Lokalfo rso rjningsplan fo r fo rskolor och grundskolor i Va sterviks kommun

Transkript

1 Lokalfo rso rjningsplan fo r fo rskolor och grundskolor i Va sterviks kommun 2018 Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Innehåll 1. Inledning och bakgrund Övergripande - målsättning och syfte Arbetsprocess Lokalförsörjningsplanens struktur Befolkningsprognos och planerat bostadsbyggande Befolkningsprognos Planerat bostadsbyggande från år Förskoleverksamhet Erbjudande av plats Skolverkets riktmärken för gruppstorlek Förskoleplatser nuläge i kommunen Behovet av förskoleplatser prognos Planerade, pågående och avslutade lokalförändringar förskolan Sammanfattning Grundskoleverksamhet F-9 samt fritidshem Rätten till skolgång Klasstorleken Upptagningsområden Socioekonomisk struktur Elevprognos Planerade, pågående och avslutade lokalförändringar grundskola och fritidshem Särskolan Sammanfattning grundskola Bedömningar och förslag på prioriteringar Bilaga inledning Förskolor och grundskolor på norra staden Förskolor och grundskolor på södra staden Förskolor och grundskolor på södra land Förskolor och grundskolor på norra land

3 1. Inledning och bakgrund 1.1 Övergripande - målsättning och syfte Lokalförsörjningsplanens syfte är att ge förutsättningar för att kunna planera och strukturera barn- och utbildningsförvaltningens lokalbehov och Västerviks Bostads ABs uppdrag i ett nuläge samt i ett långsiktigt perspektiv. Planen kan vara ett underlag för den strategiska och ekonomiska planeringen samt ett underlag för framtida investeringsbehov och framtida politiska inriktningsbeslut. Lokalförsörjningsplanen beskriver nuläge och framtid enligt kommunens befolkningsprognoser samt visar på ambitioner gällande planering för och utveckling av lokaler inom verksamheterna förskola och grundskola. Lokalförsörjningsplanen ska årligen följas upp. Lokalförsörjningsplanen har ett övergripande perspektiv och går därför inte in på speciellt många detaljer runt enskilda lokaler. 1.2 Arbetsprocess Denna plan är framtagen i samverkan mellan bostadsbolaget, samhällsbyggnadsenheten och barn- och utbildningsförvaltningen. Förskolechefer, rektorer och intendenter har varit delaktiga under framtagandet. 1.3 Lokalförsörjningsplanens struktur Lokalförsörjningsplanen inleds med befolkningsprognos Sedan följer en bild av samhällsbyggnadsenhetens sammanställning från 2017 av planerat bostadsbyggande i kommunen. Därefter följer en beskrivning av förskoleverksamhetens förutsättningar och prognoser för framtiden. I avsnittet om förskolan finns gällande lagstiftning avseende kommunens skyldighet att erbjuda plats i förskolan och Skolverkets riktlinjer gällande gruppstorlek. Avsnittet innehåller även kartor och prognoser uppdelat på områdena norra staden, södra staden, norra land och södra land. Lokalförsörjningsplanen fortsätter med ett avsnitt om grundskola, fritidshem och grundsärskola i kommunen. Klasstorlekar har stor betydelse för beräkningarna i denna plan och en sammanfattning av skolkommissionens slutbetänkande runt klasstorlekens betydelse ges. Efter detta så följer en kort beskrivning av det lagrum som gäller för skolupptagningsområden. Även här finns kartor och prognoser uppdelat på områdena norra staden, södra staden, norra land och södra land. Efter delarna om förskola och grundskola följer förvaltningens bedömningar av nuläget och förslag på prioriteringar på kort och lång sikt. I planens bilagor presenteras prognos och kapacitet för varje förskola och grundskola i Västerviks kommun. I bilagorna finns även kort beskrivning av nyligen gjorda investeringar, renoveringar och planerat underhåll. 3

4 2. Befolkningsprognos och planerat bostadsbyggande 2.1 Befolkningsprognos Grunden för befolkningsprognosen är statistik från Skatteverket om de boende i kommunen vid årsskiftet före prognosåret. På kommunnivå är det i princip fyra faktorer som påverkar hur befolkningen förändras till struktur och antal; antalet födda, antalet döda, antalet inflyttare och antalet utflyttare. I modellen används en kohortframskrivning vilken bygger på det enkla antagandet att alla som överlever blir ett år äldre för varje år som går. Det bör påpekas att flyktingsituationen medför en osäkerhet i prognosen då frågan är svår att överblicka långsiktigt. För fruktsamhetstalen, som ligger till grund för antalet födda, används kommunspecifika siffror. Detsamma gäller för åldersfördelning av in- och utflyttare. Dödstalen i sin tur baseras på dödsriskerna på riksnivå. Över prognosperioden antas fruktsamhetstal och dödsrisker utvecklas i linje med vad SCB kommit fram till i riksprognosen. Eftersom flyttning, fruktsamhet och dödlighet varierar i olika områden i kommunen görs prognosen även på mindre geografiska områden, delområden. För prognoserna på delområdesnivå används, utöver ovan nämnda data, även uppgifter om förväntad nybyggnation och flyttdata per boendetyp och ettårsklass. Prognosernas osäkerhet ökar ju mindre område man tittar på. Ett sätt att hantera denna ökade osäkerhet är att delområdesprognoserna stäms av mot kommunprognosen. Det är viktigt att påpeka att den osäkerhet som finns när det gäller prognosen för hela kommunen också finns i delområdesprognosen. Summan av antalet invånare i alla delområden ska för varje prognosår överensstämma med kommunprognosen för varje åldersklass och kön års prognos visade på en förmodad befolkning på Utfallet blev , det vill säga 191 färre personer än prognosen visade. Att utfallet blev så långt under prognosen förklaras av att de följdeffekter som var att vänta av migrationsvågen överskattades. Att kommunen förväntas få fler invånare kommer påverka planeringen av antalet förskoleplatser och grundskoleplatser. Sammanfattning av befolkningsprognosen Västerviks kommun : att antalet barn i förskoleålder ökar något fram till 2025 att underlaget för grundskolan ökar med i genomsnitt ca 35 barn per år till 2025 att antalet ungdomar i gymnasieålder kommer att öka med i genomsnitt ca 20 per år till år

5 Västerviks kommuns befolkningsprognos Faktisk Prognos Ålder w w w Befolkningsförändring i Västerviks kommun per ålder, prognostiserad differens mellan 2017 och w Det finns tydliga mönster i den prognostiserade befolkningsutvecklingen till Befolkningen över 75 år ökar kraftigt, medan en tydlig minskning väntas i åldersspannet år. Barn och ungdomar mellan 10 och 20 år ökar i antal samtidigt som åldrarna 20 till 30 minskar. 5

6 Befolkningsutveckling barn och ungdomar med prognos Index= år 6-15 år år Planerat bostadsbyggande 2017 Samhällsbyggnadsenheten har sammanställt planerat bostadsbyggande för år Barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter presenteras i denna plan utifrån fyra geografiska områden norra land, södra land, norra staden och södra staden. 6

7 Norra staden I området norra staden finns ett uppskattat planerat bostadsutbyggande vid bland annat Breviksplanen, Jenny, Didrikslund, Jättegrytan, Syrenen, Stenhamra, Långholmen 3, Magasinet, Getrudsvik och Mullskopan. Detta kan generera i 373 nya lägenheter eller småbostadshus. I detta område sker den mesta bostadsutbyggandet i Västerviks kommun. 7

8 Södra staden I området södra staden finns ett uppskattat planerat bostadsutbyggande vid bland annat Lugnetberget, Pipers äng, Piperskärr, Stuverum, Tändstickan, Slottsholmen, Gränsö och Horn. Detta kan generera i 301 nya lägenheter eller småbostadshus varav 225 lägenheter eller småbostadshus efter Stora Strömmen. 8

9 Södra land I området södra land finns inget planerat bostadsbyggande. Norra Land I området norra land finns ett uppskattat planerat bostadsutbyggande på bland annat 10 lägenheter eller småbostadshus på Hasselö, 14 lägenheter eller småbostadshus i Loftahammar samt 8 lägenheter eller småbostadshus i Edsbruk. Detta kan generera i 27 nya lägenheter eller småbostadshus. 9

10 3. Förskoleverksamhet 3.1 Erbjudande av plats Enligt skollagen (2010:800) är varje kommun skyldig att erbjuda förskoleplats till de vårdnadshavare som har behov av detta. Behoven grundar sig i att vårdnadshavaren arbetar, studerar eller att barnet har särskilda behov. Kommunen ansvarar för att ge plats åt barn i behov av förskola inom fyra månader från det att vårdnadshavaren anmält sitt önskemål. 3.2 Skolverkets riktmärken för gruppstorlek Skolverket beslutade 2016 på uppdrag av regeringen om riktmärken för förskolegruppers storlek. Skolverket beskriver att gruppens storlek har betydelse för tryggheten och pedagogiken samt att riktmärkena bygger på en sammantagen bedömning av forskningsläget. Skolverket menar att det inte finns stöd för exakta siffror men att de yngre barnen behöver ha mindre grupper. Riktmärkena är sex till tolv barn per grupp för barn mellan ett och tre år. För barn mellan fyra och fem år är motsvarande siffror nio till femton barn. Dessa riktmärken är inte tvingande utan kan ses som ett stöd. Olika stora barngrupper kan skapas på olika sätt. Här har lokalernas storlek och utformning betydelse. 3.3 Förskoleplatser nuläge i kommunen I Västerviks kommun finns 31 förskolor med verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år. 26 förskolor drivs i kommunal regi och 5 förskolor är fristående förskolor. Förskolan har planerat för 1695 förskoleplatser, i dagsläget (maj 2018) är 1764 barn inskrivna i förskolan. Flera förskolor har ökat antalet platser på befintliga avdelningar samtidigt som andra förskolor minskat antalet förskoleplatser på grund av ej ändamålsenliga lokaler. 3.4 Behovet av förskoleplatser prognos De senaste åren har det varit stor efterfrågan på förskoleplatser, vilket dels beror på ökad inflyttning och dels på att fler väljer att ha sina barn i förskolan. Efterfrågandeandelen i förskolan ligger på cirka 90 procent. Prognosen för åldersgruppen 1-5 år är lägre än förra året. Faktisk Prognos Ålder Behovet av förskoleplatser ökar i vissa områden och på vissa specifika enheter. Behovet av att skapa nya förskoleplatser beror på växling från små enheter till något större enheter samt att växla ut förskolor på grund av ej helt ändamålsenliga lokaler. 10

11 Befolkningsutveckling förskolebarn, 1-5 år, prognos Förskolor i staden Nedanstående tabell visar befolkningsprognosen för barn i förskoleålder i Västerviks stad totalt. Från år 2023 är enligt prognosen överskottet endast 19 platser på norra staden vilket betyder att det kan uppstår svårigheter med placering av förskolebarn. Förskolornas kapacitet växlar med åldern på barnen, när det är många yngre barn blir platserna färre på förskolan eftersom yngre barn placeras i mindre grupper och äldre barn placeras i större grupper. Som det ser ut nu uppstår de lediga platserna på en förskola som inte är placerad i centrala staden vilket kan betyda resväg för förälder och barn. Förskolorna i staden enligt befolkningsprognos Befolkningen 1-5 år taget från befolkningsprognos för området. Kapaciteten är de antal platser som finns till förfogande i området. Prognostiserad beläggning är en justering mot befolkningsprognos för de barn som ej förväntas befinna sig i förskolan. I Västerviks kommun är prognostiserad beläggning 90 %. År Befolkning 1-5 år Kapacitet Prognostiserad beläggning % Överskott/underskott av platser

12 Förskolorna på norra staden Tabell visar befolkningsprognosen för barn i förskoleålder i på norra staden. Tabellen visar att det från och med 2020 kommer att vara ett underskott på platser om inte nya platser tillskapas. År Befolkning 1-5 år Beläggning 90 % Kapacitet Över/underskott av platser Varav kapacitet på enhet Kräftan Skogshaga Almvik Resedan Tallen Arabia Ängslyckan Jurabacken Stövlan Gertrudsvik fristående DBV

13 Förskolorna på södra staden I tabellen som bygger på prognos så ser det ut som att det funnits och finns tomma platser i förskolorna på södra staden men gör det inte, de tomma förskoleplatserna har fyllts upp av barn från norra delen av staden under vissa perioder. Prognosen för förskolan på södra staden pekar på att det fram till år 2025 kommer att vara ett överskott på platser. År Befolkning 1-5 år Beläggning 90% Kapacitet Över/underskott av platser Varav kapacitet på enhet Björken Snövit Gullvivan Älvdansen Ekbacken DBV Bollen fristående Kullerbyttan fristående

14 Förskola på södra och norra land Prognosen för förskolan på södra land pekar på att det sammantaget finns platser som motsvarar behoven. Frågan är om efterfrågan stämmer med orter där det finns lediga förskoleplatser. 14

15 År Befolkning 1-5 år Beläggning 90% Kapacitet Över/underskott Varav kapacitet på enhet Gunnebo Hjorted Totebo Blankaholm Linden Blackstad Odensvi Västrum fristående Prognosen för förskolan på norra land pekar på att det sammantaget finns platser som motsvarar behoven. Frågan är om efterfrågan stämmer med orter där det finns platser. År Befolkning 1-5 år Beläggning 90% Kapacitet Över/underskott Varav kapacitet på enhet Solkullen Loftahammar Rävkullen Eken Ukna Hanna fristående Planerade, pågående och avslutade lokalförändringar förskola Skola Åtgärd Tidsplan Effekt Edsbruk Projektering för ökade mars 2019 Mer lokalytor till förskola/skola lokalytor förskola/skola Funktionsprogram förskola/ fler förskoleplatser i staden Förstudie i samband med framtagandet av ett funktionsprogram Skapa ett funktionsprogram samt en förstudie för eventuell ny förskola på norra staden. 3.6 Sammanfattning Enligt prognosen fortsätter behoven av förskoleplatser att öka i Västerviks stad. Behoven av förskoleplatser på norra land ligger någorlunda konstant samtidigt som efterfrågan på södra 15

16 land minskar något. Frågan är om förskoleplatserna finns på den ort som vårdandshavare önskar. På förskolorna i Edsbruk och i Hjorted bör prognos och faktiska antalet barn bevakas. Många olika åtgärder har gjorts för att öka kapaciteten i kommunens förskolor samt för att förändra lokalerna så att de blir mer ändamålsenliga. Det är av stor vikt att tillskapa nya förskoleplatser på norra staden. Önskvärt är också att flera förskolor tex Ängslyckan, Kräftan och Stövlan, som inte har helt ändamålsenliga lokaler, ska kunna fasas ut. För en mer hållbar ekonomi och ökad kvalitet krävs större enheter. Arbete med att ta fram ett funktionsprogram för förskolan pågår. Syftet med funktionsprogrammet för förskolor är att skapa ett material som ska fånga upp olika aspekter och perspektiv som är viktiga att få med och fastställa inför framtida byggnationer av förskolor i Västerviks kommun. Funktionsprogram har även som syfte att effektivisera och förenkla planering och genomförande av kommande projekt och underlätta såväl kommunikationen inom kommunkoncernens olika delar som mellan beställare och utförare. 16

17 4. Grundskoleverksamhet F-9 samt fritidshem 4.1Rätten till skolgång Alla barn har rätt till skolgång och Västerviks kommun har ansvar för att skolpliktiga barn i kommunen får utbildning i grundskola eller i särskola. Barn har skolplikt från det år då de fyller sex år och huvudregeln är att skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det nionde året efter det att eleven börjat fullgöra sin skolplikt. Skolplikten kan dock i vissa fall upphöra tidigare eller senare. Västerviks kommun är även skyldig att erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och grundsärskola fram till och med vårterminen eleven fyller 13 år. I kommunen finns 16 stycken grundskolor F-6 samt 4 stycken grundskolor 7-9. I kommunen finns det två stycken fristående grundskolor. 4.2 Klasstorleken Klasstorleken är en av de avgörande faktorerna i lokalförsörjningsplanens beräkningar för att kunna bedöma antalet tillgängliga platser i förhållande till de behov som finns nu och enligt prognos framöver. Samtidigt så har klasstorleken betydelse för det pedagogiska arbetet och som en följd av det betydelse för elevernas måluppfyllelse. Skolkommissionen ger i sitt slutbetänkande sammanfattningar av forskning runt klasstorlekens betydelse. Kommissionen menar att det finns ett samband mellan klasstorlek och elevers måluppfyllelse men att klasstorleken har olika stor betydelse beroende elevers ålder samt beroende på socioekonomiska faktorer. Kommissionen sammanfattar med att de yngre eleverna samt elever utländsk bakgrund eller med socioekonomiskt svagare bakgrund har störst nytta av mindre klasser medan det för elever i högstadieåldern generellt har låg betydelse. Detta betyder att klasser på låg- och mellanstadiet bör vara mindre än klasserna på högstadiet. Klasserna på lågstadiet bör även vara mindre än de på mellanstadiet. Kommissionens sammanfattning pekar även på att de skolor som har högre andel elever med svagare socioekonomisk bakgrund samt nyanlända elever bör ha något mindre klasser. Västerviks kommuns resursfördelningssystem har också som avsikt att fungera kompensatorsikt genom att fördela en del av elevpengen utifrån socioekonomiska faktorer. Resursfördelningen ska utifrån en behovsanalys möjliggöra mindre klasser eller högre personaltäthet. Utifrån detta så bygger denna lokalförsörjningsplan på att klasstorlekarna på låg- och mellanstadiet är 26 elever samt på högstadiet 30 elever. Dessa siffror måste ses som ungefärliga och behöver kunna variera beroende på bland annat socioekonomiska faktorer, pedagogiska förutsättningar men även lokalens förutsättningar. Det kan alltså ibland vara både fler och färre elever i klasserna. Det finns även skolor där flera årskurser är integrerade i samma klass. 4.3 Upptagningsområden Skollagen (2010:800) 9 kap 15 handlar om elevers placering vid skolenheter. Här uttrycks följande: 17

18 15 En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Enligt Skolinspektionen (dnr :2946) har en kommun, eftersom denna har ansvar för att organisera förskola och skola, möjlighet att göra olika former av upptagningsområden för att ha som hjälp i planeringsarbetet. Dessa upptagningsområden får inte åsidosätta skollagens intentioner om att beakta vårdnadshavarens önskemål om plats. Finns fler sökande till en skola än vad som får plats på skolan så ska närhetsprincipen tillämpas. Detta betyder inte att en elev har ovillkorlig rätt till plats på en skola. Högsta förvaltningsdomstolen gör (mål ) bedömningen att om en skola inte rymmer barn som har skolan som sin närmaste så ska kommunen göra den bästa lösningen med hänsyn till alla berörda elevers skolväg. Västerviks kommun använder en modell med skolupptagningsområden. 4.4 Socioekonomisk struktur Skolkommissionens slutbetänkande överväger om huvudman och rektor ska verka för en så bred social sammansättning som möjligt för skolenheter och klasser. Kommissionen menar att skolan är hela samhällets angelägenhet och att långsiktighet, konsekvens och uthållighet i både statens och skolhuvudmännens agerande är central. Genom att skapa förutsättningar för att fler elever går på samma skola kommer skolkommissonen fram till att huvudmannen inte bara bör skapa förutsättningar för att skapa en bred social sammansättning i klasser och grupper utan också arbeta mer flexibelt med dessa. Utifrån detta kan det finnas anledning för huvudmannen att samla en större elevgrupp på en skola och därigenom skapa bättre förutsättningar för ökade kunskapsresultat vilket är viktigt då skolan är en nationell angelägenhet med stor betydelse för individ, samhälle, tillväxt och välfärd. 4.5 Elevprognos Enligt Västervik kommuns befolkningsprognos 2018 kommer antalet invånare i grundskolan, 6-15 år, beräknas öka med i genomsnitt 35 elever varje år. Faktisk Prognos Ålder

19 Befolkningsutveckling grundskolebarn, 6-15 år, prognos år år år Prognos för grundskolorna på norra staden Tabellerna nedan pekar på att det sammantaget finns platser som motsvarar behoven. På enskilda skolor kommer kapaciteten enligt prognosen inte att räcka till. 19

20 Prognos för grundskola F-6 norra staden: År Befolkning 6-12 år Kapacitet Över/underskott platser Varav kapacitet på enhet Marieborg Skogshaga Brevik Ljungberga Prognos för grundskola 7-9 norra staden: År Befolkning år Kapacitet Över/underskott platser Varav kapacitet på enhet Ellen Key Alphaskolan fristående Prognos för grundskolorna på södra staden Tabellerna nedan pekar på att det sammantaget finns platser som motsvarar behoven. På enskilda skolor kommer kapaciteten enligt prognosen inte att räcka till. Prognos för grundskola F-6 södra staden: År Befolkning 6-12 år Kapacitet Över/underskott platser Varav kapacitet på enhet Lidhem Fågelbäret Näktergalen

21 Prognos för grundskola 7-9 södra staden: År Befolkning år Kapacitet Över/underskott platser Varav kapacitet på enhet Ludvigsborg Prognos för grundskolorna på södra land Tabellerna nedan pekar på att det sammantaget finns platser som motsvarar behoven. På enskilda skolor kommer kapaciteten enligt prognosen inte att räcka till. Prognos för grundskola F-6 södra land: År Befolkning 6-12 år Kapacitet Över/underskott platser Varav kapacitet på enhet Ankarsrum Blackstad Himalaja Hjorted Gunnebo Prognos för grundskola 7-9 södra land: År Befolkning år Kapacitet Över/underskott platser Varav kapacitet på enhet Ankarsrum Prognos för grundskolorna på norra land Tabellerna nedan pekar på att det sammantaget finns platser som motsvarar behoven. På enskilda skolor kommer kapaciteten enligt prognosen inte att räcka till. Grundskola F-6 norra land: År Befolkning 6-12 år Kapacitet Över/underskott platser Varav kapacitet på enhet Åbyäng Överum Loftahammar Edsbruk Ringeltaubska Gamlebyvikens friskola Grundskola 7-9 norra land: År Befolkning år Kapacitet Över/underskott platser Varav kapacitet på enhet Östra Ringskolan Gamlebyvikens friskola

22 4.6 Planerade, pågående och avslutade lokalförändringar grundskola och fritidshem Skola Åtgärd Tidsplan Effekt Edsbruk Edsbruk Edsbruk Marieborg Ändrad rumsfunktion/ny planlösning för hem- och konsumentkunskap Ändrad rumsfunktion/ny planlösning för undervisning och grupprum Projektering för ökade lokalytor förskola/skola Projektering av fler klassrum samt matrum mars 2019 maj 2018 mars 2019 nov 2017 Mer undervisningsyta till skolan Mer undervisningsyta till skolan. Mer lokalytor till förskola/skola Mer lokalyta behövs till befintligt antal elever och personal. 4.7 Särskolan Idag finns en särskola i Västerviks kommun, Fågelbärets skola. På Ludvigsborgsskolan och Åbyängsskolan finns större grupper med grundsärskoleelever. Åbyängsskolans särskoleklass är ett led i arbetet att eleven ska kunna gå kvar på sin hemmaskola i så hög utsträckning som möjligt och att möjlighet till inkludering ska vara möjlig. För många elever är det positivt att gå i en grundsärskoleklass där de får vara tillsammans med andra elever som har liknande behov och förutsättningar. Men en del elever trivs bra i grundskolan och då är det möjligt att gå som integrerad elev där. Det innebär att eleven får hela eller delar av undervisningen i en grundskoleklass, men att eleven läser och bedöms utifrån grundsärskolans kursplaner. Högstadieklassen på Ludvigsborgsskolan skapar förutsättningar för inkludering för eleverna som är mottagna i särskolan. Eleverna har fritidshem på skolan de går på fram till vårterminen de fyller 13 år. I vissa fall är eleverna integrerade i skolans fritidshem, i andra fall har det fritidshem i klassen de går under skoldagen. Från och med höstterminen eleven fyllt 13 tar LSS över och erbjuder fritidshem på Midgård i Västervik. Rätten till skolgång Rätten till särskola regleras i skollagen (2010:800). Inom särskolan finns inriktningen träningsskola. Detta erbjuds om skolan bedömer att en elev inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i grundsärskolans ämnen, läser eleven istället ämnesområden i inriktningen träningsskolan. Det är möjligt för en elev att läsa en kombination av ämnen och ämnesområden. Upptagningsområden De allra flesta elever i åk 1-6 tas emot på Fågelbäret. Elever som bor i Åbyängsskolans upptagningsområde går i särskoleklassen Solen på Åbyängsskolan. De elever som går i särskolan på högstadiet går på Ludvigsborgsskolan eller på Fågelbärets skola. Elevprognos Då mottagandet i särskolan är avhängigt olika typer av utredningar och godkännande kan en prognostisering inte göras. Över tid har antalet elever som mottagits i särskolan långsamt 22

23 ökat, varför det är sannolikt att så fortsätter. Idag har kommunen ca 30 elever mottagna i grundsärskolan. Planerade, pågående och avslutade lokalförändringar i särskolan och fritidshemmen Särskolans elever utgör en liten del av förvaltningens elever, men det är en grupp som särskilt behöver beaktas vid lokalplaneringen framöver. Utifrån de behov som eleverna har och lokalernas beskaffenhet bör särskolans behov tas med då nya skolor planeras och byggs. 4.8 Sammanfattning grundskola Många olika åtgärder har gjorts för att öka kapaciteten i kommunens skolor samt för att förändra lokalerna så att de blir mer ändamålsenliga. Enligt prognosen ökar antalet elever i Västerviks stad och därigenom finns behov av att utöka enskilda skolors lokaler eller att hitta andra möjliga lösningar. Marieborgsskolans lokaler är i dagsläget inte tillräckliga och projektering för ökade ytor pågår. I staden behöver vi bevaka prognoserna och kapaciteten för skolorna Fågelbäret, Skogshaga och Ljungberga. Vi behöver också följa elevunderlaget för Ellen Key, om fler elever väljer Ellen Key kommer skolans lokaler på sikt inte vara tillräckliga. På norra land är elevunderlaget relativt konstant. Här kan det dock vara stora skillnader på prognos och faktiska antalet elever på enskilda skolor. Prognosen för Edsbruk stämmer inte vilket betyder att skolan är i stort behov av fler lokaler och en projektering för ökade lokalytor har påbörjats. På Östra Ringskolan behöver möjligheten för ökade elevytor ses över. Åbyängskolans prognos visar ett topp i elevunderlaget för åren Skolan har i dagsläget färre elever än prognosen visar och tillräcklig kapacitet, vi behöver dock bevaka prognosen och det faktiska elevantalet. På södra land är elevunderlaget relativt konstant. Här kan det dock vara stora skillnader mellan prognos och faktiska antalet elever på enskilda skolor. Här behöver vi bevaka prognoserna, faktiska antalet elever och kapaciteten för skolorna i Gunnebo och Hjorted. Arbete med att ta fram ett funktionsprogram för grundskolan bör påbörjas. Syftet med funktionsprogrammet för grundskolor är att skapa ett material som ska fånga upp olika aspekter och perspektiv som är viktiga att få med och fastställa inför framtida byggnationer av grundskolor i Västerviks kommun. Funktionsprogram har även som syfte att effektivisera och förenkla planering och genomförande av kommande projekt och underlätta såväl kommunikationen inom kommunkoncernens olika delar som mellan beställare och utförare. 23

24 5. Bedömningar och förslag på prioriteringar för förskola och skola Denna lokalförsörjningsplan pekar på en rad områden som på olika sätt behöver prioriteras för vidare utredningar eller uppföljningar eller bevakning av prognos, faktiskt antal elever och kapacitet: På kortare sikt: 1. Arbete pågår med att tillskapa nya förskoleplatser på norra staden samt att se till möjligheten att gå ur Kräftans och Ängslyckans lokaler samt de temporära lokalerna på Gertrudsvik pågår. Detta arbete pågår parallellt med arbetet att ta fram ett funktionsprogram för förskolan. 2. Arbete pågår för att ta fram ett funktionsprogram för förskolan. Syftet med funktionsprogrammet för förskolor är att skapa ett material som ska fånga upp olika aspekter och perspektiv som är viktiga att få med och fastställa inför framtida byggnationer av förskolor i Västerviks kommun. Funktionsprogram har även som syfte att effektivisera och förenkla planering och genomförande av kommande projekt och underlätta såväl kommunikationen inom kommunkoncernens olika delar som mellan beställare och utförare. 3. Projektering för att skapa tillräckliga ytor för Marieborg pågår. 4. Projektering för att skapa tillräckliga ytor för förskolan och skolan i Edsbruk har påbörjats. Prognoserna för Edsbruk stämmer inte med det faktiska antalet barn och elever vilket visar sig i att förskolan och skolan har ej tillräcklig kapacitet. På längre sikt: 1. Utredning för att möjliggöra att öka kapaciteten på förskolan Resedan bör fortsätta. 2. På skolorna Ljungberga, Näktergalen, Fågelbäret, Skogshaga och Ellen Key bör bevakning ske av prognos och faktiskt antal elever. Resultatet av bevakningen kan leda till att en utredning påbörjas. 3. På skolorna i Gunnebo, Hjorted och på Åbyängskolan i Gamleby bör bevakning ske av prognos och faktiskt antal elever. Resultatet av bevakningen kan leda till att en utredning påbörjas. 4. Vid ny- och ombyggnationer av skolor bör skolkommissionens slutbetänkande beaktas. Större skolor med elever från olika socioekonomisk bakgrund ger bättre möjligheter att beakta elevernas förutsättningar vilket kan öka måluppfyllelsen för alla elever då både undervisning och elevhälsa kan anpassas i högre utsträckning mot de behov som finns. Detta gynnar enligt skolkommissionen elevers lärande och 24

25 utveckling. 5. Bevaka behovet av förskoleplatser på södra staden. Möjligen kan tillräckligt antal platser kunna tillskapas genom ombyggnationer alternativt mindre ombyggnationer av befintliga förskolor. 6. Förhållningssätt kring lokaler bör ses över. Förskola och skola måste kunna samverka och samnyttja lokaler. Vi behöver se över hur vi använder våra lokaler. På sikt kan det finnas delar av eller hela lokaler som kommunen inte längre behöver. 7. Vid framtida skolbyggnationer bör de AST-grupper inom spåret F-6 beaktas utifrån ett inkluderingsperspektiv. Eleverna finns idag på två olika skolor, varav den ena är en högstadieskola. Vid framtida planering behöver dessa grupper beaktas för att hamna under ett och samma tak där både jämnåriga elever och medarbetarnas chef finns. 25

26 6. Bilaga I bilagan presenteras varje förskola och skola med en kort presentation, en tabell, en punktlista över vad som är utfört på förskolan/skolan samt en analys. I den korta presentationen beskrivs verksamheten, de olika verksamheterna som finns på förskolan/skolan, kapaciteten samt lokalarean för byggnaden. I tabellen finns information om kapaciteten. Kapaciteten är ett riktmärke för barnantal och elevantal på förskolan/skolan, kapaciteten kan ses som ett stöd för planeringen. Efterfrågandeandelen presenteras endast på förskolorna på södra och norra land på grund av att om vi skulle göra detsamma på förskolorna i staden blir felmarginalen för stor. Efterfrågandeandel räknas ut genom att 90 % av våra barn i befolkningsprognosen söker plats på förskolan. Siffran för barnantal är från och elevantal är från Överskott/underskott visar om det enligt prognosen är ett överskott eller ett underskott av platser på förskolan eller skolan. Till vissa förskolor och skolor presenterar vi åldersadekvat tabell enligt befolkningprognosen. I punklistan för vad som är utfört på förskolan och skolan det senaste åren presenterar vi några av de uppdragen, planerat underhåll och investering, som är utfört eller som pågår. Önskemål och behov från verksamheten samt behov enligt utredningen Inventering av förskolans lokaler i Västerviks kommun utifrån ett pedagogiskt perspektiv 2016 presenteras i punktlistan. I analysen jämför vi prognos och nuläge samt vad vi ser för svårigheter eller möjligheter med respektive förskola och skola samt om förskolan eller skolan har tillräcklig eller ej tillräcklig kapacitet enligt prognos. 26

27 6.1 Förskolor och grundskolor på norra staden Förskolan Resedan Förskola med 4 avdelningar för barn i åldrarna 1-5 år. Kapacitet för 70 barn. 942 kvm LOA (lokalarean) Barnantal Kapacitet Vad är utfört på förskolan: Funktionsförändring av allrum till matrum. Målning av fasad och tvätt av tak. Förbättrat förråd samt kyl och frys i köket. Önskemål och behov från verksamheten samt från Inventering av förskolans lokaler i Västerviks kommun utifrån ett pedagogiskt perspektiv Solskydd i utemiljön. Bättre överblick från skötrum. Skapa arbetsrum. Goda möjligheter att öka kapaciteten med 5-8 platser samt uppfylla flera önskemål och behov med mindre ombyggnationer. Utemiljön är begränsad. Förskolan Kräftan Förskola med två storarbetslag för barn i åldrarna 1-5 år. Kapacitet för 60 barn. 725 kvm LOA (lokalarean) Barnantal Kapacitet Vad är utfört på förskolan: Delvis reparation av mattor. Utökat utemiljön med naturtomt, monterat staket samt grind. Önskemål och behov från verksamheten samt från Inventering av förskolans lokaler i Västerviks kommun utifrån ett pedagogiskt perspektiv Bättre planlösning med bättre överblick och funktioner som tex större entréer samt torg och matsal. 27

28 Lokalerna är ej ändamålsenliga och utemiljön är begränsad. Svårt att med mindre ombyggnationer få till på en bra innemiljö och utemiljö. Förskolan Skogshaga Förskola med tre avdelningar för barn i åldrarna 1-5 år. Kapacitet för 70 barn. 935 LOA (lokalarean). Barnantal Kapacitet Önskemål och behov från verksamheten samt från Inventering av förskolans lokaler i Västerviks kommun utifrån ett pedagogiskt perspektiv Solskydd i utemiljön. Utökning av personalrum. Med mindre ombyggnation har förskolan möjlighet att öka kapaciteten med 2-4 platser. Förskolan Ängslyckan Förskola med en basgrupp med barn i åldrarna 1-5 år. Kapacitet för 38 barn. 414 kvm LOA (lokalarean). Barnantal Kapacitet Önskemål och behov från verksamheten samt från Inventering av förskolans lokaler i Västerviks kommun utifrån ett pedagogiskt perspektiv Förbättrad och större utemiljö med solskydd. Bättre planlösning med bättre överblick och funktioner som tex fler arbetsplatser, större entréer samt torg och matsal. Förskolan är liten och lokalerna är ej ändamålsenliga och utemiljön är begränsad. Svårt att med mindre ombyggnation få till en bra innemiljö och utemiljö. Extern fastighetsägare. Förskolan Jurabacken Förskola med sex avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år. Kapacitet för 105 barn kvm LOA (lokalarean). 28

29 Barnantal Kapacitet Önskemål och behov från verksamheten samt från Inventering av förskolans lokaler i Västerviks kommun utifrån ett pedagogiskt perspektiv Möjlighet att sova ute. Barnvagnsförvaring. Bättre åldersadekvat lekutrustning i utemiljön. Mer belysning i utemiljön. Delvis fler arbetsrum. Tomten och läget av förskolan erbjuder goda möjligheter för utbyggnad och därmed kunna öka kapaciteten. Förskolan Arabia Förskola med tre storarbetslag. Kapacitet för 103 barn kvm LOA (lokalarean). Nybyggd förskola Barnantal Kapacitet Nybyggd förskola 2016 med tillagningskök. Förskolan Almvik Förskola med en avdelning för barn i åldrarna 1-5 år. Kapacitet för 17 barn. 398 kvm LOA (lokalarean) Förskolan är ombyggd Barnantal Kapacitet Önskemål och behov från verksamheten samt från Inventering av förskolans lokaler i Västerviks kommun utifrån ett pedagogiskt perspektiv Tillgång till intilliggande grusplan. Förskolan har goda möjligheter att öka kapaciteten. De som önskar plats på förskolan i Almvik får plats. 29

30 Förskolan Tallen Förskola med fyra avdelningar för barn i åldrarna 1-5 år. Kapacitet för 65 barn. 720 kvm LOA (lokalarean) Barnantal Kapacitet Önskemål och behov från verksamheten samt från Inventering av förskolans lokaler i Västerviks kommun utifrån ett pedagogiskt perspektiv Ändrad och större utemiljö med solskydd. Bättre planlösning med bättre överblick och funktioner som tex fler arbetsplatser, större entréer samt torg och matsal. Befintliga lokaler är ej ändamålsenliga. Förskolan har stor möjlighet till förbättring och möjlighet att öka kapaciteten om gymnastiksal och tillhörande lokaler byggs om till lokaler för förskolan. Förskolan Stövlan Getrudsvik Förskola med storarbetslag med barn i åldrarna 1-5 år. Kapacitet för 35 barn. 633 kvm LOA (lokalarea). Lokalen är externt inhyrd och iordningställd Barnantal Kapacitet Liten enhet med ej ändamålsenliga lokaler med en begränsad utemiljö. Förskolan Gertrud, fristående förskola. Förskola med 4 avdelningar för barn i åldrarna 1-5 år. Kapacitet för 75 barn. Barnantal Kapacitet Dagbarnvårdare på norra staden. Kapacitet för 10 barn. Barnantal Kapacitet

31 11 barn är inskrivna på de 25 platserna som finns hos dagbarnvårdare. Svårigheter finns att rekrytera nya dagbarnvårdare. Ljungbergaskolan Enparallellig skola med tre fritidsavdelningar. Kapacitet för 182 elever kvm LOA (lokalarea). Nybyggd Elevantal prognos Elevantal Kapacitet Ålder Källa: Kommunens befolkningsprognos 2018 för upptagningsområde 12 och 13. Differens av elevantal mellan prognos (155) och nuläge (176) är 21 elever fler. Prognosen visar ett ökat elevunderlag som ligger inom skolans kapacitet. Åldersgrupperna är dock inte konstant 26 elever utan åldersgrupperna varierar mellan 15 elever till 31 elever. Det kan betyda att vissa klasser blir fler än 26 elever och vissa klasser färre än 26 elever. Det kan även innebära att verksamheten behöver organisera sig i fler klasser i vissa åldergruppen vilket betyder ett ökat behov av klassrum och grupprum och då är skolans kapacitet är ej tillräcklig. Brevikskolan Tvåparallellig skola från förskoleklass till årskurs 6 med fritids och fritidsklubb. Kapacitet för 364 elever kvm LOA (lokalarea). Elevantal prognos Elevantal Kapacitet Ålder

32 Källa: Kommunens befolkningsprognos 2018 för upptagningsområde 09, 10, 15, 16, 17 och 56. Vad är utfört på skolan: Byggt fallskydd för trapphus inomhus. Elinstallationer för laddskåp. Delvis bytt belysning. Delvis bytt fönster. Differens av elevantal mellan prognos (253) och nuläge (315) är 62 fler elever. Att det är fler elever än prognosen visar beror på att elever utanför Breviks upptagningsområde väljer Brevik. Skolans kapacitet är enligt prognos tillräcklig. Marieborgskolan Skola med elever från förskoleklass till årskurs 6 samt två fritids och en fritidsklubb. Kapacitet för 364 elever kvm LOA (lokalarea) plus 360 kvm i Marieborgskyrkan. Elevantal prognos Elevantal Kapacitet Ålder Källa: Kommunens befolkningsprognos 2018 för upptagningsområde 14, 18, 19, 20 och 21. Vad är utfört på skolan: Balansbana i utemiljön. Förbättringsåtgärder mark är gjorda mellan hus 01 och hus 02. Förbättringsåtgärder är gjorda vid vissa lekredskap i utemiljön. Projektering pågår av utbyggnad för matrum, klassrum, grupprum, arbetsrum, specialsal och wc. 32

33 Differens av elevantal mellan prognos (266) och nuläge (303) är 37 fler elever. Att det är fler elever än prognosen visar beror på att elever utanför Marieborgs upptagningsområde väljer Marieborg. Skolans lokaler är i dagsläget inte tillräckliga, extern lokal hyrs in och eleverna äter lunch i klassrummen. Projektering för ökade ytor pågår. Skolans kapacitet är ej tillräcklig. Skogshagaskolan Skola med elever från förskoleklass till årskurs 6 i två paralleller, samt fritids och fritidsklubb. Kapacitet för 260 elever kvm LOA (lokalarea). Elevantal prognos Elevantal Kapacitet Ålder Källa: Kommunens befolkningsprognos 2018 för upptagningsområde 04, 05, 06, 07, 08, 11, 45 och 55. Vad är utfört på skolan: Gallrat träd i utemiljön samt planterat nya träd. Delvis bytt belysning. Nya altandörrar. Differens av elevantal mellan prognos (351) och nuläge (235) är 116 färre elever. Här är skillnaden mellan prognos och nuläge mycket stor. Klassrummen på Skogshaga är mellan 48kvm 54 kvm vilket begränsar kapaciteten. Prognosen och det faktiska antalet elever på Skogshaga bör bevakas. Skolans kapacitet är ej tillräcklig enligt prognos. Grundskola 7-9 Ellen Key En högstadieskola med elever i åldrarna år. Kapacitet för 450 elever kvm LOA (lokalarea). Elevantal prognos* Elevantal

34 Kapacitet *Här utgår vi från att 70 elever väljer en fristående skola för årskurs 7-9, de ingår ej i prognosen för Ellen Key. Ålder Källa: Kommunens befolkningsprognos 2018 för upptagningsområde 04, 05, 06, 07, 08, 09, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16,17, 18, 19, 20, 21, 45, 55 och 56. Vad är utfört på skolan: Målning av trappräcke och radiatorer är delvis utförda. Förbättrad funktion i undervisningssal för ämnet bild. Differensen av elevantal mellan prognos (370) och nuläge (400) är 30 fler elever. Prognosen visar att elevantalet ligger mellan elever. Skolan är nu femparallellig, om skolan skulle behöva organisera sex paralleller krävs det omflyttningar och ombyggnationer. Prognosen och det faktiska antalet elever på Ellen Key bör bevakas. Skolans kapacitet är ej tillräcklig om 70 elever inte väljer en fristående skola. 6.2 Förskolor och grundskolor på södra staden Förskolan Björken Förskola med sex avdelningar uppdelade på tre enheter. Två av enheterna har en småbarnsgrupp 1-3 år och en mellanbarnsgrupp 2-4 år. Den tredje enheten har två grupper för de äldsta barnen 3-5 år. Annan pedagogisk verksamhet, dagbarnvårdarna (10 platser), tillhör förskolan Björken Kapacitet för 100 barn kvm LOA (lokalarea). Byggd Barnantal Kapacitet Vad är utfört på förskolan: Förbättringsåtgärder i utemiljön för att öka säkerheten. Önskemål och behov från verksamheten samt från Inventering av förskolans lokaler i Västerviks kommun utifrån ett pedagogiskt perspektiv Bättre överblick i utemiljön. Förbättrad utemiljö med fler åldersadekvata lekredskap. 34