesinventering Manhem, Norrköpings kommun

Transkript

1 Naturvärdesinventering Manhem, Norrköpings kommun 1

2 Jonas Örnborg & Ola Bengtsson Rapport 2017:02 version Ansvarig handläggare: Jonas Örnborg (Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB) Fältarbete: Jonas Örnborg och Ola Bengtsson (Pro Natura) GIS arbete: Jonas Örnborg & Ola Bengtsson Sammanställning och rapportskrivning: Jonas Örnborg & Ola Bengtsson Foto: Jonas Örnborg och Ola Bengtsson Rapportgranskning: Tina Kyrkander (Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB) Uppdragsgivare: Norrköpings kommun Uppdragsgivares ombud: Amelie Hillåker, Stadsbyggnadskontoret Norrköpings kommun Alla kartor i dokumentet är publicerade med tillstånd enligt: Lantmäteriet Medgivande R _ Omslagsbild: Tall intill hällmarken, delområde 2. Foto: Ola Bengtsson 2

3 Sammanfattning Norrköpings kommun har i uppdrag att ta fram detaljplan för området Manhem ute på Vikbolandet, Norrköpings kommun. Som en del av underlagsarbetet gav Norrköpings kommun Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB och Pro Natura i uppdrag att utföra en naturvärdesinventering (NVI) inom aktuellt aktuella programområde. Arbetet omfattade dels en naturvärdesinventering av aktuellt område, dels en inventering av skyddsvärda träd i området och dels en inventering av strukturer som potentiellt omfattas av generellt biotopskydd. Inom inventerat området förekommer totalt 2 stycken träd som bedömdes uppfylla definitionen på ett skyddsvärt träd. Båda dessa är sälgar. Båda sälgarna har bedömts hysa höga naturvärden, klass 2. Inom det inventerade området avgränsades fem stycken delområden som enligt nationell standard för naturvärdesinventering i Sverige (Swedish Standards Institute (SIS) 2014) bedömdes hysa naturvärden motsvarande klass 4 eller högre. Av dessa bedömdes två delområden (totalt 1,5 ha) hysa höga naturvärden, klass 2, ett delområde (0,1 ha) bedömdes hysa påtagliga naturvärden, klass 3 och två delområden (0,4 ha) bedömdes hysa vissa naturvärden, klass 4. Inom det inventerade området noterades inga strukturer som potentiellt omfattas av bestämmelser om generellt biotopskydd. 3

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Metod... 7 Allmänt... 7 Naturvärdesinventering... 7 Inmätning och klassning av naturvärdesträd... 8 Resultat Områdesbestämmelser och tidigare gjorda inventeringar i och i närheten av aktuella planområden 11 Genomgång av tidigare observationer av rödlistade arter i området Trädinventering inom planområdet Identifierade naturvärdesobjekt (NVO) NVO 1. Igenväxningsmark. (0,36 ha) NVO 2. Hällmark. (0,26 ha) NVO 3: Vass (1,2 ha) NVO 4: Våtmark (0,1 ha) NVO 5: Blandskog (0,5 ha) Diskussion Referenser

5 Inledning Stadsbyggnadskontoret i Norrköpings kommun har i uppdrag att arbeta fram en detaljplan för området Manhem beläget längs med Djurövägen ute på Vikbolandet cirka 8 kilometer öster om Norrköpings centrum (Figur 1). Planområdet omfattar totalt cirka 5,7 ha. Landområdena utgörs främst av naturmark i form av skogsmark och våtmarker. Eftersom naturmark berörs av aktuellt detaljplanearbetet skall en naturvärdesinventering (NVI) i området genomföras. Aktuellt inventeringsområde för NVI:n sammanfaller med planområdesgränserna (Figur 2). Figur 1. Översiktskarta med lokalisering av område aktuellt för framtagande av detaljplan. Jordarterna i det aktuella området domineras av leror i låglänta delar samt morän. Bitvis finns även berg i dagen som i stort sett saknar lösa jordlager. Naturmarkerna i det inventerade området består främst av skogsmark som till stor del har avverkats. I områdets norra del finns dessutom ett större vassområde. Intill golfbanan finns också en mindre våtmark samt en öppen och solbelyst hällmark. Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB har fått i uppdrag av Norrköpings kommun att utföra en naturvärdesinventering (NVI) inom aktuellt aktuella programområde. Beställd inventering har genomförts enligt standarden för naturvärdesinventeringar (NVI) (Swedish Standards Institute (SIS) 2014). Omfattningen på beställd NVI utgjordes av Naturvärdesinventering på fältnivå med detaljeringsgrad Medel och tilläggen Naturvärdesklass 4 och Generellt biotopskydd. 5

6 Naturvärdesinventeringen har genomförts av anställda på Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB i samarbete med anställda från Pro Natura, vilka i aktuellt ramavtal med Norrköpings kommun utgör underkonsulter och samarbetspartner till Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB. I beställningen av naturvärdesinventeringen ingick även tillägget att genomföra en inmätning och klassning av förekommande skyddsvärda träd inom inventeringsområdet. Resultatet från inventeringen redovisas i föreliggande rapport och underlaget kan användas vid avvägningen mellan värdefull och bevarandevärd natur och områden för exploatering, i det aktuella fallet i huvudsak för bostadsändamål. Figur 2. Ortofoto som bl.a. visar utbredning av naturmark inom planområdet. Planområdet avgränsas i söder av Djurövägen. I öster angränsar ett annat aktuellt planområde (Sidus), som även detta syftar till bostadsbebyggelse. Planområdet för Manhem ingick vid tidpunkten för beställning och genomförandet av huvuddelen av fältinventeringen i området, i ett större planområde benämnt Sidus. Under arbetets gång har planområdet för Manhem brutits ur Sidus planområde samt att ett mindre område tillförts i NNV delen av Manhems planområde. Merparten av området fältinventerades därför /27. I två områden i den NV delen delområde 1 samt utslagsplatsen för golfbana gjordes kompletterande fältbesök i december Inventeringen av dessa båda områden följer således tidsmässigt inte vad som anges i aktuell SIS-standard. 6

7 Metod Allmänt Inventeringen i fält i merparten av området genomfördes /27 av Jonas Örnborg från Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB och Ola Bengtsson från Pro Natura. Vädret då var halvklart till klart väder, ca 15 plusgrader och svaga västliga vindar. Kompletterande fältinventering genomfördes 15 december under barmarksförhållanden. Vädret då var mulet, ca 3 plusgrader och svaga västliga vindar. Naturvärdesinventering En översiktlig naturvärdesinventering (NVI) på fältnivå har gjorts i hela det område som är avgränsat i Figur 1 och Figur 2 ovan. Använd metod vid genomförd NVI följer den av SIS framtagna standardiserade metod (se dock angivelse om tidpunkt för fältarbete delområde 1 etc. ovan) som numera får anses gälla som nationell standard för naturvärdesinventering i Sverige (Swedish Standards Institute (SIS) 2014). NVI är en metod framtagen för att identifiera, avgränsa, dokumentera och naturvärdesbedöma geografiskt avgränsade områden (Naturvärdesobjekt, NVO) med förhöjda naturvärden, vilka bedömts vara av betydelse för biologisk mångfald. Omfattningen på beställd naturvärdesinventering har varit en Naturvärdesinventering på fältnivå (NVI), vilket dels innefattar en förstudie innehållande en sammanställning av befintlig och relevant kunskapsmaterial om området, dels en fältinventering av identifierade naturvärdesobjekt samt översiktlig bestämning till naturtyp (utifrån tabell 5-8 i Swedish Standards Institute (SIS) 2014). Förstudien har genomförts utifrån kartor, flygfoton och övriga tillgängliga faktaunderlag från området. Tillgängliga faktaunderlag har utgjorts av tidigare observationer av arter inom aktuellt områden från Artdatabanken inrapporterade t.o.m. oktober 2016 ( inkluderat även skyddsklassade uppgifter (uttag t.o.m ). Utifrån tillgängliga bakgrundsunderlag har olika delområden identifierats och avgränsats på karta. Delområden har utgjorts av områden med likartade förhållanden vad avser vegetation och markförhållanden och sannolikt även naturvärden. Alla områden med bebyggelse har bedömts utgöra områden som saknar förhöjda naturvärden och därmed heller inte ansetts utgöra naturvärdesobjekt. Någon närmare beskrivning av naturvärdena inom dessa områden har därför inte gjorts. Förstudien har efterföljts av en fältinventering där identifierade delområden inventerades utifrån bedömningsgrunderna: Art (artrikedom samt förekomst av naturvårdsarter) (Tomas 2013) Biotop (biotopkvalitet samt sällsynthet och hot) Därefter klassades delområden i en fyrgradig skala enligt nedan: 7

8 1. Högsta naturvärde 2. Högt naturvärde 3. Påtagligt naturvärde 4. Visst naturvärde Gjorda bedömningar i samband med NVI ska kunna användas som underlag vid exempelvis samhällsplanering, hänsyn vid areella näringar, exploatering i naturmiljöer och vid naturvårdande åtgärder och naturskydd. Naturvärdesinventering är dock ingen exakt vetenskap utan bygger på befintlig samlad kunskap som finns inom naturvård, ekologi och naturgeografi där många aspekter värderas och vägs samman. Den slutgiltiga bedömningen kan sålunda förändras om ny kunskap tillförs för aktuellt område. För områden som bedömdes sakna förhöjda naturvärden anges detta explicit i delområdesbeskrivningen. Inmätning och klassning av naturvärdesträd Enligt önskemål från beställaren skall även en inmätning och inventering av eventuella särskilt skyddsvärda träd genomföras i aktuellt inventeringsområde. Med begreppet Särskilt skyddsvärda träd avses i de flesta fall sådana träd som uppvisar karakteristika som definierats i åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Naturvårdsverket 2004). Enligt denna definition utgörs ett skyddsvärt träd av följande: a) jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd, b) mycket gamla träd; gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år, samt c) grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. Inom aktuellt NVI har dock beställaren önskemål en något modifierad definition (se nedan) som i princip inkluderar fler träd som betraktas som särskilt skyddsvärda träd. a) jätteträd, träd grövre med stamdiameter om 80 cm eller mer (brösthöjdsomkrets ca 245 cm) b) gamla träd (bok, ek, tall, gran > 200 år, övriga träd >140 år) c) grova hålträd (stamdiameter >40 cm, brösthöjdsomkrets ca 125 cm med väl utvecklad hålighet) d) hamlade träd e) grova eller gamla blommande träd (diameter varierar beroende på art; > 50 cm hästkastanj och oxel, >40 cm för äpple och päron och > 30 cm för rönn) f) grova döda träd (stamdiameter > 40 cm, brösthöjdsomkrets ca 125 cm) Enligt åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Naturvårdsverket 2004) definieras endast särskilt skyddsvärda endast träd som växer i kulturlandskapet, dvs. mark som i 8

9 juridisk mening är jordbruksmark. Eftersom aktuellt planområde innehåller såväl skogsmark som tätortsbebyggelse utvidgades begreppet särskilt skyddsvärda träd i denna inventering att även omfatta sådana som finns i dessa typer av miljöer, dvs. hela det aktuella området eftersöktes efter särskilt skyddsvärda träd. Att i alla lägen avgöra om ett träd är äldre än 140 år eller 200 år är emellanåt svårt. Man får då uppskatta åldern utifrån generella karaktärer som grenverk, barkstruktur, kronform och liknande. Detta kan i vissa fall innebära att träd är något yngre än de, i definitionen angivna, 140 eller 200 åren kan komma att klassas som särskilt skyddsvärda träd. Vid naturvärdesbedömning av det enskilda trädet har ett poängsystem använts. Detta poängsystem är en anpassning av det poängsystem som använts i den brittiska inventeringsmetoden som går under beteckningen SSM (Specialist Survey Method) (Neville Fay och Nigel de Berker 1997). Poängsättning för varje träd har gjorts enligt nedanstående kriterier: o Grovsprickig bark (finns, finns ej, 0/1) o Förekomst av lös bark, minst 30x30 cm (finns, finns ej, 0/1) o Savflöde (antal, 0=0, 1-3=1, 4-6=2, 7-9=3, >10=4) o Sprickor i grenar (finns, finns ej, 0/1) o Fläkskador, ärr/övervallning (finns, finns ej, 0/1) o Vattenfyllda håligheter (antal, 0=0, 1-3=1, 4-6=2, 7-9=3, >10=4) o Ihålig stam (uppdelat på tre stamdelar, bas, mellansektion och översta sektion, maxpoäng 5) o Antalet hål (antal, 0=0, 1-3=1, 4-6=2, 7-9=3, >10=4) o Röta finns brun (0=0, lite=1, mycket=2), vit (0=0, lite=1, mycket=2) samt mulm (0=0, lite=1, mycket=2), maxpoäng 6) o Död ved i kronan (skattas i 1 meters längder, 0=0, 1-5=1, 6-10=2, 11-15=3, >15=4) o Tecken på fåglar (0=inga, 1= viss diversitet, 2=betydande diversitet, 3=stor diversitet) o Tecken på insekter (0=inga, 1= viss diversitet, 2=betydande diversitet, 3=stor diversitet) o Tecken på fladdermöss (0=inga, 1= viss diversitet, 2=betydande diversitet, 3=stor diversitet) o Naturvårdsintressanta lavar, mossor och svampar (0=inga arter, 1= 1-3 arter, 2= 4-6 arter, 3= mer än 6 arter) Sammanlagd naturvärdespoäng för respektive träd omsattes därefter i en naturvärdesklassning för varje enskilt träd enligt intervaller i nedanstående: Träd med mycket höga naturvärden (> 16 poäng) Träd med höga naturvärden (11-15 poäng) Träd med naturvärden (6-10 poäng) Träd med begränsade naturvärden (< 6 poäng) 9

10 Utöver de faktorer som anges i listan ovan noterades även trädslag, stamomkrets, om trädet var levande eller dött (L/D) samt nord- och ostkoordinater (SWEREF99 TM samt ). Inmätningen av enskilda träd har genomförts med en handhållen GPS (Garmin 450 Oregon och Garmin GPSmap 64). Noggrannheten på angivelser via handhållen GPS är i bästa fall ± 3 meter. I öppna miljöer är satellitmottagningen oftast god men ibland är noggrannheten trots detta Figur 3. Markering på identifierade särskilt skyddsvärda något sämre, bland annat beroende p aktuella träd för i efterhand underlätta lokalisering i fält. väderförutsättningar, topografi samt vegetation. Samtliga identifierade särskilt skyddsvärda träd har därför markerats med en väderbeständig markering (polyetenpapper 4x4 cm) med en för området unik beteckning påskrivet för att vid behov underlätta senare identifikation av enskilda särskilt skyddsvärda träd (Figur 3). Markeringen sitter fast på barken i ögonhöjd (oftast) med korta häftklamrar och kan förväntas sitta kvar på trädet från några veckor till flera månader. 10

11 Resultat Områdesbestämmelser och tidigare gjorda inventeringar i och i närheten av aktuella planområden Ingen del av det inventerade området omfattas av formellt områdesskydd eller är avsatt som Natura 2000-område. Ett riksintresse Högexploaterad kust, kap. 4 Miljöbalken berör hela det inventerade området. Vassarna i det inventerade områdets norra del (delområde 3) ingår i ett område som avgränsats i Norrköpings kommuns naturdatabas (och finns presenterat på NOKA-kartan) Strandängslandskap och ekhagar vid Hanö och Stora Sidus. Detta område har kategoriserats som Område av regionalt intresse och placerats i naturvärdesklass 2. Denna yta har också identifierats i våtmarksinventeringen (objekt 08G9g01) och där placerats i naturvärdesklass 2. Samma vassbälte ingår också i ett ängs- och hagmarksobjekt som avgränsats under inventeringen i slutet på 1980-talet. Hela det avgränsade området har fått naturvärdesklass 1 (högsta naturvärdesklass). Möjligen var vassarna då beteshävdade. I Jordbruksverkets ängs- och betesinventering som genomfördes ca 10 år senare har gränsen för gräsmarksobjektet flyttats och sammanfaller nu med nordgränsen för aktuellt planområde. Hela vassbältet (delområde 3 i denna rapport) ligger då utanför identifierat gräsmarksområde. Däremot vidtar, direkt norr om vassbältet, en strandäng med höga naturvärden. Genomgång av tidigare observationer av rödlistade arter i området En genomgång av tidigare gjorda observationer i området, inklusive skyddsklassade arter under hela 1900-talet och fram till , genomfördes som en del av förarbetet. Inom det aktuella planområdet saknas observationer av rödlistade eller naturvårdsintressanta arter. Trädinventering inom planområdet 2016 I samband med genomförd inventering 2016 påträffades sammanlagt 2 träd som faller inom beställarens definition för särskilt skyddsvärda träd inom aktuellt område (Figur 4, Bilaga 1). Trädens exakta läge är inmätt och redovisas i Bilaga 1 tillsammans med naturvärdesbedömningen av respektive träd. En sammanfattning av artsammansättning och identifierade naturvärden redovisas i Tabell 1, 11

12 Tabell 2 samt i Bilaga 1. Bägge träden, som är sälgar, uppvisar höga naturvärden som härstammar till att de är senvuxna och gamla samt ihåliga. Tabell 1. Fördelning av trädslag bland identifierade skyddsvärda träd Trädslag Vetenskapligt namn Antal Sälg Salix caprea 2 12

13 Tabell 2. Fördelning av antal skyddsvärda träd inom respektive naturvärdesklass. Naturvärdesklass Beskrivning Antal 1 Mycket högt naturvärde 0 2 Högt naturvärde 2 3 Naturvärde 0 4 Begränsat naturvärde 0 Totalt 2 Inga observerade signal- och indikatorarter samt rödlistade arter knutna till lokaliserade skyddsvärda träd kunde göras. 13

14 Figur 4. Identifierade skyddsvärda träd 2016 med aktuell naturvärdesklassning inom aktuellt inventeringsområde i Manhem planområde. 14

15 Identifierade naturvärdesobjekt (NVO) Totalt identifierades 7 olika delområden med likartade naturförhållanden och naturvärden, vilka samtliga redovisas översiktligt i Bilaga 2. Av de 7 delområden hyser 5 av dessa sådana naturvärden att de bedömts uppnå minst naturvärdesklass 4 och utgör således områdets identifierade naturvärdesobjekt (NVO). Resterande delområden utgörs dels av ett större hygge och dels av utslagsplatsen till en av golfbanans hål. Dessa har i dagsläget bedömts hysa ett obetydligt biotop- och artvärde och bidrar inte signifikant till områdets biologiska mångfald, dvs. når ej upp till naturvärdesklass 4 (Visst naturvärde). Två av naturvärdesobjekten har bedömts hysa Högt naturvärde (klass 2), ett hyser Påtagligt naturvärde (klass 3) samt två hyste Visst naturvärde (klass 4) inom aktuellt inventeringsområde. Arealmässigt upptar naturvärdesobjekten cirka 2,0 ha av områdets totala 5,7 ha. Fördelningen av hela arealen med olika naturvärdesklasser, inkl. Övrig mark redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Arealmässig fördelning av identifierade naturvärdesobjekt och övrig mark med avseende på dess naturvärdesklassning Naturvärdesklass Utbredning av respektive NVI klass inom inventeringsområde (ha) Högt naturvärde (NVI klass 2) 1,5 Påtagligt naturvärde (NVI klass 3) 0,1 Visst naturvärde (NVI klass 4) 0,4 Övrig mark (når ej upp till NVI klass 4) 3,7 Totalt 5,7 Lokaliseringen av identifierade naturvärdesobjekt redovisas i kartan i Figur 5. En redovisning av samtliga delområde redovisas i Bilaga 2. I kartan identifieras varje naturvärdesobjekt med ett unikt nummer, vilket också hänvisar till påföljande förklarande texter och bedömningsgrunder för respektive objekt. 15

16 Figur 5. Identifierade naturvärdesobjekt(nvo) inom aktuellt inventeringsområde numrerade från 1-5 Nummer som saknas i nummerserien härrör till delområdet som i dagsläget utgörs av ett hygge och bedömts att det ej uppnår naturvärdesklass 4. Redovisas tillsammans med övriga identifierade delområden i Bilaga 2. 16

17 NVO 1. Igenväxningsmark. (0,36 ha) Allmän beskrivning Detta delområde utgörs av en tidigare öppen mark under igenväxning som ramar in en av golfbanans utslagsplatser. Vegetationen domineras av älgört och andra högvuxna arter som vass, hundäxing och högvuxna starrarter. Här finns också inslag av andra örter såsom gråbo, röllika, renfana och rödklint. Intill utslagsplatsen finns brynmiljöer med bland annat enbuskar, slån och rosor. Området är ohävdat och brynfronten expanderar ut mot högörtsmiljöerna. I delar av området finns en äldre brukningsväg. Figur 6. Igenväxningsmark i delområde 1. Bedömningsgrunder för områdets biotopvärden Högörts- och brynmiljöer tillhandahåller viktiga pollen- och nektarmiljöer för insektslivet där bland annat bin, fjärilar och blomflugor kan hitta föda och skydd. Miljöerna kan också attrahera fåglar som också kan hitta skydd och föda här. Delområdet bedöms därför hysa vissa biotopvärden. Bedömningsgrunder för områdets artvärden Inga naturvårdsintressant arter noterades under inventeringen. Här råder dock en osäkerhet då fältbesök gjordes i mitten av december. Sammanfattande naturvärdesbedömning Naturvärdesobjektet har som helhet bedömts hysa ett Visst naturvärde (klass 4 ). 17

18 NVO 2. Hällmark. (0,26 ha) Allmän beskrivning Detta delområde utgörs av en öppen hällmarksyta intill golfbanan. Berggrunden förefaller, åtminstone bitvis, ha inslag av lite kalkrikare mineral. Här och var finns ett glest träd- eller buskskikt med tall samt krattformig ek, rosor, slån, en och rönn. Alldeles intill hällmarksmiljöerna växer dessutom äldre sälgar och någon äldre tall. Två av sälgarna uppfyller definitionen för särskilt skyddsvärda träd. Hällmarken utgörs bitvis av kala hällar med renlavar men här och var finns även växter knutna till naturliga och ogödslade häll- eller gräsmarker såsom liten blåklocka, gråfibbla och ljung. Dessa tillhandahåller dessutom, tillsammans med de blommande buskarna, nektar och pollen för insektslivet. I de sydvästvända sluttningarna finns dessutom partier med blottad mineraljord som är viktiga för många typer av grävande insekter. Figur 7. Solexponerade hällmarker i delområde 2. Bedömningsgrunder för områdets biotopvärden Områdets solöppna miljö med blommande buskar och örter, förekomst av blottad mineraljord och förekomst av äldre sälgar gör att delområdet bedöms hysa påtagliga biotopvärden. Dessa värden är i förta hand kopplade till insektslivet. 18

19 Bedömningsgrunder för områdets artvärden Under fältbesöket noterades en artrik fauna av främst insekter med bland annat flera arter fjärilar, grävande steklar, humlor och gräshoppor. Detta tillsammans med förekomst av kärlväxter kopplade till naturliga gräsmarksmiljöer samt goda förutsättningar för en artrik flora och fauna gör att delområdet bedöms hysa påtagliga artvärden. Sammanfattande naturvärdesbedömning Naturvärdesobjektet har som helhet bedömts hysa ett Högt naturvärde (klass 2). NVO 3: Vass (1,2 ha) Allmän beskrivning Detta delområde utgörs av flera, i stort sett sammanhängande, ytor bevuxna med täta vassar. Vassarna är opåverkade av dikning och andra hydrologiska ingrepp. Vassarna förefaller också att vara opåverkade av röjningar. I vassområdets innersta delar, närmast land, finns uppslag av enstaka träd och buskar men annars är vassområdet helt öppet. Vassmiljöerna sträcker sig också utanför inventeringsområdet åt väster och i nordväst tar vidsträckta strandängar vid. Bedömningsgrunder för områdets biotopvärden Större sammanhängande vassar av detta slag hyser ett stort värde som miljö för såväl fåglar som olika typer av insekter, exempelvis trollsländor. Vassområdena inom inventeringsområdet utgör delar av betydligt större vass- och strandängsytor. Sammantaget bedöms vassområdena inom inventeringsområdet hysa påtagliga biotopvärden. Bedömningsgrunder för områdets artvärden Under fältarbetet noterades flera olika arter småfåglar i vassarna och även en del änder, doppingar och andra simfåglar alldeles utanför vassarna. Detta får anses indikera en hög artrikedom i delområdet vilket gör att området bedöms hysa påtagliga artvärden. Det bör dock påpekas att denna bedömning är behäftad med viss osäkerhet då fältarbetet gjordes under en tid på året då ornitologiska värden inte kan bedömas på ett optimalt sätt. Sammanfattande naturvärdesbedömning Området bedöms hysa Högt naturvärde (klass 2). Se dock ovan avseende osäkerhet vid bedömningen. 19

20 Figur 8. Vy över de vidsträckta vassarna i delområde 3. NVO 4: Våtmark (0,1 ha) Allmän beskrivning Delområdet består av en mindre våtmark belägen i en terrängsvacka mellan hällmark och avverkade skogspartier. Våtmarken är öppen och domineras av högvuxna starrarter som exempelvis blåsstarr. Vidare finns här en del högvuxna arter som tuvtåtel, grenrör, kråkklöver samt den lite ovanligare starrarten rävstarr. Denna art anges i flororna som sällsynt men har relativt många förekomster i Östergötland. Vid fältbesöket i september, efter den mycket torra sommaren 2016, var våtmarken relativt torr. Avsaknad av bottenskikt (mossor) indikerar dock att den i normala fall har en relativt permanent vattenyta. Bedömningsgrunder för områdets biotopvärden Den lilla våtmarken har en förhållandevis opåverkad hydrologi och kan därmed erbjuda värdefulla miljöer för såväl kärlväxter som insekter och groddjur. Delområdet bedöms därför hysa vissa biotopvärden. 20

21 Bedömningsgrunder för områdets artvärden Rävstarr är en relativ ovanlig art som i detta sammanhang får betraktas som naturvårdsintressant. Delområdet bedöms därför hysa vissa artvärden. Sammanfattande naturvärdesbedömning Sammanvägning av Biotop- och Artvärden gör att området bedöms hysa ett Påtagligt naturvärde (klass 3). Figur 9. Mindre, starrdominerad våtmark i delområde 4 NVO 5: Blandskog (0,5 ha) Allmän beskrivning Delområdet utgörs av en smal bård av ett större blandskogsområde som sträcker ut sig utanför området mot nordost. Tall är det dominerande trädslaget men bitvis finns också asp, björk och gran. I låglänta delar närmast vassarna där marken är blötare finns inslag av klibbal. På torrare mark mot vassarna finns också en del brynmiljöer på tunnare jordar. Trädskiktet är ungt till medelålders och förefaller ha uppkommit spontant efter en tidigare öppen fas. Död ved förekommer endast i liten omfattning, främst som avverkningsrester från skogsbruksaktiviteter. Fältskiktet med dominans av ris och kruståtel. 21

22 Figur 10. Del av den smala skogsbården i delområde 5. Bedömningsgrunder för områdets biotopvärden Skogens struktur, läge och täta buskskikt gör att här finns vissa biotopvärden främst med avseende på fågellivet. Bedömningsgrunder för områdets artvärden Inga naturvårdsintressanta arter noterades. Sammanfattande naturvärdesbedömning Sammanfattningsvis indikerar art och biotopkvalitéer att delområdet hyser Visst naturvärde (klass 4). Diskussion Samtliga identifierade naturvärdesobjekt i området har bedömts till naturvärdesklass 2, 3 och 4 (Högt till Visst naturvärde) i enlighet med de kriterier som finns angivna i den SIS standard för NVI (Swedish Standards Institute (SIS) 2014) som använts i föreliggande inventering. 22

23 Områden med naturvärdesklass 2 har bedömts hysa sådana värden att de har stor positiv betydelse för biologisk mångfald och kan tillskrivas en särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Områden i naturvärdesklass 3 och 4 utgör generellt områden som i sig själva inte behöver vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global skala (Swedish Standards Institute (SIS) 2014). Dock är det av betydelse att den totala arealen av dessa områden tillsammans med de ekologiska kvalitéer de besitter bibehålls eller förbättras i landskapet. Sett i ett lokalt perspektiv bidrar givetvis dessa naturvärdesobjekt till områdets biologiska mångfald eftersom det framförallt allt är här som vissa förutsättningar och livsmiljöer för olika livsformer påträffas. Således, en exploatering av befintliga naturvärdesobjekt i större eller mindre skala, där de ersätts med exempelvis bostadsoch villabebyggelse, medför givetvis att såväl förutsättningar för den faktiska biologiska mångfalden minskar i området, både momentant men även på sikt. Aktuella naturtyper i dessa områden är dock inte att betrakta som särskilt sällsynta, unika eller extra skyddsvärda i det svenska Figur 11. En av de gamla sälgarna intill hällmarken. Trädet uppfyller definitionen för särskilt skyddsvärt träd.. landskapet. Även om ingen inventering gjorts utanför aktuellt programområde görs bedömningen att de aktuella naturtyperna även finns tillgängliga på relativt nära håll utanför planområdet. Inom planområdet identifierades 2 skyddsvärda träd. I samband med eventuell exploatering i eller i anslutning till träd talar man inte sällan om hänsynsområden runt enskilda träd. Som tumregel bruka man ange att åtgärder som riskerar skada trädets rötter, stam eller krona skall undvikas inom ett cirkelområde vars radie är 15 gånger stammens diameter eller har en radie som sträcker sig 5 meter 23

24 utanför kronan. Det mått som utgör störst hänsynsområde bör väljas. Åtgärder som riskerar påverka skyddsvärda träd negativt (ex. avverkning, schaktning etc. ) kan detta betraktas som risk för väsentlig påverkan på naturmiljön. Sådan planerade åtgärder bör därför föregås av samråd med berörd tillsynsmyndighet, vilket i det aktuella fallet utgörs av Länsstyrelsen. Lämpligen görs en anmälan om samråd enligt 12 kapitlet 6 miljöbalken om sådana åtgärder planeras. 24

25 Referenser Naturvårdsverket (2004). "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet." Rapport Neville Fay och Nigel de Berker (1997). "Veteran Trees Initiative Specialist Survey Method." English Nature. Peterborough Swedish Standards Institute (SIS) (2014). Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Utgåva 1. Stockholm. Tomas, H., Ed. (2013). Naturvårdsarter. Uppsala, Artdatabanken SLU. 25