ENGAGERA AKTIVERA - FRÄMJA
|
|
- Jan-Olof Berglund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fritidspolitisktt handlingsprogram för Ulricehamns kommun ENGAGERA AKTIVERA - FRÄMJA
2 VISION/MÅL ENGAGERA AKTIVERA - FRÄMJA Fritidsverksamheten bidrar till att lyfta livskvaliteten i kommunen. Ett rikt och omväxlande fritidsutbud både för gammal och ung, profilerar även kommunen som attraktiv bostadsort och bidrar till att stärka besöksnäringen Genom att skapa goda förutsättningar för fritid och rekreation genererar vi också tillväxtmöjligheter för näringslivet, vilket på sikt skapar sysselsättningsmöjligheter för kommunens invånare. 2
3 Innehåll Fritidspolitiskt handlingsprogram för Ulricehamns kommun... 4 Inledning... 4 Syfte... 4 Ledamöter... 4 Vad är fritid?... 6 Behövs en lokal fritidspolitik?... 6 Styrande lokala fritidspolitiska dokument... 6 Framtida inriktning fritidssektorn i Ulricehamn... 7 Framtida inriktning:... 8 Idrotts och fritidsanläggningar Framtida inriktning: Föreningslivet inom fritidsverksamheten Framtida inriktning: Friluftsverksamhet Framtida inriktning Prioriterade grupper Framtida inriktning
4 Fritidspolitiskt handlingsprogram för Ulricehamns kommun Inledning Kommunfullmäktige utsåg , 172, en Fritidsberedning som fick i uppdrag att arbeta fram ett fritidspolitiskt handlingsprogram. Med utgångspunkt från det som särskilt pekas ut i Växtplats Ulricehamn och det kommunalpolitiska handlingsprogrammet, ska det fritidspolitiska handlingsprogrammet ange de övergripande målsättningarna och den viljeinriktning fullmäktige har för fritidsverksamheten de närmaste åren. Programmet ska utgöra ett underlag för kommande prioriteringar, överväganden och andra beslut inom fritidsområdet under denna tid. Syfte Syftet med programmet är att belysa den förenings- och fritidsverksamhet som bedrivs i kommunen och redovisa en strategi och handlingsplan för att utveckla och stärka verksamheten. Programmet skall därför ses som en viljeyttring med förslag som beskriver och förstärker fritidsverksamheten. Programmet ger förhoppningsvis inspiration till framtida fritidspolitiska satsningar. Fritidsbegreppet är brett och omfattande. Nu framlagt förslag ger inte anspråk på att vara heltäckande. Frågor rörande alkohol, narkotika och tobak kommer inte att behandlas i detta program då dessa frågor behandlas mer ingående i det drogpolitiska handlingsprogrammet. Ovanstående gäller även för hälsofrågor, då dessa frågor mer ingående behandlas av kommunens välfärdsråd och redovisas i välfärdsprogrammet för Ulricehamns kommun. Ledamöter Det fritidspolitiska programmet har utarbetats av Kommunfullmäktiges Fritidsberedning, bestående av beredningsledare Jan Holmin (m) vice beredningsledare Jan Forsman (s) samt ledamöterna Robin Blixt-Gustavsson (kd), Marcus Gullander (c), Celso Silva Goncalves (s) och Ingela Wessbo (fp). Vidare har synpunkter inhämtats från föreningslivet i kommunen samt kommunfullmäktiges ledamöter via workshops, resultatet finns sammanställt och redovisat i dokumentet Dokumentationssammanställning av Fritidsberedningens workshops med Kommunfullmäktige, Idrottsföreningar och Övriga föreningar. 4
5 De av fritidsberedningen framtagna inriktningarna får konkretiseras i budgetarbetet utifrån faktorer som ekonomiskt utrymme och politisk prioritering etc. I arbetet har hänsyn beaktats vad som gäller för sakområdet i följande planer/program: Växtplats Ulricehamn och det kommunalpolitiska handlingsprogrammet. 5
6 Vad är fritid? En definition av begreppet fritid, som allmänt används inom den internationella fritidsvetenskapen, kan formuleras så här: Fritid är den tid människan förfogar över för val av aktiviteter, vilka inte är nödvändiga på grund av fysiologiska, ekonomiska eller andra sociala tvång och som vi använder för att öka vår icke-materiella livskvalitet. Fritidens mål, är således att öka människors livskvalitet och välbefinnande och är därmed en viktig del av samhällets utveckling. Samhällets krav ökar och det blir allt mer angeläget att genomföra en kvalitativt bra fritidsverksamhet. Behövs en lokal fritidspolitik? Idrotten är den helt dominerande fritidsverksamheten för barn och ungdom i alla kommuner, så även i Ulricehamns kommun. Politiska mål för hur idrotts- och fritidsverksamhetens roll i samhället skall kunna bestå och utvecklas, är därför mycket viktiga. Verksamheten kan i många stycken sägas verka i ett förebyggande syfte i form av aktivitetsskapande och är därmed även positivt för folkhälsan. Den senaste mer genomarbetade politiska målsättningen för verksamheten, är från Något liknande nu aktuellt samlat dokument, som ett fritidspolitiskt program, har tidigare inte utarbetats. Styrande lokala fritidspolitiska dokument Upplåtelsebestämmelser och hyrestaxor för kommunala idrotts- och fritidsanläggningar finns fastställda för de objekt som administreras av fritidsavdelningen (gymnastik- och idrottshallar, samlingslokaler, simhall, ishall, småbåtshamn, kvartersidrottsplatser). Upplåtelsebestämmelserna reglerar prioriterade grupper, säsongs- och öppettider, ansökningstider och upplåtelsevillkor i övrigt. Dessa bestämmelser är föremål för ständig omprövning, utifrån de förändringar som pågår i samhället. Hyrestaxorna för anläggningarna ingår som en bilaga till budgeten och fastställs därför varje år av kommunfullmäktige. Ett mycket viktigt styrinstrument, är de särskilda bidragsbestämmelser som reglerar kontantbidragen till föreningslivet. Grundtanken med bestämmelserna är att de skall vara generella, enkla att administrera för föreningslivet och kommunen. Det är viktigt att ha en kontinuitet i bidragsgivningen, för att ge föreningslivet klara planeringsförutsättningar. 6
7 Framtida inriktning fritidssektorn i Ulricehamn En satsning på fritidsområdet är en betydande faktor i kommunens strävanden att nå målet invånare Detta gäller såväl utbudet och attraktionskraften i sig, men även potentialen till tillväxt i näringslivet inom sektorn. Fritidsverksamheten är omfattande och har en mycket bred målgrupp. Att få status som fritidskommun kan vara tungan på vågen vid en företagslokalisering enligt Fredrik Wikström, chef för området fritid och föreningsliv på statliga Ungdomsstyrelsen. Fritidsutbudet i vår kommun beskrivs oftast i positiva ordalag. Vi har ett rikt föreningsliv, med många ideellt arbetande ledare. Värdet på den ideella ledarinsatsen i kommunen, enbart räknat inom idrottsområdet har uppskattats till 70 miljoner årligen. Den vackra naturmiljön i sig, iordningställda friluftsanordningar, inspirerar och ger förutsättningar till rika upplevelser och aktiviteter. Kommunen har ett varierat utbud av olika idrotts- och fritidsanläggningar. Det spridda ägandet och driften av anläggningarna har bidragit till mångfalden av anläggningar. Under den senaste års perioden har dock verksamheten inom den kommunala delen, främst fått inriktas på att förvalta och delvis utveckla befintliga anläggningar. Det ekonomiska utrymmet för en nödvändig expansion har inte funnits eller prioriterats. Uppförandet av ishallen 1986, är den senaste större anläggningsinvesteringen. Efterfrågan på lediga tider i våra anläggningar är större än tillgången. Nya aktiviteter och trender tillkommer ständigt hos ungdomarna, vilka är lika viktiga att stödja som mer traditionell föreningsverksamhet. Det kommunala kontantstödet till föreningslivet har inte följt kostnadsutvecklingen i samhället. Särskilt driften av föreningsägda anläggningar, har försvårats med nya regelverk för olika anställningsformer och momsinförande på energisidan etc. Föreningslivet måste stödjas och uppmuntras på alla plan för att den viktiga verksamheten bland våra barn och ungdomar skall bestå och utvecklas. Kommunens samlade personalorganisation för den traditionella fritidsverksamheten har resursmässigt varit oförändrad under den senaste 15- årsperioden. 7
8 Framtida inriktning: En mångfacetterad fritidsverksamhet har stor betydelse ur ett brett folkhälsoperspektiv. Det är angeläget att främja en god och hållbar hälsoutveckling genom ett allsidigt och attraktivt fritidsutbud för alla. Det är viktigt att stimulera till idrotts- och fritidsutövande hela livet, som är tillgängligt för alla oavsett individens förutsättningar. Tidigt grundlagda hälsosamma levnadsvanor förebygger bland annat övervikt, fetma och diabetes. Intentionerna att utveckla Lassalyckan och Sanatorieskogen till ett regionalt fritidsområde skall stå fast. Här finns goda förutsättningar att utveckla både idrottsanläggningar och friluftsområdet i ett helhetsperspektiv, som vänder sig till en bred målgrupp. Ulricehamns tidigare ledande ställning som Syd och Västsveriges längdskidcentrum skall återtas. Ny teknik har utvecklats som möjliggör anläggande av konstsnöspår, på betydligt enklare sätt, än vad som är möjligt med dagens utrustning. Frågan om vilken framtida nivå som verksamheten skall bedrivas på, måste avgöras inom kort så att den ideella föreningsinsatsen kan bibehållas. Avsaknaden av funktionella idrotts- och fritidsanläggningar, får inte vara ett hinder för en aktiv fritid, för i första hand intresserade barn och ungdomar. En nödvändig och offensiv satsning på fritidsområdet skulle i nuläget innebära nybyggnad av en skol/friidrottsarena, ishall samt fullstor idrottshall. Nivån på det direkta ekonomiska stödet till föreningslivets verksamhet och anläggningsdrift bör uppjusteras och sedan följa verksamhetsutvecklingen, men även kostnadsutvecklingen i samhället i stort. Fritidsavdelningen kan arbeta fram ett underlag för hur utvecklingen har sett ut under den senaste 15 årsperioden, för att belysa detta och skapa underlag för kommande politiska prioriteringar. Diskussionerna och förverkligandet av någon form av samlingspunkt i centralorten för åldersgruppen från gymnasienivå måste intensifieras och realiseras inom en snar framtid. En arbetsgrupp bör tillsättas med uppdrag att arbeta fram förslag på både verksamhetsinnehåll, placering och utformning. Det är avgörande för framtiden att hålla en ständig dialog och kontakt med ungdomarna och föreningslivet när det gäller att hitta olika lösningar inom 8
9 fritidsområdet. Detta kan tex ske genom inrättande av så kallade focusgrupper i speciella frågor. För en attraktiv och bred fritidsverksamhet för alla, är det viktigt att trygga tillgången till bostadsnära grönområden och utveckla de möjligheter som vår vackra natur medger. Detta perspektiv finns redan idag i kommunens planarbete, men kan förstärkas ytterligare genom en ökad dialog och kunskap i ämnet. Insatser som syftar till en ökad jämlikhet mellan könen och tillgänglighet för olika funktionshinder när det gäller möjligheten att delta i fritidsutbudet, skall ägnas särskild uppmärksamhet. Arbetet med frågorna bör ha sin utgångspunkt i en kartläggning över nuläget. Sociala och ekonomiska faktorer får inte utgöra ett hinder för en aktiv fritidskonsumtion. Detta är en viktig utgångspunkt som måste beaktas i kommande justeringar av hyror och taxor för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar Planeringen för en ny lokalisering av fritidsgårdsverksamheten bör påbörjas snarast, med tydlighet i samverkanstanken till övrig fritidsverksamhet i centralorten. Även här bör en särskild arbetsgrupp tillsättas med uppdrag att arbeta fram förslag på både verksamhetsinnehåll, placering och utformning. Samtidigt bör frågan om en samlingspunkt för de äldre ungdomarna utredas. Möjligheterna till samverkan med föreningar och organisationer och andra intressenter skall beaktas när det gäller att bedriva och främja ett brett ansvarstagande och deltagande i fritidsutbudet. I dessa frågor är det angeläget att även se över ansvars- och säkerhetsfrågor samt ekonomisk ersättning för nedlagda föreningsinsatser. För att bredda det demokratiska inflytandet i större fritidspolitiska frågor och satsningar, bör möjligheten utredas/övervägas om inrättandet av tillfälliga beredningar under kommunfullmäktige. 9
10 Idrotts och fritidsanläggningar I kommunen finns ett stort utbud av olika idrotts- och fritidsanläggningar. Den vackra naturmiljön i sig, inspirerar och ger förutsättningar till rika upplevelser och aktivitetsmöjligheter. Detta förstärks ytterligare av tillgången till särskilt iordningsställda vandrings-, och cykelleder, friluftsbad, skid- och motionsspår, småbåtshamn samt tillgång till sjöar, naturområden och vattendrag. Föreningslivet är kraftfullt och flera äger och driver sina anläggningar med kommunalt stöd inom traditionella områden som golf, fotboll, tennis, motorsport, ridning etc. Dessutom stöttas föreningsägda bygdegårdar/samlingslokaler samt klubbstugor. Flera anläggningar i privat regi kompletterar utbudet som bowlinghall, alpin skidanläggning etc. De kommunala anläggningarna riktar sig i stor utsträckning till både allmänhet och föreningslivet och utgör oftast en grundförutsättning för genomförande av olika större evenemang, som konserter och musikframträdanden. Framtida inriktning: Det är väsentligt att tillvarata den utvecklingspotential som finns i området vid Lassalyckan och Sanatorieskogen både generellt och i pågående projekt vid Lassalyckans idrottsanläggning. Det krävs ett helhetsgrepp över all verksamhet i området, för att uppnå den politiskt uttalade viljan, att skapa ett regionalt fritidsområde, som stärker bilden av kommunen som en attraktiv fritidskommun. Tillhandahållandet av och tillgången på funktionella idrotts- och fritidsanläggningar, är en viktig fråga när det gäller att möta såväl dagens efterfrågan samt framtida behov i syfte att stödja föreningslivet men även kommuninvånare, turister etc. Samarbetet med föreningar och organisationer i anläggningsskötseln i de kommunala anläggningarna skall kvarstå i uppgifter av enklare karaktär. Detta grundar sig i huvudtanken att föreningarna i huvudsak skall tillåtas ägna sig åt sin kärnverksamhet, dvs aktiviteter för barn och ungdomar. Samt att dagens anläggningar kräver alltmer teknisk specialkompetens och vänder sig till flera målgrupper samtidigt. 10
11 Modellen med ett spritt ägande och drift av olika idrotts- och fritidsanläggningar av kommunen skall bibehållas och stimuleras. Anläggningar som av tradition är föreningsdrivna skall kvarstå i föreningsregi med jämförbart kommunalt stöd, ställt i relation till driftkostnader och skötselinsatser. Detta kan följas upp i samband med utvärdering av befintligt stöd och via regionala jämförelser. Det är viktigt att stödja föreningslivet i anläggningsdriften. Framtida anläggningar bör uppföras, drivas och utnyttjas rationellt och för en så bred målgrupp som möjligt. Samverkanstanken för olika gruppers behov, bör vara en ledstjärna vid nyanläggningar och ombyggnader, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. Befintliga idrotts- och fritidsanläggningar måste vidareutvecklas för att bibehålla sin attraktivitet och följa den utveckling som råder inom området. Detta gäller inte minst teknikval som medför en högre utnyttjandegrad och reducerar driftkostnaderna. Vid fortsatt utveckling av Järnvägsområdet är det viktigt att även identifiera olika anläggningar och verksamheter inom fritidssektorn som bidrar till att området utvecklas som en mötesplats för många. 11
12 Föreningslivet inom fritidsverksamheten Föreningslivet i kommunen är omfattande och står för den huvudsakliga fritidssysselsättningen i kommunen. Till fritidsavdelningen finns 115 föreningar anslutna, 45 idrottsföreningar och 49 övriga föreningar. Resterande 21 utgörs av föreningar med bygdegårdar/allmänna samlingslokaler. Medlemsantalet i ungdomsföreningarna uppgår till ca st, varav ca st i bidragsberättigad ålder, 7-20 år. Könsfördelningen är jämn med knappt flickor och drygt pojkar. Ungdomsföreningarna genomför årligen ca sammankomster, i åldersgruppen 7-20 år. Idrotten är den dominerande verksamheten med drygt 80 % av medlemmarna, vilket även avspeglas i faktiskt genomförd verksamhet och erhållna bidrag. Av övriga föreningskategorier utgörs hälften av religiösa- och scoutföreningar. Kommunens driftstöd till föreningsägda anläggningar omfattar ca 80 enheter såsom idrottsplatser, klubbstugor, samlingslokaler, motoranläggning, ridhus, etc. Stödet har av ekonomiska skäl inte följt kostnadsutvecklingen under de senaste åren. Efter ett omfattande utredningsarbete under åren , utarbetades nya bidragsbestämmelser till föreningslivet gällande från Driftbidragen har blivit mer baserade på föreningarnas faktiska driftkostnader, jämfört med tidigare. Kravet på antalet aktiva medlemmar och genomförd verksamhet har skärpts, för att bidrag skall utgå överhuvudtaget. En annan ledstjärna i utformningen av regelverket var strävan till enkel administration, både för föreningslivet och fritidsavdelningen. Föreningarna är kommunens ryggrad, ett uttryck som ofta används i olika sammanhang när det gäller att beskriva en kommuns fritidsutbud. Föreningarna erbjuder en meningsfull och berikande fritid för våra barn och ungdomar. I föreningarna får de också social träning och demokratisk fostran. Väl fungerande föreningar, inte minst på idrottsområdet, har gett och ger god PR åt kommunen och höjer känslan av gemenskap och skapar stolthet bland kommuninvånarna. Framtida inriktning: En mycket viktig framtidsfråga när det gäller föreningslivet, är att stödja och uppmuntra det ideella ledarskapet, inte minst genom att erbjuda och underlätta olika utbildningsinsatser. Utan engagerade och kunniga ledare är det svårt att bibehålla och utveckla verksamheten. Utbildningar, föreläsningar etc kan förstärkas genom att ytterligare intensifiera samarbetet med föreningslivet, studieförbund och utbildningsaktörer i övrigt. 12
13 En prioriterad fråga är att kontinuerligt se över det ekonomiska stödet till föreningslivets verksamhet och anläggningar, som bör följa verksamhetsutvecklingen, men även kostnadsutvecklingen i samhället i stort. Detta är även ett av kommunfullmäktiges mål när det gäller att åstadkomma god ekonomisk hushållning. I kommunens framtida stöd till föreningslivet bör frågan lyftas om att tillföra medel till bidragsformen administratörsbidrag som inrättades vid den senaste bidragsöversynen. Det är även viktigt att hitta stödformer som kan stötta nya inriktningar på föreningsverksamheten. Frågan bör prövas i samband med nästa bidragsöversyn och/eller budgetarbete. Förening som uppbär kommunalt stöd skall präglas av demokratiska värderingar, arbeta för jämställdhet och vara öppen för alla. Förening ska motverka våld, rasism, utslagning och bruk av tobak, alkohol och andra droger. Dessa huvudinriktningar skall kvarstå. Individer med funktionshinder skall ges lika goda möjligheter som andra att deltaga i fritidsverksamheten och utöva aktiviteter efter sina förutsättningar. Det är angeläget att både kommunens och föreningslivets anläggningar och verksamhet ses över kontinuerligt och att hinder undanröjs. Detta kan ske både genom informationsinsatser och riktat stöd vid lokalanpassningar etc Kontantstödet skall stimulera aktivitet i föreningslivet med huvudinriktningen på ungdomsverksamhet i åldersgruppen 7-20 år. För yngre barn bör bidrag ges mer restriktivt och då till särskilt avgränsbara projekt/motsvarande. Barnidrotten skall inte vara resultatinriktad, utan ta sin utgångspunkt i lek och samvaro. Dessa huvudinriktningar bör ligga fast. Det är angeläget att föreningsverksamheten ges ekonomiskt stöd så att den kan utvecklas i fråga om lokaler, anläggningar, miljö- och energibesparande åtgärder och större inventarieanskaffningar. Detta för att trygga nuvarande verksamhetsnivå och för att kunna möta framtida behov. Det är mycket betydelsefullt att nuvarande bidragsform kostnadskrävande projekt kvarstår men även att andra finansieringsalternativ kan prövas i stora projekt. När det gäller kommunens driftstöd till olika typer av föreningsanläggningar, är det angeläget att hitta så rättvisa beräkningsgrunder som möjligt baserade 13
14 på verkliga relevanta driftkostnader. Detta kan följas upp genom kontinuerliga avstämningar från fritidsavdelningens sida. En bred arrangemangsverksamhet inom fritidssektorn bidrar till att sätta Ulricehamn på kartan och är positiv för besöksnäringen. Det är viktigt att utveckla stödformer som stimulerar och stöttar föreningslivet till arrangemang som gärna är årligen återkommande. Nuvarande utformning av garantianslaget som ett förlusttäckningsbidrag, anses inte ge den sporre som föreningslivet eftersträvar för att ta på sig större arrangemang. 14
15 Friluftsverksamhet Kommunen erbjuder ett rikt utbud av friluftsverksamhet. Vi är välförsedda med sjöar, vattendrag och vackra naturområden, naturreservat etc. Oavsett bostadsort finns närheten till naturen för lek, promenader och rekreation. Dessutom finns särskilt iordningställda anläggningar som 14 kommunala friluftsbad i 11 olika sjöar runt om i kommunen. 15 vandringsleder i varierande längd i alla väderstreck. Inom Lassalyckans fritidsområde pågår ett naturvårdsprojekt i syfte att utveckla området på friluftssidan och stärka informationen om både området i sig samt befintliga leder. Cykelleder finns på många platser, där vår 9 mil asfalterade banvall är mest välkänd. Möjlighet till fiske finns i 17 olika sjöar. I dagsläget finns ingen organiserad kanotled med tillhörande anordningar, även om paddlingsmöjligheterna i övrigt finns. Arbetet är dock påbörjat med att utveckla Ätran mellan Trädet och Ulricehamn i den riktningen. Åsunden erbjuder fantastiska möjligheter och förstärker fritidsutbudet i kommunen. Detta inte minst genom flera aktiva sjösport - och fiskeföreningar samt det företag i äventyrsbranschen som etablerat sig i centralorten. I centralorten erbjuder kommunen ca 190 båtplatser vilket är otillräckligt i dagsläget sett till den stora efterfrågan som finns Vintertid är Ulricehamn en respekterad skidort, även om vi halkat efter i utvecklingen på längdskidåkningen, då det krävs ökade investeringar i konstsnöanläggningar, för att kunna säkra snötillgången och erbjuda bättre spårlängder. Ulricehamns Skicenter har gjort sig namn som Västsveriges alpincenter och utvecklas kontinuerligt. Framtida inriktning Sett ur ett folkhälsoperspektiv är det väsentligt att tillgodose kommuninvånarnas behov av ett rikt och varierat friluftsliv samt att stimulera till ett ökat friluftsutövande året runt. Förutsättningar finns att utveckla Ulricehamns även till en friluftskommun. Modellen med att söka externa medel liknande det pågående naturvårdsprojektet i Sanatorieskogen skulle kunna prövas även på andra områden i kommunen med viss kommunal egenfinansiering. 15
16 Det är av yttersta vikt att standarden på iordningsställda leder med tillhörande rast- och lägerplatser kan bibehållas och utvecklas i nära samarbete med berörda aktörer. Detta gäller inte minst ur säkerhetssynpunkt. En förutsättning för detta är att serviceförvaltningen kan bibehålla sina tillskapade resurser för yttre arbeten på bland annat friluftsanordningarna. Sanatorieskogsområdet skall vidareutvecklas till ett intressant friluftsområde i linje med vad som redan utförts och planeras i det pågående naturvårdsprojektet. För att få kontinuitet i arbetet är det helt nödvändigt att kommunala medel avsätts för fortsatt upprustning-, drift, och underhållsarbete. Kommunens visionära sätt att utveckla banvallarna ur ett fritidsperspektiv bör fortsätta. Det känns även viktigt att ta tillvara den resurs som kommunens sjöar, inte minst Åsunden utgör när det gäller fritid och rekreation. Frågan bör diskuteras vidare och medel för framtagna idéer prioriteras och avsättas i kommande budgetarbete. Det är betydelsefullt att tillvarata och stödja de förenings- och privata initiativ som framförs för att utveckla kommunens samlade friluftsverksamhet. I ett sådant samarbete är det viktigt att säkerställa olika kvalitetsaspekter i form av standard och tillgänglighet. I dagsläget råder brist på tillgänglighet till våra friluftsanläggningar och friluftsbad för vissa funktionshindrade grupper. Frågan bör belysas i nära samarbete med berörda intresseorganisationer och åtgärder prioriteras för enkelt avhjälpta hinder i enlighet med ny lagstiftning från
17 Prioriterade grupper I tider med resursbrist består fritidspolitiken mycket av att prioritera mellan olika grupper. Fritidsverksamheten i kommunen har av tradition gett företräde åt ungdomsgrupperna. I Växtplats Ulricehamn framhålls att barnen skall finnas i centrum, vi skall erbjuda en trygg uppväxtmiljö, med hög kvalitet och bra resurser. Då fritidsverksamheten har stor betydelse för alla åldersgrupper innebär ett focus på barn- och ungdomsgrupperna inte att övriga grupper är förbisedda. I stället har olika fritidspolitiska styrinstrument som subventionerade hyrestaxor och föreningsbidrag i högre utsträckning riktats mot barn- och ungdomsgrupperna. Detsamma gäller tilldelning av tider i kommunala idrotts- och fritidsanläggningar. Satsningar mot andra målgrupper sker i form av vissa föreningsbidrag (driftbidrag samlingslokaler), aktiviteter i simhallen, information, anläggningsupplåtelse, friluftsverksamhet etc Ungdomars intressen finns någonstans mellan barn och vuxnas intressen. Därför ska deras intressen uppmärksammas i ett särskilt perspektiv. De behöver större frihet än ett barn och lite mer hjälp och stöd än vuxna. Kommunens barn och ungdomar ska erbjudas förutsättningar för en stimulerande fritid. Under barn och ungdomsåren är det viktigt att verksamheten utformas annorlunda än för vuxna, eftersom grundfärdigheter befästs under denna period. Aktiviteter ska främja utveckling fysiskt, psykiskt och socialt. Ett barn är naturligt ständigt verksam, det springer, hoppar, gungar och klättrar. För att det ska förbli naturligt krävs en fritidsmiljö som svarar mot de behoven. Varje individ ska ges möjlighet att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor och efter sina egna förutsättningar. Barn är olika och utvecklas i olika takt och ska få möjlighet att prova på olika aktiviteter utifrån sin mognadsnivå. En tidig och ensidig fritid gör att man tröttnar och lämnar föreningslivet. Verksamheten bör präglas av glädje, spontanitet, mångfald och variation. Demokratiska processer, samt att flickors och pojkars intressen ska värderas lika är också en viktig del av fritiden. Ett stort antal barn och ungdomar är aktiva i kommunens föreningar, föreningslivet utgör en viktig uppfostringsmiljö. Föreningarna är därmed också medansvariga för att barn och ungdomar utvecklas positiv. Ledare och vuxna har en viktig roll i samband med barns och ungas fritid. Det är genom dem våra barn och unga får möjlighet till en positiv fritid. Deras grundläggande kunskaper när det gäller barn och ungas fysiska, psykiska och sociala utveckling samt kunskaper i pedagogik är därför oerhört viktiga. 17
18 Framtida inriktning I kommunala fritidsanläggningar ska barn och ungdomsverksamhet prioriteras när det gäller tillgång och fördelning av tid. Utrustningen i anläggningarna ska vara anpassad så att barn och ungdomsverksamhet kan bedrivas utifrån barnets utveckling och mognadsnivå. Nuvarande riktlinjer i upplåtelsebestämmelserna att föreningar/organisationer som bedriver ungdomsverksamhet vid tilldelning av tider skall ligga fast. I alla sammanhang där frågor kring barn och ungdomars fritid berörs ska en aktiv dialog med barn och ungdomar vara en självklarhet där deras åsikter och intressen ska vara avgörande. Även detta kan beaktas genom tillsättandet av speciella focusgrupper då förändringar är aktuella. Föräldrarnas sociala och ekonomiska förhållanden påverkar barn och ungas fritid. Kommunen bör därför genom spontana miljöer för lek och aktivitet, erbjuda alla barn likvärdiga fritidsmöjligheter i närområdet. Detta faktum måste även beaktas vid taxesättningar för olika anläggningar och aktiviteter. Även föreningslivet måste uppmärksammas på detta i samband med uttag av medlems- och deltagaravgifter för olika aktiviteter. Vi lever i ett samhälle med snabb förändringstakt där nya intresseområden uppkommer. Vi bör därför vara lyhörda, flexibla och öppna så att dessa får en plats i fritidsutbudet. För att föreningslivet ska bli rikt och varierat ska nya verksamheter och rena ungdomsföreningar stöttas extra. Föreningslivet ska verka för att flickor och pojkar får en likvärdig tillgång till fritidsaktiviteter utifrån var och ens intresse. Detta uppmärksammas delvis i kommunens bidragsbestämmelser för kontantbidragen till föreningslivet, men kan utvecklas ytterligare. Ledarens och de vuxnas roll bör stärkas genom grundläggande utbildning. Föreningslivet bör ha en samsyn så att man kan erbjuda alla barn och ungdomar en god och så likvärdig föreningsgrund som möjligt. Med en genomtänkt verksamhet ska vi påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. 18
19 Allsidighet och variation ska prägla föreningsverksamheten med leken som ett naturligt inslag. Från kommunens sida sker det genom anordnade av så kallade idrottsskolor i samarbete med Tingsholmsgymnasiets Barn- och fritidsprogram. Vidare sker en ständig dialog med föreningslivet i dessa frågor både via kommunen och idrottens utbildningsorganisation, SISU. Tränings och tävlingsfrekvensen ska hållas på en rimlig nivå och de olika idrotternas naturliga säsongskaraktär ska respekteras. Detta är ett stort problem när ambitionerna blir alltför höga och de olika idrotternas verksamheter, säsongsmässigt överlappar varandra. Från kommunens sida är det viktigt att ha en dialog med föreningslivet i frågorna generellt och tillämpa regelverket i upplåtelsebestämmelserna om olika idrotters naturliga säsong. 19
20 20
Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad 2008-01-30. www.hassleholm.se
Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Beslutad 2008-01-30 www.hassleholm.se HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN 2 (8) Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Hässleholms
Läs merIDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv
Läs merIdrottspolitiskt program Mariestads kommun
Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2015-05-25 Sida: 2 (7) Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 90/15 Syftet med det idrottspolitiska
Läs merFritids- plan 2009-2013. Landskrona stad
Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:
Läs merIdrottspolitiskt program Kommunstyrelsen Mariestads kommun
Idrottspolitiskt program Kommunstyrelsen Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2011- Senast reviderat 2008-03-31 Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Syftet med det idrottspolitiska
Läs merNedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet
VIKTIG INFORMATION Barn och Bildningsnämnden har i år sett över reglerna för föreningsstödet. Det av kommunen antagna Alkohol och drogpolitiska programmet har införlivats i föreningsstödet. Andra viktiga
Läs merPolicy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Läs merMÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN
MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun
Läs merIdrottsprogram för god folkhälsa
Idrottsprogram för god folkhälsa Vision 2030 är en ledstjärna för kommunens långsiktiga utveckling. Den beskriver hur vi vill att det ska vara i Kungsbacka kommun år 2030. I Kungsbacka vill vi ha ett rikt
Läs merFritidsplan för Skurups kommun
Styrdokument 1 (12) Fritidsplan för Skurups kommun 1 Styrdokument 2 (12) Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24 Innehåll Inledning... 3 Värdegrund... 4 Stöd och service... 6 Fritids- och rekreationsområden...
Läs merPrinciper för föreningsstöd, uthyrningsprinciper och hyror inom fritidsområdet
Principer 1996-02-01 Principer för föreningsstöd, uthyrningsprinciper och hyror inom fritidsområdet KS 1995/62 Antagen av kommunfullmäktige 1 februari 1996 16. Principer som anger hur kultur- och fritidsnämnden
Läs merFritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun
Fritidspolitiska mål Fritidsnämnden Växjö kommun Fritidspolitiska mål 1. Stöd till fritidsverksamhet Föreningslivet i Växjö kommun stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninnevånarna
Läs merKommunala bidrag till ideella föreningar
RIKTLINJE 1(7) Kommunala bidrag till ideella föreningar Dokumenttyp RIKTLINJE Beslutsinstans Kommunstyrelsen Dokument-ID Dokumentansvarig Majvor Byström för beslut 2017-09-12 Ansvarig för uppföljning 2(7)
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Utbildningsnämnden i Lysekils kommun. Kultur- och fritidspolitiskt program
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Utbildningsnämnden i Lysekils kommun Kultur- och fritidspolitiskt program 2018-2022 Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Läs merFritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257
Fritidsplan för Åstorps kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan 7 E-post: kommun@astorp.se Telefon: 042-640 00 Fax: 042-642 10 Org. nr.
Läs merFastställt av Kommunfullmäktige
1 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-02-23 Programhandling för området Fritid Programområde Uppdraget innebär att ta fram ett program, ett styrande dokument, för vad som skall uppnås till år 2015, för
Läs merIdrottspolitiskt program för Falköpings kommun
Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...
Läs merStrategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Läs merAnvisningsdokument för föreningsstöd
Styrdokument Anvisningsdokument för föreningsstöd Senast reviderad av kommunfullmäktige 2018-03-19, 33 Giltighetstid 2019-12-31 2 (5) Beslutshistorik Gäller från 2014-11-17 Antagen av kommunfullmäktige
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Utbildningsnämnden i Lysekils kommun. Kultur- och fritidspolitiskt program
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Utbildningsnämnden i Lysekils kommun Kultur- och fritidspolitiskt program 2018-2022 Fastställt av: Utbildningsnämnden Datum: 2018-08-29 För revidering ansvarar:
Läs merKommunfullmäktige
Kommunfullmäktige 2007-12-17 Sidhänvisning Sidhänvisning..2 Varför ett idrottspolitiskt program... 3 Idrotten en samhällsresurs... 3 Kommunens policy för barn och ungdomsidrott... 4 -... 4 -... 4 Kommunens
Läs merProgram för personer med funktionsnedsättning 2013-2017
nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder
Läs merSatsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010
Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv
Läs merVerksamhetsplan Kultur & Fritid
Verksamhetsplan 2017-2020 Kultur & Fritid 1. ÖVERGRIPANDE MÅL/VISION JOKKMOKK - DEN SJÄLVKLARA MÖTESPLATSEN PÅ POLCIRKELN Jokkmokk är en nyskapande kommun med position i framtiden och närvaro i världen
Läs merIdrottspolitiskt program för Sundbybergs stad
Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Den svenska idrottsrörelsen, som är landets största folkrörelse är en unik kraft inte minst genom sitt arbete med verksamhet för barn och ungdomar.
Läs merProgram för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter
Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Västerås stads vision 2026 Visionen, en målbild med framtidsfokus. Den anger den långsiktiga inriktningen för stadens egna verksamheter,
Läs merIdrotten. en resurs för kommunen
Idrotten en resurs för kommunen AVSIKTSFÖRKLARING 2010 1 Idrottsrörelsen tar starkt avstånd från användandet av droger, våld och dopning. Idrotten står för rent spel. Idrotten och dess ledare är i många
Läs merVerksamhetsinriktning
Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Gotland Box 1030, 621 21 Visby Tfn: 0498-20 70 53 Fax: 0498-21 54 74 E-post gi@gotsport.se,
Läs merLIDINGÖIDROTTEN VILL
LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program
Kultur- och fritidspolitiskt program 2014-2017 Tillsammans utvecklar vi Kungsörs kultur- och fritidsliv Öppenhet Delaktighet Samarbete Det kultur- och fritidspolitiska programmet har flera utgångspunkter
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.29
Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.29 Kultur- och fritidspolitiskt program 2014-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2014-05-12, 61 1 (1) Kultur- och fritidspolitiskt program 2014-2017 Tillsammans
Läs merRegler för föreningsbidrag/föreningsstöd Antagna av Kommunfullmäktige Gäller från och med
Regler för föreningsbidrag/föreningsstöd Antagna av Kommunfullmäktige 2016-10-25. Gäller från och med 2017-01-01. Munkfors-Ransäter en attraktiv, företagsam, nära och hållbar kommun-känd för att vara spännande,
Läs merIdrottspolitiskt program för Söderköpings kommun
Idrottspolitiskt program för Söderköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-02 119 Hälsa Stillasittande fritid har blivit allt vanligare i vårt samhälle. Vi ser också en ökad fysisk inaktivitet
Läs merFramtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium
2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism
Läs merProgram för personer med funktionshinder i Essunga kommun
Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun 2015 2018 Dokumenttyp Program Fastställd 2015-03-30, 13 av kommunfullmäktige Samtliga nämnder Detta dokument gäller för Giltighetstid 2015 2018
Läs merLokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens
Läs merIdrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun
Idrottspolitiskt program 2011-2020 Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: Inga Britt Jonsson Sören Olofsson Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 2
Läs merIdrottspolitiskt program för Sundbybergs stad
Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Sundbyberg är en stad i förändring och det är viktigt att idrottslivet tillsammans med staden utvecklas i takt med det övriga samhället. Det idrottspolitiska
Läs merKommunalt föreningsstöd
Kommunalt föreningsstöd Bidragsregler 1 Allmänna förutsättningar Kommunens bidragsgivning syftar till att stödja Järfällaföreningarnas organiserade barn- och ungdomsverksamhet. Med Järfällaförening avses
Läs merIdrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015
Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015 Innehåll 1. Inledning...................................3 2. Vision för idrotten i Linköping.................4 3. Idrottspolitiskt program för Linköpings
Läs merKulturstrategi Ekerö kulturnämnd
Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta
Läs merBidragsregler för Kultur och Fritid i Nora Kommun
Bidragsregler för Kultur och Fritid i Nora Kommun Bidragsregler för Kultur och Fritid i Nora Kommun antagna av Kommunfullmäktige 2015-10-14 119 att gälla från 2016-01-01 tillsvidare, revideras under kommande
Läs merIDROTTSPOLITISKT PROGRAM
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Idrottspolitiskt program för Nora kommun antaget av fullmäktige den 14 oktober 2015, 120 att gälla från 2016-01-01 tillsvidare, revideras under kommande mandatperiod Nora kommun
Läs merKommunala bidrag till organisationer inom bildningsnämndens ansvarsområde.
Bildningsnämnden Kommunala bidrag till organisationer inom bildningsnämndens ansvarsområde. Fritidspolitisk inriktning för föreningsbidrag. Föreningarnas verksamhet är av avgörande betydelse för kommunen
Läs merFritidspolitiskt program för Skövde kommun 2008-2015 Inledning
Fritidskontoret Enhet/Handläggare Stefan Herre Eriksson Datum Beteckning 2013-04-22 FRN2013.0011 Fritidspolitiskt program för Skövde kommun 2008-2015 Inledning I det goda samhället ska så många medborgare
Läs merRiktlinjer för uthyrning/utlåning av lokaler och anläggningar till föreningar
Riktlinjer för uthyrning/utlåning av lokaler och anläggningar till föreningar Samhällsbyggnad, Kultur och fritid Riktlinjer för uthyrning/utlåning av lokaler och anläggningar till föreningar Osby kommun
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program
Kultur- och fritidspolitiskt program 2018-2021 Tillsammans utvecklar vi Kungsörs kultur- och fritidsliv»öppenhet»delaktighet»samarbete 2 Det kultur- och fritidspolitiska programmet har flera utgångspunkter
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merBudget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden
och verksamhetsplan 2019 Kultur och fritidsnämnden Innehållsförteckning Verksamhetsplan... 3 Uppdrag... 3 Driftbudget... 3 Styrkort... 4 Verksamhetsplan... 5 Verksamhetsmått... 5 Utblick 2020-2021... 6
Läs merIdrottspolitiskt program Nyköping kommun
Idrottspolitiskt program Nyköping kommun 2018-2022 Innehållsförteckning sid 1. Inledning 1 2. Målgrupp och målsättningar 2 3. Fokusområden och ansvarfördelning 3 4. Uppföljning och revidering 10 Inledning
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merFritidspolitiskt program 2008-2014 Antaget av fritidsnämnden 2007-11-12
Fritidspolitiskt program 2008-2014 Antaget av fritidsnämnden 2007-11-12 Fritidskontoret Enhet/Handläggare Sören Karlström Datum Beteckning 2007-11-12 07/0032 Fritidspolitiskt program för Skövde kommun
Läs merTillgänglig kultur- och fritidsverksamhet
2009-07-06 Sidan 1 av 6 Dnr remissversion Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet Efter en motion till kommunfullmäktige tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en handlingsplan gällande kultur-
Läs merBarnidrott på barns villkor
BARNIDROTTS- PROGRAMMET Barnidrott på barns villkor Idrottsrörelsen i Jämtland-Härjedalen har sagt JA till Barnidrottsprogrammet Glädje - Lek - Kamratskap - Hälsa - Lust Barnidrott i centrum Barnidrott
Läs merFunktionshinderpolitiskt program
Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än
Läs merIdrottsskola i Småland
Idrottsskola i Småland Allsidig och lekfull idrott för barn och ungdomar Idrottsskola I en Idrottsskola får barn prova på flera olika idrotter under organiserade former. Idrottsskolan: - bygger på lek
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Läs merRegler för föreningsstöd
Regler för föreningsstöd KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2019-06-13 Dokumentinformation Fastställt av: Kultur- och fritidsnämnden Fastställt, datum: 2019-06-13 Dokumentsansvarig:
Läs merLÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST
LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film
Läs merAktiv Fritid Vallentuna
Aktiv Fritid Vallentuna Föreningsmöte 14 april 2015 Fritidsnämnden Aktiv Fritid 14/4 2015 Kvällens hållpunkter 19.00 Fritidsnämnden ny mandatperiod Nämndens uppgift och planer för perioden 19.20 Kultur-
Läs merIdrotts- och fritidspolitiskt program
Idrotts- och fritidspolitiskt program Kommunfullmäktige 2014-05-28, 167 Sidhänvisning Varför ett idrotts- och politiskt program?... 3 Barn och ungdomsidrott... 4 Samarbete med föreningarna... 5 Bidrag
Läs merBidragsregler. för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping
Bidragsregler för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping Innehåll Föreningsbidrag Grundregler för föreningsbidrag...4 Bidragsformer: - Driftsstöd för föreningsdrivna anläggningar...5 - Handikappanpassningsstöd...5
Läs merÅterrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet
Tjänsteutlåtande Fritidssamordnare 2015-04-27 Erik Hjelmfors 08-590 971 56 Dnr: Erik.hjelmfors@upplandsvasby.se KFN/2014:79 34701 Kultur- och fritidsnämnden Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merRegler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer
regler och riktlinjer_remissversion Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer Dessa riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och andra organisationer
Läs merRiktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet. Hudiksvalls kommun
Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet Hudiksvalls kommun Bidrag till föreningsverksamhet Gäller från och med januari 2014. Innehåll Punkt Inriktning 1 Allmänna bestämmelser 2 Förening... 2 Bidrag
Läs merPLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ
Läs merReviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län. Regionförbundets styrelse
Reviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län Regionförbundets styrelse 2013-03-18 Överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och
Läs merR I K TLINJER. Riktlinjer för bidrag speciella ändamål FRITIDSNÄMNDEN. Fastställda av fritidsnämnden 2012-02-23
R I K TLINJER FRITIDSNÄMNDEN Riktlinjer för bidrag speciella ändamål Fastställda av fritidsnämnden 2012-02-23 Riktlinjer för bidrag speciella ändamål Innehåll 1. Introduktion... 3 2. Varför lämnar fritidsnämnden
Läs merIdrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013
Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige
Läs merBidragsregler FÖR KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET. Bidragsregler för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping 1
Bidragsregler FÖR KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Bidragsregler för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping 1 Vårt diarienummer: KFN-42/2007 Antagen av kultur- och fritidsnämnden 2007-02-28 Redaktionella
Läs merDin fritid. vårt jobb. Umeå fritid
Din fritid vårt jobb Umeå fritid Umeå kommun den nordliga kraften Med dynamisk tillväxt, attraktiv kompetens och livsmiljö. År 2050 har Umeå 200 000 invånare Umeå fritid Vad lovar vi Umeåborna Med gemensamma
Läs merPrinciper och taxor för uthyrning av lokaler, Allaktivitetshuset Sundbyberg 1
Principer och taxor för uthyrning av lokaler, Allaktivitetshuset Sundbyberg 1 Grundprinciper för Allaktivitetshuset Stadens målsättning är att främja ett brett föreningsliv och utbud av kultur, fritids-
Läs merBidragsregler i Skara kommun
Kultur- och fritidsnämnden Bidragsregler i Skara kommun Skara kommun har ett stort och rikt föreningsliv där kommuninvånarna har möjlighet att hitta just den förening som är anpassad efter individens önskemål
Läs merBidragsnormer för föreningar och organisationer
1 (7) Typ: Bestämmelse Giltighetstid: Version: 2.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 20 Uppdateras: Barn, kultur- och utbildningsnämnden lämnar bidrag till olika föreningar och organisationer som bedriver barn-
Läs merBIDRAGSNORMER Policy för investeringsbidrag och lokaluthyrning. TORSÅS KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden
BIDRAGSNORMER Policy för investeringsbidrag och lokaluthyrning TORSÅS KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Kommunalt bidrag till föreningsverksamheten i Torsås kommun. Bidragsnormer fastställda av Torsås
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merSocialdemokraterna i Uppsala kommun
Socialdemokraterna i Uppsala kommun Vi vill göra Uppsala till en av landets bästa idrottskommuner! De senaste årens fantastiska framgångar inom idrotten visar vilka möjligheter Uppsala har att bli en av
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merKultur- och fritidsnämnden Bilaga 1
Kultur- och fritidsnämnden Bilaga 1 Nämndens samtliga mål med indikatorer Nämndens viktigaste mål för verksamheten En attraktiv kommun: Ett rikt och synligt kultur- idrotts- och fritidsliv ska bidra till
Läs merLÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
Läs merBidragsnormer Eslövs kommun. Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar
Bidragsnormer Eslövs kommun Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar Bidragsnormer Delar ur Kultur- och fritidsnämndens mål för 2003 2006 Kultur- och fritidsaktiviteter främjar
Läs merVår gemensamma målbild
Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart
Läs merPressinformation efter kultur- och fritidsnämndens sammanträde
1 Kultur- och fritidsnämnden 2008-03-20 Pressinformation efter kultur- och fritidsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Johan Lundgren (c), ordförande i kultur- och fritidsnämnden på
Läs merReviderat idrottspolitiskt program
Idrottsförvaltningen 2017-12-20 Dnr 01.03/1257/2017 Sida 1 (6) 2018-01-03 IDN 2018-01-30 Handläggare Magnus Åkesson Telefon: 08-508 27 638 Till Idrottsnämnden Reviderat idrottspolitiskt program 2018-2022
Läs merESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR
ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 18 BIDRAGSNORMER FÖR BARN- OCH UNGDOMS- FÖRENINGAR SAMT PENSIONÄRS- OCH HANDIKAPPFÖRENINGAR Antagna av kommunfullmäktige 2005-11-28 att gälla fr o m 2006-01-01 Delar
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merRiktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Ideella idéburna organisationer i Dalarna. Gäller fr o m. 2014-01-01
Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Ideella idéburna organisationer i Dalarna Gäller fr o m. 2014-01-01 Beslutad av Kultur- och bildningsnämnden 2013-05-28, 37 Kontaktuppgifter Landstinget Dalarna,
Läs merInformationsmöte för föreningar
Informationsmöte för föreningar Skärborgarnas hus 2019-09-11 Sara Fältskog Eldros Kultur- och föreningschef Tel. 0156-522 19 sara.faltskogeldros@trosa.se Dagordning 1. Inbjudan till samverkansmöte med
Läs merVerksamhetsplan Fritidsnämnden 2010 2012
Verksamhetsplan Fritidsnämnden 2010 2012 Foto: Angarnssjöängen, Fritidsförvaltningen 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Fritidsnämndens uppgift... 1 Förutsättningar för fritidsnämndens verksamhet
Läs merRevidering av föreningsstöd
Tjänsteskrivelse 1 (5) Remiss, kommunens föreningar och politiska grupper Revidering av föreningsstöd Förvaltningens förslag till beslut Förslaget gällande nya och reviderade bidragsformer skickas på remiss
Läs merRiksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott
Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar
Läs mer2015-xx-xx NÄMNDSPLAN OCH NYCKELTAL KULTURVERKSAMHET FRITIDSVERKSAMHET
2015-xx-xx NÄMNDSPLAN OCH NYCKELTAL KULTURVERKSAMHET FRITIDSVERKSAMHET 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 2. VISIONER... 3 3. NÄMNDSMÅL... 3 3.1 Nämndsmål 1, övergripande 4 3.2 Nämndsmål 2, fritidsgård och
Läs merPolicy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering
Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2016, 2016KS/0069 Innehåll Inledning... 3 Vägledande princip den kommunala kompetensen... 3 Riktlinjer och
Läs merRiksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott
Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar
Läs merMÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället
MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och
Läs merPolicy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering
Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering Antagen av kommunfullmäktige den xx månad xx, 2016KS/0069 Besöksadress: Skogsbovägen 9 11, 134 81 Gustavsberg Postadress: Värmdö kommun, 134 81 Gustavsberg
Läs merRiktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet. Hudiksvalls kommun
Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet Hudiksvalls kommun Bidrag till föreningsverksamhet Gäller från och med januari 2014. Innehåll Punkt Inriktning 1 Allmänna bestämmelser 2 Förening... 2 Bidrag
Läs merHållbar idrott Idrottspolitiskt program. Handlingsplan
Hållbar idrott Idrottspolitiskt program Handlingsplan 2014 2016 Innehåll Hållbar Idrott Gävle...4 Idrottens roll i Gävle...5 Stöd till föreningar...6 Idrotten ska vara tillgänglig för alla...6 Organiserad
Läs mer