RAPPORT. Kontroll av äkthet hos basmatiris. Dnr

Transkript

1 RAPPORT Kontroll av äkthet hos basmatiris Dnr

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Syfte... 8 Genomförande... 9 Resultat Diskussion Förslag till åtgärder Kontroll av äkthet hos basmatiris 2 (12)

3 Sammanfattning Flera avslöjanden om bristande redlighet gällande olika livsmedel har förekommit under de senaste åren. Flera fall har att göra med felaktigheter vad gäller mervärden, som exempelvis uppgifter om en varas ursprung, produktionsform eller tillverkning. Det är uppgifter som konsumenten i de flesta fall inte kan kontrollera själva. En konsument måste, på samma sätt som att man kan lita att livsmedlet man köper är säkert, också kunna lita på de påståenden som ligger i mervärden eftersom de påverkar priset på varan. Med anledning av detta har Livsmedelsverket uppmanat miljö- och hälsoskyddsnämnder i landet att ha extra fokus på att göra kontroller inriktade på granskning av sådana påståenden, för att kunna upptäcka om det finns fall av bristande efterlevnad. Basmatiris är ett långkornigt ris som i generationer odlats i vissa områden vid foten av Himalaya i norra Indien och Pakistan. Riset har speciella karakteristika avseende smak, lukt (nötdoft) och kokegenskaper som uppskattas av många konsumenter. Det sägs att egenskaperna beror dels på de jord- och väderegenskaper som enbart finns på dessa platser i Indien och Pakistan och dels på de metoder som används för odling och skörd. Efterfrågan är stor och då det är ett lågavkastande ris med liten skörd per år är priset högre för basmatiris än för andra sorters ris. Inom EU finns lagstiftning och handelsavtal som fastställer vilka sorters basmatiris som får importeras till EU med tullfrihet. Denna lagstiftning omfattar enbart import av oskalat råris. EU s lista över basmatiris som får importeras tullfritt inkluderar inte samtliga rissorter som Indiens och Pakistans myndigheter har erkänt som basmatiris. Både utifrån möjlighet till tullfrihet samt det högre priset på basmatiris har riset varit föremål för förfalskningar i handeln. I samband med upprepade offentliga provtagningsprojekt i Storbritannien på 90-talet avslöjades omfattande bedrägerier med basmatiris. Mycket av det ris som såldes som basmatiris hade blandats ut med annat billigare långkornigt ris. Flera myndighetsingripanden och efterkontroller gjordes innan fusket minskade. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala har, i samarbete med Livsmedelsverket, under 2014 genomfört ett mindre projekt i syfte att undersöka äkthet hos basmatiris samt förekomst av bly, kadmium och oorganiskt arsenik i basmatiris. Syftet med projektet var att genom provtagning och analys undersöka om riset utgjordes av basmatiris som godkänts av EU för tullfrihet eller erkänts av Indiens och Pakistans myndigheter och på så vis säkerställa att konsumenterna inte blir lurade när de köper ris som märkts som basmatiris. Projektet avsåg också undersöka nivåer av bly, kadmium och oorganiskt arsenik i ris. Projektet kan ses som ett pilotprojekt för att dels använda DNA-analys enligt COP (British retail Consortium Code of Practice) som kontrollmetod men också för att få stöd att bedöma behovet av fortsatta kontrollinsatser på området. I projektet provtogs 10 olika rissorter från fem olika livsmedelsverksamheter i Uppsala. Analyserna, som skedde med DNA-analys, visade i 8 av 10 prover att riset utgjordes av basmatiris enligt definitionen i artikel 4.1 och 4.3 i British retail Consortium Code of Practice (COP). När det gäller ett av analysresultaten så visade det att 93 % utgjordes av icke-basmatiris enligt COP, varav 89 % av riset var av sorten Pusa 1121 som är ett förädlat basmatiris. Övriga 7 % utgjordes av godkänt basmatiris enligt COP. Sorten Pusa 1121 finns inte med som en av de rissorter som listas i COP. Indiska myndigheter har dock sedan 2008 erkänt sorten Pusa 1121 Kontroll av äkthet hos basmatiris 3 (12)

4 som ett basmatiris i Indien. Aktuellt risparti åtföljdes också av intyg från indiska myndigheter som visade att det utgjordes av basmatiris. Utifrån detta bedömde miljö- och hälsoskyddsnämnden att även detta ris utgjordes av och kunde märkas som basmatiris, även om det inte var ett så kallat traditionellt basmatiris som omfattas av handelsavtalets tullfrihet. Ett av proven visade vid analys till stor del innehålla icke basmatitiris enligt definitionen i COP. Det utgjordes till 39 % av icke basmatiris som varken fanns angivna i COP eller i övrigt kunde visas vara en sort godkänd av indiska eller pakistanska myndigheter. Aktuellt risparti har, i den kommun som har tillsyn över importören, belagts med saluförbud vilket innebär att rispartiet förbjuds att säljas som basmatiris. Samtidigt som prover för analys av äkthet togs ut analyserades även riset avseende förekomst av bly, kadmium och oorganiskt arsenik. Samtliga analysresultat låg under gällande gränsvärde eller föreslagna gränsvärden. Projektet visar att ett av tio undersökta prover inte innehöll tillräcklig mängd basmatiris för att få kallas basmatiris och därmed inte var korrekt märkt. Undersökning genom DNA-analys kan alltså vara ett sätt för företag och kontrollmyndigheter att säkerställa att basmatiris utgörs av äkta vara och därmed säkerställa att konsumenten inte blir lurad. Bedömning utifrån British retail code of practice (COP) måste dock kompletteras med kontroll av vilka övriga basmatiris som kan ha godkänts av indiska eller pakistanska myndigheter som basmatiris. Flera nyförädlade och mer högavkastande sorter av basmatiris kan vara på väg att godkännas och vid kontroll krävs då en aktuell sortlista för basmatiris. Projektet visar också att företagen bör komplettera sina egna kontroller med provtagning och analys för att verifiera partiers äkthet då medföljande intyg inte alltid är korrekta. Kontroll av äkthet hos basmatiris 4 (12)

5 Bakgrund Basmatiris är ett långkornigt ris som i generationer odlats i vissa områden vid foten av Himalaya i norra Indien och Pakistan. Riset har speciella karakteristika avseende smak, lukt (nötdoft) och kokegenskaper som uppskattas av många konsumenter. Det sägs att egenskaperna beror dels på de jord- och väderegenskaper som enbart finns på dessa platser i Indien och Pakistan och dels på de metoder som används för odling och skörd. Efterfrågan är stor och då det är ett lågavkastande ris med liten skörd per år är priset högre för basmatiris än för andra sorter. Både utifrån tullfrihet (se nedan) samt det högre priset på basmatiris har riset varit föremål för förfalskningar i handeln. Efter flera offentliga provtagningsprojekt i Storbritannien på 90-talet avslöjades omfattande bedrägerier med basmatiris. Mycket av det ris som såldes som basmatiris hade blandats ut med billigare långkornigt ris och flera myndighetsingripanden och efterkontroller gjordes innan fusket minskade. Begreppet basmatiris Basmatiris anses vara en vedertagen geografisk beteckning på rissorter med vissa definierade egenskaper som härrör från nämnda regioner. Skyddet för att använda beteckningen basmatiris har varit föremål för diskussioner och i internationella patenttvister där Indien gått segrande ur striden. Reglerna om geografisk indikation finns i TRIPS 1 -sektionen i WTO/GATT 2 -avtalet. Indien, som medlem i WTO, antog lagen om geografisk indikation för varor (Registration and Protection Act) 1999 och lagen började gälla Genom att registrera en geografisk indikation i Indien kan innehavaren skydda olaglig användning av indikationen. APEDA (The Agricultural and Processed Food Products Export Development Authority) har 2006 tagit fram märkningsvägledning för basmatiris för landets exportörer för att undvika att begreppet basmatiris blir ett generiskt namn. APEDA har bemyndigande att vägleda indiska exportörer kring hur namnet basmatiris får användas. Bland annat finns det restriktioner kring hur namnet basmatiris får användas som varumärke, allt för att skydda namnet basmatiris. Riktlinjerna från APEDA är att basmatiris enbart ska användas för en produkt (ej varumärkesnamn) som har ett visst geografiskt ursprung i Indien och Pakistan. Det finns regler inom EU för skyddade beteckningar. Reglerna kan bland annat bidra till att tillgodose konsumentens behov av information om livsmedel med speciella egenskaper. Det kan röra sig om till exempel ursprungsgaranti, särskilda produktionsmetoder, råvaror som härstammar från en viss region och har ett känt geografiskt ursprung. Genom skyddet hindras andra producenter att åka snålskjuts på välrenommerade produkter genom exempelvis märkning med snarlika beteckningar och konsumenterna garanteras att få de produkter de efterfrågar. Producenter av skyddade beteckningar kan därmed ta ut det pris som konsumenterna är villiga att betala för produkter med speciella egenskaper. Det finns olika skyddade beteckningar så som exempelvis SUB (skyddad ursprungsbeteckning) och SGB (skyddad geografisk beteckning) och beroende på beteckning ska olika villkor vara uppfyllda (se Livsmedelsverkets broschyr om skyddade beteckningar för mer information). 1 TRIPS= Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights 2 WTO=World trade organization, GATT=General Agreement on Tariffs and trade Kontroll av äkthet hos basmatiris 5 (12)

6 Jordbruksprodukter, som är avsedda att användas som livsmedel och som ingår i fördraget om Europiska unionens funktionssätt samt andra jordbruksprodukter och livsmedel som ingår i bilaga I till förordning (EG) nr 1151/2013, kan skyddas. Spannmål är en sådan produkt som berörs av de skyddade beteckningarna. Registreringen av en skyddad beteckning ger exklusiv rätt till alla producenter som producerar den skyddade produkten inom ett bestämt geografiskt område att använda den registrerade beteckningen. Listan över registrerade skyddade beteckningar hittas på EU-kommissionens hemsida i databasen DOOR (ec.europa.eu/agriculture). Indien och Pakistan har tills idag, trots uppmaning från av kommissionen, ännu inte ansökt till EU om skyddad beteckning för basmatiris och därmed är namnet basmatiris enligt EUlagstiftningen inte en legalt skyddad beteckning och har inget geografiskt ursprungsskydd enligt EU-lagstiftningen. Det finns heller inte några Codex-standarder eller någon fastställd EU-definition för begreppet basmatiris. I Sverige finns inte heller någon branschriktlinje/överenskommelse om standard/definition av basmatiris. Det innebär att det blir upp till varje medlemsstat att bedöma vilka rissorter som kan anses vara basmatiris för att säkerställa att konsumenten inte blir vilseledd. Storbritannien har en överenskommelse British retail consortium Code of practice (COP) där man beslutat vilka ris som får märkas med basmatiris. Koden är en överenskommelse mellan risimportörer, kontrollmyndigheter i Storbritannien och ansvariga myndigheter i Indien och Pakistan och avser att skydda begreppet basmatiris. Koden fastställer att basmatiris ska anses vara ett vedertaget begrepp för vissa sorters ris som enbart växer i särskilda områden i Indien och Pakistan. Koden är tillämpbar för såväl förpackat som icke förpackat ris. Denna kod utgår från de rissorter som får importeras med tullfrihet enligt förordning (EG) nr 972/2006 (ersatt förordning (EG) nr 1549/2004) samt med tillägg för ytterligare vissa basmatirissorter som godkänts av myndigheterna i Indien och Pakistan (se tabell 1). De rissorter som listas i COP är godkända av myndigheterna i Indien och Pakistan att märkas med basmatiris. Rissorterna har minst en förälder som härrör från en historisk erkänd sort, och de har godkänts utifrån att de har unika egenskaper för basmatiris (utifrån kvalitet och smak). Basmatirispartier får enligt COP enbart marknadsföras med ursprungsland (Indien eller Pakistan) om det innehåller minst 97 % riskorn som kommer från något av dessa länder. När beteckningen basmatiris används får riset innehålla max 7 % icke basmatiris. Vid blandning av olika basmatirissorter ska detta anges i märkningen. Allt detta framgår av COP. Koden är enligt uppgift den som används inom EU för att bedöma vad som är ett basmatiris men det är inte legalt bindande. Om importörerna inte använder den i UK så måste de på annat sätt kunna visa hur de säkerställer att basmatiriset är äkta. Kontroll av äkthet hos basmatiris 6 (12)

7 Basmatirissorter (råris) som omfattas av handelsavtal med noll procent tullavgift enligt förordning (EG) 1549/2004 (numera ersatt av kommissionens förordning (EG) nr 972/2006) Basmati 217 (I) Ranbir basmati (IET 11348) (I) Basmati 370 (I, P) Super basmati (P) Basmati 386 (I) Taraori basmati (HBC-19, Karnal Local) (I) Kernel basmati (Basmati Type 3 (Dehradun) (I) Pakistan) (P) Pusa basmati (IET 10364) (I) Andra basmatirissorter som godkänts av myndigheterna i Indien och Pakistan Basmati 198 (P) Kasturi (IET 8580) (I) Basmati 385 (P) Mahi Suganda (I) Haryana Basmati Punjab Basmati (Bauni Basmati) (I) (HKR 228/IET 10367) (I) I Ursprungligt godkänt av Indien P Ursprungligt godkänt av Pakistan Tabell 1 Lista over ris som får märkas som basmatiris enligt COP Den 27 augusti 2013 tillkännagav Indien en notifiering via Ministry of Commerce and Industry där man gjorde ett tillägg till reglerna för export av basmatiris. Notifieringen publicerades i Official Gazette (S.O. 2615) och innebär att alla rissorter som notifierats som Basmati under Seeds Act, 1966 ska bedömas vara basmatirissorter. Enligt information på APEDAs hemsida (apeda.gov.in) så är det följande sorters basmatiris notifierade under The Seeds Act, 1966: Basmati 386, Basmati 217, Ranbir Bamati, Karnal Local/Taraori Basmati, Basmati 370, Type-3 (Dehradooni Basmati), Pusa Basmati-1, Pusa Basmati 1121, Punjab Basmati-1, Haryana Basmati-1, Kasturi och Mahi Sugandha. Analys av basmatiris för att undersöka äkthet Fastställande av vilket ris som utgörs av basmatiris kan ske genom DNA-analys (PCR-metod) samt bedömning av risets kvalitet (ex. färg, längd, kokegenskaper). Vid DNA-analysen identifieras vissa gensekvenser som är unika för basmatirissorter. De unika gensekvenserna för varje erkänd basmatisort har tidigare tagits fram i samarbete med Indiens och Pakistans myndigheter. Rent genetiskt kan man alltså genom DNA-analys av gensekvenser dela upp ris i traditionellt basmatiris (kategori 1), förädlat basmatiris utvecklade högavkastande hybrider med minst en förälder från en traditionell sort (kategori 2) och basmatiris utan ursprung från traditionella sorter, och icke basmatiris (kategori 3). Genom en DNA-analys kan man därmed avgöra vilken typ av basmatiris som finns i provet (ner på sortnivå) och andelen icke basmatiris. Tullfrihet (råris) Inom EU finns lagstiftning som fastställer vilka basmatiris som får importeras till EU med tullfrihet. Det är enbart råris som kan ges kvoter för att importeras tullfritt. Reglerna för import av basmatiris finns fastställda i Kommissionens förordning (EG) nr 972/2006 (ändrad genom förordning (EU) nr 272/2010). Då det är svårt att garantera ett helt rent ris, och svårt att analysera för detta, så tillåter man 5 % inblandning av annan rissort än det som anges i förordningen. Det gäller CN-kod samt Detaljreglering till reglerna finns i Rådets beslut 2004/617/EG och 2004/618/EG med hänvisning till handelsavtal med Indien och Pakistan. Kontroll av äkthet hos basmatiris 7 (12)

8 Ett villkor för att få en importlicens för tullbefrielse enligt kommissionens förordning (EG) nr 972/2006 är att sökande visar upp ett äkthetsintyg enligt bilaga III till denna förordning. I Sverige söker man importlicens hos Jordbruksverket och då ska äkthetsintyget bifogas ansökan. Importlicens med åtföljande kopia av äkthetsintyget visas sedan upp för Tullverket. Behöriga organ för att utfärda äkthetsintyg är Export Inspection Council (Ministry of Commerce, Government of India) samt Trading Corporation of Pakistan (Pvt) Ltd. Se information om tullfrihet vid import av basmatiris från Indien och Pakistan I Tullverkets broschyr om import av ris. Följande rissorter från Indien omfattas av tullfrihet: Basmati 217 Basmati 370 Basmati 386 Pusa Basmati Ranbir Basmati Super Basmati Taraori Basmati (HBC-19) Type-3(Dhradun) Följande rissorter från Pakistan omfattas av tullfrihet: Kernel (Basmati) Basmati 370 Pusa Basmati Super Basmati Särskilda taric-nummer 3 har skapats för dessa rissorter, nämligen och Ursprungsintyg Det finns också så kallade ursprungsintyg som utfärdas av indiska eller pakistanska myndigheter för att verifiera att riset verkligen kommer från aktuella länder. På Export Inspection Council of Indias hemsida finns möjlighet att med hjälp av intygets referensnummer kontrollera om det ursprungsintyg som medföljt sändningen är korrekt utformat och utfärdat av behörig myndighet. Syfte Det finns två huvudsyften med EUs gemensamma livsmedelslagstiftning. Dels att skydda konsumenten från livsmedel som är otjänliga eller skadliga för hälsan och dels att med märkning ge konsumenten tillräcklig information för att hon eller han ska kunna göra egna och säkra val. Märkning, reklam och presentation av livsmedel får inte vilseleda konsumenten. Syftet med detta projekt var att dels kontrollera att märkningen motsvarade innehållet i produkten så att konsumenten inte blir lurad och dels att kontrollera av halterna av vissa 3 Tarif Integré Communautaire, Eu:s tulltaxa Kontroll av äkthet hos basmatiris 8 (12)

9 tungmetaller (bly och kadmium) inte överskred gränsvärden för att säkerställa att produkten var tjänlig och inte skadlig för hälsan. Inom projektet togs även prover ut för analys av förekomst och nivåer av oorganiskt arsenik i en kartläggningsstudie som genomförs av Livsmedelsverket. Kartläggningen avser ge generell information om vilka nivåer av oorganisk arsenik som finns i basmatiris sorter. Informationen är viktig inför kommande kontroller eftersom ett gränsvärde för oorganisk arsenik är på förslag i kommande lagstiftning. Nuvarande arbete i EU och CODEX indikerar att gränsvärdet kommer ligga på 0,2 mg/kg för polerat ris, men arbetet är inte klart. Vidare är informationen från denna kartläggning ett viktigt bidrag för att tillhandahålla aktuella analysdata för oorganisk arsenik till EFSAs databas då dessa data används för riskbedömningar och intagsberäkningar för arsenik i kosten. De analysdata som finns just nu rörande arsenik i livsmedel i EFSAs databaser är övervägande totalhalter av arsenik (motsvarar 97,3 % av alla arsenikdata) och de bedöms inte vara tillräckligt specifika. Genomförande Miljö- och hälsoskyddsnämnden valde ut fyra butiker och en grossist/importör som hade basmatiris i sitt sortiment. Vid besöket ställdes ett antal frågor om spårbarhet, eventuella klagomål kopplat till basmatiris och hur dessa hanteras. Iakttagelser gjordes om lagringsförhållanden, eventuell risk för skadedjur och om märkningen av riset var korrekt. Vid kontroll hos importören/grossisten kontrollerades även vilka rutiner som fanns för att kontrollera att riset som importerades utgjordes av äkta basmatiris, om import av råris förekom och om tullfrihet i så fall utnyttjats, om import skedde av färdigförpackat ris eller om det förekom någon ompackning. Frågor ställdes också om ursprung på riset och kopior på medföljande importhandlingar inhämtades. Hos varje livsmedelsföretag togs två prover av ris för analys, prov togs på ett dyrare och ett billigare ris. Livsmedelsföretagaren erbjöds referensprov. Projektet utfördes som en del av den ordinarie kontrollen. Proverna för analys av äkthet skickades till Eurofins för DNA-analys för att avgöra om de utgjordes av kategorierna 1 och 2 basmatiris. Analys har skett utifrån kriterierna i punkt 4.1 och 4.3 i British retail Consortium Code of practice (COP). COP är en överenskommelse som gäller i UK, den är inte rättslig bindande men har använts som arbetsmetod i detta projekt. De tio proverna skickades också till Livsmedelsverket för analys av förekomst av bly, kadmium och oorganiskt arsenik. Analyserna är ackrediterade av SWEDAC enligt ISO/IEC Samtliga livsmedelsföretagare har fått en kontrollrapport samt kopior av analysresultat från provtagningen. Kontroll av äkthet hos basmatiris 9 (12)

10 Resultat Resultaten visar att 8 av 10 analyserade prover, genom DNA-analys, uppfyllde punkt 4.1 och 4.3 i COP. Då dessa rissorter är godkända och notifierade av Indiens och Pakistans myndigheter så bedömdes de utgöras av äkta basmatiris. När det gäller ett av analysresultaten som avvek från COP så visade det att 93 % av gensekvenserna utgjordes av icke-basmatiris enligt COP, varav 89 % var av sorten Pusa 1121 som är en förädlad sort av basmatiris. Övriga 7 % av gensekvenserna utgjordes av ett godkänt basmatiris enligt COP. Sorten Pusa 1121 finns inte med som en av de rissorter som listas i COP. Indiska myndigheter har dock år 2008 erkänt Pusa 1121 som ett basmatiris i Indien. Av detta framgår att Indiens officiella definition av basmatiris (som säger att en hybrid måste ha gener från minst en traditionell variant) har vidgats till att omfatta Pusa 1121, som härrör från kategorin 3 dvs. förädlat basmatiris utan ursprung från traditionella sorter. Utifrån att indiska myndigheter tillåter Pusa 1121 att säljas som ett basmatiris i Indien, och det faktum att aktuellt risparti åtföljdes av ett intyg från indiska myndigheter att det utgjordes av basmatiris av typen Pusa 1121 (intyget verifierades på indiska myndighetens hemsida) så bedömer miljöoch hälsoskyddsnämnden att riset får anses vara korrekt märkt som basmatiris. Däremot får det inte märkas med några förstärkande ord som t.ex. traditionellt basmatiris då det räknas som ett framförädlat basmatiris utan ursprung från någon traditionell sort av basmatiris, vilket inte heller var fallet med märkningen av denna produkt. Riset var inte importerat med tullfrihet. Det sista analysresultatet visade att riset (från Pakistan) till stor del (39 %) inte utgjordes av en rissort som finns listad i COP, dvs. utgjordes av icke-basmatiris enligt analysen. Riset importerades färdigförpackat och tullfrihet hade inte utnyttjats. För aktuellt risparti uppvisades ett Quality Clearance Certificate intyg från myndigheten QRC Rice Inspection Cell i Pakistan där det framgick att sändningen bestod av Super basmati ris, som är en av de rissorter som omfattas av COP. Då analysen visat att aktuellt parti enbart till 61 % innehöll Super basmati ris och importören inte på annat sätt kunnat visa att partiet utgjordes av ett äkta basmatiris så har detta ris belagts med saluförbud hos leverantören. Riset får inte säljas märkt som basmatiris. Samtliga analysresultat för bly och kadmium låg under gällande gränsvärden (0,20 mg/kg enligt förordning (EG) nr 1881/2006) och resultaten för oorganiskt arsenik låg under de gränsvärden för oorganiskt arsenik som nu diskuteras på EU-nivå (0,20-0,40 mg/kg). Den hygieniska hanteringen av riset hos livsmedelsföretagarna var överlag bra, däremot förekom inga särskilda verifierande åtgärder som exempelvis provtagning för att kontrollera att fusk avseende äkthet inte förekom. Kontroll av äkthet hos basmatiris 10 (12)

11 Diskussion Begreppet basmatiris är utifrån gällande regelverk inte helt enkelt att tolka för berörda företag, konsumenter och kontrollmyndigheter. Det finns dock en förväntan hos konsument att basmatiris ska utgöras av en viss kvalitet och ursprung. Detta projekt kan i viss mån hjälpa till att klargöra vad som gäller och vilka kontroller som kan utföras i konsumentled för att kontrollera äkthet hos basmatiris. Det är viktigt med redlighet i livsmedelskedjan och att konsumenten inte blir lurad. Ansvaret att det som säljs som basmatiris också är basmatiris ligger alltid hos livsmedelsföretagaren. Basmatiris betingar ett högre pris än annat ris och alla importörer av sådant ris i Sverige bör därför ha kunskap och känna till hur man kan minimera riskerna för att köpa in ett förfalskat parti. Det innebär exempelvis att införa rutiner för kontroll av intyg och provtagning för att kontrollera äkthet hos basmatiris. Detta projekt utgjorde en mindre kartläggning i syfte att undersöka provtagning och analys som kontrollmetod för att i butiksled kontrollera att basmatiris är äkta. Utifrån att enbart 10 prover analyserats går det inte att dra några generella slutsatser kring risken att basmatisris som säljs i Sverige inte utgörs av äkta vara. Beaktat att inget av de kontrollerade företagen hade utfört någon särskild egen kontroll för att verifiera äktheten hos de undersökta partierna med basmatiris så indikerar detta att det finns ett behov från kontrollmyndigheternas sida att i större utsträckning tydliggöra och följa upp företagens ansvar för säkerställande av äkthet. Enligt uppgift har inget liknande projekt genomförts i Sverige. Det som förekommer idag är Tullverkets kontroll av intyg i samband med utnyttjande av tullfrihet vid import av basmatiris. Utifrån att ett av de tio undersökta proverna inte visade sig vara äkta basmatiris så bedömer miljö- och hälsoskyddsnämnden att det är relevant att fortsätta kontrollera med denna metod. Då analyserna är kostsamma kan ett kostnadseffektivt sätt vara att flera kontrollmyndigheter går ihop och genomför ett gemensamt kontrollprojekt hos identifierade importörer, alternativt att Livsmedelsverket samordnar kontrollinsatsen för att få ett större underlag och på så sätt kunna dra slutsatser om det nationella läget. Det kan även vara aktuellt med liknande projekt för att kontrollera äkthet hos jasmineris där det också finns rapporter om fusk vid kontroll i andra länder. När det gäller resultaten från de övriga analyserna i projektet är det positivt att samtliga prover kunde visa att konsumenterna kan känna sig trygga avseende innehållet av bly, kadmium och oorganiskt arsenik. Förslag till åtgärder Behöriga kontrollmyndigheter bör regelbundet utföra kontroller, företrädesvis i importledet, med hjälp av provtagning eller på annat sätt för att säkerställa att basmatiris utgörs av äkta vara. Då analyserna är relativt kostsamma är det bra om provtagning kan ske samordnat för att ge bättre underlag på nationell nivå. Importörer och företag som ompackar ris måste ta ansvar för att inom ramen för sin egen kontroll se till att ha rutiner för att säkerställa att det ris som saluförs som basmatiris utgörs av äkta basmatiris. Som hjälp finns såväl kontroll av intyg som verifierande provtagning. Myndigheterna bör därför ställa krav på dessa företag att de kan visa att de verifierar på ett effektivt sätt. Kontroll av äkthet hos basmatiris 11 (12)

12 Referenslista Kommissionens förordning (EG) Nr 972/2006 av den 29 juni 2006 om fastställande av särskilda regler för import av basmatiris och ett övergångssystem för fastställande av deras ursprung Kommissionens förordning (EU) nr 272/2010 av den 30 mars 2010 om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 972/2006 om fastställande av särskilda regler för import av basmatiris och ett övergångssystem för fastställande av deras ursprung Kommissionens förordning (EG) nr 1151/2013 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel Förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel British Retail Consortium Code of Practice on Basmati Rice (COP), July 2005 Livsmedelsverkets broschyr om Skyddade beteckningar, Livsmedelsverket maj Tullverket, Broschyr om import av ris Export Inspection Council of India-Post Verification System (eicindia.gov.in) India Seeds Act, No. 54, 1966 Apeda.gov.in-information om basmatiris som är notifierade under Seeds Act, Labelling guidelines for basmati rice, 10th of August, 2006 (APEDA) Kontroll av äkthet hos basmatiris 12 (12)