ENGAGERA AKTIVERA - FRÄMJA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENGAGERA AKTIVERA - FRÄMJA"

Transkript

1 Fritidspolitisktt handlingsprogram för Ulricehamns kommun ENGAGERA AKTIVERA - FRÄMJA

2 VISION/MÅL ENGAGERA AKTIVERA - FRÄMJA Fritidsverksamheten bidrar till att lyfta livskvaliteten i kommunen. Ett rikt och omväxlande fritidsutbud både för gammal och ung, profilerar även kommunen som attraktiv bostadsort och bidrar till att stärka besöksnäringen Genom att skapa goda förutsättningar för fritid och rekreation genererar vi också tillväxtmöjligheter för näringslivet, vilket på sikt skapar sysselsättningsmöjligheter för kommunens invånare. 2

3 Innehåll Fritidspolitiskt handlingsprogram för Ulricehamns kommun... 4 Inledning... 4 Syfte... 4 Ledamöter... 4 Vad är fritid?... 6 Behövs en lokal fritidspolitik?... 6 Styrande lokala fritidspolitiska dokument... 6 Framtida inriktning fritidssektorn i Ulricehamn... 7 Framtida inriktning:... 8 Idrotts och fritidsanläggningar Framtida inriktning: Föreningslivet inom fritidsverksamheten Framtida inriktning: Friluftsverksamhet Framtida inriktning Prioriterade grupper Framtida inriktning

4 Fritidspolitiskt handlingsprogram för Ulricehamns kommun Inledning Kommunfullmäktige utsåg , 172, en Fritidsberedning som fick i uppdrag att arbeta fram ett fritidspolitiskt handlingsprogram. Med utgångspunkt från det som särskilt pekas ut i Växtplats Ulricehamn och det kommunalpolitiska handlingsprogrammet, ska det fritidspolitiska handlingsprogrammet ange de övergripande målsättningarna och den viljeinriktning fullmäktige har för fritidsverksamheten de närmaste åren. Programmet ska utgöra ett underlag för kommande prioriteringar, överväganden och andra beslut inom fritidsområdet under denna tid. Syfte Syftet med programmet är att belysa den förenings- och fritidsverksamhet som bedrivs i kommunen och redovisa en strategi och handlingsplan för att utveckla och stärka verksamheten. Programmet skall därför ses som en viljeyttring med förslag som beskriver och förstärker fritidsverksamheten. Programmet ger förhoppningsvis inspiration till framtida fritidspolitiska satsningar. Fritidsbegreppet är brett och omfattande. Nu framlagt förslag ger inte anspråk på att vara heltäckande. Frågor rörande alkohol, narkotika och tobak kommer inte att behandlas i detta program då dessa frågor behandlas mer ingående i det drogpolitiska handlingsprogrammet. Ovanstående gäller även för hälsofrågor, då dessa frågor mer ingående behandlas av kommunens välfärdsråd och redovisas i välfärdsprogrammet för Ulricehamns kommun. Ledamöter Det fritidspolitiska programmet har utarbetats av Kommunfullmäktiges Fritidsberedning, bestående av beredningsledare Jan Holmin (m) vice beredningsledare Jan Forsman (s) samt ledamöterna Robin Blixt-Gustavsson (kd), Marcus Gullander (c), Celso Silva Goncalves (s) och Ingela Wessbo (fp). Vidare har synpunkter inhämtats från föreningslivet i kommunen samt kommunfullmäktiges ledamöter via workshops, resultatet finns sammanställt och redovisat i dokumentet Dokumentationssammanställning av Fritidsberedningens workshops med Kommunfullmäktige, Idrottsföreningar och Övriga föreningar. 4

5 De av fritidsberedningen framtagna inriktningarna får konkretiseras i budgetarbetet utifrån faktorer som ekonomiskt utrymme och politisk prioritering etc. I arbetet har hänsyn beaktats vad som gäller för sakområdet i följande planer/program: Växtplats Ulricehamn och det kommunalpolitiska handlingsprogrammet. 5

6 Vad är fritid? En definition av begreppet fritid, som allmänt används inom den internationella fritidsvetenskapen, kan formuleras så här: Fritid är den tid människan förfogar över för val av aktiviteter, vilka inte är nödvändiga på grund av fysiologiska, ekonomiska eller andra sociala tvång och som vi använder för att öka vår icke-materiella livskvalitet. Fritidens mål, är således att öka människors livskvalitet och välbefinnande och är därmed en viktig del av samhällets utveckling. Samhällets krav ökar och det blir allt mer angeläget att genomföra en kvalitativt bra fritidsverksamhet. Behövs en lokal fritidspolitik? Idrotten är den helt dominerande fritidsverksamheten för barn och ungdom i alla kommuner, så även i Ulricehamns kommun. Politiska mål för hur idrotts- och fritidsverksamhetens roll i samhället skall kunna bestå och utvecklas, är därför mycket viktiga. Verksamheten kan i många stycken sägas verka i ett förebyggande syfte i form av aktivitetsskapande och är därmed även positivt för folkhälsan. Den senaste mer genomarbetade politiska målsättningen för verksamheten, är från Något liknande nu aktuellt samlat dokument, som ett fritidspolitiskt program, har tidigare inte utarbetats. Styrande lokala fritidspolitiska dokument Upplåtelsebestämmelser och hyrestaxor för kommunala idrotts- och fritidsanläggningar finns fastställda för de objekt som administreras av fritidsavdelningen (gymnastik- och idrottshallar, samlingslokaler, simhall, ishall, småbåtshamn, kvartersidrottsplatser). Upplåtelsebestämmelserna reglerar prioriterade grupper, säsongs- och öppettider, ansökningstider och upplåtelsevillkor i övrigt. Dessa bestämmelser är föremål för ständig omprövning, utifrån de förändringar som pågår i samhället. Hyrestaxorna för anläggningarna ingår som en bilaga till budgeten och fastställs därför varje år av kommunfullmäktige. Ett mycket viktigt styrinstrument, är de särskilda bidragsbestämmelser som reglerar kontantbidragen till föreningslivet. Grundtanken med bestämmelserna är att de skall vara generella, enkla att administrera för föreningslivet och kommunen. Det är viktigt att ha en kontinuitet i bidragsgivningen, för att ge föreningslivet klara planeringsförutsättningar. 6

7 Framtida inriktning fritidssektorn i Ulricehamn En satsning på fritidsområdet är en betydande faktor i kommunens strävanden att nå målet invånare Detta gäller såväl utbudet och attraktionskraften i sig, men även potentialen till tillväxt i näringslivet inom sektorn. Fritidsverksamheten är omfattande och har en mycket bred målgrupp. Att få status som fritidskommun kan vara tungan på vågen vid en företagslokalisering enligt Fredrik Wikström, chef för området fritid och föreningsliv på statliga Ungdomsstyrelsen. Fritidsutbudet i vår kommun beskrivs oftast i positiva ordalag. Vi har ett rikt föreningsliv, med många ideellt arbetande ledare. Värdet på den ideella ledarinsatsen i kommunen, enbart räknat inom idrottsområdet har uppskattats till 70 miljoner årligen. Den vackra naturmiljön i sig, iordningställda friluftsanordningar, inspirerar och ger förutsättningar till rika upplevelser och aktiviteter. Kommunen har ett varierat utbud av olika idrotts- och fritidsanläggningar. Det spridda ägandet och driften av anläggningarna har bidragit till mångfalden av anläggningar. Under den senaste års perioden har dock verksamheten inom den kommunala delen, främst fått inriktas på att förvalta och delvis utveckla befintliga anläggningar. Det ekonomiska utrymmet för en nödvändig expansion har inte funnits eller prioriterats. Uppförandet av ishallen 1986, är den senaste större anläggningsinvesteringen. Efterfrågan på lediga tider i våra anläggningar är större än tillgången. Nya aktiviteter och trender tillkommer ständigt hos ungdomarna, vilka är lika viktiga att stödja som mer traditionell föreningsverksamhet. Det kommunala kontantstödet till föreningslivet har inte följt kostnadsutvecklingen i samhället. Särskilt driften av föreningsägda anläggningar, har försvårats med nya regelverk för olika anställningsformer och momsinförande på energisidan etc. Föreningslivet måste stödjas och uppmuntras på alla plan för att den viktiga verksamheten bland våra barn och ungdomar skall bestå och utvecklas. Kommunens samlade personalorganisation för den traditionella fritidsverksamheten har resursmässigt varit oförändrad under den senaste 15- årsperioden. 7

8 Framtida inriktning: En mångfacetterad fritidsverksamhet har stor betydelse ur ett brett folkhälsoperspektiv. Det är angeläget att främja en god och hållbar hälsoutveckling genom ett allsidigt och attraktivt fritidsutbud för alla. Det är viktigt att stimulera till idrotts- och fritidsutövande hela livet, som är tillgängligt för alla oavsett individens förutsättningar. Tidigt grundlagda hälsosamma levnadsvanor förebygger bland annat övervikt, fetma och diabetes. Intentionerna att utveckla Lassalyckan och Sanatorieskogen till ett regionalt fritidsområde skall stå fast. Här finns goda förutsättningar att utveckla både idrottsanläggningar och friluftsområdet i ett helhetsperspektiv, som vänder sig till en bred målgrupp. Ulricehamns tidigare ledande ställning som Syd och Västsveriges längdskidcentrum skall återtas. Ny teknik har utvecklats som möjliggör anläggande av konstsnöspår, på betydligt enklare sätt, än vad som är möjligt med dagens utrustning. Frågan om vilken framtida nivå som verksamheten skall bedrivas på, måste avgöras inom kort så att den ideella föreningsinsatsen kan bibehållas. Avsaknaden av funktionella idrotts- och fritidsanläggningar, får inte vara ett hinder för en aktiv fritid, för i första hand intresserade barn och ungdomar. En nödvändig och offensiv satsning på fritidsområdet skulle i nuläget innebära nybyggnad av en skol/friidrottsarena, ishall samt fullstor idrottshall. Nivån på det direkta ekonomiska stödet till föreningslivets verksamhet och anläggningsdrift bör uppjusteras och sedan följa verksamhetsutvecklingen, men även kostnadsutvecklingen i samhället i stort. Fritidsavdelningen kan arbeta fram ett underlag för hur utvecklingen har sett ut under den senaste 15 årsperioden, för att belysa detta och skapa underlag för kommande politiska prioriteringar. Diskussionerna och förverkligandet av någon form av samlingspunkt i centralorten för åldersgruppen från gymnasienivå måste intensifieras och realiseras inom en snar framtid. En arbetsgrupp bör tillsättas med uppdrag att arbeta fram förslag på både verksamhetsinnehåll, placering och utformning. Det är avgörande för framtiden att hålla en ständig dialog och kontakt med ungdomarna och föreningslivet när det gäller att hitta olika lösningar inom 8

9 fritidsområdet. Detta kan tex ske genom inrättande av så kallade focusgrupper i speciella frågor. För en attraktiv och bred fritidsverksamhet för alla, är det viktigt att trygga tillgången till bostadsnära grönområden och utveckla de möjligheter som vår vackra natur medger. Detta perspektiv finns redan idag i kommunens planarbete, men kan förstärkas ytterligare genom en ökad dialog och kunskap i ämnet. Insatser som syftar till en ökad jämlikhet mellan könen och tillgänglighet för olika funktionshinder när det gäller möjligheten att delta i fritidsutbudet, skall ägnas särskild uppmärksamhet. Arbetet med frågorna bör ha sin utgångspunkt i en kartläggning över nuläget. Sociala och ekonomiska faktorer får inte utgöra ett hinder för en aktiv fritidskonsumtion. Detta är en viktig utgångspunkt som måste beaktas i kommande justeringar av hyror och taxor för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar Planeringen för en ny lokalisering av fritidsgårdsverksamheten bör påbörjas snarast, med tydlighet i samverkanstanken till övrig fritidsverksamhet i centralorten. Även här bör en särskild arbetsgrupp tillsättas med uppdrag att arbeta fram förslag på både verksamhetsinnehåll, placering och utformning. Samtidigt bör frågan om en samlingspunkt för de äldre ungdomarna utredas. Möjligheterna till samverkan med föreningar och organisationer och andra intressenter skall beaktas när det gäller att bedriva och främja ett brett ansvarstagande och deltagande i fritidsutbudet. I dessa frågor är det angeläget att även se över ansvars- och säkerhetsfrågor samt ekonomisk ersättning för nedlagda föreningsinsatser. För att bredda det demokratiska inflytandet i större fritidspolitiska frågor och satsningar, bör möjligheten utredas/övervägas om inrättandet av tillfälliga beredningar under kommunfullmäktige. 9

10 Idrotts och fritidsanläggningar I kommunen finns ett stort utbud av olika idrotts- och fritidsanläggningar. Den vackra naturmiljön i sig, inspirerar och ger förutsättningar till rika upplevelser och aktivitetsmöjligheter. Detta förstärks ytterligare av tillgången till särskilt iordningsställda vandrings-, och cykelleder, friluftsbad, skid- och motionsspår, småbåtshamn samt tillgång till sjöar, naturområden och vattendrag. Föreningslivet är kraftfullt och flera äger och driver sina anläggningar med kommunalt stöd inom traditionella områden som golf, fotboll, tennis, motorsport, ridning etc. Dessutom stöttas föreningsägda bygdegårdar/samlingslokaler samt klubbstugor. Flera anläggningar i privat regi kompletterar utbudet som bowlinghall, alpin skidanläggning etc. De kommunala anläggningarna riktar sig i stor utsträckning till både allmänhet och föreningslivet och utgör oftast en grundförutsättning för genomförande av olika större evenemang, som konserter och musikframträdanden. Framtida inriktning: Det är väsentligt att tillvarata den utvecklingspotential som finns i området vid Lassalyckan och Sanatorieskogen både generellt och i pågående projekt vid Lassalyckans idrottsanläggning. Det krävs ett helhetsgrepp över all verksamhet i området, för att uppnå den politiskt uttalade viljan, att skapa ett regionalt fritidsområde, som stärker bilden av kommunen som en attraktiv fritidskommun. Tillhandahållandet av och tillgången på funktionella idrotts- och fritidsanläggningar, är en viktig fråga när det gäller att möta såväl dagens efterfrågan samt framtida behov i syfte att stödja föreningslivet men även kommuninvånare, turister etc. Samarbetet med föreningar och organisationer i anläggningsskötseln i de kommunala anläggningarna skall kvarstå i uppgifter av enklare karaktär. Detta grundar sig i huvudtanken att föreningarna i huvudsak skall tillåtas ägna sig åt sin kärnverksamhet, dvs aktiviteter för barn och ungdomar. Samt att dagens anläggningar kräver alltmer teknisk specialkompetens och vänder sig till flera målgrupper samtidigt. 10

11 Modellen med ett spritt ägande och drift av olika idrotts- och fritidsanläggningar av kommunen skall bibehållas och stimuleras. Anläggningar som av tradition är föreningsdrivna skall kvarstå i föreningsregi med jämförbart kommunalt stöd, ställt i relation till driftkostnader och skötselinsatser. Detta kan följas upp i samband med utvärdering av befintligt stöd och via regionala jämförelser. Det är viktigt att stödja föreningslivet i anläggningsdriften. Framtida anläggningar bör uppföras, drivas och utnyttjas rationellt och för en så bred målgrupp som möjligt. Samverkanstanken för olika gruppers behov, bör vara en ledstjärna vid nyanläggningar och ombyggnader, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. Befintliga idrotts- och fritidsanläggningar måste vidareutvecklas för att bibehålla sin attraktivitet och följa den utveckling som råder inom området. Detta gäller inte minst teknikval som medför en högre utnyttjandegrad och reducerar driftkostnaderna. Vid fortsatt utveckling av Järnvägsområdet är det viktigt att även identifiera olika anläggningar och verksamheter inom fritidssektorn som bidrar till att området utvecklas som en mötesplats för många. 11

12 Föreningslivet inom fritidsverksamheten Föreningslivet i kommunen är omfattande och står för den huvudsakliga fritidssysselsättningen i kommunen. Till fritidsavdelningen finns 115 föreningar anslutna, 45 idrottsföreningar och 49 övriga föreningar. Resterande 21 utgörs av föreningar med bygdegårdar/allmänna samlingslokaler. Medlemsantalet i ungdomsföreningarna uppgår till ca st, varav ca st i bidragsberättigad ålder, 7-20 år. Könsfördelningen är jämn med knappt flickor och drygt pojkar. Ungdomsföreningarna genomför årligen ca sammankomster, i åldersgruppen 7-20 år. Idrotten är den dominerande verksamheten med drygt 80 % av medlemmarna, vilket även avspeglas i faktiskt genomförd verksamhet och erhållna bidrag. Av övriga föreningskategorier utgörs hälften av religiösa- och scoutföreningar. Kommunens driftstöd till föreningsägda anläggningar omfattar ca 80 enheter såsom idrottsplatser, klubbstugor, samlingslokaler, motoranläggning, ridhus, etc. Stödet har av ekonomiska skäl inte följt kostnadsutvecklingen under de senaste åren. Efter ett omfattande utredningsarbete under åren , utarbetades nya bidragsbestämmelser till föreningslivet gällande från Driftbidragen har blivit mer baserade på föreningarnas faktiska driftkostnader, jämfört med tidigare. Kravet på antalet aktiva medlemmar och genomförd verksamhet har skärpts, för att bidrag skall utgå överhuvudtaget. En annan ledstjärna i utformningen av regelverket var strävan till enkel administration, både för föreningslivet och fritidsavdelningen. Föreningarna är kommunens ryggrad, ett uttryck som ofta används i olika sammanhang när det gäller att beskriva en kommuns fritidsutbud. Föreningarna erbjuder en meningsfull och berikande fritid för våra barn och ungdomar. I föreningarna får de också social träning och demokratisk fostran. Väl fungerande föreningar, inte minst på idrottsområdet, har gett och ger god PR åt kommunen och höjer känslan av gemenskap och skapar stolthet bland kommuninvånarna. Framtida inriktning: En mycket viktig framtidsfråga när det gäller föreningslivet, är att stödja och uppmuntra det ideella ledarskapet, inte minst genom att erbjuda och underlätta olika utbildningsinsatser. Utan engagerade och kunniga ledare är det svårt att bibehålla och utveckla verksamheten. Utbildningar, föreläsningar etc kan förstärkas genom att ytterligare intensifiera samarbetet med föreningslivet, studieförbund och utbildningsaktörer i övrigt. 12

13 En prioriterad fråga är att kontinuerligt se över det ekonomiska stödet till föreningslivets verksamhet och anläggningar, som bör följa verksamhetsutvecklingen, men även kostnadsutvecklingen i samhället i stort. Detta är även ett av kommunfullmäktiges mål när det gäller att åstadkomma god ekonomisk hushållning. I kommunens framtida stöd till föreningslivet bör frågan lyftas om att tillföra medel till bidragsformen administratörsbidrag som inrättades vid den senaste bidragsöversynen. Det är även viktigt att hitta stödformer som kan stötta nya inriktningar på föreningsverksamheten. Frågan bör prövas i samband med nästa bidragsöversyn och/eller budgetarbete. Förening som uppbär kommunalt stöd skall präglas av demokratiska värderingar, arbeta för jämställdhet och vara öppen för alla. Förening ska motverka våld, rasism, utslagning och bruk av tobak, alkohol och andra droger. Dessa huvudinriktningar skall kvarstå. Individer med funktionshinder skall ges lika goda möjligheter som andra att deltaga i fritidsverksamheten och utöva aktiviteter efter sina förutsättningar. Det är angeläget att både kommunens och föreningslivets anläggningar och verksamhet ses över kontinuerligt och att hinder undanröjs. Detta kan ske både genom informationsinsatser och riktat stöd vid lokalanpassningar etc Kontantstödet skall stimulera aktivitet i föreningslivet med huvudinriktningen på ungdomsverksamhet i åldersgruppen 7-20 år. För yngre barn bör bidrag ges mer restriktivt och då till särskilt avgränsbara projekt/motsvarande. Barnidrotten skall inte vara resultatinriktad, utan ta sin utgångspunkt i lek och samvaro. Dessa huvudinriktningar bör ligga fast. Det är angeläget att föreningsverksamheten ges ekonomiskt stöd så att den kan utvecklas i fråga om lokaler, anläggningar, miljö- och energibesparande åtgärder och större inventarieanskaffningar. Detta för att trygga nuvarande verksamhetsnivå och för att kunna möta framtida behov. Det är mycket betydelsefullt att nuvarande bidragsform kostnadskrävande projekt kvarstår men även att andra finansieringsalternativ kan prövas i stora projekt. När det gäller kommunens driftstöd till olika typer av föreningsanläggningar, är det angeläget att hitta så rättvisa beräkningsgrunder som möjligt baserade 13

14 på verkliga relevanta driftkostnader. Detta kan följas upp genom kontinuerliga avstämningar från fritidsavdelningens sida. En bred arrangemangsverksamhet inom fritidssektorn bidrar till att sätta Ulricehamn på kartan och är positiv för besöksnäringen. Det är viktigt att utveckla stödformer som stimulerar och stöttar föreningslivet till arrangemang som gärna är årligen återkommande. Nuvarande utformning av garantianslaget som ett förlusttäckningsbidrag, anses inte ge den sporre som föreningslivet eftersträvar för att ta på sig större arrangemang. 14

15 Friluftsverksamhet Kommunen erbjuder ett rikt utbud av friluftsverksamhet. Vi är välförsedda med sjöar, vattendrag och vackra naturområden, naturreservat etc. Oavsett bostadsort finns närheten till naturen för lek, promenader och rekreation. Dessutom finns särskilt iordningställda anläggningar som 14 kommunala friluftsbad i 11 olika sjöar runt om i kommunen. 15 vandringsleder i varierande längd i alla väderstreck. Inom Lassalyckans fritidsområde pågår ett naturvårdsprojekt i syfte att utveckla området på friluftssidan och stärka informationen om både området i sig samt befintliga leder. Cykelleder finns på många platser, där vår 9 mil asfalterade banvall är mest välkänd. Möjlighet till fiske finns i 17 olika sjöar. I dagsläget finns ingen organiserad kanotled med tillhörande anordningar, även om paddlingsmöjligheterna i övrigt finns. Arbetet är dock påbörjat med att utveckla Ätran mellan Trädet och Ulricehamn i den riktningen. Åsunden erbjuder fantastiska möjligheter och förstärker fritidsutbudet i kommunen. Detta inte minst genom flera aktiva sjösport - och fiskeföreningar samt det företag i äventyrsbranschen som etablerat sig i centralorten. I centralorten erbjuder kommunen ca 190 båtplatser vilket är otillräckligt i dagsläget sett till den stora efterfrågan som finns Vintertid är Ulricehamn en respekterad skidort, även om vi halkat efter i utvecklingen på längdskidåkningen, då det krävs ökade investeringar i konstsnöanläggningar, för att kunna säkra snötillgången och erbjuda bättre spårlängder. Ulricehamns Skicenter har gjort sig namn som Västsveriges alpincenter och utvecklas kontinuerligt. Framtida inriktning Sett ur ett folkhälsoperspektiv är det väsentligt att tillgodose kommuninvånarnas behov av ett rikt och varierat friluftsliv samt att stimulera till ett ökat friluftsutövande året runt. Förutsättningar finns att utveckla Ulricehamns även till en friluftskommun. Modellen med att söka externa medel liknande det pågående naturvårdsprojektet i Sanatorieskogen skulle kunna prövas även på andra områden i kommunen med viss kommunal egenfinansiering. 15

16 Det är av yttersta vikt att standarden på iordningsställda leder med tillhörande rast- och lägerplatser kan bibehållas och utvecklas i nära samarbete med berörda aktörer. Detta gäller inte minst ur säkerhetssynpunkt. En förutsättning för detta är att serviceförvaltningen kan bibehålla sina tillskapade resurser för yttre arbeten på bland annat friluftsanordningarna. Sanatorieskogsområdet skall vidareutvecklas till ett intressant friluftsområde i linje med vad som redan utförts och planeras i det pågående naturvårdsprojektet. För att få kontinuitet i arbetet är det helt nödvändigt att kommunala medel avsätts för fortsatt upprustning-, drift, och underhållsarbete. Kommunens visionära sätt att utveckla banvallarna ur ett fritidsperspektiv bör fortsätta. Det känns även viktigt att ta tillvara den resurs som kommunens sjöar, inte minst Åsunden utgör när det gäller fritid och rekreation. Frågan bör diskuteras vidare och medel för framtagna idéer prioriteras och avsättas i kommande budgetarbete. Det är betydelsefullt att tillvarata och stödja de förenings- och privata initiativ som framförs för att utveckla kommunens samlade friluftsverksamhet. I ett sådant samarbete är det viktigt att säkerställa olika kvalitetsaspekter i form av standard och tillgänglighet. I dagsläget råder brist på tillgänglighet till våra friluftsanläggningar och friluftsbad för vissa funktionshindrade grupper. Frågan bör belysas i nära samarbete med berörda intresseorganisationer och åtgärder prioriteras för enkelt avhjälpta hinder i enlighet med ny lagstiftning från

17 Prioriterade grupper I tider med resursbrist består fritidspolitiken mycket av att prioritera mellan olika grupper. Fritidsverksamheten i kommunen har av tradition gett företräde åt ungdomsgrupperna. I Växtplats Ulricehamn framhålls att barnen skall finnas i centrum, vi skall erbjuda en trygg uppväxtmiljö, med hög kvalitet och bra resurser. Då fritidsverksamheten har stor betydelse för alla åldersgrupper innebär ett focus på barn- och ungdomsgrupperna inte att övriga grupper är förbisedda. I stället har olika fritidspolitiska styrinstrument som subventionerade hyrestaxor och föreningsbidrag i högre utsträckning riktats mot barn- och ungdomsgrupperna. Detsamma gäller tilldelning av tider i kommunala idrotts- och fritidsanläggningar. Satsningar mot andra målgrupper sker i form av vissa föreningsbidrag (driftbidrag samlingslokaler), aktiviteter i simhallen, information, anläggningsupplåtelse, friluftsverksamhet etc Ungdomars intressen finns någonstans mellan barn och vuxnas intressen. Därför ska deras intressen uppmärksammas i ett särskilt perspektiv. De behöver större frihet än ett barn och lite mer hjälp och stöd än vuxna. Kommunens barn och ungdomar ska erbjudas förutsättningar för en stimulerande fritid. Under barn och ungdomsåren är det viktigt att verksamheten utformas annorlunda än för vuxna, eftersom grundfärdigheter befästs under denna period. Aktiviteter ska främja utveckling fysiskt, psykiskt och socialt. Ett barn är naturligt ständigt verksam, det springer, hoppar, gungar och klättrar. För att det ska förbli naturligt krävs en fritidsmiljö som svarar mot de behoven. Varje individ ska ges möjlighet att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor och efter sina egna förutsättningar. Barn är olika och utvecklas i olika takt och ska få möjlighet att prova på olika aktiviteter utifrån sin mognadsnivå. En tidig och ensidig fritid gör att man tröttnar och lämnar föreningslivet. Verksamheten bör präglas av glädje, spontanitet, mångfald och variation. Demokratiska processer, samt att flickors och pojkars intressen ska värderas lika är också en viktig del av fritiden. Ett stort antal barn och ungdomar är aktiva i kommunens föreningar, föreningslivet utgör en viktig uppfostringsmiljö. Föreningarna är därmed också medansvariga för att barn och ungdomar utvecklas positiv. Ledare och vuxna har en viktig roll i samband med barns och ungas fritid. Det är genom dem våra barn och unga får möjlighet till en positiv fritid. Deras grundläggande kunskaper när det gäller barn och ungas fysiska, psykiska och sociala utveckling samt kunskaper i pedagogik är därför oerhört viktiga. 17

18 Framtida inriktning I kommunala fritidsanläggningar ska barn och ungdomsverksamhet prioriteras när det gäller tillgång och fördelning av tid. Utrustningen i anläggningarna ska vara anpassad så att barn och ungdomsverksamhet kan bedrivas utifrån barnets utveckling och mognadsnivå. Nuvarande riktlinjer i upplåtelsebestämmelserna att föreningar/organisationer som bedriver ungdomsverksamhet vid tilldelning av tider skall ligga fast. I alla sammanhang där frågor kring barn och ungdomars fritid berörs ska en aktiv dialog med barn och ungdomar vara en självklarhet där deras åsikter och intressen ska vara avgörande. Även detta kan beaktas genom tillsättandet av speciella focusgrupper då förändringar är aktuella. Föräldrarnas sociala och ekonomiska förhållanden påverkar barn och ungas fritid. Kommunen bör därför genom spontana miljöer för lek och aktivitet, erbjuda alla barn likvärdiga fritidsmöjligheter i närområdet. Detta faktum måste även beaktas vid taxesättningar för olika anläggningar och aktiviteter. Även föreningslivet måste uppmärksammas på detta i samband med uttag av medlems- och deltagaravgifter för olika aktiviteter. Vi lever i ett samhälle med snabb förändringstakt där nya intresseområden uppkommer. Vi bör därför vara lyhörda, flexibla och öppna så att dessa får en plats i fritidsutbudet. För att föreningslivet ska bli rikt och varierat ska nya verksamheter och rena ungdomsföreningar stöttas extra. Föreningslivet ska verka för att flickor och pojkar får en likvärdig tillgång till fritidsaktiviteter utifrån var och ens intresse. Detta uppmärksammas delvis i kommunens bidragsbestämmelser för kontantbidragen till föreningslivet, men kan utvecklas ytterligare. Ledarens och de vuxnas roll bör stärkas genom grundläggande utbildning. Föreningslivet bör ha en samsyn så att man kan erbjuda alla barn och ungdomar en god och så likvärdig föreningsgrund som möjligt. Med en genomtänkt verksamhet ska vi påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. 18

19 Allsidighet och variation ska prägla föreningsverksamheten med leken som ett naturligt inslag. Från kommunens sida sker det genom anordnade av så kallade idrottsskolor i samarbete med Tingsholmsgymnasiets Barn- och fritidsprogram. Vidare sker en ständig dialog med föreningslivet i dessa frågor både via kommunen och idrottens utbildningsorganisation, SISU. Tränings och tävlingsfrekvensen ska hållas på en rimlig nivå och de olika idrotternas naturliga säsongskaraktär ska respekteras. Detta är ett stort problem när ambitionerna blir alltför höga och de olika idrotternas verksamheter, säsongsmässigt överlappar varandra. Från kommunens sida är det viktigt att ha en dialog med föreningslivet i frågorna generellt och tillämpa regelverket i upplåtelsebestämmelserna om olika idrotters naturliga säsong. 19

20 20

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet VIKTIG INFORMATION Barn och Bildningsnämnden har i år sett över reglerna för föreningsstödet. Det av kommunen antagna Alkohol och drogpolitiska programmet har införlivats i föreningsstödet. Andra viktiga

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun Fritidspolitiska mål Fritidsnämnden Växjö kommun Fritidspolitiska mål 1. Stöd till fritidsverksamhet Föreningslivet i Växjö kommun stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninnevånarna

Läs mer

Idrotten. en resurs för kommunen

Idrotten. en resurs för kommunen Idrotten en resurs för kommunen AVSIKTSFÖRKLARING 2010 1 Idrottsrörelsen tar starkt avstånd från användandet av droger, våld och dopning. Idrotten står för rent spel. Idrotten och dess ledare är i många

Läs mer

Bidragsregler. för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping

Bidragsregler. för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping Bidragsregler för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping Innehåll Föreningsbidrag Grundregler för föreningsbidrag...4 Bidragsformer: - Driftsstöd för föreningsdrivna anläggningar...5 - Handikappanpassningsstöd...5

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Aktiv Fritid Vallentuna

Aktiv Fritid Vallentuna Aktiv Fritid Vallentuna Föreningsmöte 14 april 2015 Fritidsnämnden Aktiv Fritid 14/4 2015 Kvällens hållpunkter 19.00 Fritidsnämnden ny mandatperiod Nämndens uppgift och planer för perioden 19.20 Kultur-

Läs mer

Bidragsregler i Skara kommun

Bidragsregler i Skara kommun Kultur- och fritidsnämnden Bidragsregler i Skara kommun Skara kommun har ett stort och rikt föreningsliv där kommuninvånarna har möjlighet att hitta just den förening som är anpassad efter individens önskemål

Läs mer

Bidragsnormer Eslövs kommun. Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar

Bidragsnormer Eslövs kommun. Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar Bidragsnormer Eslövs kommun Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar Bidragsnormer Delar ur Kultur- och fritidsnämndens mål för 2003 2006 Kultur- och fritidsaktiviteter främjar

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Utredning taxor för vuxna i föreningslivet

Utredning taxor för vuxna i föreningslivet Utredning taxor för vuxna i föreningslivet Bakgrund och uppdrag I Huddinge kommun har all föreningsverksamhet inklusive studieförbunden oavsett ålder på deltagarna, 0-taxa för träning, seriespel, interna

Läs mer

Utökad budgetram till kultur- och fritidsnämnden för täckande av uppkomna hyres- och driftkonsekvenser för hyra av idrottslokaler i Skjulsta

Utökad budgetram till kultur- och fritidsnämnden för täckande av uppkomna hyres- och driftkonsekvenser för hyra av idrottslokaler i Skjulsta Kommunledningskontoret 2015-02-25 1 (5) Ekonomi och kvalitet Benny Larsson 016-710 87 26 KSKF2015:135 Kommunstyrelsen Utökad budgetram till kultur- och fritidsnämnden för täckande av uppkomna hyres- och

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE POLICY DOKUMENT KÄVLINGE DOKUMENTETS INNEHÅLL Förhållningssätt och agerande i föreningen gentemot Tobak, Alkohol, Narkotika, Jämställdhet och Sexuella Trakasserier. I huvudsak inriktning barn och ungdomar

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 IDROTTEN I SAMHÄLLET Idrotten är i särklass Sveriges största folkrörelse. Idrotten erbjuder aktiviteter för alla åldrar och bidrar till att både glesbygd och tätorter blir

Läs mer

Behov av ökad kapacitet av anläggningar och ytor för fritid, idrott och rekreation

Behov av ökad kapacitet av anläggningar och ytor för fritid, idrott och rekreation 2015-09-14 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2015/100-820 Fritidsnämnden Behov av ökad kapacitet av anläggningar och ytor för fritid, idrott och rekreation Förslag till beslut Fritidsnämnden beslutar att föreslå

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

www.pwc.se Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Hultsfreds kommun

www.pwc.se Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Hultsfreds kommun www.pwc.se Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2 1.2. Revisionsfråga...2 1.3.

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Riktlinjer för fritidsklubbar

Riktlinjer för fritidsklubbar Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs

Läs mer

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att Alla är välkomna att vara med i GSK utifrån sina egna förutsättningar. Vi strävar efter bredd men tar också

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orienterings vision Dit vill vi! Svensk orientering, världens bästa!

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Barsebäck Golf & Country Club

Barsebäck Golf & Country Club Barsebäck Golf & Country Club Policy för verksamheten Antagen av Styrelsen 2013-12-22 Innehåll Inledning...3 Värdegrund...3 Visioner och mål...3 Medlemskap...3 Träning och tävling...4 Riktlinjer för ledare

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

Fotboll - den största ungdomsidrotten - plan för framtidens planer Delrapport vinterfotboll Förslag till utveckling

Fotboll - den största ungdomsidrotten - plan för framtidens planer Delrapport vinterfotboll Förslag till utveckling 2010-09-13 Ft 223/2009 Jan Alinski Fotboll - den största ungdomsidrotten - plan för framtidens planer Delrapport vinterfotboll Förslag till utveckling Till berörda remissinstanser 1. Inledning Fotbollen

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

för fritidsgårdsutveckling

för fritidsgårdsutveckling för fritidsgårdsutveckling 2005 Nackanätverket Nackanätverket initierades 1999 av den kommunala fritidsgårdsverksamheten i Nacka. Nätverket består av ansvariga för fritidsgårdsverksamheten i sex svenska

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

FÖRENINGSBIDRAG. Handikappverksamhet. Dokumentet uppdaterat 2015-02-20 SKÖVDE KOMMUN

FÖRENINGSBIDRAG. Handikappverksamhet. Dokumentet uppdaterat 2015-02-20 SKÖVDE KOMMUN FÖRENINGSBIDRAG Handikappverksamhet Dokumentet uppdaterat 2015-02-20 SKÖVDE KOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1:1 Rätt till bidrag Organisation i Skövde kommun som bedriver fritidsverksamhet för handikappade

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Förslag till nya och ändrade former av bidrag till föreningar och organisationer. Det här är en lättläst sammanfattning av texten. 1.

Förslag till nya och ändrade former av bidrag till föreningar och organisationer. Det här är en lättläst sammanfattning av texten. 1. Förslag till nya och ändrade former av bidrag till föreningar och organisationer Det här är en lättläst sammanfattning av texten. 1. Inledning Bakgrund Kommunfullmäktige i Lund har bett Kultur- och fritidsnämnden

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

Vision 2012-2018 för fritidspolitiken i Jönköpings kommun

Vision 2012-2018 för fritidspolitiken i Jönköpings kommun Vision 2012-2018 för fritidspolitiken i Jönköpings kommun Ks 2011:527 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Vision 2012-2018 för fritidspolitiken i Jönköpings kommun Fastställt av

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

POLITISK VISION FÖR JORDBRO

POLITISK VISION FÖR JORDBRO POLITISK VISION FÖR JORDBRO Beslutad av kommunfullmäktige 2011-06-13 Tämä tiedote on saatavana suomen kielellä Niniejsza informacja dostępna jest w języku polskim Bu bilgiler Türkçe dillerinde mevcuttur

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening?

Vill ni också bli en Utmärkt förening? Vill ni också bli en Utmärkt förening? Presentation av kvalitetscertifieringen Utmärkt förening i Värmdö och Tyresö kommun. 1 2 Utmärkt förening är en kvalitetsutmärkelse och en satsning på att utveckla

Läs mer

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING BLI EN UTMÄRKT FÖRENING CERTIFIERA FÖRENINGENS BARN OCH UNGDOMSVERKSAMHET DIN FÖRENING - EN VIKTIG DEL I VÅRT ARBETE Alla föreningar, oavsett om ni sysslar med idrott, kultur eller någonting annat, bedriver

Läs mer

Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun

Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun KFN13/62 RIKTLINJE Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun Antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2013-09-04. Antagen datum 2013-09-04 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Sverigedemokraterna Eskilstuna

Sverigedemokraterna Eskilstuna Sverigedemokraterna Eskilstuna Kultur- och fritidsnämnden Verksamhetsplan 2015 2 Innehåll 1 Inledning... 4 2 Vision... 5 3 Besparingar, prioriteringar och mål som är gemensamma för alla nämnder och kommunstyrelsen...

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-23 KFN-2014/344.387 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats 08-535 317 37 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Prislista för kommunala lokaler och anläggningar 2014

Prislista för kommunala lokaler och anläggningar 2014 Prislista för kommunala lokaler och anläggningar 2014 2014-04-23 Piteå kommuns idrottsanläggningar och samlingslokaler Kultur, park och fritid har uppdraget att tillgodose behovet av anläggningar och lokaler

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Regler för kommunala bidrag till ungdomsföreningar i Vänersborgs kommun

Regler för kommunala bidrag till ungdomsföreningar i Vänersborgs kommun Dnr: 2015/37 1 (5) Regler för kommunala bidrag till ungdomsföreningar i Vänersborgs kommun Fastställt av Barn- och ungdomsnämnden 2012-12-10 136 Reviderad 2014-04-14 58 Överfört och fastställt av Kultur-

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

VISION FÖR FRAMTIDEN KFUM Norrköpings vision av verksamhet och organisation 2020

VISION FÖR FRAMTIDEN KFUM Norrköpings vision av verksamhet och organisation 2020 VISION FÖR FRAMTIDEN KFUM Norrköpings vision av verksamhet och organisation 2020 1 2 KFUM Norrköping är en av de största ungdomsföreningarna i Norrköping, med ett unikt brett utbud av utvecklande verksamheter

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Föreningsbidrag. För ideella idrotts- och kulturföreningar i Kävlinge kommun. Bildning

Föreningsbidrag. För ideella idrotts- och kulturföreningar i Kävlinge kommun. Bildning Föreningsbidrag För ideella idrotts- och kulturföreningar i Kävlinge kommun Bildning Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Innehållsförteckning Föreningsstöd...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Ger dig personlig assistans

Ger dig personlig assistans Ger dig personlig assistans Livskraft, Utveckling, Närhet och Aktivitet är våra ledord Alla som har rätt till assistans bör jämföra olika anordnare och därefter bestämma vem som skall få förtroendet att

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer