ENGAGERA AKTIVERA - FRÄMJA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENGAGERA AKTIVERA - FRÄMJA"

Transkript

1 Fritidspolitisktt handlingsprogram för Ulricehamns kommun ENGAGERA AKTIVERA - FRÄMJA

2 VISION/MÅL ENGAGERA AKTIVERA - FRÄMJA Fritidsverksamheten bidrar till att lyfta livskvaliteten i kommunen. Ett rikt och omväxlande fritidsutbud både för gammal och ung, profilerar även kommunen som attraktiv bostadsort och bidrar till att stärka besöksnäringen Genom att skapa goda förutsättningar för fritid och rekreation genererar vi också tillväxtmöjligheter för näringslivet, vilket på sikt skapar sysselsättningsmöjligheter för kommunens invånare. 2

3 Innehåll Fritidspolitiskt handlingsprogram för Ulricehamns kommun... 4 Inledning... 4 Syfte... 4 Ledamöter... 4 Vad är fritid?... 6 Behövs en lokal fritidspolitik?... 6 Styrande lokala fritidspolitiska dokument... 6 Framtida inriktning fritidssektorn i Ulricehamn... 7 Framtida inriktning:... 8 Idrotts och fritidsanläggningar Framtida inriktning: Föreningslivet inom fritidsverksamheten Framtida inriktning: Friluftsverksamhet Framtida inriktning Prioriterade grupper Framtida inriktning

4 Fritidspolitiskt handlingsprogram för Ulricehamns kommun Inledning Kommunfullmäktige utsåg , 172, en Fritidsberedning som fick i uppdrag att arbeta fram ett fritidspolitiskt handlingsprogram. Med utgångspunkt från det som särskilt pekas ut i Växtplats Ulricehamn och det kommunalpolitiska handlingsprogrammet, ska det fritidspolitiska handlingsprogrammet ange de övergripande målsättningarna och den viljeinriktning fullmäktige har för fritidsverksamheten de närmaste åren. Programmet ska utgöra ett underlag för kommande prioriteringar, överväganden och andra beslut inom fritidsområdet under denna tid. Syfte Syftet med programmet är att belysa den förenings- och fritidsverksamhet som bedrivs i kommunen och redovisa en strategi och handlingsplan för att utveckla och stärka verksamheten. Programmet skall därför ses som en viljeyttring med förslag som beskriver och förstärker fritidsverksamheten. Programmet ger förhoppningsvis inspiration till framtida fritidspolitiska satsningar. Fritidsbegreppet är brett och omfattande. Nu framlagt förslag ger inte anspråk på att vara heltäckande. Frågor rörande alkohol, narkotika och tobak kommer inte att behandlas i detta program då dessa frågor behandlas mer ingående i det drogpolitiska handlingsprogrammet. Ovanstående gäller även för hälsofrågor, då dessa frågor mer ingående behandlas av kommunens välfärdsråd och redovisas i välfärdsprogrammet för Ulricehamns kommun. Ledamöter Det fritidspolitiska programmet har utarbetats av Kommunfullmäktiges Fritidsberedning, bestående av beredningsledare Jan Holmin (m) vice beredningsledare Jan Forsman (s) samt ledamöterna Robin Blixt-Gustavsson (kd), Marcus Gullander (c), Celso Silva Goncalves (s) och Ingela Wessbo (fp). Vidare har synpunkter inhämtats från föreningslivet i kommunen samt kommunfullmäktiges ledamöter via workshops, resultatet finns sammanställt och redovisat i dokumentet Dokumentationssammanställning av Fritidsberedningens workshops med Kommunfullmäktige, Idrottsföreningar och Övriga föreningar. 4

5 De av fritidsberedningen framtagna inriktningarna får konkretiseras i budgetarbetet utifrån faktorer som ekonomiskt utrymme och politisk prioritering etc. I arbetet har hänsyn beaktats vad som gäller för sakområdet i följande planer/program: Växtplats Ulricehamn och det kommunalpolitiska handlingsprogrammet. 5

6 Vad är fritid? En definition av begreppet fritid, som allmänt används inom den internationella fritidsvetenskapen, kan formuleras så här: Fritid är den tid människan förfogar över för val av aktiviteter, vilka inte är nödvändiga på grund av fysiologiska, ekonomiska eller andra sociala tvång och som vi använder för att öka vår icke-materiella livskvalitet. Fritidens mål, är således att öka människors livskvalitet och välbefinnande och är därmed en viktig del av samhällets utveckling. Samhällets krav ökar och det blir allt mer angeläget att genomföra en kvalitativt bra fritidsverksamhet. Behövs en lokal fritidspolitik? Idrotten är den helt dominerande fritidsverksamheten för barn och ungdom i alla kommuner, så även i Ulricehamns kommun. Politiska mål för hur idrotts- och fritidsverksamhetens roll i samhället skall kunna bestå och utvecklas, är därför mycket viktiga. Verksamheten kan i många stycken sägas verka i ett förebyggande syfte i form av aktivitetsskapande och är därmed även positivt för folkhälsan. Den senaste mer genomarbetade politiska målsättningen för verksamheten, är från Något liknande nu aktuellt samlat dokument, som ett fritidspolitiskt program, har tidigare inte utarbetats. Styrande lokala fritidspolitiska dokument Upplåtelsebestämmelser och hyrestaxor för kommunala idrotts- och fritidsanläggningar finns fastställda för de objekt som administreras av fritidsavdelningen (gymnastik- och idrottshallar, samlingslokaler, simhall, ishall, småbåtshamn, kvartersidrottsplatser). Upplåtelsebestämmelserna reglerar prioriterade grupper, säsongs- och öppettider, ansökningstider och upplåtelsevillkor i övrigt. Dessa bestämmelser är föremål för ständig omprövning, utifrån de förändringar som pågår i samhället. Hyrestaxorna för anläggningarna ingår som en bilaga till budgeten och fastställs därför varje år av kommunfullmäktige. Ett mycket viktigt styrinstrument, är de särskilda bidragsbestämmelser som reglerar kontantbidragen till föreningslivet. Grundtanken med bestämmelserna är att de skall vara generella, enkla att administrera för föreningslivet och kommunen. Det är viktigt att ha en kontinuitet i bidragsgivningen, för att ge föreningslivet klara planeringsförutsättningar. 6

7 Framtida inriktning fritidssektorn i Ulricehamn En satsning på fritidsområdet är en betydande faktor i kommunens strävanden att nå målet invånare Detta gäller såväl utbudet och attraktionskraften i sig, men även potentialen till tillväxt i näringslivet inom sektorn. Fritidsverksamheten är omfattande och har en mycket bred målgrupp. Att få status som fritidskommun kan vara tungan på vågen vid en företagslokalisering enligt Fredrik Wikström, chef för området fritid och föreningsliv på statliga Ungdomsstyrelsen. Fritidsutbudet i vår kommun beskrivs oftast i positiva ordalag. Vi har ett rikt föreningsliv, med många ideellt arbetande ledare. Värdet på den ideella ledarinsatsen i kommunen, enbart räknat inom idrottsområdet har uppskattats till 70 miljoner årligen. Den vackra naturmiljön i sig, iordningställda friluftsanordningar, inspirerar och ger förutsättningar till rika upplevelser och aktiviteter. Kommunen har ett varierat utbud av olika idrotts- och fritidsanläggningar. Det spridda ägandet och driften av anläggningarna har bidragit till mångfalden av anläggningar. Under den senaste års perioden har dock verksamheten inom den kommunala delen, främst fått inriktas på att förvalta och delvis utveckla befintliga anläggningar. Det ekonomiska utrymmet för en nödvändig expansion har inte funnits eller prioriterats. Uppförandet av ishallen 1986, är den senaste större anläggningsinvesteringen. Efterfrågan på lediga tider i våra anläggningar är större än tillgången. Nya aktiviteter och trender tillkommer ständigt hos ungdomarna, vilka är lika viktiga att stödja som mer traditionell föreningsverksamhet. Det kommunala kontantstödet till föreningslivet har inte följt kostnadsutvecklingen i samhället. Särskilt driften av föreningsägda anläggningar, har försvårats med nya regelverk för olika anställningsformer och momsinförande på energisidan etc. Föreningslivet måste stödjas och uppmuntras på alla plan för att den viktiga verksamheten bland våra barn och ungdomar skall bestå och utvecklas. Kommunens samlade personalorganisation för den traditionella fritidsverksamheten har resursmässigt varit oförändrad under den senaste 15- årsperioden. 7

8 Framtida inriktning: En mångfacetterad fritidsverksamhet har stor betydelse ur ett brett folkhälsoperspektiv. Det är angeläget att främja en god och hållbar hälsoutveckling genom ett allsidigt och attraktivt fritidsutbud för alla. Det är viktigt att stimulera till idrotts- och fritidsutövande hela livet, som är tillgängligt för alla oavsett individens förutsättningar. Tidigt grundlagda hälsosamma levnadsvanor förebygger bland annat övervikt, fetma och diabetes. Intentionerna att utveckla Lassalyckan och Sanatorieskogen till ett regionalt fritidsområde skall stå fast. Här finns goda förutsättningar att utveckla både idrottsanläggningar och friluftsområdet i ett helhetsperspektiv, som vänder sig till en bred målgrupp. Ulricehamns tidigare ledande ställning som Syd och Västsveriges längdskidcentrum skall återtas. Ny teknik har utvecklats som möjliggör anläggande av konstsnöspår, på betydligt enklare sätt, än vad som är möjligt med dagens utrustning. Frågan om vilken framtida nivå som verksamheten skall bedrivas på, måste avgöras inom kort så att den ideella föreningsinsatsen kan bibehållas. Avsaknaden av funktionella idrotts- och fritidsanläggningar, får inte vara ett hinder för en aktiv fritid, för i första hand intresserade barn och ungdomar. En nödvändig och offensiv satsning på fritidsområdet skulle i nuläget innebära nybyggnad av en skol/friidrottsarena, ishall samt fullstor idrottshall. Nivån på det direkta ekonomiska stödet till föreningslivets verksamhet och anläggningsdrift bör uppjusteras och sedan följa verksamhetsutvecklingen, men även kostnadsutvecklingen i samhället i stort. Fritidsavdelningen kan arbeta fram ett underlag för hur utvecklingen har sett ut under den senaste 15 årsperioden, för att belysa detta och skapa underlag för kommande politiska prioriteringar. Diskussionerna och förverkligandet av någon form av samlingspunkt i centralorten för åldersgruppen från gymnasienivå måste intensifieras och realiseras inom en snar framtid. En arbetsgrupp bör tillsättas med uppdrag att arbeta fram förslag på både verksamhetsinnehåll, placering och utformning. Det är avgörande för framtiden att hålla en ständig dialog och kontakt med ungdomarna och föreningslivet när det gäller att hitta olika lösningar inom 8

9 fritidsområdet. Detta kan tex ske genom inrättande av så kallade focusgrupper i speciella frågor. För en attraktiv och bred fritidsverksamhet för alla, är det viktigt att trygga tillgången till bostadsnära grönområden och utveckla de möjligheter som vår vackra natur medger. Detta perspektiv finns redan idag i kommunens planarbete, men kan förstärkas ytterligare genom en ökad dialog och kunskap i ämnet. Insatser som syftar till en ökad jämlikhet mellan könen och tillgänglighet för olika funktionshinder när det gäller möjligheten att delta i fritidsutbudet, skall ägnas särskild uppmärksamhet. Arbetet med frågorna bör ha sin utgångspunkt i en kartläggning över nuläget. Sociala och ekonomiska faktorer får inte utgöra ett hinder för en aktiv fritidskonsumtion. Detta är en viktig utgångspunkt som måste beaktas i kommande justeringar av hyror och taxor för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar Planeringen för en ny lokalisering av fritidsgårdsverksamheten bör påbörjas snarast, med tydlighet i samverkanstanken till övrig fritidsverksamhet i centralorten. Även här bör en särskild arbetsgrupp tillsättas med uppdrag att arbeta fram förslag på både verksamhetsinnehåll, placering och utformning. Samtidigt bör frågan om en samlingspunkt för de äldre ungdomarna utredas. Möjligheterna till samverkan med föreningar och organisationer och andra intressenter skall beaktas när det gäller att bedriva och främja ett brett ansvarstagande och deltagande i fritidsutbudet. I dessa frågor är det angeläget att även se över ansvars- och säkerhetsfrågor samt ekonomisk ersättning för nedlagda föreningsinsatser. För att bredda det demokratiska inflytandet i större fritidspolitiska frågor och satsningar, bör möjligheten utredas/övervägas om inrättandet av tillfälliga beredningar under kommunfullmäktige. 9

10 Idrotts och fritidsanläggningar I kommunen finns ett stort utbud av olika idrotts- och fritidsanläggningar. Den vackra naturmiljön i sig, inspirerar och ger förutsättningar till rika upplevelser och aktivitetsmöjligheter. Detta förstärks ytterligare av tillgången till särskilt iordningsställda vandrings-, och cykelleder, friluftsbad, skid- och motionsspår, småbåtshamn samt tillgång till sjöar, naturområden och vattendrag. Föreningslivet är kraftfullt och flera äger och driver sina anläggningar med kommunalt stöd inom traditionella områden som golf, fotboll, tennis, motorsport, ridning etc. Dessutom stöttas föreningsägda bygdegårdar/samlingslokaler samt klubbstugor. Flera anläggningar i privat regi kompletterar utbudet som bowlinghall, alpin skidanläggning etc. De kommunala anläggningarna riktar sig i stor utsträckning till både allmänhet och föreningslivet och utgör oftast en grundförutsättning för genomförande av olika större evenemang, som konserter och musikframträdanden. Framtida inriktning: Det är väsentligt att tillvarata den utvecklingspotential som finns i området vid Lassalyckan och Sanatorieskogen både generellt och i pågående projekt vid Lassalyckans idrottsanläggning. Det krävs ett helhetsgrepp över all verksamhet i området, för att uppnå den politiskt uttalade viljan, att skapa ett regionalt fritidsområde, som stärker bilden av kommunen som en attraktiv fritidskommun. Tillhandahållandet av och tillgången på funktionella idrotts- och fritidsanläggningar, är en viktig fråga när det gäller att möta såväl dagens efterfrågan samt framtida behov i syfte att stödja föreningslivet men även kommuninvånare, turister etc. Samarbetet med föreningar och organisationer i anläggningsskötseln i de kommunala anläggningarna skall kvarstå i uppgifter av enklare karaktär. Detta grundar sig i huvudtanken att föreningarna i huvudsak skall tillåtas ägna sig åt sin kärnverksamhet, dvs aktiviteter för barn och ungdomar. Samt att dagens anläggningar kräver alltmer teknisk specialkompetens och vänder sig till flera målgrupper samtidigt. 10

11 Modellen med ett spritt ägande och drift av olika idrotts- och fritidsanläggningar av kommunen skall bibehållas och stimuleras. Anläggningar som av tradition är föreningsdrivna skall kvarstå i föreningsregi med jämförbart kommunalt stöd, ställt i relation till driftkostnader och skötselinsatser. Detta kan följas upp i samband med utvärdering av befintligt stöd och via regionala jämförelser. Det är viktigt att stödja föreningslivet i anläggningsdriften. Framtida anläggningar bör uppföras, drivas och utnyttjas rationellt och för en så bred målgrupp som möjligt. Samverkanstanken för olika gruppers behov, bör vara en ledstjärna vid nyanläggningar och ombyggnader, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. Befintliga idrotts- och fritidsanläggningar måste vidareutvecklas för att bibehålla sin attraktivitet och följa den utveckling som råder inom området. Detta gäller inte minst teknikval som medför en högre utnyttjandegrad och reducerar driftkostnaderna. Vid fortsatt utveckling av Järnvägsområdet är det viktigt att även identifiera olika anläggningar och verksamheter inom fritidssektorn som bidrar till att området utvecklas som en mötesplats för många. 11

12 Föreningslivet inom fritidsverksamheten Föreningslivet i kommunen är omfattande och står för den huvudsakliga fritidssysselsättningen i kommunen. Till fritidsavdelningen finns 115 föreningar anslutna, 45 idrottsföreningar och 49 övriga föreningar. Resterande 21 utgörs av föreningar med bygdegårdar/allmänna samlingslokaler. Medlemsantalet i ungdomsföreningarna uppgår till ca st, varav ca st i bidragsberättigad ålder, 7-20 år. Könsfördelningen är jämn med knappt flickor och drygt pojkar. Ungdomsföreningarna genomför årligen ca sammankomster, i åldersgruppen 7-20 år. Idrotten är den dominerande verksamheten med drygt 80 % av medlemmarna, vilket även avspeglas i faktiskt genomförd verksamhet och erhållna bidrag. Av övriga föreningskategorier utgörs hälften av religiösa- och scoutföreningar. Kommunens driftstöd till föreningsägda anläggningar omfattar ca 80 enheter såsom idrottsplatser, klubbstugor, samlingslokaler, motoranläggning, ridhus, etc. Stödet har av ekonomiska skäl inte följt kostnadsutvecklingen under de senaste åren. Efter ett omfattande utredningsarbete under åren , utarbetades nya bidragsbestämmelser till föreningslivet gällande från Driftbidragen har blivit mer baserade på föreningarnas faktiska driftkostnader, jämfört med tidigare. Kravet på antalet aktiva medlemmar och genomförd verksamhet har skärpts, för att bidrag skall utgå överhuvudtaget. En annan ledstjärna i utformningen av regelverket var strävan till enkel administration, både för föreningslivet och fritidsavdelningen. Föreningarna är kommunens ryggrad, ett uttryck som ofta används i olika sammanhang när det gäller att beskriva en kommuns fritidsutbud. Föreningarna erbjuder en meningsfull och berikande fritid för våra barn och ungdomar. I föreningarna får de också social träning och demokratisk fostran. Väl fungerande föreningar, inte minst på idrottsområdet, har gett och ger god PR åt kommunen och höjer känslan av gemenskap och skapar stolthet bland kommuninvånarna. Framtida inriktning: En mycket viktig framtidsfråga när det gäller föreningslivet, är att stödja och uppmuntra det ideella ledarskapet, inte minst genom att erbjuda och underlätta olika utbildningsinsatser. Utan engagerade och kunniga ledare är det svårt att bibehålla och utveckla verksamheten. Utbildningar, föreläsningar etc kan förstärkas genom att ytterligare intensifiera samarbetet med föreningslivet, studieförbund och utbildningsaktörer i övrigt. 12

13 En prioriterad fråga är att kontinuerligt se över det ekonomiska stödet till föreningslivets verksamhet och anläggningar, som bör följa verksamhetsutvecklingen, men även kostnadsutvecklingen i samhället i stort. Detta är även ett av kommunfullmäktiges mål när det gäller att åstadkomma god ekonomisk hushållning. I kommunens framtida stöd till föreningslivet bör frågan lyftas om att tillföra medel till bidragsformen administratörsbidrag som inrättades vid den senaste bidragsöversynen. Det är även viktigt att hitta stödformer som kan stötta nya inriktningar på föreningsverksamheten. Frågan bör prövas i samband med nästa bidragsöversyn och/eller budgetarbete. Förening som uppbär kommunalt stöd skall präglas av demokratiska värderingar, arbeta för jämställdhet och vara öppen för alla. Förening ska motverka våld, rasism, utslagning och bruk av tobak, alkohol och andra droger. Dessa huvudinriktningar skall kvarstå. Individer med funktionshinder skall ges lika goda möjligheter som andra att deltaga i fritidsverksamheten och utöva aktiviteter efter sina förutsättningar. Det är angeläget att både kommunens och föreningslivets anläggningar och verksamhet ses över kontinuerligt och att hinder undanröjs. Detta kan ske både genom informationsinsatser och riktat stöd vid lokalanpassningar etc Kontantstödet skall stimulera aktivitet i föreningslivet med huvudinriktningen på ungdomsverksamhet i åldersgruppen 7-20 år. För yngre barn bör bidrag ges mer restriktivt och då till särskilt avgränsbara projekt/motsvarande. Barnidrotten skall inte vara resultatinriktad, utan ta sin utgångspunkt i lek och samvaro. Dessa huvudinriktningar bör ligga fast. Det är angeläget att föreningsverksamheten ges ekonomiskt stöd så att den kan utvecklas i fråga om lokaler, anläggningar, miljö- och energibesparande åtgärder och större inventarieanskaffningar. Detta för att trygga nuvarande verksamhetsnivå och för att kunna möta framtida behov. Det är mycket betydelsefullt att nuvarande bidragsform kostnadskrävande projekt kvarstår men även att andra finansieringsalternativ kan prövas i stora projekt. När det gäller kommunens driftstöd till olika typer av föreningsanläggningar, är det angeläget att hitta så rättvisa beräkningsgrunder som möjligt baserade 13

14 på verkliga relevanta driftkostnader. Detta kan följas upp genom kontinuerliga avstämningar från fritidsavdelningens sida. En bred arrangemangsverksamhet inom fritidssektorn bidrar till att sätta Ulricehamn på kartan och är positiv för besöksnäringen. Det är viktigt att utveckla stödformer som stimulerar och stöttar föreningslivet till arrangemang som gärna är årligen återkommande. Nuvarande utformning av garantianslaget som ett förlusttäckningsbidrag, anses inte ge den sporre som föreningslivet eftersträvar för att ta på sig större arrangemang. 14

15 Friluftsverksamhet Kommunen erbjuder ett rikt utbud av friluftsverksamhet. Vi är välförsedda med sjöar, vattendrag och vackra naturområden, naturreservat etc. Oavsett bostadsort finns närheten till naturen för lek, promenader och rekreation. Dessutom finns särskilt iordningställda anläggningar som 14 kommunala friluftsbad i 11 olika sjöar runt om i kommunen. 15 vandringsleder i varierande längd i alla väderstreck. Inom Lassalyckans fritidsområde pågår ett naturvårdsprojekt i syfte att utveckla området på friluftssidan och stärka informationen om både området i sig samt befintliga leder. Cykelleder finns på många platser, där vår 9 mil asfalterade banvall är mest välkänd. Möjlighet till fiske finns i 17 olika sjöar. I dagsläget finns ingen organiserad kanotled med tillhörande anordningar, även om paddlingsmöjligheterna i övrigt finns. Arbetet är dock påbörjat med att utveckla Ätran mellan Trädet och Ulricehamn i den riktningen. Åsunden erbjuder fantastiska möjligheter och förstärker fritidsutbudet i kommunen. Detta inte minst genom flera aktiva sjösport - och fiskeföreningar samt det företag i äventyrsbranschen som etablerat sig i centralorten. I centralorten erbjuder kommunen ca 190 båtplatser vilket är otillräckligt i dagsläget sett till den stora efterfrågan som finns Vintertid är Ulricehamn en respekterad skidort, även om vi halkat efter i utvecklingen på längdskidåkningen, då det krävs ökade investeringar i konstsnöanläggningar, för att kunna säkra snötillgången och erbjuda bättre spårlängder. Ulricehamns Skicenter har gjort sig namn som Västsveriges alpincenter och utvecklas kontinuerligt. Framtida inriktning Sett ur ett folkhälsoperspektiv är det väsentligt att tillgodose kommuninvånarnas behov av ett rikt och varierat friluftsliv samt att stimulera till ett ökat friluftsutövande året runt. Förutsättningar finns att utveckla Ulricehamns även till en friluftskommun. Modellen med att söka externa medel liknande det pågående naturvårdsprojektet i Sanatorieskogen skulle kunna prövas även på andra områden i kommunen med viss kommunal egenfinansiering. 15

16 Det är av yttersta vikt att standarden på iordningsställda leder med tillhörande rast- och lägerplatser kan bibehållas och utvecklas i nära samarbete med berörda aktörer. Detta gäller inte minst ur säkerhetssynpunkt. En förutsättning för detta är att serviceförvaltningen kan bibehålla sina tillskapade resurser för yttre arbeten på bland annat friluftsanordningarna. Sanatorieskogsområdet skall vidareutvecklas till ett intressant friluftsområde i linje med vad som redan utförts och planeras i det pågående naturvårdsprojektet. För att få kontinuitet i arbetet är det helt nödvändigt att kommunala medel avsätts för fortsatt upprustning-, drift, och underhållsarbete. Kommunens visionära sätt att utveckla banvallarna ur ett fritidsperspektiv bör fortsätta. Det känns även viktigt att ta tillvara den resurs som kommunens sjöar, inte minst Åsunden utgör när det gäller fritid och rekreation. Frågan bör diskuteras vidare och medel för framtagna idéer prioriteras och avsättas i kommande budgetarbete. Det är betydelsefullt att tillvarata och stödja de förenings- och privata initiativ som framförs för att utveckla kommunens samlade friluftsverksamhet. I ett sådant samarbete är det viktigt att säkerställa olika kvalitetsaspekter i form av standard och tillgänglighet. I dagsläget råder brist på tillgänglighet till våra friluftsanläggningar och friluftsbad för vissa funktionshindrade grupper. Frågan bör belysas i nära samarbete med berörda intresseorganisationer och åtgärder prioriteras för enkelt avhjälpta hinder i enlighet med ny lagstiftning från

17 Prioriterade grupper I tider med resursbrist består fritidspolitiken mycket av att prioritera mellan olika grupper. Fritidsverksamheten i kommunen har av tradition gett företräde åt ungdomsgrupperna. I Växtplats Ulricehamn framhålls att barnen skall finnas i centrum, vi skall erbjuda en trygg uppväxtmiljö, med hög kvalitet och bra resurser. Då fritidsverksamheten har stor betydelse för alla åldersgrupper innebär ett focus på barn- och ungdomsgrupperna inte att övriga grupper är förbisedda. I stället har olika fritidspolitiska styrinstrument som subventionerade hyrestaxor och föreningsbidrag i högre utsträckning riktats mot barn- och ungdomsgrupperna. Detsamma gäller tilldelning av tider i kommunala idrotts- och fritidsanläggningar. Satsningar mot andra målgrupper sker i form av vissa föreningsbidrag (driftbidrag samlingslokaler), aktiviteter i simhallen, information, anläggningsupplåtelse, friluftsverksamhet etc Ungdomars intressen finns någonstans mellan barn och vuxnas intressen. Därför ska deras intressen uppmärksammas i ett särskilt perspektiv. De behöver större frihet än ett barn och lite mer hjälp och stöd än vuxna. Kommunens barn och ungdomar ska erbjudas förutsättningar för en stimulerande fritid. Under barn och ungdomsåren är det viktigt att verksamheten utformas annorlunda än för vuxna, eftersom grundfärdigheter befästs under denna period. Aktiviteter ska främja utveckling fysiskt, psykiskt och socialt. Ett barn är naturligt ständigt verksam, det springer, hoppar, gungar och klättrar. För att det ska förbli naturligt krävs en fritidsmiljö som svarar mot de behoven. Varje individ ska ges möjlighet att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor och efter sina egna förutsättningar. Barn är olika och utvecklas i olika takt och ska få möjlighet att prova på olika aktiviteter utifrån sin mognadsnivå. En tidig och ensidig fritid gör att man tröttnar och lämnar föreningslivet. Verksamheten bör präglas av glädje, spontanitet, mångfald och variation. Demokratiska processer, samt att flickors och pojkars intressen ska värderas lika är också en viktig del av fritiden. Ett stort antal barn och ungdomar är aktiva i kommunens föreningar, föreningslivet utgör en viktig uppfostringsmiljö. Föreningarna är därmed också medansvariga för att barn och ungdomar utvecklas positiv. Ledare och vuxna har en viktig roll i samband med barns och ungas fritid. Det är genom dem våra barn och unga får möjlighet till en positiv fritid. Deras grundläggande kunskaper när det gäller barn och ungas fysiska, psykiska och sociala utveckling samt kunskaper i pedagogik är därför oerhört viktiga. 17

18 Framtida inriktning I kommunala fritidsanläggningar ska barn och ungdomsverksamhet prioriteras när det gäller tillgång och fördelning av tid. Utrustningen i anläggningarna ska vara anpassad så att barn och ungdomsverksamhet kan bedrivas utifrån barnets utveckling och mognadsnivå. Nuvarande riktlinjer i upplåtelsebestämmelserna att föreningar/organisationer som bedriver ungdomsverksamhet vid tilldelning av tider skall ligga fast. I alla sammanhang där frågor kring barn och ungdomars fritid berörs ska en aktiv dialog med barn och ungdomar vara en självklarhet där deras åsikter och intressen ska vara avgörande. Även detta kan beaktas genom tillsättandet av speciella focusgrupper då förändringar är aktuella. Föräldrarnas sociala och ekonomiska förhållanden påverkar barn och ungas fritid. Kommunen bör därför genom spontana miljöer för lek och aktivitet, erbjuda alla barn likvärdiga fritidsmöjligheter i närområdet. Detta faktum måste även beaktas vid taxesättningar för olika anläggningar och aktiviteter. Även föreningslivet måste uppmärksammas på detta i samband med uttag av medlems- och deltagaravgifter för olika aktiviteter. Vi lever i ett samhälle med snabb förändringstakt där nya intresseområden uppkommer. Vi bör därför vara lyhörda, flexibla och öppna så att dessa får en plats i fritidsutbudet. För att föreningslivet ska bli rikt och varierat ska nya verksamheter och rena ungdomsföreningar stöttas extra. Föreningslivet ska verka för att flickor och pojkar får en likvärdig tillgång till fritidsaktiviteter utifrån var och ens intresse. Detta uppmärksammas delvis i kommunens bidragsbestämmelser för kontantbidragen till föreningslivet, men kan utvecklas ytterligare. Ledarens och de vuxnas roll bör stärkas genom grundläggande utbildning. Föreningslivet bör ha en samsyn så att man kan erbjuda alla barn och ungdomar en god och så likvärdig föreningsgrund som möjligt. Med en genomtänkt verksamhet ska vi påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. 18

19 Allsidighet och variation ska prägla föreningsverksamheten med leken som ett naturligt inslag. Från kommunens sida sker det genom anordnade av så kallade idrottsskolor i samarbete med Tingsholmsgymnasiets Barn- och fritidsprogram. Vidare sker en ständig dialog med föreningslivet i dessa frågor både via kommunen och idrottens utbildningsorganisation, SISU. Tränings och tävlingsfrekvensen ska hållas på en rimlig nivå och de olika idrotternas naturliga säsongskaraktär ska respekteras. Detta är ett stort problem när ambitionerna blir alltför höga och de olika idrotternas verksamheter, säsongsmässigt överlappar varandra. Från kommunens sida är det viktigt att ha en dialog med föreningslivet i frågorna generellt och tillämpa regelverket i upplåtelsebestämmelserna om olika idrotters naturliga säsong. 19

20 20

Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad 2008-01-30. www.hassleholm.se

Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad 2008-01-30. www.hassleholm.se Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Beslutad 2008-01-30 www.hassleholm.se HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN 2 (8) Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Hässleholms

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet VIKTIG INFORMATION Barn och Bildningsnämnden har i år sett över reglerna för föreningsstödet. Det av kommunen antagna Alkohol och drogpolitiska programmet har införlivats i föreningsstödet. Andra viktiga

Läs mer

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2015-05-25 Sida: 2 (7) Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 90/15 Syftet med det idrottspolitiska

Läs mer

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun

Läs mer

Fritidsplan för Skurups kommun

Fritidsplan för Skurups kommun Styrdokument 1 (12) Fritidsplan för Skurups kommun 1 Styrdokument 2 (12) Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24 Innehåll Inledning... 3 Värdegrund... 4 Stöd och service... 6 Fritids- och rekreationsområden...

Läs mer

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun Fritidspolitiska mål Fritidsnämnden Växjö kommun Fritidspolitiska mål 1. Stöd till fritidsverksamhet Föreningslivet i Växjö kommun stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninnevånarna

Läs mer

Fritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257

Fritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257 Fritidsplan för Åstorps kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan 7 E-post: kommun@astorp.se Telefon: 042-640 00 Fax: 042-642 10 Org. nr.

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...

Läs mer

Idrotten. en resurs för kommunen

Idrotten. en resurs för kommunen Idrotten en resurs för kommunen AVSIKTSFÖRKLARING 2010 1 Idrottsrörelsen tar starkt avstånd från användandet av droger, våld och dopning. Idrotten står för rent spel. Idrotten och dess ledare är i många

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Västerås stads vision 2026 Visionen, en målbild med framtidsfokus. Den anger den långsiktiga inriktningen för stadens egna verksamheter,

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Gotland Box 1030, 621 21 Visby Tfn: 0498-20 70 53 Fax: 0498-21 54 74 E-post gi@gotsport.se,

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Den svenska idrottsrörelsen, som är landets största folkrörelse är en unik kraft inte minst genom sitt arbete med verksamhet för barn och ungdomar.

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Regler för föreningsbidrag/föreningsstöd Antagna av Kommunfullmäktige Gäller från och med

Regler för föreningsbidrag/föreningsstöd Antagna av Kommunfullmäktige Gäller från och med Regler för föreningsbidrag/föreningsstöd Antagna av Kommunfullmäktige 2016-10-25. Gäller från och med 2017-01-01. Munkfors-Ransäter en attraktiv, företagsam, nära och hållbar kommun-känd för att vara spännande,

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program

Kultur- och fritidspolitiskt program Kultur- och fritidspolitiskt program 2014-2017 Tillsammans utvecklar vi Kungsörs kultur- och fritidsliv Öppenhet Delaktighet Samarbete Det kultur- och fritidspolitiska programmet har flera utgångspunkter

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Söderköpings kommun

Idrottspolitiskt program för Söderköpings kommun Idrottspolitiskt program för Söderköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-02 119 Hälsa Stillasittande fritid har blivit allt vanligare i vårt samhälle. Vi ser också en ökad fysisk inaktivitet

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015

Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015 Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015 Innehåll 1. Inledning...................................3 2. Vision för idrotten i Linköping.................4 3. Idrottspolitiskt program för Linköpings

Läs mer

Kommunalt föreningsstöd

Kommunalt föreningsstöd Kommunalt föreningsstöd Bidragsregler 1 Allmänna förutsättningar Kommunens bidragsgivning syftar till att stödja Järfällaföreningarnas organiserade barn- och ungdomsverksamhet. Med Järfällaförening avses

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Kommunala bidrag till organisationer inom bildningsnämndens ansvarsområde.

Kommunala bidrag till organisationer inom bildningsnämndens ansvarsområde. Bildningsnämnden Kommunala bidrag till organisationer inom bildningsnämndens ansvarsområde. Fritidspolitisk inriktning för föreningsbidrag. Föreningarnas verksamhet är av avgörande betydelse för kommunen

Läs mer

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun Idrottspolitiskt program 2011-2020 Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: Inga Britt Jonsson Sören Olofsson Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 2

Läs mer

Principer och taxor för uthyrning av lokaler, Allaktivitetshuset Sundbyberg 1

Principer och taxor för uthyrning av lokaler, Allaktivitetshuset Sundbyberg 1 Principer och taxor för uthyrning av lokaler, Allaktivitetshuset Sundbyberg 1 Grundprinciper för Allaktivitetshuset Stadens målsättning är att främja ett brett föreningsliv och utbud av kultur, fritids-

Läs mer

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet 2009-07-06 Sidan 1 av 6 Dnr remissversion Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet Efter en motion till kommunfullmäktige tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en handlingsplan gällande kultur-

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Aktiv Fritid Vallentuna

Aktiv Fritid Vallentuna Aktiv Fritid Vallentuna Föreningsmöte 14 april 2015 Fritidsnämnden Aktiv Fritid 14/4 2015 Kvällens hållpunkter 19.00 Fritidsnämnden ny mandatperiod Nämndens uppgift och planer för perioden 19.20 Kultur-

Läs mer

Reviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län. Regionförbundets styrelse

Reviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län. Regionförbundets styrelse Reviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län Regionförbundets styrelse 2013-03-18 Överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och

Läs mer

Bidragsregler för Kultur och Fritid i Nora Kommun

Bidragsregler för Kultur och Fritid i Nora Kommun Bidragsregler för Kultur och Fritid i Nora Kommun Bidragsregler för Kultur och Fritid i Nora Kommun antagna av Kommunfullmäktige 2015-10-14 119 att gälla från 2016-01-01 tillsvidare, revideras under kommande

Läs mer

Idrottsskola i Småland

Idrottsskola i Småland Idrottsskola i Småland Allsidig och lekfull idrott för barn och ungdomar Idrottsskola I en Idrottsskola får barn prova på flera olika idrotter under organiserade former. Idrottsskolan: - bygger på lek

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Bidragsregler. för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping

Bidragsregler. för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping Bidragsregler för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping Innehåll Föreningsbidrag Grundregler för föreningsbidrag...4 Bidragsformer: - Driftsstöd för föreningsdrivna anläggningar...5 - Handikappanpassningsstöd...5

Läs mer

R I K TLINJER. Riktlinjer för bidrag speciella ändamål FRITIDSNÄMNDEN. Fastställda av fritidsnämnden 2012-02-23

R I K TLINJER. Riktlinjer för bidrag speciella ändamål FRITIDSNÄMNDEN. Fastställda av fritidsnämnden 2012-02-23 R I K TLINJER FRITIDSNÄMNDEN Riktlinjer för bidrag speciella ändamål Fastställda av fritidsnämnden 2012-02-23 Riktlinjer för bidrag speciella ändamål Innehåll 1. Introduktion... 3 2. Varför lämnar fritidsnämnden

Läs mer

BIDRAGSNORMER Policy för investeringsbidrag och lokaluthyrning. TORSÅS KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden

BIDRAGSNORMER Policy för investeringsbidrag och lokaluthyrning. TORSÅS KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden BIDRAGSNORMER Policy för investeringsbidrag och lokaluthyrning TORSÅS KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Kommunalt bidrag till föreningsverksamheten i Torsås kommun. Bidragsnormer fastställda av Torsås

Läs mer

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet Tjänsteutlåtande Fritidssamordnare 2015-04-27 Erik Hjelmfors 08-590 971 56 Dnr: Erik.hjelmfors@upplandsvasby.se KFN/2014:79 34701 Kultur- och fritidsnämnden Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Fritidspolitiskt program för Skövde kommun 2008-2015 Inledning

Fritidspolitiskt program för Skövde kommun 2008-2015 Inledning Fritidskontoret Enhet/Handläggare Stefan Herre Eriksson Datum Beteckning 2013-04-22 FRN2013.0011 Fritidspolitiskt program för Skövde kommun 2008-2015 Inledning I det goda samhället ska så många medborgare

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Din fritid. vårt jobb. Umeå fritid

Din fritid. vårt jobb. Umeå fritid Din fritid vårt jobb Umeå fritid Umeå kommun den nordliga kraften Med dynamisk tillväxt, attraktiv kompetens och livsmiljö. År 2050 har Umeå 200 000 invånare Umeå fritid Vad lovar vi Umeåborna Med gemensamma

Läs mer

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2016, 2016KS/0069 Innehåll Inledning... 3 Vägledande princip den kommunala kompetensen... 3 Riktlinjer och

Läs mer

Idrotts- och fritidspolitiskt program

Idrotts- och fritidspolitiskt program Idrotts- och fritidspolitiskt program Kommunfullmäktige 2014-05-28, 167 Sidhänvisning Varför ett idrotts- och politiskt program?... 3 Barn och ungdomsidrott... 4 Samarbete med föreningarna... 5 Bidrag

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet. Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet. Hudiksvalls kommun Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet Hudiksvalls kommun Bidrag till föreningsverksamhet Gäller från och med januari 2014. Innehåll Punkt Inriktning 1 Allmänna bestämmelser 2 Förening... 2 Bidrag

Läs mer

2015-xx-xx NÄMNDSPLAN OCH NYCKELTAL KULTURVERKSAMHET FRITIDSVERKSAMHET

2015-xx-xx NÄMNDSPLAN OCH NYCKELTAL KULTURVERKSAMHET FRITIDSVERKSAMHET 2015-xx-xx NÄMNDSPLAN OCH NYCKELTAL KULTURVERKSAMHET FRITIDSVERKSAMHET 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 2. VISIONER... 3 3. NÄMNDSMÅL... 3 3.1 Nämndsmål 1, övergripande 4 3.2 Nämndsmål 2, fritidsgård och

Läs mer

Fritidspolitiskt program 2008-2014 Antaget av fritidsnämnden 2007-11-12

Fritidspolitiskt program 2008-2014 Antaget av fritidsnämnden 2007-11-12 Fritidspolitiskt program 2008-2014 Antaget av fritidsnämnden 2007-11-12 Fritidskontoret Enhet/Handläggare Sören Karlström Datum Beteckning 2007-11-12 07/0032 Fritidspolitiskt program för Skövde kommun

Läs mer

Bidragsregler i Skara kommun

Bidragsregler i Skara kommun Kultur- och fritidsnämnden Bidragsregler i Skara kommun Skara kommun har ett stort och rikt föreningsliv där kommuninvånarna har möjlighet att hitta just den förening som är anpassad efter individens önskemål

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Bidragsregler FÖR KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET. Bidragsregler för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping 1

Bidragsregler FÖR KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET. Bidragsregler för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping 1 Bidragsregler FÖR KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Bidragsregler för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping 1 Vårt diarienummer: KFN-42/2007 Antagen av kultur- och fritidsnämnden 2007-02-28 Redaktionella

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Bidragsnormer för föreningar och organisationer

Bidragsnormer för föreningar och organisationer 1 (7) Typ: Bestämmelse Giltighetstid: Version: 2.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 20 Uppdateras: Barn, kultur- och utbildningsnämnden lämnar bidrag till olika föreningar och organisationer som bedriver barn-

Läs mer

Bidragsnormer Eslövs kommun. Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar

Bidragsnormer Eslövs kommun. Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar Bidragsnormer Eslövs kommun Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar Bidragsnormer Delar ur Kultur- och fritidsnämndens mål för 2003 2006 Kultur- och fritidsaktiviteter främjar

Läs mer

Barnidrott på barns villkor

Barnidrott på barns villkor BARNIDROTTS- PROGRAMMET Barnidrott på barns villkor Idrottsrörelsen i Jämtland-Härjedalen har sagt JA till Barnidrottsprogrammet Glädje - Lek - Kamratskap - Hälsa - Lust Barnidrott i centrum Barnidrott

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Ideella idéburna organisationer i Dalarna. Gäller fr o m. 2014-01-01

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Ideella idéburna organisationer i Dalarna. Gäller fr o m. 2014-01-01 Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Ideella idéburna organisationer i Dalarna Gäller fr o m. 2014-01-01 Beslutad av Kultur- och bildningsnämnden 2013-05-28, 37 Kontaktuppgifter Landstinget Dalarna,

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Socialdemokraterna i Uppsala kommun

Socialdemokraterna i Uppsala kommun Socialdemokraterna i Uppsala kommun Vi vill göra Uppsala till en av landets bästa idrottskommuner! De senaste årens fantastiska framgångar inom idrotten visar vilka möjligheter Uppsala har att bli en av

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige

Läs mer

Bidragsbestämmelser och riktlinjer för kommunalt föreningsbidrag i Skinnskatteberg

Bidragsbestämmelser och riktlinjer för kommunalt föreningsbidrag i Skinnskatteberg Bidragsbestämmelser och riktlinjer för kommunalt föreningsbidrag i Skinnskatteberg Olika bidragsformer 1. Kommunalt föreningsbidrag -Dialogbaserad överenskommelse 2. Aktivitetsbidrag 3. Etableringsbidrag

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 18 BIDRAGSNORMER FÖR BARN- OCH UNGDOMS- FÖRENINGAR SAMT PENSIONÄRS- OCH HANDIKAPPFÖRENINGAR Antagna av kommunfullmäktige 2005-11-28 att gälla fr o m 2006-01-01 Delar

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Policy för uthyrning/utlåning av kommunens lokaler och anläggningar

Policy för uthyrning/utlåning av kommunens lokaler och anläggningar Policy för uthyrning/utlåning av kommunens lokaler och anläggningar Samhällsbyggnad, Kultur och fritid Utkast förslag Policy för uthyrning/utlåning av kommunens lokaler och anläggningar Osby kommun hyr

Läs mer

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE POLICY DOKUMENT KÄVLINGE DOKUMENTETS INNEHÅLL Förhållningssätt och agerande i föreningen gentemot Tobak, Alkohol, Narkotika, Jämställdhet och Sexuella Trakasserier. I huvudsak inriktning barn och ungdomar

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Bidragsregler för föreningar i Färgelanda kommun

Bidragsregler för föreningar i Färgelanda kommun Bidragsregler för föreningar i Färgelanda kommun Nya bidragsregler från 2015-01-01 (antagna av kommunfullmäktige 2014-09-03, 125) INNEHÅLL Allmänna bestämmelser Ansökan om registrering Ansökan om kommunala

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet. Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet. Hudiksvalls kommun Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet Hudiksvalls kommun Bidrag till föreningsverksamhet Gäller från och med januari 2014. Innehåll Punkt Inriktning 1 Allmänna bestämmelser 2 Förening... 2 Bidrag

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

Verksamhetsplan Fritidsnämnden 2010 2012

Verksamhetsplan Fritidsnämnden 2010 2012 Verksamhetsplan Fritidsnämnden 2010 2012 Foto: Angarnssjöängen, Fritidsförvaltningen 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Fritidsnämndens uppgift... 1 Förutsättningar för fritidsnämndens verksamhet

Läs mer

Till Södermöre kommundelsnämnd SK 2011/

Till Södermöre kommundelsnämnd SK 2011/ 2011-12-14 2012-02-21 Till Södermöre kommundelsnämnd SK 2011/00089 827. Återremiss Modell för ökad föräldra- och föreningsmedverkan på kommunens fritidsgårdar, för att öka öppettiderna Förslag till beslut

Läs mer

Hållbar idrott Idrottspolitiskt program. Handlingsplan

Hållbar idrott Idrottspolitiskt program. Handlingsplan Hållbar idrott Idrottspolitiskt program Handlingsplan 2014 2016 Innehåll Hållbar Idrott Gävle...4 Idrottens roll i Gävle...5 Stöd till föreningar...6 Idrotten ska vara tillgänglig för alla...6 Organiserad

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Sundbybergs stads regler för stöd till föreningslivet

Sundbybergs stads regler för stöd till föreningslivet 1 (5) Sundbybergs stads regler för stöd till föreningslivet Föreningslivet stärker civilsamhället och bidrar till ett lokalt engagemang. Därför har Sundbybergs stad valt att på olika sätt stötta föreningar

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Fritidsenheten. Enhetsplan 2011

Utvecklingsförvaltningen. Fritidsenheten. Enhetsplan 2011 Utvecklingsförvaltningen Fritidsenheten Enhetsplan 2011 Syfte Kommunens fritidsverksamhet syftar till att skapa goda förutsättningar för meningsfulla aktiviteter, främst bland barn och ungdomar, genom

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Fastställt av kommunfullmäktige 2010-06-17 102 2 Inledning Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2009 att uppdra åt beredningen för Vuxenfrågor

Läs mer

REGLER FÖR STÖD TILL FÖRENINGAR I LOMMA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde Gäller från 2011-01-01

REGLER FÖR STÖD TILL FÖRENINGAR I LOMMA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde Gäller från 2011-01-01 REGLER FÖR STÖD TILL FÖRENINGAR I LOMMA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde Gäller från 2011-01-01 Syfte Lomma kommuns stöd till det ideella föreningslivet syftar till att stimulera till ett

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Idrottspolitiskt program - Motala ett centrum för idrott -

Idrottspolitiskt program - Motala ett centrum för idrott - Idrottspolitiskt program - Motala ett centrum för idrott - Fritiden är en viktig del av vår välfärd och idrotten är för många en viktig del av fritiden. En meningsfull fritid bidrar till ett rikare socialt

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2012

Idrottspolitiskt program 2012 Idrottspolitiskt program 2012 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Inledning idrottspolitiskt program för helsingborgs stad Framtaget av Helsingborgs stad i samverkan med Helsingborgsidrottens samorganisation

Läs mer

Pressinformation efter kultur- och fritidsnämndens sammanträde

Pressinformation efter kultur- och fritidsnämndens sammanträde 1 Kultur- och fritidsnämnden 2008-03-20 Pressinformation efter kultur- och fritidsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Johan Lundgren (c), ordförande i kultur- och fritidsnämnden på

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 Kultur- och Fritidsnämnden

VERKSAMHETSPLAN 2015 Kultur- och Fritidsnämnden Verksamhetsplan 1(13) VERKSAMHETSPLAN Kultur- och Fritidsnämnden Framtagen av: Annica Skog Datum: -11-25 Version: 1 Diarienummer: /ULN 067 Verksamhetsplan 2(13) Innehåll 1. Nämndens grunduppdrag... 3 Vision...

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk strategi

Kultur- och fritidspolitisk strategi Kultur- och fritidspolitisk strategi Antogs i kommunfullmäktige 17 maj 2016 Inledning Denna kultur- och fritidspolitiska strategi är avsedd att ersätta de nuvarande programmen för kultur och för fritid

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

FRITIDS- OCH BESÖKSNÄRING

FRITIDS- OCH BESÖKSNÄRING FRITIDS- OCH BESÖKSNÄRING Kommunens mångfald i naturmiljöer tillsammans med fasta motionsanläggningar skapar förutsättningar för aktiviteter till gagn för hälsa och livskvalité. Rekreation handlar om att

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer