Fosfater i konsumenttillgängliga maskindiskmedel. Rapport från ett regeringsuppdrag

Transkript

1 Fosfater i konsumenttillgängliga maskindiskmedel Rapport från ett regeringsuppdrag September 2007

2 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Summary 1. INLEDNING UPPDRAGET Bakgrund Övergödning som miljöproblem TIDIGARE REGERINGSUPPDRAG UPPDRAGETS SYFTE OCH MÅL ARBETETS GENOMFÖRANDE Tolkningar och avgränsningar Metod Samråd FOSFATER I MASKINDISKMEDEL TEKNISK FUNKTION HOS FOSFAT I MASKINDISKMEDEL ANVÄNDA MÄNGDER MASKINDISKMEDEL ANVÄNDA MÄNGDER FOSFAT I MASKINDISKMEDEL UTSLÄPP AV FOSFOR FRÅN ANVÄNDNING I MASKINDISKMEDEL Utsläpp av fosfor i Östersjön ALTERNATIV TILL FOSFAT I MASKINDISKMEDEL ALTERNATIV SOM ANVÄNDS IDAG MÖJLIGA FRAMTIDA ALTERNATIV HÄLSO- OCH MILJÖEGENSKAPER Citrater Natriumnitrilotriacetat (NTA) Natriumetylendiamintetraacetat (EDTA) Polykarboxylater (PCA) Fosfonater Natriumglukonater DISKRESULTAT Vattenhårdhet Testresultat Övriga synpunkter SAMMANFATTNING HALTGRÄNSER ANDRA LÄNDERS LAGSTIFTNING MILJÖMÄRKNINGSKRITERIER Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval SIS Miljömärkning, Svanen EU Blomman SAMRÅD MED BERÖRDA AKTÖRER MÖJLIGA HALTGRÄNSER SLUTSATS KONSEKVENSANALYS INLEDNING PROBLEM- OCH MÅLFORMULERING BESKRIVNING AV NOLLALTERNATIVET Genomförda och beslutade åtgärder REACH Precisering av nollalternativet

3 5.4 ANALYSENS OMFATTNING Juridisk analys FÖRFATTNINGSALTERNATIV OCH ANALYSPARAMETRAR IDENTIFIERING OCH BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR OLIKA AKTÖRER Samhälle Konsumenter Kommuner och myndigheter Reningsverk Företag SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Sammanfattning Tid för ikraftträdande KEMIKALIEINSPEKTIONENS FÖRSLAG FÖRFATTNINGSÄNDRING OCH DATUM FÖR IKRAFTTRÄDANDE REFERENSER Bilaga 1: Myndigheter, organisationer och andra intressenter som har medverkat i genomförandet av uppdraget. Förkortningar Ordlista 3

4 Förord Denna rapport är en redovisning av ett regeringsuppdrag om förslag till reglering av fosfater i maskindiskmedel för konsumenters enskilda bruk. I rapporten redovisas också ett underlag för anmälan av en sådan reglering till EG- kommissionen. Arbetet inom Kemikalieinspektionen har främst utförts av Lisa Anfält, Eva Nilsson, Eva Blidberg och Åsa Thors. Samråd har skett främst med Naturvårdsverket, Konsumentverket samt Energimyndigheten. Ett antal företag, branschorganisationer och intresseorganisationer har bidragit med faktaunderlag och synpunkter. Kemikalieinspektionen 4

5 Sammanfattning Kemikalieinspektionen rekommenderar inom de givna ramarna för uppdraget ett förbud mot användning av fosfater, uttryckt med en haltgräns på 0,5 % fosfor (d.v.s. 2 % fosfat), i maskindiskmedel för konsumentbruk. Regeringen gav den 26 april 2007 Kemikalieinspektionen i uppdrag att senast den 7 september presentera förslag till nationell reglering av fosfater i maskindiskmedel för konsumenters enskilda bruk. Samråd har förts med Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Konsumentverket samt andra berörda myndigheter, företag och intressenter. I uppdraget ingick också att redovisa ett förslag till underlag för anmälan av reglering, enligt direktiv 98/34/EG, till EG-kommissionen. Regeringen har i uppdraget uttalat att det krävs ytterligare åtgärder som syftar till att minska fosforhalterna i många vattenmiljöer för att uppnå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Fosfor är ett icke-metalliskt grundämne med beteckningen P. Fosfater är salter och estrar av fosforsyra, d.v.s. en grupp kemiska föreningar där fosfor ingår som komponent i molekylen. För att räkna om mängden fosfat till mängd fosfor måste man multiplicera med cirka 0,25. I olika nationella regleringar avseende innehåll av fosfater i tvätt- och rengöringsmedel anges haltgränsen uttryckt i fosfor. Fosfater används bl.a. som komplexbildare i maskindiskmedel. De löser effektivt smuts och matrester på disk. En annan funktion fosfater fyller är att avhärda vatten, gör vattnet mjukt, vilket innebär att mängden fria metalljoner (främst kalcium och magnesium) i diskvattnet minskas. Den avhärdande effekten förhindrar också att utfällning sker i diskmaskinen och på dess rörliga delar, d.v.s. att dessa kalkas igen. Fosfater uppges också fylla en särskild funktion när det gäller maskindiskmedel i tablettform eftersom fosfat binder vatten och håller ihop övriga ingredienser. Utsläppen av fosfor från användningen av fosfater bidrar till övergödningen av sjöar och hav. Reningsverken i Sverige har en mycket god avskiljning av fosfor (runt 95 % reduktion) bl.a. tack vare användningen av kemisk fosforreduktion. Situationen i Östersjön och delar av Västerhavet är emellertid fortsatt mycket bekymmersam och utsläppen av växtnäringsämnen måste minska ytterligare för att nå de uppsatta miljökvalitetsmålen. SCB anger att det i Sverige för närvarande finns fastigheter som saknar anslutning till kommunalt avloppsnät (SMED, 2006) 1, och av dessa är fastigheter fritidshus. Till skillnad från de kommunala reningsverken är standarden hos enskilda avloppsanläggningar varierande. Utsläppen av fosfor från enskilda avlopp kan därför medföra betydande lokala effekter på närliggande sjöar och vattendrag. I den här rapporten presenteras två alternativa författningsförslag. Ett som i praktiken innebär förbud, med en haltbegränsning på 0,5 % fosfor (d.v.s. 2 % fosfat), mot att tillsätta fosfater i maskindiskmedel. Ett annat som begränsar halten fosfor i maskindiskmedel till 6 % (d.v.s. 24 % fosfat). Båda förslagen reglerar endast användningen i konsumenttillgängliga maskindiskmedel. Kemikalieinspektionen rekommenderar, inom de givna ramarna för uppdraget, det förstnämnda alternativet d.v.s. ett förbud mot fosfater i maskindiskmedel. Med en haltgräns på 0,5 % fosfor tillåts en produkt med ett innehåll av andra fosforföreningar som med god marginal motsvarar innehållet i produkterna idag. Det gör det också möjligt för företag som tillverkar produkter för olika marknader att använda samma produktionslinje för både fosfatfria och fosfatinnehållande produkter fastigheter har WC avlopp och resten har andra avloppslösningar % av fritidshusen saknar WC. 5

6 Utredningen har bl.a. koncentrerats på att studera diskresultat och tekniska möjligheter att tillverka maskindiskmedel med en lägre halt eller utan fosfat. Andra länders reglering av användningen av fosfat i maskindiskmedel har också studerats. Erfarenheter från Italien tyder på att det är möjligt att tillverka effektiva produkter med en haltgräns på 6 % fosfor (d.v.s. 24 % fosfat) och att dessa fungerar även där vattnet är medelhårt. Fosfaterna fyller då fortfarande sin funktion i produkten. En haltgräns på 3,8 % fosfor (d.v.s. 15,2 % fosfat) tycks inte vara tillräcklig för att tillverka väl fungerande fosfatbaserade produkter i Norge, trots att det norska vattnet är väldigt mjukt. Maskindiskmedlen på den norska marknaden är följaktligen nästan uteslutande fosfatfria. I Svenska Naturskyddsföreningens miljömärkning, Bra miljöval, tillåts inte längre att fosfat tillsätts i maskindiskmedel. Enligt SIS Miljömärkning Svanen tillåts däremot 2,0 gram fosfor per disk, vilket innebär att maskindiskmedels tabletter teoretiskt sett kan innehålla upp till 9-17 % fosfor (eller % fosfat) beroende på tablettstorlek. En 6 % haltgräns är möjlig även i Sverige. Teoretiskt kan det enligt branschen vara möjligt med en ännu lägre gräns men resultatet kan då bli ytterligare utspädning av produkten och ökad dosering av maskindiskmedel. Någonstans går en gräns där mängden fosfat är så låg att fosfaten tappar sin funktion och istället förstör diskprocessen genom att fälla ut på diskgodset. Under den korta utredningstiden har Kemikalieinspektionen inte kunnat identifiera en lägre gräns än 6 % fosfor, för fosfatinnehållande medel, som säkert skulle fungera för svenska förhållanden. År 2005 såldes 6886 ton maskindiskmedel för konsumentbruk. Produkterna innehöll sammanlagt 2108 ton fosfat (d.v.s. 527 ton fosfor). Förbrukningen av fosfater i maskindiskmedel för konsumentbruk har mer än fördubblats under den senaste 10-års perioden. Fosfaternas övergödande egenskaper har bidragit till ett systematiskt sökande efter alternativa komplexbildare i rengöringsmedel, vilket resulterat i att det idag finns alternativa komplexbildare tillgängliga på marknaden. De fosfatfria maskindiskmedel, för enskilt bruk, utgör idag nästan 10 % av den svenska marknaden. Fosfatfria maskindiskmedel tycks generellt vara mindre effektiva än fosfathaltiga. Enligt publicerade maskindiskmedelstester varierar dock diskresultaten. Det är framförallt efter fler diskcykler som problem uppstår i form av glaskorrosion och filmbildning på diskgodset. Enligt erfarenheterna från Norge tycks dock de tillgängliga fosfatfria maskindiskmedlen för konsumentbruk vara tillräckligt bra för majoriteten av hushåll med mjuktvatten. De vanligaste alternativa komplexbildarna i maskindiskmedel för konsumentbruk är citrater och polykarboxylater. De kända miljö- och hälsoeffekterna av dessa ämnen anses generellt vara små, i vissa fall under förutsättning att användningen av ämnet inte ökar väsentligt. Enligt uppgifter från företrädare för branschen är det svårt att tillverka en väl fungerande och konsumentsäker produkt utan att samtidigt öka användningen av komplexbildare. Maskindiskmedel för yrkesmässigt bruk utreds inte i denna rapport. Dessa är till stor del fosfatfria redan idag. De är dock starkt alkaliska, d.v.s. frätande, och istället för fosfater innehåller de ofta NTA som misstänks vara cancerframkallande. Det är därför inte lämpligt att utforma maskindiskmedel för konsumentbruk på motsvarande sätt. Den juridiska analysen visar att det finns möjlighet för medlemsländer att i väntan på ytterligare harmoniserande lagstiftning behålla eller införa nationella regler avseende användning av fosfater i tvätt- och rengöringsmedel. Konsekvensanalysen visar att en övergång till fosfatfria maskindiskmedel är möjlig och att de tekniska problemen kan lösas om en omställningstid ges. Uppskattningsvis skulle ett förbud mot fosfater i maskindiskmedel, uttryckt med en haltgräns på 0,5 % fosfor, medföra en minskning av fosforutsläppen med cirka 20 ton per år. Med en haltgräns på 6 % fosfor uppskattas motsvarande minskning som mest bli 10 ton per år. 20 ton 6

7 utgör en åttondel av de resterande 160 ton som krävs för att uppfylla regeringens utsläppsmål till år En reglering skulle lokalt kunna förbättra övergödningssituationen i Sverige och även ge en marginell effekt på situationen i Östersjön. En nationell reglering av fosfater i maskindiskmedel skulle också kunna bidra till att påverka frågan om reglering inom EU eller rekommendationer inom HELCOM. Ett förbud i samtliga länder runt Östersjön skulle förmodligen få påtagliga positiva effekter på Östersjön. Ett förbud (med en haltgräns på 0,5 % fosfor) kommer att minska utsläppen från de enskilda avloppen i högre grad än en begränsning med en haltgräns på 6 % fosfor, och därmed bidra till vissa synliga lokala effekter. Den lägre haltgränsen ger också större möjligheter att nå regeringens miljökvalitetsmål till år 2010 samt större möjligheter att motivera andra länder runt Östersjön att införa liknande regleringar. Den lägre haltgränsen ger också en tydligare signal till de berörda företagen och till omvärlden att ta fram fosfatfria alternativ som har en bra funktion och är lättillgängliga för konsumenter. Kemikalieinspektionen rekommenderar därför, inom de givna ramarna för uppdraget, ett förbud mot att använda fosfater i maskindiskmedel för konsumentbruk uttryckt med den lägre haltgränsen på 0,5 % fosfor. Under samråd med berörda aktörer har många representanter inom branschen påtalat behovet av en omställningstid. Genom ett förbud (d.v.s. med en haltgräns på 0,5 % fosfor), kombinerad med en längre övergångstid, ges tid för branschen att utveckla nya alternativa komplexbildare baserade på tekniker som inte finns i dagens fosfatfria maskindiskmedel. Det datum som föreslås för ikraftträdande är därför 1 juli Det andra författningsalternativet med en högre haltgräns på 6 % fosfor bedöms kunna införas med en kortare omställningstid. Det datum som föreslås för ikraftträdande är således den 1 juli

8 Summary The Swedish Chemicals Agency recommends a prohibition against the use of phosphates in dishwashing detergents for consumer use, expressed as a concentration limit of 0,5 % phosphorus, (i.e. 2 % phosphate). The Swedish government has commissioned the Swedish Chemicals Agency (KemI) to present proposals for a national regulation of phosphates in dishwasher detergents for consumer use. Swedish environmental and consumer authorities, companies and other stakeholders have been consulted. As part of the commission, basic data for notification of a national regulation to the European commission according to EU directive 98/34/EC is presented. The Swedish government has stated that further measures intended to reduce the levels of phosphorus in aquatic environments are needed in order to reach the Swedish environmental quality objective Zero Eutrophication. Phosphorus is a non-metallic element. Phosphates are salts and esters of phosphoric acid, i.e. a group of chemical compounds where phosphorus is one component of the molecule. The amount of phosphate is multiplied by 0,25 when converting into amount of phosphorus. National regulations of phosphate content in detergents are often expressed as concentration limits of phosphorus. Phosphates are used e.g. as builders in dishwashing detergents. They effectively dissolve stains and food scraps on the dishes. Phosphates also soften the water by reducing the amount of metal ions (mainly calcium and magnesium) in the dishwater. The softening effect also prevents deposition of lime in the dishwasher and on its moving parts. Phosphates are also said to have an important function in dishwashing tablets since phosphates stabilize the tablets by binding free water and constitute a grid tiding up the other constituents. Emissions of phosphorous resulting from the use of phosphates contribute to the eutrophication of lakes and seas. Due to the use of tertiary chemical treatment the Swedish waste water treatment plants separate phosphorus very effectively (approximately 95% reduction). The situation in the Baltic Sea and parts of the marine areas off the western Swedish coastline is however still a matter of great concern and the emissions of nutrients have to be further reduced to reach the targets defined according to the current environmental quality objectives. According to Statistics Sweden (SCB) there are currently houses not connected to the municipal waste water treatment (SMED, 2006), of these are summer cottages. Unlike the municipal waste water treatment plants, the smaller local waste water treatment installations are of varying standard. The emissions of phosphorus from local waste water treatment installations can therefore result in significant local effects on lakes and streams. Two alternative restriction proposals are presented in this report. One is in practice a ban on the use of phosphates in dishwashing detergents, expressed as a concentration limit of 0,5 % phosphorus ( i.e. 2 % phosphate). The other limits the concentration of phosphorus in dishwashing detergents to 6 % (i.e. 24 % phosphate). Both proposals apply only to products for consumer use. Given the scope of the commission, KemI recommends the first of the alternatives above, i.e. a ban on the use of phosphates in dishwashing detergents. A concentration limit of 0,5 % phosphorus allows a content of other phosphorus containing compounds corresponding comfortably to the amounts actually used in the products today. It also allows companies producing products for several markets to use the same production line for phosphate free and phosphate containing products. 8

9 Dishwashing results and technical possibilities to produce dishwashing detergents without or with a lower concentration of phosphates have been in focus of the investigation. Regulations of the use of phosphates in dishwashing detergents in other countries have also been studied. Experiences from Italy suggest that it is possible to produce efficient products with a concentration of 6 % phosphorus (i.e. 24 % phosphate), also for use in areas with relatively hard water. With this concentration phosphate maintains its functions in the product. A concentration limit of 3,8 % phosphorus (i.e. 15,2 % phosphate), however, does not seem high enough to make well functioning phosphate based products possible in Norway, in spite of the fact that Norwegian waters are very soft. Consequently, dishwashing detergents on the Norwegian market are almost exclusively phosphate free. The Swedish Society for Nature Conservation s ecolabel no longer allows any added phosphate in dishwashing detergents. The Nordic ecolabel, the Swan, allows 2,0 g of phosphorus per wash, which means that the concentration of phosphorus in dishwashing tablets in theory can be up to 9-17 % (i.e % phosphate). A regulated concentration limit of 6 % phosphorus is possible also in Sweden. According to industry representatives an even lower concentration limit is possible in theory but would result in further dilution of the products and would increase the used volumes of dishwashing detergents. There is a limit where the amount of phosphate is too low, making the phosphate lose its function and instead ruin the dishwashing process by depositing on the dishes. The Swedish Chemicals Agency has not, during the short investigation time, been able to identify a concentration limit lower than 6 % for phosphate containing dishwashing detergents that would undoubtedly work under Swedish conditions tonnes of dishwashing detergents for consumer use were sold in The products contained a total of tonnes of phosphate (i.e. 527 tonnes of phosphorus). The use of phosphates in dishwashing detergents for consumer use has more than doubled during the last ten years. Due to the eutrophying properties of phosphorus alternative builders in detergents are actively sought for, resulting in the availability of alternative builders on the market today. Phosphate free dishwashing detergents for consumer use make up almost 10 % of the Swedish market. Phosphate free dishwashing detergents generally seem to be less effective than phosphate containing ones. According to published tests the results are however varying. It is mainly after several washes that problems, in the form of corrosion and filming on the washed goods, arise. Experiences from Norway, however, suggest that the phosphate free dishwashing detergents available to consumers perform well enough for the majority of households with soft water. The most commonly used alternative builders in dishwashing detergents for consumer use are citrates and polycarboxylates. The known health and environmental effects of these substances are generally considered minor, in certain cases under the condition that the use of the substance does not increase dramatically. According to industry representatives it is difficult to formulate a well-performing product that is safe to use, without increasing the content of builders with less favourable environmental profiles. Dishwashing detergents for professional use are mainly phosphate free today and have not been investigated in this report. They are however very alkaline, i.e. corrosive, and in the place of phosphates they often contain NTA which is suspected to be carcinogenic. Formulating consumer products in a similar way is therefore not appropriate. The legal analysis shows that, awaiting further harmonising legislation, it is possible for member states to keep or introduce national regulations concerning the use of phosphates in detergents. Further analyses show that a transition to phosphate free dishwashing detergents is possible and that technical problems can be solved given a transition period. 9

10 Regulating the concentration limit of phosphorus to 0,5 %, i.e. in practice banning the use of phosphates, would lead to an estimated emission reduction of approximately 20 tonnes of phosphorus per year. A concentration limit of 6 % phosphorus would lead to a corresponding reduction that is estimated to be at the most 10 tonnes per year. An emission reduction of 20 tonnes constitutes 1/8 of the remaining 160 tonnes required until 2010 to fulfil the interim target on phosphorus emissions set up by the Swedish government. A national regulation on phosphates in dishwashing detergents could improve the eutrophication situation locally in Sweden and also have a marginal effect on the situation in the Baltic Sea. A national prohibition could also have an influence on the discussions concerning a regulation within the EU or on discussions concerning recommendations in HELCOM. A prohibition in all countries around the Baltic Sea would probably have significant positive effects on the Baltic Sea. A ban, with a concentration limit of 0,5 % phosphorus, will to a further extent than a concentration limit of 6 % reduce the emissions from local waste water treatment installations and thus contribute to visible local effects. The lower concentration limit also increase the possibilities to reach the emission target set up by the Swedish Government by 2010 and the possibilities to motivate other countries around the Baltic Sea to introduce similar regulations. The lower concentration limit is also a clearer signal to the companies concerned and to other countries about the importance of developing well-performing phosphate free alternatives easily available to consumers. Thus, given the scope of the commission, The Swedish Chemicals Agency recommends a prohibition against the use of phosphates expressed as a concentration limit of 0,5 % phosphorus. During stakeholder consultations many industry representatives have pointed out the need for a transition period. A regulation with the lower concentration limit of 0,5 % phosphorus in combination with a generous transition period allows time for industry to develop new alternative builders based on technology not currently used in phosphate free dishwashing detergents. The dates suggested for entry into force of the regulation is thus 1 July The alternative regulation with a higher concentration limit, 6 % phosphorus, can enter into force after a shorter transition period. The date suggested for entry into force is 1 July

11 1. INLEDNING Regeringen har uttalat att det krävs ytterligare åtgärder som syftar till att minska fosforhalterna i många vattenmiljöer för att uppnå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Enligt Europaparlamentets och Rådets förordning 648/2004 om tvätt- och rengöringsmedel kan medlemsstaterna införa nationella bestämmelser för användning av fosfater i tvätt- och rengöringsmedel i väntan på ytterligare harmonisering. Kemikalieinspektionen har därför fått i uppdrag av regeringen att utreda förslag till nationell reglering av fosfater i maskindiskmedel för konsumenters enskilda bruk. I uppdraget ingår även att redovisa ett förslag till underlag för anmälan till EG-kommissionen enligt Europaparlamentets och Rådets direktiv 98/34/EG. 1.1 Uppdraget Bakgrund Enligt miljökvalitetsmålet Ingen övergödning ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjlighet till allsidig användning av mark och vatten. För genomförandet av miljökvalitetsmålet har bl.a. följande delmål antagits: Delmål 1, Utsläpp av fosfor Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena. Regeringen har i uppdraget till Kemikalieinspektionen uttalat att det bl.a. krävs ytterligare åtgärder som syftar till att minska fosforhalterna i många vattenmiljöer för att uppnå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Enligt Europaparlamentets och Rådets förordning 648/2004 om tvätt- och rengöringsmedel kan medlemsstaterna införa nationella bestämmelser mot användning av fosfater i tvätt- och rengöringsmedel i väntan på ytterligare harmonisering. I dialog med Miljödepartementet har även framförts behovet av en närmare analys av konsekvenserna till följd av en reglering av användningen av fosfater i maskindiskmedel Övergödning som miljöproblem Ökade närsaltshalter av framför allt kväve och fosfor i Sveriges sjöar och hav p.g.a. mänsklig påverkan har i många fall resulterat i en kraftig produktion av snabbväxande alger och annan vegetation, växtplankton eller andra arter av mikroorganismer. En ökning av växtplankton minskar siktdjupet och hindrar ljus från att nå makroalger och blomväxter. Övergödning orsakar också algblomningar, bland annat av toxiska cyanobakterier och dinoflagellater, som vid intag kan medföra ohälsa både hos djur och hos människor. Sekundärt kan övergödning ge syrefria bottnar då mer syre förbrukas vid en ökad nedbrytning av biologiskt material. Ökade närsaltshalter är ett stort problem i Östersjön som är extra känsligt för övergödning beroende på sina naturgivna förutsättningar, t.ex. låg vattenomsättning i förhållande till öppna hav. Även delar av Västerhavet är påverkat. 1.2 Tidigare regeringsuppdrag I november 2006 redovisade Kemikalieinspektionen rapporten från regeringsuppdraget avseende förutsättningarna för ett nationellt förbud mot fosfater i tvätt- och rengöringsmedel. I uppdraget utreddes och kvantifierades de utsläpp av fosfor som kan anses bero på användningen av fosfathaltiga tvätt- och rengöringsmedel. 11

12 Det redovisades också att reningsverken har en mycket god avskiljning av fosfor (cirka 95 % reduktion), vilket resulterat i betydande förbättringar av övergödningssituationen jämfört med tiden före utbyggnaden. Situationen i Östersjön och delar av Västerhavet är emellertid fortsatt mycket bekymmersam och utsläppen av växtnäringsämnen måste minska ytterligare för att nå de uppsatta miljökvalitetsmålen. Speciellt situationen i Egentliga Östersjön, d.v.s. den del av Östersjön som sträcker sig från Ålands Hav till de danska sunden, kräver kontinuerliga minskningar av utsläppen av fosfor från omkringliggande länder. Naturvårdsverket bedömde i utredningen att ett totalförbud mot fosfater i tvätt- och rengöringsmedel inte skulle påverka utsläppen av fosfor från de kommunala reningsverken. Om inflödet av fosfor till reningsverken skulle minska till följd av en minskad fosfatanvändning skulle detta endast resultera i att en mindre mängd fällningskemikalier skulle tillsättas reningsprocessen. Optimeringen av processerna i reningsverken styrs av de tillståndsprövningar som finns för varje anläggning. Denna styrning har inneburit att svenska reningsverk har mycket låga utsläpp av fosfor. I medeltal under 2005 var utgående vatten från reningsverken renat ned till en halt av 0,3 milligram fosfor per liter. Ett förbud skulle därmed inte, eller endast marginellt, påverka utsläppen från de kommunala reningsverken. Med detta som bakgrund koncentrerades utredningen på att studera effekterna av ett eventuellt förbud på utsläppen från de enskilda avloppen. Till skillnad från de kommunala reningsverken är standarden hos enskilda avloppsanläggningar varierande. Utsläppen av fosfor från enskilda avlopp kan därför medföra betydande lokala effekter på närliggande sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets beräkningar för 2006, av de totala fosforutsläppen till vatten från alla enskilda avlopp, anger utsläppen till 255 ton fosfor per år 2. Av dessa beräknades cirka 50 ton fosfor per år kunna hänföras till användningen av fosfat i tvätt- och rengöringsmedel, eftersom cirka 20 % av hushållens utsläpp av fosfater i Sverige härrör från fosfathaltiga rengöringsmedel. Detta skulle motsvara 1,6 % av de antropogena utsläppen. Naturvårdsverket anser att uppskattningarna måste användas med viss försiktighet, en exakt siffra är svår att ange. Kemikalieinspektionen gjorde därför antagandet att cirka 1-2 % av de svenska utsläppen av fosfater från mänsklig verksamhet kan anses härröra från användningen av fosforhaltiga rengöringsmedel. I utredningen framkom att en övergång till fosfatfria textiltvättmedel skulle vara relativt oproblematisk. Det redovisades också uppgifter om att svårigheterna med att ersätta fosfater i maskindiskmedel för konsumentbruk var större. Fosfatfria alternativa maskindiskmedel finns dock tillgängliga på marknaden. Att tillverka ett väl fungerande och konsumentsäkert maskindiskmedel utan att samtidigt öka användningen av komplexbildare, med mindre önskvärda miljö- och hälsoegenskaper, föreföll svårare. Konsekvenserna av ett totalförbud mot fosfater i tvätt- och rengöringsmedel bedömdes. Andra åtgärder såsom märkning, informationsinsatser och användningsförbud för fastigheter med enskilt avlopp analyserades också i utredningen. Kemikalieinspektionen föreslog ett användningsförbud mot fosfathaltiga tvätt- och maskindiskmedel i fastigheter med enskilt avlopp. I kombination med förbudet föreslogs märkningskrav, informationsinsatser, frivilliga överenskommelser, att effekterna av ett användningsförbud mäts och utvärderas samt att Sverige bör verka för att frågan om fosfater i rengöringsmedel hanteras i samverkan mellan de olika Östersjöländerna, eller via EU- 2 En annan uppskattning av fosforutsläppen från enskilda avlopp anger att dessa skulle motsvara 640 ton/år. Det som skiljer de båda uppskattningarna åt är vilka faktorer som tagits med i beräkningarna. I denna görs en annan uppskattning av de boendes tid i hemmet, reningsgraden i respektive anläggning samt ett annat antagande om fördelningen av olika avloppsreningslösningar mellan aktuella fastigheter. 12

13 samarbetet. Ett riktat användningsförbud mot fosfathaltiga tvätt- och maskindiskmedel för fastigheter med enskilda avlopp bedömdes vara effektivt, förutsatt att det kombinerades med ett märkningskrav och åtföljdes av en informationsinsats. Ett begränsat användningsförbud bedömdes också kunna bidra till att påverka frågan om en reglering inom EU. Regeringen valde, bl. a. på grund av svårigheter beträffande tillsynen av ett användningsförbud i fastigheter med enskilt avlopp, en generell reglering av tvättmedel för konsumentbruk. Regeringen notifierade därför i maj 2007 ett nationellt förbud avseende konsumenttillgängliga tvättmedel innehållande mer än 0,2 % fosfor (d.v.s. 0,8 % fosfater). Användningen av fosfater i maskindiskmedel valde Regeringen att utreda vidare. 1.3 Uppdragets syfte och mål I detta regeringsuppdrag skall Kemikalieinspektionen utreda förslag till nationell reglering av fosfater i maskindiskmedel för konsumenters enskilda bruk. Förslaget skall redovisas tillsammans med ett förslag till underlag för anmälan till EG-kommissionen enligt Europaparlamentets och Rådets direktiv 98/34/EG. I korthet omfattar uppdraget: Att åtminstone presentera två alternativa författningsförslag; ett motsvarande det Sverige föreslår för tvättmedel och ett motsvarande den begränsning som exempelvis Italien har. En bedömning kan göras av vilket alternativ som Kemikalieinspektionen förordar utifrån konsekvenserna av förslagen. Att föreslå ett lämpligt datum för ikraftträdande av en reglering. Att presentera en miljöbedömning. Att presentera en konsekvensbedömning för de olika aktörerna, med särskilt beaktande av konsekvenserna för näringslivet. Att presentera en konsekvensanalys i enlighet med kraven i förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor. Förslaget skall utformas så att berörda företags administrativa kostnader hålls så låga som möjligt. Uppdraget skall redovisas senast den 7 september Arbetets genomförande Tolkningar och avgränsningar Kemikalieinspektionen har tolkat uppdraget som ett tilläggsuppdrag till det som rapporterades i november Med anledning av detta görs vissa avgränsningar. Kemikalieinspektionen har utgått ifrån att huvudsyftet med uppdraget har varit att utreda möjligheterna till att reglera användningen av fosfat i maskindiskmedel för konsumentanvändning. Maskindiskmedel som används yrkesmässigt utreds därmed inte i denna rapport. De yrkesmässigt använda maskindiskmedlen på den svenska marknaden är i högre utsträckning än de konsumenttillgängliga produkterna fosfatfria idag. De är dock starkt alkaliska, d.v.s. frätande, och istället för fosfater innehåller de ofta NTA som misstänks vara cancerframkallande. Fosfater och andra fosforinnehållande ämnen ingår i olika rengöringsmedel inom yrkessektorn, men dels är mängderna små jämfört med användningen i tvätt- och maskindiskmedel och dels går utsläppen från yrkessektorn nästan utan undantag till kommunal avloppsrening. Denna rapport avser således en utredning av en reglering av 13

14 maskindiskmedel för konsumenters enskilda bruk men tvättmedel omnämns också i vissa delar. Med tvättmedel avses textiltvättmedel. I de fall där den tidigare rapporten fortfarande är aktuell och relevant används den som utgångspunkt även för denna rapport. Detta avser särskilt de delar av den tidigare rapporten som berör alternativa komplexbildare. Rapporten från regeringsuppdraget 2006 har därför endast kompletterats med nya data om riskbedömning. En annan avgränsning för denna rapport är att de utsläppsdata som presenterades i rapporten hösten 2006 fortfarande är gällande. Därför görs ingen ny uppskattning eller bedömning från Naturvårdsverket i detta uppdrag. Vidare anser Kemikalieinspektionen att det redan i det tidigare regeringsuppdraget samt i andra uppdrag till Naturvårdsverket redan utförligt redogjorts för miljöproblemen med övergödning, därför hänvisas till dessa rapporter för utförligare beskrivning av detta Metod Med hänsyn till den relativt korta utredningstiden har befintligt underlagsmaterial använts som utgångspunkt, däribland det tidigare regeringsuppdraget från hösten Underlaget har kompletterats och uppdaterats. Uppgifter om använda mängder av maskindiskmedel och fosfater i dessa har hämtats från Kemikalieinspektionens produktregister dit tillverkare och importörer redovisar uppgifter om innehållet i produkterna. En central fråga för denna utredning är huruvida befintliga eller kommande fosfatfria maskindiskmedel har tillräcklig bra funktion, både med avseende på diskresultat samt för bevarande av diskgodset (det finns bl.a. problem med nuvarande fosfatfria alternativ till maskindiskmedel där glas får en mjölkaktig hinna efter ett antal diskningar). En diskussion utifrån genomförda och för Kemikalieinspektionen tillgängliga tester med avseende på diskresultat förs därför i rapporten. En annan central fråga för denna utredning avser möjliga haltgränser för en reglering av fosfat i maskindiskmedel för konsumenters enskilda bruk. Av intresse är således erfarenheter från andra länder som infört nationell reglering av användningen av fosfater i maskindiskmedel. Rapporten innehåller också en redogörelse för alternativen till fosfater i maskindiskmedel samt deras hälso- och miljöegenskaper. En konsekvensanalys har utförts med hjälp av underlag som erhållits genom samråd med berörda företag, myndigheter och organisationer. Analysen bygger vidare på den analys som gjordes inom ramen för uppdraget 2006 med avseende på de delar som berör maskindiskmedel. Med utgångspunkt från den kunskap som finns tillgänglig har en bedömning gjorts avseende möjliga datum för ikraftträdande av en reglering. Frågan om hur konsekvenserna kan begränsas beroende på vilket datum för ikraftträdande som föreslås berörs också i rapporten. Underlaget för bedömningen av konsekvenserna baseras på underlag från problemformuleringen, beskrivningen av nollalternativet, identifieringen av åtgärdsalternativ och konsekvenser samt en identifiering av vilka aktörer som berörs av åtgärden. Rapporten har disponerats utifrån syftet att också kunna utgöra ett underlag till en notifiering av ett nationellt förbud Samråd Enligt uppdragsbeskrivningen ska samråd genomföras med Naturvårdsverket och Konsumentverket, andra berörda myndigheter, företag och andra intressenter. I bilaga 1 återfinns en förteckning över vilka aktörer som medverkat under arbetets gång. Berörda myndigheter, företrädare för näringslivet samt andra berörda intressenter bjöds in till diskussionsmöte den 15 juni på Kemikalieinspektionen. Representanter från Kemikalieinspektionen deltog även under utredningstiden i ett dialogmöte som anordnades av 14

15 branschföreträdarna KTF (Kemisk Tekniska Leverantörsförbundet) och IIH (Institutionell och Industriell Hygien). På Kemikalieinspektionens hemsida gavs under utredningstiden möjlighet att lämna synpunkter och information. Därutöver har samverkan skett genom olika direkta kontakter. Detaljerade synpunkter från olika berörda parter beskrivs och kommenteras på olika ställen i rapporten, men i stora drag kan följande nämnas om vad som framkommit genom samrådet med berörda: Olika företrädare för branschen har pekat på svårigheterna med att undvara fosfater i maskindiskmedel för konsumentbruk. Det är tekniskt möjligt och fosfatfria alternativ finns på marknaden. Många företags uppfattning är dock att diskresultatet blir sämre och att kunderna inte alltid blir nöjda med resultatet. Miljövinsten med en reglering av användningen av fosfat i maskindiskmedel ifrågasätts också. Utbytet till möjliga alternativ innebär att en annan kemi används samtidigt som högre dosering och högre disktemperatur för att nå ett motsvarande resultat. Kemisk Tekniska Leverantörsförbundet (branschorganisation för företag som importerar, tillverkar eller marknadsför kemtekniska konsumentprodukter som kosmetik och hygienprodukter, tvättmedel och rengöringsmedel) anser att mängden fosfat som används i maskindiskmedel redan i praktiken är reglerad genom Svanens miljömärkning. I Bra Miljövals miljömärkning kommer fosfat inte att vara godkänt. Genom Svanens kriterier regleras mängd fosfor per disk på en lägsta nivå. En ytterligare sänkning av fosformängderna per disk skulle med dagens teknik omöjliggöra miljömärkning av fosfatbaserade maskindiskmedel. Genom handelns organisationer ställs krav på att alla maskindiskmedel ska vara miljömärkta, detta begränsar möjligheten att köpa omärkta produkter enligt KTF. Centre Européen d Etudes des Polyphosphates (CEEP) påpekar bl.a. att fosfater i maskindiskmedel har en annan roll än användningen i tvättmedel. I maskindiskmedel behövs höga ph för att säkerställa en god hygien och god diskeffekt även vid lägre temperaturer. Plast- & Kemiföretagen (Branschorganisationen för tillverkare och leverantörer av kemikalier och plastprodukter i Sverige) stödjer att fosfatfrågan hanteras vidare inom EU-samarbetet men är negativt inställda till nationella särregler som inte kan motiveras av miljöskäl. Ett svenskt totalförbud mot fosfater i tvätt- och rengöringsmedel, även ett begränsat förbud, skulle enligt Plast och Kemiföretagen vara exempel på oproportionell särreglering. Ett svenskt förbud skulle få allvarliga konsekvenser för ett antal, framförallt mindre, företag till ingen eller ytterst marginell miljönytta. Svenskt Vatten (VA-verkens branschorganisation) förordar ett nationellt förbud mot fosfater i tvätt- och rengöringsmedel samt en enhetlig syn på fosfatanvändningen i samhället. Effekterna skulle dock bli mångdubbelt effektivare om övriga länder med Östersjön som slutlig recipient införde fosfatförbud. I länder där fosforrening saknas vid kommunala reningsverk skulle omfattande resultat uppnås snabbt om fosfatfria medel infördes. Fosfor är det begränsande närsaltet i Östersjön. Om förhållandena i Östersjön ska kunna förbättras måste alla tänkbara åtgärder vidtas som minskar fosfortillförseln. Svenskt Vatten anser att kraven bör ställas lika för alla berörda länder, varför det är viktigt att Sverige beslutar om att endast tillåta fosfatfria tvättoch rengöringsmedel. Målet bör vara att samma krav skall gälla inom hela EU. 15

16 Svenskt Vatten anser också att Sverige bör driva frågan om fosfatförbud inom hela EU. Konsumentverket fick under 1990-talet många frågor om maskindiskmedel då försök till utbyte av fosfathaltiga maskindiskmedel gjordes, vilket resulterade i en kraftig konsumentreaktion med många klagomål. Om en begränsning införs för maskindiskmedel bör det finnas en tämligen lång övergångsperiod som ger möjlighet för branschen att hinna utveckla bra medel med de nya förutsättningarna. Att återigen utsätta konsumenterna för sämre produkter känns inte tillfredställande anser Konsumentverket. Konsumentverket har inte längre något testlabb som utför tester av vitvaror, varför några nya tester inte kan genomföras. Det är dock önskvärt att tester utförs av företag för att visa på att konsumenterna får bibehållen funktion med de nya medel som kommer på marknaden om en reglering införs. Konsumentverket framhåller dessutom att de fosfatfria medel som släpptes ut på marknaden på talet förmodligen inte var gjorda med bästa möjliga teknik utifrån dagens produktutveckling. Energimyndigheten, som tagit över Konsumentverkets testlaboratorium, betonar vikten med en lång övergångsperiod för att företagen skall kunna säkerställa att de kan leverera väl fungerande maskindiskmedel. Om fosfathalten minskas är det viktigt att avhärdningen fortfarande fungerar för att undvika igensättning i diskmaskiner (p.g.a. kalkavlagringar) med avsevärt förkortad livslängd för maskinen som resultat. Att tillsätta avhärdare direkt i diskmaskinen innebär ytterligare ett moment för konsumenten. På senare år har insatser gjorts för att få ner diskmaskinernas energiförbrukning. En farhåga är att energiförbrukningen kommer att öka om man höjer disktemperaturen, vilket kan bli en konsekvens om de nya produkterna fungerar sämre. Idag är 45ºC och 55ºC vanliga disktemperaturer och det vore olyckligt med en tillbakagång till 65ºC, anser Energimyndigheten. Naturvårdsverket bedömde vid det tidigare uppdraget att ett totalförbud mot fosfater i tvätt- och rengöringsmedel inte skulle påverka utsläppen av fosfor från de kommunala reningsverken. Denna bedömning är fortfarande oförändrad. Om inflödet av fosfor till reningsverken skulle minska till följd av en minskad fosfatanvändning skulle detta endast resultera i att en mindre mängd fällningskemikalier skulle tillsättas till reningsprocessen. Optimeringen av processerna i reningsverken styrs i första hand av den tillståndsprövning som finns på området, vilket innebär att reningsverken i medeltal under året inte överskrider 0,3 mg P/ l i utgående vatten. Glasforskningsinstitutet (Glafo) har lämnat en redogörelse för hur användningen av fosfater i maskindiskmedel påverkar glas. Enligt denna medför en minskad fosfathalt i maskindiskmedel att skadorna från diskangrepp på glas ökar. Maskindiskning av glas innebär ett kemiskt angrepp av glasytan. En hydrolytisk reaktion sker mellan vatten och olika ämnen i glaset. Främst är det alkaliska ämnen som urlakas, men även andra ämnen migrerar från ytan. Resultatet blir en kiselanrikning i ytan och glasets utseende blir dimmigt, mjölkliknande och efter tillräckligt långt gången reaktion blir glaset förstört. Maskindiskning kan även ge en utfällning av upplösta silikater på ytan med samma synbara effekter som följd. Till viss del kan en sådan utfällning tvättas bort med svaga syror, men inte helt och hållet. Förloppet vid maskindiskning påverkas av en rad faktorer där de viktigaste är diskmedel, temperatur och glaskvalité. Glaskvalitén har under en längre tid utvecklats mot förbättrad resistens mot maskindiskning. Under vissa förutsättningar, där framförallt fosfathaltiga diskmedel (>30 % fosfat) används, kan därför glasindustrin idag rekommendera maskindiskning 16

17 utan risk för reklamationer. Glasforskningsinstitutet har under många år utfört disktester av glas med diskmedel med olika fosfatnivåer. Dessa tester har visat att det finns en tendens till att glasen blir mer förstörda ju lägre fosfathalten är i maskindiskmedlet. Diskning med fosfatdiskmedel med > 30 % fosfat kan göras upp till 2000 gånger med de idag befintliga bästa servisglaskvaliteterna utan att synliga skador uppstår. Motsvarande antal för fosfatfria medel är cirka 300 gånger. Naturskyddsföreningen (SNF) har i sina synpunkter, som lämnades under arbetet med regeringsuppdraget om tvätt- och rengöringsmedel hösten 2006, pekat på vikten av att minska utsläppen av fosfor från svenska enskilda avlopp genom ett förbud för fosfatinnehållande tvättmedel samt att verka för en begränsad fosfatanvändning på EU nivå. SNF anser att fosfater i tvätt-, disk- och rengöringsmedel kan reduceras då det finns alternativa komplexbildare kommersiellt tillgängliga som kan ersätta fosfaterna. Eftersom andra länder redan infört förbud mot fosfater i tvättmedel, har många tillverkare redan ändrat sina produkter till fosfatfria. I Sverige har miljömärkningen bidragit till att det finns fosfatfria produkter på marknaden. Fosfor är dessutom en bristråvara och ändlig resurs. Användningen bör därför även av detta skäl begränsas. Gemensamma synpunkter som har framförts från fler håll som varit centrala för utredning avser bl.a. konsekvenserna av att reglera användningen av fosfater i maskindiskmedel, behovet av en omställningstid, betydelsen av att begränsa användningen samt behovet att förbättra reningen av fosfat i andra Östersjöländer. 17

18 2. FOSFATER I MASKINDISKMEDEL Fosfater fyller flera funktioner i ett maskindiskmedel och används bl.a. som komplexbildare, vattenavhärdare, för att buffra ph och för att hålla smutspartiklar i lösning. År 2005 såldes 6886 ton maskindiskmedel för konsumentbruk. Produkter som innehåller fosfat står för cirka 90 % av marknaden och innehöll sammanlagt 2108 ton fosfat (d.v.s. 527 ton fosfor). Förbrukningen av fosfater i maskindiskmedel för konsumentbruk har mer än fördubblats under den senaste 10-års perioden. Tvätt- och rengöringsmedel står för 1-2 % av de svenska utsläppen av fosfor till följd av mänsklig verksamhet. Naturvårdsverkets bedömning är att ett totalförbud mot fosfater i maskindiskmedel inte skulle påverka utsläppen av fosfor från de kommunala reningsverken, men att det för enskilda avlopp kan medföra positiva effekter lokalt på närliggande sjöar och vattendrag. Fosfor är ett icke-metalliskt grundämne med beteckningen P. Fosfater är salter och estrar av fosforsyra, d.v.s. en grupp kemiska föreningar där fosfor ingår som komponent i molekylen. Fosfatmolekyler innehåller även andra grundämnen än fosfor. För att räkna om mängden fosfat till mängd fosfor måste man multiplicera med cirka 0, Teknisk funktion hos fosfat i maskindiskmedel Fosfater (oftast natriumtripolyfosfat, STPP) fyller flera funktioner i ett maskindiskmedel, vilket varit en grundläggande orsak till den utbredda användningen. Fosfater fungerar som komplexbildare och vattenavhärdare, d.v.s. minskar mängden fria metalljoner i diskvattnet (främst kalcium och magnesium) och gör vattnet mjukt. Den avhärdande effekten förhindrar också att utfällning sker i diskmaskinen och på dess rörliga delar (igenkalkning). De används också för att säkra buffringen av ph. Höga ph i diskmedel krävs för att försäkra en tillräckligt hög hygienisk effekt, särskilt vid lägre temperaturer. Fosfater förhindrar dessutom återsmutsning av tvättgodset vid sköljningen eftersom de är bra på att hålla smuts och matrester i lösning. Fosfat uppges fylla en särskild funktion när det gäller maskindiskmedel i tablettform eftersom fosfat binder vatten och håller ihop övriga ingredienser. 2.2 Använda mängder maskindiskmedel 2005 såldes 6886 ton maskindiskmedel varav 642 ton, d.v.s. knappt 10 %, var fosfatfria (se figur 1 nedan). Konsumenternas maskindiskmedelsförbrukning tycks vara ganska konstant eller lätt ökande under de senaste tio åren, se figur 1. Trenden går mot ökad användning av maskindiskmedel i tablettform. En intervjuundersökning gjord 2007 i Finland, Norge och Sverige visar att cirka 70 % av de svenska hushållen använder tabletter och 30 % pulver. Tablettanvändningen i Norge och Finland är 45 % respektive 48 % (TTS Research, 2007). 18

19 Ton Maskindiskmedel, konsumenttillg , , , , , ,00 Fosfatfria Med fosfat 2 000, ,00 0, Figur 1. Import och produktion av fosfatfria respektive fosfathaltiga maskindiskmedel för konsumentbruk i Sverige. (Kemikalieinspektionens produktregister) 2.3 Använda mängder fosfat i maskindiskmedel År 2005 användes 2108 ton fosfat i maskindiskmedel för konsumentbruk (se figur 2 nedan). Det motsvarar 527 ton fosfor. Enligt produktregistret var det samma år 39 företag som importerade eller tillverkade konsumenttillgängliga maskindiskmedel i Sverige. Antalet inrapporterade maskindiskmedelsprodukter för konsumentbruk var 78 varav 56 innehöll fosfater. Fosfathalterna i de fosfatinnehållande produkterna varierar mellan % (d.v.s. 3,5-12 % fosfor). Om man ser till alla produkter innehåller de i genomsnitt cirka 25 % fosfat, d.v.s. 6,5 % fosfor. Produkter med högre fosfathalt står dock volymmässigt för den större delen av marknaden och om man ser till de försålda volymerna så innehåller produkterna i genomsnitt cirka 34 % fosfat, d.v.s. 8,5 % fosfor. Förbrukningen av fosfater i maskindiskmedel för konsumentbruk är tydligt ökande och har mer än fördubblats under den senaste 10-års perioden, se figur 2. Då den totala mängden maskindiskmedel för konsumentbruk inte är lika tydligt ökande bör det betyda att det är fosfathalterna i produkterna som ökar. 19

20 Ton Fosfat i konsumenttillgängliga maskindiskmedel Figur 2. Mängd fosfat i konsumenttillgängliga maskindiskmedel. (Kemikalieinspektionens produktregister) 2.4 Utsläpp av fosfor från användning i maskindiskmedel Naturvårdsverket bedömer att ett totalförbud mot fosfater i maskindiskmedel inte skulle påverka utsläppen av fosfor från de kommunala reningsverken. Svenska reningsverk har en effektivitetsgrad på cirka 95 % avseende fosforrening, vilket anses mycket bra. Under år 2005 var halten fosfor i medeltal 0,3 mg per liter avloppsvatten. En minskad fosfatanvändning skulle endast resultera i att en mindre mängd fällningskemikalier skulle kunna användas i reningsprocessen av avloppsvattnet. Beräkningarna av mängden fosfor från tvätt- och rengöringsmedel som bidrar till det totala utsläppet är osäkra. I det tidigare regeringsuppdraget om fosfater i tvätt- och rengöringsmedel uppgavs den vara 1-2 % av det totala utsläppet av fosfor till följd av mänsklig verksamhet. Dessa beräkningar är inte uppdelade mellan tvätt- och maskindiskmedel men enligt Kemikalieinspektionens produktregister står maskindiskmedel för cirka 40 % av den totala användningen av konsumenttillgängliga tvätt- och rengöringsmedel. Fosforutsläppen från enskilda avlopp som härrör från tvätt- och rengörningsmedel har uppskattats till cirka 50 ton om året (se kapitel 1.2). Därmed skulle ett förbud i Sverige mot användning av fosfater i maskindiskmedel för konsumentbruk kunna minska fosforutsläppen till miljön med cirka 20 ton per år (d.v.s. 40 % av 50 ton). Av det totala fosforutsläppet utgör detta en liten del men lokalt kan det få positiva effekter på närliggande sjöar och vattendrag Utsläpp av fosfor i Östersjön HELCOM gör regelbundna sammanställningar av hur stora utsläpp av närsalter som sker till Östersjön från de olika undertecknarländerna. Den senaste tillgängliga sammanställningen visar situationen år 2000 där den totala tillförseln av fosfor till Östersjön beräknas till cirka ton per år (HELCOM, 2004). Utsläppsangivelserna måste betraktas som ungefärliga och HELCOM redogör också delvis för skillnaderna i ländernas olika sätt att rapportera. Skillnaderna är stora mellan de olika länderna med avseende på hur utsläppen fördelar sig på olika källor. Över hälften av de svenska utsläppen beräknas bestå av naturligt bakgrundsläckage, medan motsvarande siffra för Polen är cirka 15 %. I Sverige står olika punktkällor som kommunala reningsverk för mindre än 5 % av utsläppen till Egentliga Östersjön medan motsvarande siffra för Polen är 29 %. Från Ryssland dominerar utsläpp från 20