Naturvärdesinventering Åby 10:31

Transkript

1 Naturvärdesinventering Åby 10:31

2 Rapport 2017:20 Version Ansvarig handläggare: Jonas Örnborg () Fältarbete: Jonas Örnborg och Britta Lidberg GIS arbete: Britta Lidberg Sammanställning och rapportskrivning: Britta Lidberg Foto: Jonas Örnborg och Britta Lidberg Rapportgranskning: Jonas Örnborg () Uppdragsgivare: Norrevo fastigheter AB Uppdragsgivares ombud: Sonja Sköld, projektsamordnare Omslagsbild: Bild från NVO 1 2

3 Sammanfattning har haft i uppdrag från Norrevo fastigheter AB att utföra en naturvärdesinventering (NVI), en trädinventering samt eftersök av naturvårdsintressanta arter/miljöer vad gäller bl.a. insekter på fastigheten Åby 10:31 samt kringliggande område på cirka 2 hektar i Norrköpings kommun. Inventeringen kommer utgöra del av underlaget för en ansökan om en planändring som behövs för byggandet av ett LSS-boende. Inventeringen har genomförts på fältnivå med detaljnivån Detalj och tilläggen Naturvärdesklass 4 och Generellt Biotopskydd i enlighet med SS199000:2014 med stöd av SIS-TR :2014. Totalt mättes 68 träd in, av dessa faller 36 in i klass 1 (högt naturvärde) och 26 in i klass 2 (visst naturvärde) enligt Norrköpings kommuns skala för naturvärdesklassning av träd. Sex träd som inte faller inom klasserna men som har övriga naturvärden mättes också in. 13 st. av de inmätta träden (alla klass 1) faller även inom Naturvårdsverkets definition för särskilt skyddsvärda träd. Planerade åtgärder som riskerar påverka särskilt skyddsvärda träd medför en risk för väsentlig påverkan på naturmiljön. Sådana planerade åtgärder bör därför föregås av samråd med berörd tillsynsmyndighet, och lämpligen görs en anmälan om samråd enligt 12 kapitlet 6 miljöbalken. Tre naturvärdesobjekt avgränsades inom utredningsområdet. Dessa bedömdes ha naturvärden motsvarande högt, påtagligt respektive visst naturvärde (klass 2, 3 respektive 4). Varje enskilt område i naturvärdesklass 2 bedöms vara av särskild betydelse för att bevara biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Områden i naturvärdesklass 3 och 4 utgör generellt områden som i sig själva inte behöver vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global skala. Sett i ett lokalt perspektiv bidrar givetvis dessa naturvärdesobjekt till områdets totala biologiska mångfald eftersom det framförallt allt är här som vissa förutsättningar och livsmiljöer för olika livsformer påträffas. 3

4 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 5 Metod... 5 Allmänt... 5 Naturvärdesinventering... 5 Inmätning och klassning av träd... 7 Resultat... 8 Områdesbestämmelser i och i närheten av aktuellt inventeringsområde... 8 Tidigare inventeringar av naturvärden i och i närheten av aktuellt inventeringsområde... 8 Genomgång av tidigare observationer av rödlistade arter samt skyddsvärda träd i området... 9 Generella biotopskyddsområden... 9 Naturvårdsträd... 9 Identifierade naturvärdesobjekt (NVO) NVO 1. Luckig, sälgdominerad skog (1,2 ha) NVO 2. Hasseldominerad skog (0,6 ha) NVO 3. Bäckravin (0,2 ha) Diskussion Referenser Bilaga 1 Naturvärdesträd Bilaga 2 Historiska kartor 4

5 Inledning och bakgrund har haft i uppdrag från Norrevo fastigheter AB att utföra en naturvärdesinventering (NVI), en trädinventering samt eftersök av naturvårdsintressanta arter/miljöer vad gäller bl.a. insekter på fastigheten Åby 10:31 samt kringliggande område på cirka 2 hektar i Norrköpings kommun. Inventeringen kommer utgöra del av underlaget för en ansökan om en planändring som behövs för byggandet av ett LSS-boende. Det aktuella utredningsområdet ligger bara knappt 400 meter öster om Åby centrum. Det avgränsas närmast av Torshagsåns dalgång i norr, ett villakvarter i väster, Kroktorpsvägen i söder samt en klippt gräsyta i öster. Metod Allmänt Inventeringen i fält genomfördes och av Jonas Örnborg och Britta Lidberg från Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB. Första dagen upphörde regnet lagom till inventeringsstart, molnen höll sig dock kvar och temperaturen var ca 14 grader. Andra dagen var det några grader varmare och halvklart till soligt. Naturvärdesinventering En naturvärdesinventering (NVI) har gjorts enligt SS :2014 och med stöd av SIS-TR :2014 Sverige (Swedish Standards Institute (SIS) 2014). Inventeringen har gjorts på Fältnivå med detaljeringsgrad Detalj och med tilläggen Naturvärdesklass 4 och Generellt biotopskydd. Inventeringen har gjorts i hela det område som är avgränsat i figur 1. Den använda standardiserade metoden får numera anses gälla som nationell standard för naturvärdesinventering. Metoden är framtagen för att identifiera, avgränsa, dokumentera och naturvärdesbedöma geografiskt avgränsade områden, s.k. Naturvärdesobjekt (NVO), med förhöjda naturvärden, vilka bedöms vara av betydelse för biologisk mångfald. Omfattningen innefattar en förstudie innehållande en sammanställning av befintligt och relevant kunskapsmaterial om området samt en fältinventering av identifierade naturvärdesobjekt. Förstudien har genomförts utifrån kartor, flygfoton och övriga tillgängliga faktaunderlag från området. Tillgängliga faktaunderlag bestod av tidigare observationer av arter inom det i figur 1 avgränsade området med buffertzon på ca 50 m, samt träd från det avgränsade området, som rapporterats in till ArtDatabanken t.o.m ( respektive Andra underlag som använts är Norrköpings kommuns egna kartverktyg Norrköpingskartan (NOKA), Länsstyrelsen i Östergötlands Östgötakarta samt SGUs jordartskarta. Utifrån tillgängliga bakgrundsunderlag har olika delområden identifierats och avgränsats på karta. Delområden har utgjorts av områden med likartade förhållanden vad avser vegetation och markförhållanden och sannolikt även naturvärden. 5

6 Förstudien följdes av en fältinventering där hela området inventerades utifrån bedömningsgrunderna: Art (artrikedom samt förekomst av naturvårdsarter) (Hallingbäck 2013) Biotop (biotopkvalitet samt sällsynthet och hot) Därefter klassades delområden i en fyrgradig skala enligt nedan: 1. Högsta naturvärde 2. Högt naturvärde 3. Påtagligt naturvärde 4. Visst naturvärde Figur 1. Det geografiska läget för det aktuella utredningsområdet, samt fastighetsgränserna för Åby 10:31. 6

7 Gjorda bedömningar i samband med NVI ska kunna användas som underlag vid exempelvis samhällsplanering, hänsyn vid areella näringar, exploatering i naturmiljöer och vid naturvårdande åtgärder och naturskydd. Naturvärdesinventering är dock ingen exakt vetenskap utan bygger på befintlig samlad kunskap som finns inom naturvård, ekologi och naturgeografi där många aspekter värderas och vägs samman. Den slutgiltiga bedömningen kan sålunda förändras om ny kunskap tillförs för aktuellt område. Inmätning och klassning av träd En del i uppdraget var att mäta in och klassa träden i området enligt Norrköpings kommuns tregradiga skala där klass 1 och 2 skulle användas. Definitionen för dessa klasser är: o Till klass 1 (högt naturvärde) förs träd som bedöms uppfylla något eller flera av följande kriterier: Jätteträd, d.v.s. stamdiameter om minst 80cm (brösthöjdsomkrets ~245cm). Gamla träd (bok, ek, tall, gran >200 år, övriga träd >140 år). Grova hålträd (stamdiameter >40cm, brösthöjdsomkrets ~125cm med väl utvecklade håligheter). Hamlade träd. Grova eller gamla blommande och bärande träd, 40 cm i diameter och över. Grova döda träd (stamdiameter >40cm, brösthöjdsomkrets ~125cm). Alla klass 1-träd poängsätts därefter i enlighet med den brittiska trädvärderingsmetoden Specialist Survey Method (Neville Fay and Nigel de Berker 1997). o Till klass 2 (visst naturvärde) förs träd som uppfyller ett eller flera av följande kriterier: Grova träd; minst ¾ av ovan nämnda stamdiameter (stamdiameter >60cm<80cm, brösthöjdsomkrets >185cm). Klena hålträd (stamdiameter <40cm, brösthöjdsomkrets <125cm) eller träd med svagt utvecklade håligheter. Klena hålträd - nedre gräns för stamdiameter är 20 cm i diameter. Blommande och bärande träd (oxel, rönn, äpple, hästkastanj m.fl., minst 20 cm i diameter oavsett art). Har strukturer som anses höja naturvärden (stamskador, grenbrott o dyl.) Klena stående döda träd - nedre gräns för stamdiameter är 20 cm i diameter (lågor omfattas inte). En klassning gjordes också huruvida träden var av typen särskilt skyddsvärda träd. Med begreppet Särskilt skyddsvärda träd avses i detta fall sådana träd som uppvisar karakteristika som definierats i åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Naturvårdsverket 2004). Enligt denna definition skall särskilt skyddsvärda träd uppfylla ett eller flera av nedanstående kriterier: a) jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd, b) mycket gamla träd; gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år, samt c) grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. Både levande och döda träd ingår i definitionen. 7

8 Åtgärder som riskerar påverka särskilt skyddsvärda träd medför risk för väsentlig förändring av naturmiljön. Innan sådana åtgärder genomförs bör ett samråd (12:6) genomföras med Länsstyrelsen. Inmätningen av enskilda träd har genomförts med en handhållen GPS (Garmin 700 Oregon). Noggrannheten på angivelser via handhållen GPS är i bästa fall ± 3 meter. I öppna miljöer är satellitmottagningen oftast god men ibland är noggrannheten trots detta något sämre, bland annat beroende på aktuella väderförutsättningar, topografi samt vegetation. I samband med trädinmätningen och SSM-klassningen gjordes också eftersök av naturvårdsintressanta arter/miljöer för i första hand insekter. Resultat Områdesbestämmelser i och i närheten av aktuellt inventeringsområde Ingen del av det inventerade området omfattas av formellt områdesskydd eller är avsatt som Natura område. Inga riksintressen för naturvård eller friluftsliv finns heller i området. Däremot gäller strandskydd utmed Torshagsån. Strandskyddet kan vara upphävt genom bestämmelse i detaljplan men i så fall återinträder skyddet när ny detaljplan tas fram. Det generella strandskyddet på 100 meter innebär att cirka halva inventeringsområdet omfattas av skyddet. Tidigare inventeringar av naturvärden i och i närheten av aktuellt inventeringsområde Bland de naturvärden som noterats i och i närheten av området är det två som sticker ut. Dels är det Torshagsån och dels är det ekarna. I Norrköpingskartan lyfts Torshagsån med omgivande strandskogar fram som ett naturvårdsområde av regionalt intresse. Ån är också med i Länsstyrelsens naturvårdsprogram samt i Havs- och vattenmyndighetens kartskikt över värdefulla vatten som är en sammanställning av Sveriges mest värdefulla sötvattensmiljöer för miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Åns höga naturvärden består i den speciella miljö som blir i bäckravinen och som längs den sträcka som passerar det aktuella utredningsområdet fortfarande är relativt orörd och meandrande med en ganska bred trädzon runt vattendraget. Förutsättningarna gynnar flera organismgrupper, inte minst lyfts åns värde för den havsvandrande öringen fram. I bäckravinen står flera riktigt grova, gamla ekar. Två av dem står i direkt anslutning till inventeringsområdet medan fler står på andra sidan ån. Två närliggande mindre partier har pekats ut som "ekhagar vid Torshagsån", områden som i Norrköpingskartan (NOKA) bedömts vara av kommunalt intresse men de finns också med i Länsstyrelsens naturvårdsprogram. Tillsammans med ytterligare ett område som omfattar Torshagsåns ravin förbi utredningsområdet har de klassats som värdekärnor för ek av Länsstyrelsen. Hela utredningsområdet ingår dessutom i ett större område som löper utmed Torshagsån och som pekats ut som framtidsområde för ek, också det av Länsstyrelsen. Framtidsområde innebär ett område med "ersättningsträd" av trädslaget ek (ekar med stamdiameter 0,5-0,99 m och utan noterade håligheter) som registrerats vid inventering åren

9 Torshagsån invid Åby centrum (inkl sträckan förbi utredningsområdet) är utpekat som viktigt område för friluftslivet av Länsstyrelsen. (Länsstyrelsernas Geodatakatalog 2017) Genomgång av tidigare observationer av rödlistade arter samt skyddsvärda träd i området Som en del av förarbetet gjordes en genomgång av tidigare gjorda artobservationer, exklusive skyddsklassade arter, som rapporterats från området med en buffertzon på ca 50 m under hela 1900-talet och fram till Inom det specifika utredningsområdet finns inga rödlistade arter. Inom buffertzonen som sträcker sig ut i Torshagsån finns däremot noterat tre rödlistade arter, två skalbaggar och en klokrypare, alla i rödlistekategorin nära hotad (NT). Dessa fynd härrör från den skalbaggsinventering Calluna AB gjorde i majseptember 2005 på uppdrag av kommunen. Inom inventeringsområdet finns inga träd rapporterade i trädportalen. Generella biotopskyddsområden Inom aktuellt inventeringsområde påträffades inga generella biotopskyddsområden. Naturvårdsträd Totalt mättes 68 naturvårdsträd in. Av dessa faller 36 in i klass 1 (högt naturvärde) och 26 i klass 2 (visst naturvärde) enligt Norrköpings kommuns skala. Sex träd som inte faller inom klasserna men som har övriga naturvärden mättes också in, dessa är två askar, två almar, en knäckepil samt en ek. 13 st. av de inmätta träden (alla klass 1) är även Särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets definition (Naturvårdsverket 2004). I figur 2 är träden markerade på kartan utifrån trädslag (noggrannhet ca ±3-4 m) och i tabell 1 finns den klassning som gjorts av träden enligt Norrköpings kommuns skala, poängsättning enligt SSM samt vilka träd som faller inom Naturvårdsverkets definition för särskilt skyddsvärda träd. I tabellen i bilaga 1 finns träden listade med koordinater samt kommentarer. I figur 3 är träden markerade utifrån naturvärde. Som framgår av figur 2 och tabellen dominerar sälgen markant utom i bäckravinen. På flera av träden noterades aktivitet av insekter. Framförallt var det hål efter myskbock på sälg som hittades. Som en effekt av insektslivet fanns också spår av hackspettar som sökt föda i träden. Bedömningen är dock att de spår som hittades inte var av den omfattningen att det är nödvändigt med någon typ av fördjupad inventering av insekter i området. 9

10 Figur 2. Naturvärdesträd inom aktuellt utredningsområde. 10

11 Tabell 1 Träd nr Art Status Omkrets Beräknad diameter Hål Klass Norrköpings skala Naturvärdespoäng SSM Naturvärdesklass SSM Särskilt skyddsvärt träd enl. NV kriterier 1 sälg levande J 1 6 Träd med naturvärden Ja, grovt hålträd 2 apel levande N 2 - Nej 3 apel levande J 2 - Nej 4 sälg levande J 1 10 Träd med naturvärden Ja, grovt hålträd 5 sälg levande N 1 3 Träd med begränsade naturvärden Nej 6 sälg levande N 1 6 Träd med naturvärden Nej 7 sälg levande N 1 5 Träd med begränsade naturvärden Nej 8 sälg död N 1 6 Träd med naturvärden Nej 9 sälg levande N 1 4 Träd med begränsade naturvärden Nej 10 hästkastanj levande N 2 - Nej 11 sälg levande N 1 8 Träd med naturvärden Nej 12 sälg levande N 2 - Nej 13 sälg levande J 1 6 Träd med naturvärden Ja, grovt hålträd 14 sälg död N 1 7 Träd med naturvärden Nej 15 sälg levande N 2 - Nej 16 ask levande N - - Nej 17 sälg levande N 2 - Nej 18 ask levande N - - Nej 19 hästkastanj levande J 1 12 Träd med höga naturvärden Ja, grovt hålträd 20 sälg levande N 1 8 Träd med naturvärden Nej 21 sälg levande N 1 5 Träd med begränsade naturvärden Nej 22 sälg levande N 1 7 Träd med naturvärden Nej 23 sälg levande N 2 - Nej 24 sälg levande N 1 5 Träd med begränsade naturvärden Nej 25 sälg levande N 1 5 Träd med begränsade naturvärden Nej 26 vårtbjörk levande N 1 4 Träd med begränsade naturvärden Nej 27 apel levande J 2 - Nej 28 sälg levande N 2 - Nej 29 sälg levande N 1 4 Träd med begränsade naturvärden Nej 30 sälg levande N 2 - Nej 31 sälg levande N 2 - Nej 32 sälg levande N 2 - Nej

12 33 sälg levande N 1 11 Träd med höga naturvärden Nej 34 sälg levande N 1 6 Träd med naturvärden Nej 35 sälg levande N 1 6 Träd med naturvärden Nej 36 sälg levande J 1 7 Träd med naturvärden Ja, grovt hålträd 37 sälg levande N 1 5 Träd med begränsade naturvärden Nej 38 apel levande N 2 - Nej 39 sälg levande N 1 8 Träd med naturvärden Nej 40 gran levande N 2 - Nej 41 sälg levande N 1 9 Träd med naturvärden Ja, jätteträd 42 sälg levande N 1 9 Träd med naturvärden Nej 43 sälg levande N 1 14 Träd med höga naturvärden Ja, jätteträd 44 sälg död N 2 - Nej 45 knäckepil levande N 2 - Nej 46 knäckepil levande N - - Nej 47 ek levande J 1 13 Träd med höga naturvärden Ja, grovt hålträd 48 vårtbjörk levande N 2 - Nej 49 knäckepil levande N 2 - Nej 50 knäckepil död J 1 5 Träd med begränsade naturvärden Ja, grovt hålträd 51 knäckepil död J 1 7 Träd med naturvärden Ja, grovt hålträd 52 ek levande N 2 - Nej 53 alm levande N 2 - Nej 54 ek levande N 1 13 Träd med höga naturvärden Ja, jätteträd 55 ek levande J 1 19 Träd med mycket höga naturvärden Ja, jätteträd och grovt hålträd 56 alm levande N - - Nej 57 alm levande N - - Nej 58 sälg levande J 1 8 Träd med naturvärden Ja, grovt hålträd 59 sälg död N 2 - Nej 60 sälg levande N 1 6 Träd med naturvärden Nej 61 bok levande N 2 - Nej 62 sälg levande N 2 - Nej 63 sälg levande N 1 8 Träd med naturvärden Nej 64 sälg levande N 2 - Nej 65 sälg levande N 2 - Nej 66 sälg levande N 2 - Nej 67 sälg levande N 1 7 Träd med naturvärden Nej 68 ek levande N - - Nej 12

13 Identifierade naturvärdesobjekt (NVO) Totalt identifierades tre olika naturvärdesobjekt med likartade naturförhållanden och naturvärden, dessa redovisas i figur 3. Ett objekt (NVO 3) uppvisar naturvärden som motsvarar klass 2, högt naturvärde, ett (NVO 1) har naturvärden i klass 3, påtagligt naturvärde, och det sista (NVO 2) har naturvärden som ger klass 4, visst naturvärde. En genomgång av respektive naturvärdesobjekt görs nedan. Områden som inte klassats som naturvärdesobjekt utgörs av mer eller mindre öppen mark med klippt gräs vilka bedömts sakna förhöjda naturvärden. Figur 3. De tre identifierade naturvärdesobjekten samt naturvärdesträden inom aktuellt utredningsområde. Träd med en grå ring runt är dessutom "Särskilt skyddsvärda träd" enligt Naturvårdsverkets definition (totalt 13 st.).

14 NVO 1. Luckig, sälgdominerad skog (1,2 ha) Allmän beskrivning NVO 1 domineras av stora träd som står ojämnt spridda vilket skapar en mosaik mellan öppnare och tätare partier. Både träd- och buskskiktet är tämligen artrikt. Många av arterna kan förmodas härstamma från talet (och kanske senare) när det stod ett hus med stor trädgård på nuvarande fastigheten Åby 10:31 (se historiska kartor i bilaga 2). Några arter kan också härstamma från dagens angränsande villaträdgårdar, inte minst som området används för dumpning av trädgårdsavfall (figur 4). Längs inventeringsområdets östra gräns står en rad höga ädelcypresser, dessa har räknats in i NVO 1. Inom NVO 1 finns många träd och grenar som sågats ner och fått ligga kvar, framförallt är det sälg som kapats. Orsaken till denna punktvisa avverkning är oklar. Genom hela området, inte bara NVO 1, går flertalet stigar. De flesta tycks idag användas sparsamt och eventuellt mest av vilda djur. Stigarna tillsammans med rester av förfallna trädkojor i form av uppspikade brädor i träden här och var ger intrycket av att området har använts flitigare av de kringboende förr. En mer nyligen byggd grankoja fanns dock. Grunder från byggnaderna som stod här tidigare går fortfarande att hitta i den frodiga vegetationen. Tyvärr hittar man också, i hela inventeringsområdet, en del skräp såsom glas, plank med spik, däck och plast. Bedömningsgrunder för områdets artvärden På flera av sälgarna noterades hål efter myskbock, en skalbagge som har sin larvutveckling i gammal sälg eller pil. Dessa trädslag gallras i stor utsträckning bort i landskapet vilket missgynnar skalbaggen. Även spår av hästmyra noterades samt bålgetingar. Bland träden och buskarna noterades minst 26 olika arter inom NVO 1. Flera förmodas vara förvildade men det visar ändå på en stor mångfald på ett begränsat område. Bland arterna finns bl.a sälg, klibbal, björk, hästkastanj, asp, apel, gran, apel, häckberberis, klasespirea, rosa sp, hassel, gullregn, olvon, liguster, svarta och röda vinbär. Här finns också ask, enstaka större träd men även föryngring. Likaså finns almföryngring. Både ask och alm är rödlistade, asken i kategorin Starkt hotad (EN) och almen i kategorin Akut hotad (CR). På flera av träden fanns tickor och andra svampar. Markskiktet domineras av kirskål som tillsammans med andra näringsgynnade arter, t.ex. stinksyska, hallon och brännässla har tagit över fältvegetationen som därmed är tämligen artfattig. Några invasiva arter hittades också, parkslide, kanadensiskt gullris, blomsterlupin och jättebalsamin. Ingen av dessa finns dock i någon större omfattning i dagsläget men framförallt parkslidet kan vara värt att bevaka, och hantera på rätt sätt vid en exploatering, då den kan bli ett aggressivt och svårbekämpat ogräs. 14

15 Andra arter som noterades i området var t.ex. strutbräken, majbräken, ringduva och gärdsmyg. Delområdet har bedömts hysa ett visst artvärde baserat på ovanstående. Bedömningsgrunder för områdets biotopvärden Områdets biotopvärden består av träd- och buskskiktet. Inom området finns 24 träd med högt naturvärde och 12 träd med visst naturvärde enligt Norrköpings kommuns skala. Fem av träden är särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets definition. Den överlägset största andelen av naturvärdsträden är sälgar (30 st). Utöver detta finns två större askar som inte faller in i klass 1 eller 2 men som mätts in som värdefulla eftersom de är rödlistade i kategorin Starkt hotad (EN). Gamla, grova och döda träd är viktiga substrat för många andra organismer, inte minst insekter och svampar. De träd som av någon anledning har fällts har fått ligga kvar vilket är positivt då det bidrar med mer död ved. Flera av träden är hålträd, till nytta för hålhäckande fåglar och fladdermöss. Hålträd är också en bristvara i dagens landskap så att det finns här bidrar till områdets naturvärden. Flera av träden och buskarna är också värdefulla nektar- och pollenkällor för pollinerande insekter. Inte minst sälgen som är viktig för humlor och bin som vaknar tidigt på våren då det är få andra växter som blommar. Av de andra arter som finns i området är det flera som ger gott om nektar och pollen, t.ex. hästkastanj, oxbär, spirea och liguster ( Träd- och buskskiktet bildar en skyddad miljö för fåglar att häcka i. Mångfalden av blommande buskar samt den döda veden skapar förutsättningar för många insekter som fåglarna i sin tur kan fånga. Vid inventeringstillfället var fågelaktiviteten låg på grund av att sommaren i stort sett var över. I området står ett par yngre ekar som vuxit upp relativt oträngda och därmed har fina, stora kronor (figur 4). Dessa är värdefulla för kontinuiteten i ekbeståndet i landskapet. Delområdet har bedömts hysa ett påtagligt biotopvärde baserat på ovanstående. Sammanfattande naturvärdesbedömning Naturvärdesobjektet har som helhet bedömts hysa ett påtagligt naturvärde (klass 3). 15

16 Figur 4. Bilder från NVO 1. Överst till vänster lövuppslag i en glänta. Överst till höger dumpat trädgårdsavfall. Nederst till vänster fin föryngringsek (träd nr 68). Nederst till höger hästkastanj med höga naturvärden (träd nr 19). NVO 2. Hasseldominerad skog (0,6 ha) Allmän beskrivning NVO 2 är ett hasseldominerat parti av inventeringsområdet. I den östra kanten och i mitten är buskagen yngre och tätare medan hasselbuketterna i västra kanten är större och står glesare vilket ger en luckigare struktur. Några av de största hasselbuketterna har riktigt grova stammar (figur 5). Här finns också påtagligt mer hägg än i NVO 1. Enligt gamla kartor var detta område helt öppet på 1960-talet (se bilaga 2). Bedömningsgrunder för områdets artvärden Träd- och buskskiktet i NVO 2 är mindre artrikt än i NVO 1 både vad gäller naturligt förekommande och förvildade arter. Bland de förvildade finns det enstaka exemplar av bohuslind, doftschersmin, snöbär, tuja och 16

17 ädelcypress. I norra delen av området finns en mindre grupp uppvuxna almar samt föryngring. Almen är rödlistad som Akut hotad (CR). Fältskiktet domineras av kirskål. Delområdet har bedömts hysa ett obetydligt artvärde baserat på ovanstående. Bedömningsgrunder för områdets biotopvärden Även här är det träd- och buskskiktet som utgör områdets biotopvärden. De värdefulla strukturer som finns är grova träd, hålträd, död ved, blommande träd och buskar m.m. I västra delen där hasseln är äldre har en luckighet bildats i träd- och buskskiktet. I mitten och östra delen av NVO 2 är hasselbuskget yngre och tätare vilket ger ett träd- och buskskiktet som är mer likformigt till strukturen. Totalt inom NVO 2 noterades sju träd med höga naturvärden och sju träd med visst naturvärde enligt Norrköpings kommuns skala. Tre av träden klassas som särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets definition. Precis som i NVO 1 är det sälgen som dominerar bland de värdefulla träden (12 st). Två almar som inte föll in i klass 1 eller 2 mättes ändå in med tanke på att de är rödlistade (Akut hotade, CR). Alla inmätta träd står i objektets västra och norra del. Delområdet har bedömts hysa ett visst biotopvärde baserat på ovanstående. Sammanfattande naturvärdesbedömning Naturvärdesobjektet har som helhet bedömts hysa ett visst naturvärde (klass 4). Figur 5. Till vänster grov hassel och till höger grov sälg med rester av trädkoja, båda i västra delen av NVO 2. 17

18 NVO 3. Bäckravin (0,2 ha) Allmän beskrivning NVO 3 utgörs av slänten som här sluttar relativt brant ner mot Torshagsån. Området ligger till stora delar utanför det inritade utredningsområdet, men överlappar till viss del. Eftersom det är av betydelse att bevara en funktionell buffertzon runt ån och eftersom denna funktion kan påverkas av aktiviteter även utanför själva bäckravinen så har hela slänten ritats in som ett naturvärdesobjekt för att lyfta fram de värden som finns här. Bedömningsgrunder för områdets artvärden I ån finns bl.a. havsvandrande öring och flodnejonöga och i den lövrika kantzonen är fågellivet rikt, bl.a. har näktergal hörts sjunga här. Strömstare rastar längs ån. (NOKA) Vid inventeringstillfället noterades fisk i ån, dock fanns inte möjlighet att artbestämma den. Vid inventering år 2005 noterades minst tre rödlistade insektsarter i bäckravinen och samma år gjordes en bottenfaunainventering där en mycket sällsynt fåborstmask, Propappus volki, påträffades. Till största del är jorden bar och den markvegetationen som finns består framförallt av några mindre bestånd strutbräken. I norra delen av NVO 3 växer förvildade exemplar av strålöga och körvel. Delområdet har bedömts hysa ett påtagligt artvärde baserat på ovanstående. Bedömningsgrunder för områdets biotopvärden Torshagsån och dess dalgång har inventerats vid flera tillfällen tidigare och ån är utpekad som ett vattendrag med regionalt värde för naturvården. Den värdefullaste sträckan av ån är just det parti som passerar aktuellt inventeringsområde. Här är ån fortfarande relativt opåverkad av fysiska ingrepp och har kvar ett meandrande lopp. (NOKA) Sett till den sträcka av Torshagsån som ligger inom NVO 3 har den kvaliteter som finns beskrivna för den limniska nyckelbiotoptypen "bäckravin" (Naturvårdsverket 2003). Här finns t.ex. ett slutet kronskikt som ger beskuggning och både stående döda träd och lågor. Åsträckan, som trots allt är bedömd som värdefull, är dock inte klassad som limnisk nyckelbiotop av Länsstyrelsen vilket kan bero på att det finns viss fysisk påverkan strax ned- och uppströms samt att den är dämd uppströms, även om dammarna inte längre används för vattenkraft. (Ekologi.nu 2006) Bitvis är det gott om hägg som bildar buskage och hänger ut över ån. Ett par gigantiska ekar står i slänten, den ena är döende (figur 6). Med tanke på att ekar blir som störst när de får växa upp som solitärträd står dessa ekar anmärkningsvärt nära varandra. Det är gott om klibbal samt hassel. I slänten står också flera grova knäckepilar, både levande och döda. Till skillnad från NVO 1 och 2 finns endast enstaka sälgar i NVO 3. Bland de inmätta träden finns istället en blandning av knäckepil, ek, alm, bok, björk och sälg. Fem av träden har högt naturvärde (klass 1) och sju har visst naturvärde (klass 2) enligt Norrköpings kommuns skala. De fem träden med högt naturvärde faller även 18

19 in i Naturvårdsverkets definition för särskilt skyddsvärda träd. Den döende eken är det enda träd i hela inventeringsområdet som klassas som träd med mycket höga naturvärden enligt trädvärderingsmetoden SSM. En knäckepil som varken motsvarar klass 1 eller 2 har mätts in då den ändå var relativt grov och hade gott om tickor på stammen. Tickor var vanligt även på flera av de andra träden. Det finns också gott om tecken på insektsaktivitet i de döda eller döende träd som finns i området. I ravinen ligger en del död ved i form av grova grenar som rasat från träden. Delområdet har bedömts hysa ett högt biotopvärde baserat på ovanstående. Sammanfattande naturvärdesbedömning Naturvärdesobjektet har som helhet bedömts hysa ett högt naturvärde (klass 2). Figur 6. Bilder från NVO 3.Övre raden fotograferat ner i bäckravinen.undre raden de två stora ekarna (träd nr 54 och 55). 19

20 Diskussion Det aktuella utredningsområdet faller, till allra största del, inom de tre naturvärdesobjekt som har identifierats. Naturvärdesobjekten har bedömts till naturvärdesklass 2, 3 respektive 4 (Högt, Påtagligt respektive Visst naturvärde) i enlighet med de kriterier som finns angivna i den SIS standard för NVI (Swedish Standards Institute (SIS) 2014) som använts i föreliggande inventering. Naturvärdesobjektet i anslutning till Torshagsån är det högst klassade. Varje enskilt område i naturvärdesklass 2 bedöms vara av särskild betydelse för att bevara biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Områden i naturvärdesklass 3 och 4 utgör däremot generellt områden som i sig själva inte behöver vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global skala (Swedish Standards Institute (SIS) 2014). Dock är det av betydelse att den totala arealen av dessa områden tillsammans med de ekologiska kvalitéer de besitter bibehålls eller förbättras i landskapet. Sett i ett lokalt perspektiv bidrar givetvis dessa naturvärdesobjekt till områdets biologiska mångfald eftersom det framförallt allt är här som vissa förutsättningar och livsmiljöer för olika livsformer påträffas. Aktuella naturtyper i dessa områden är dock inte att betrakta som särskilt sällsynta, unika eller extra skyddsvärda i det svenska landskapet. En byggnation på fastigheten Åby 10:31 som gränserna ser ut idag kommer bara beröra NVO 1. Beroende på hur stor areal som ska tas i anspråk utanför befintliga fastighetsgränser kan dock också NVO 2 och eventuellt NVO 3 beröras. En eventuell exploatering inom NVO 1 och 2 bör först och främst göras med stor hänsyn till de naturvärdesträd som mätts in, och då framförallt klass 1-träd (högt naturvärde). En byggnation här kommer oundvikligen innebär att naturvärdesträd måste avverkas. Den bedömning och klassning som gjorts av träden enligt Norrköpings kommuns skala, enligt SSM-metoden samt utifrån Naturvårdsverkets definition av särskilt skyddsvärda träd är då en bra grund för bedömning av vilka träd som i första hand bör sparas, detta som underlag för planeringen. Vid åtgärder som riskerar påverka träd som klassats som Särskilt skyddsvärda träd negativt (ex. avverkning, schaktning etc.) kan detta betraktas som risk för väsentlig påverkan på naturmiljön. Sådana planerade åtgärder bör därför föregås av samråd med berörd tillsynsmyndighet, vilket i det aktuella fallet utgörs av Länsstyrelsen. Lämpligen görs en anmälan om samråd enligt 12 kapitlet 6 miljöbalken om sådana åtgärder planeras. I samband med exploatering i anslutning till träd talar man inte sällan om hänsynsområden runt enskilda träd. Som tumregel bruka man ange att åtgärder som riskerar skada trädets rötter, stam eller krona skall undvikas inom ett cirkelområde vars radie är 15 gånger stammens diameter eller har en radie som sträcker sig 5 meter utanför kronan. Det mått som utgör störst hänsynsområde bör väljas. En speciell karaktär med området är den stora mängden relativt grova sälgar. Sälg har på många håll huggits bort som skräpträd vilket är beklagligt då den har ett stort naturvårdsvärde, inte minst för pollinerande insekter 20

21 men också för andra insekter, för svampar m.fl. Hänsyn till detta kan tas genom att nya plantor tillåts komma upp vilket skapar en kontinuitet för sälgen i området. De blommande buskarna bidrar också till ett rikt insektsliv, något som kommer oss människor till nytta genom ekosystemtjänsten pollinering. Buskarna är lättare än träden att kompensera för genom att plantera nya. Valet av buskar kan då styras mot arter som ger mycket nektar och pollen och gärna en blandning av sorter som blommar olika tider på sommaren. NVO 3 ska lämnas helt orört. Detta gäller framförallt för själva bäckravinen, men eftersom biotopen är känslig för ökad solinstrålning som leder till ökad temperatur och uttorkning bör en skyddande trädridå lämnas också utanför ravinområdet. Referenser Ekologi.nu (2006). Biotopkartering av vattendrag inom Östergötlands kalkningsverksamhet år Hallingbäck, Tomas (red) (2013). Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala. Länsstyrelsernas Geodatakatalog (2017). Naturvårdsverket (2003). Bevarande av värdefulla miljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag, vägledning. Rapport 5330 Naturvårdsverket (2004). Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Uppsala, Naturvårdsverket. Rapport Neville Fay and Nigel de Berker (1997). Veteran Trees Initiative Specialist Survey Method. English Nature, Peterborough. Swedish Standards Institute (SIS) (2014). Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Utgåva 1. Stockholm. 21

22 Träd nr SWEREF E99 TM SWEREF N99 TM SWEREF E99_16.30 TM SWEREF N99_16.30 TM Art Status Omkrets Beräknad diameter Hål Klass Norrköpings kommuns skala Kommentar Bilaga 1 sida sälg levande J 1 sexstammig apel levande N apel levande J sälg levande J 1 flerstammig, ca sälg levande N sälg levande N 1 hål av myskbock sälg levande N 1 hål av myskbock till stora delar död, men inte helt sälg död N sälg levande N hästkastanj levande N sälg levande N 1 fågelbo i klyka sälg levande N sälg levande J sälg död N 1 spår av myskbock och hästmyra femstammig sälg levande N 2 trestammig ask levande N - rödlistad sälg levande N ask levande N - rödlistad trestammig hästkastanj levande J sälg levande N 1 spår av myskbock spår av hackspett bålgeting trestammig, omkretsen inkluderar alla stammar stammarna kapade ca 3,5 m upp sälg levande N 1 spår av myskbock trestammig + fem kapade stammar sälg levande N 1 spår av myskbock flerstammig, ca 10 stammar sälg levande N 2 tvåstsammig sälg levande N 1 fyrstammig sälg levande N 1

23 Bilaga 1 sida vårtbjörk levande N 1 trestammig apel levande J sälg levande N 2 flerstammig sälg levande N 1 spår av myskbock flerstammig sälg levande N 2 flerstammig sälg levande N sälg levande N 2 flerstammig, > 15 stammar sälg levande N 1 spår av myskbock fyra stammar, varav tre kapade och döda sälg levande N 1 flerstammig sälg levande N sälg levande J 1 flerstammig men alla utom en kapade på ca 50 cm höjd sälg levande N 1 spår av myskbock tvåstammig apel levande N sälg levande N 1 spår av myskbock flerstammig gran levande N sälg levande N 1 spår av myskbock spår av hackspett enstammig sälg levande N 1 fågelbo fyrstammig sälg levande N 1 spår av hackspett enstammig men kandelaberkrona ena halvan död sälg död N knäckepil levande N 2 tvåstammig, ena stammen död mycket tickor knäckepil levande N - mycket tickor ek levande J 1 fågelbo vårtbjörk levande N knäckepil levande N 2 mycket tickor knäckepil död J 1 spår av hackspett mycket tickor

24 knäckepil död J 1 spår av hackspett ek levande N alm levande N 2 rödlistad ek levande N ek levande J alm levande N - rödlistad alm levande N - rödlistad sälg levande J sälg död N sälg levande N bok levande N sälg levande N sälg levande N sälg levande N 2 tvåstammig sälg levande N sälg levande N sälg levande N ek levande N - exempel på fin föryngringsek Bilaga 1 sida 3

25 Ekonomiska kartan från 1947 med utredningsområdet. Källa Lantmäteriet. Bilaga 2 sida 1

26 Historiskt ortofoto från ca 1960 med utredningsområdet inritat. Källa Lantmäteriet. Bilaga 2 sida 2