Kallelse Nr 7:

Transkript

1 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Kallelse Nr 7: (2) KALLELSE TILL MÖTE MED FAKULTETSNÄMNDEN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Datum och tid: , kl kl N/T-nämndens möte kl nämndgemensamt möte Plats: kl Mälardalens högskola, IDT:s konferensrum, plan 3, Verktyget, Smedjegatan 37, Eskilstuna kl Mälardalens högskola, Drottninggatan 12, E208, Eskilstuna Ledamöter: Jan Gustafsson Dekanus Maria Lindén Prodekanus Simon Dunne Lärarrepresentant Inger Orre Lärarrepresentant Eva Skytt Lärarrepresentant Eva Thorin Lärarrepresentant David Jarrin-Peters Studeranderepresentant Jenny Tselikis Studeranderepresentant Andreas Hjertström Studeranderepresentant Tor Andersson Extern ledamot Christer Ramebäck Extern ledamot Tjänstemän: Gertrud Fager Utbildnings- och forskningshandläggare Johan Grundberg Utbildnings- och forskningshandläggare och t f studierektor för utbildning på forskarnivå Föredragande: Övriga: Fredrik Wallin SACO Terttu Kivelä Lärarförbundet Ann-Sofie ST Magnusson Magnus Linderström Adjungerad, akademi HST Peter Mannerfelt Redaktionschef Kerstin Gauffin Ordförande utskottet för design och konst Var vänlig anmäl förhinder till Gertrud Fager ; e-post gertrud.fager@mdh.se och Johan Grundberg ; e-post johan.grundberg@mdh.se

2 Fakultetsnämnden för FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) naturvetenskap och teknik Sammanträde 7: Ärende Handlingar/beslutsförslag Behandling Tidsåtgång 1. Mötets öppnande Val av justeringsperson Förslag: Inger Orre Beslut Fastställande av föredragningslista Beslut med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 0 4 Anmälningar Anmälan Föregående mötesprotokoll - Delegationsbeslut - Inkomna handlingar Bilaga 1: delegationsbeslut 5. Meddelanden Bilaga 2: rektors beslut Bilaga 3: status för ärenden i lärarförslagsnämnden Information Kaffe Varumärkesarbetet Akademiernas åtgärdsplaner Föredragande: Jan Gustafsson 7. Fastställande av utbildningsplaner allmänna delar Föredragande: Gertrud Fager 8. Planeringsdelar - delegation av beslut Föredragande: Gertrud Fager 9. Områdesbehörigheter Föredragande: Gertrud Fager/Jan Gustafsson Bilaga 4 Information Bilaga 9, skickas separat Beslut Bilaga 5 Beslut Bilaga 10 Beslut Teknikkoppling Föredragande: Gertrud Fager Bilaga 11 a: Förslag till beslut Bilaga 11b: Policydokument Beslut Avveckling av kandidatexamen/ elektronik Föredragande: Gertrud Fager 12. Begäran om att låta programinriktning vara vilande fr.o.m. ht 09 Föredragande: Gertrud Fager 13. N/T bastermin 1-2 Föredragande: Gertrud Fager 14. FN N/T:s verksamhetsplan och ärendelista Bilaga 6 Beslut Bilaga 7 Beslut Bilaga 12, skickas separat Beslut Bilaga 8 Beslut Övriga frågor Avslutande 12.00

3 Mälardalens högskola Förteckning 1 Fakultetsnämnden NT Delegationsbeslut Bilaga 1 Sidan 1 av Revidering i utbildningsplan, planeringsdel, för ZWG22 läsåret 2008/ Beslut att i utbildningsplanens planeringsdel för ZWG22 Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd korrigera felaktigt angiven kursort till Eskilstuna för kursen GBI407 Omgivningsmikrobiologi med livsmedelshygien. Fager Antagning av forskarstuderande Anna Kremel i ämnet Industriell ekonomi och organisation med huvudhandledare Anders Lundström och biträdande handledare Erik Lindkvist. Planerad examen: Filosofie doktor. Gustafsson Licseminarium Stefan Johnsson, IDT, försvarar sin licentiatuppsats Performance and performance measurements in complex product development. Granskare är prof Maragreta Norell Bergendahal, KTH, och examinator är prof Hans Hansson, MDH. Seminariet äger rum i Västerås kl 9.00 i sal Kappa. Gustafsson Licseminarium Peter Wallin, IDT, försvarar sin licentiatuppsats Key Challenges in Decision Making for Automotive E/E Architctures. Granskare är dr Fredrik Ekdahl, ABB, och examinator är prof Ivica Crnkovic, MDH. Seminariet äger rum i Västerås kl i sal Kappa. Gustafsson Licseminarium Håkan Gustavsson, IDT, försvarar sin licentiatuppsats Economical valuation of architectural decisions within automotive electronics. Granskare är prof Anders Törne, FOI, Linköping, och examinator är prof Sasikumar Punnekkat, MDH. Seminariet äger rum i Västerås kl i sal Kappa. Gustafsson Antagning av forskarstuderande Juraj Feljan i ämnet Datavetenskap med huvudhandledare Ivica Crnkovic och biträdande handledare Jan Carlson och Mario Zagar. Planerad examen: Teknologie doktor. Gustafsson Antagning av forskarstuderande Ana Petricic i ämnet Datavetenskap med huvudhandledare Ivica Crnkovic och biträdande handledare Jan Carlson och Mario Zagar. Planerad examen: Teknologie doktor. Gustafsson Antagning av forskarstuderande Luka Lednicki i ämnet Datavetenskap med huvudhandledare Ivica Crnkovic och biträdande handledare Jan Carlson och Mario Zagar. Planerad examen: Teknologie doktor. Gustafsson Antagning av forskarstuderande Somchai Mattrapunyachon i ämnet Innovation och design med huvudhandledare Mats Jackson och Gustafsson 1 Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.

4 Mälardalens högskola Förteckning 1 Fakultetsnämnden NT Delegationsbeslut Bilaga 1 Sidan 2 av 3 biträdande handledare Toni Invergard. Planerad examen: Teknologie doktor Yttrande övers förslag om adjungerad professor Beslut att tillstyrka akademi HST:s förslag om adjungerad professor i högenergetiska material och processer. Gustafsson Byte av lokal för licentiasemianrium Beslut att ändra lokal för Ana Paz licentiatseminarium 26/9, från Delta till R Gustafsson Revidering i utbildningsplan, planeringsdel, för BIOLE läsåret 2008/2009 Beslut att i utbildningsplanens planeringsdel för BIOLE Biologiprogrammet, termin 4 och 5, lägga till kurserna GBI210 och GBI211 med tillhörande uppgifter under ämnet Biologi. Fager Uppdrag till IDT med anledning av byte av programnamn Beslut - att uppdra åt akademi IDT att meddela studenter som antagits till masterprogrammet ZCS23 Masterprogram i inbyggda system/master Program in Embedded Systems ht 07 resp. ht 08 att programmet ändrat namn till Masterprogram i intelligenta inbyggda system/master Program in Intelligent Embedded Systems, samt o att meddela nämnden när och hur detta gjorts; - att tillse att all information på akademins egen webbplats innehåller korrekt programnamn, men också information om programmets tidigare namn, samt o meddela nämnden hur man hanterat detta. Gustafsson Disputation kl i Filen, Eskilstuna Bengt Olsson, IDT, försvarar sin avhandling "Beskrivningsspråk i och för kreativ praxis. Opponent är prof. Jan Odhnoff. Betygsnämnden består av prof. Åsa Lindholm Dahlstrand, prof. Carl-Göran Hedén samt prof. Mats Jackson. Gustafsson Disputation kl i Gamma, Västerås Markus Lindgren, IDT, försvarar sin avhandling "Towards a Capability Model for Release Planning of Software Intensive Systems. Opponent är docent Tony Gorschek. Betygsnämnden består av docent Martin Höst, prof. Mats Jackson samt prof. Anna Brunström. Gustafsson Antagning av doktorand Kristofer Eriksson i Bioteknik/kemiteknik med huvudhandledare Sven Oscarsson. Planerad examen: Teknologie licentiat. Gustafsson Beslut angående inrättande av högskoleingenjörsexamen och utbildningsprogram Beslut - att inrätta Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik med ett första programtillfälle lå 09/10, men att nämnden efter det att bedömargruppen inkommit med sina synpunkter förbehåller sig rätten att begära Gustafsson 1 Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.

5 Mälardalens högskola Förteckning 1 Fakultetsnämnden NT Delegationsbeslut Bilaga 1 Sidan 3 av 3 i nätverksteknik ändringar i utbildningens utformning. - att behörighet till programmet ska vara E.3 men att untantag medges från kravet på Kemi kurs A (= Ma D, Fy B) - att Högskoleingenjörsexamen/Nätverksteknik kommer att inrättas först efter det att bedömargruppens synpunkter tagits i beaktande. - att Datavetenskapliga programmets inriktning Datornätverk och datakommunikation (TCV20/NÄTV) inte ska erbjudas i programutbudet lå 09/ Inställande av nybörjarprogram vårterminen 2009 Beslut att vårterminen 2009 ställa in programmen Programamn Anm. kod Ak. Biologiprogrammet (NGE20) HST Bioteknik och läkemedelsdesign (IGE20, HST högskoleingenjörsprogram) Civilingenjör i bioteknik och läkemedelsdesign (CGE20) HST Gustafsson Jonsson Säfström 1 Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.

6

7 Bilaga 2 Sidan 1 av 6

8 Bilaga 2 Sidan 2 av 6

9 Bilaga 2 Sidan 3 av 6

10 Bilaga 2 Sidan 4 av 6

11 Bilaga 2 Sidan 5 av 6

12 Bilaga 2 Sidan 6 av 6

13 Status för ärenden i Lfn NT Ref nr och benämning Sakkunniga (SK) Status Övrigt Bilaga 3 Sidan 1 av ansökan om att antas som docent i datavetenskap ansökan om befordran till professor i biologi med inriktning botanik universitetslektor i gitarrspel universitetslektor i sång ansökan om befordran till professor i innovationsteknik med inriktning arbetsorganisation ansökan om befordran till lektor i kemi Per Stenström, Chalmers, Göteborg Beslut om SK Sakkunniga är professor Göran Söllscher och Gunnar Spjuth, båda Musikhögskolan i Malmö. Sakkunniga är professor emerita Märta Schéle och professor Eva Nässen, båda Göteborgs Musikhögskola. Handlingar till sakkunnig v 22. Sakkunniga skall utses. Handlingar skickas till sakkunniga v 35. Handlingar skickas till sakkunniga v 35. Sökande är Andreas Ermedahl Sökande är Anders Telénius. En sökande Två sökande Sökande är Tomas Backström. Sökande är Per Sund

14

15 Bilaga 4 Sidan 1 av Handlingsplan Varumärkesstrategin IDT En övergripande arbetsplan för perioden Annika Björklund, Baran Cürüklü, Monica Wasell Extern medverkan (gästföreläsningar). Alla program på akademien innehåller moment där gästföreläsning förekommer. Vi kommer att utöka antalet gästföreläsningar där det behövs och också göra de redan inplanerade tillgängliga för andra studentgrupper på akademien. Notera att IDT täcket in vitt skilda ämnesområden efter fusionen mellan IDP och IDE. Ett sätt att jobba mer lateralt över ämnesgränserna är att betrakta gästföreläsningarna som mötespunkter för studenter och lärare/forskare med olika bakgrund. Fallstudier knutna till arbetslivet. Många utav examensarbeten görs redan i industrin. Vi har märkt att studenter kommer ikontakt med arbetslivet för under senare halvan av utbildningen. Vi skulle vilja se över hur vi ska göra för att också första och andra års studenter deltar i projekt som görs tillsammans med externa partners. Inom vissa av våra utbildningar är det naturligt att en del av utbildningen finns på en arbetsplats. Vi kommer att identifiera dessa utbildningar och börja se över våra rutiner kring kurserna. Alumnikontakter. I första hand kommer vi att integrera vårt arbete med Enheten för externa relationer. Vi håller också på med att integrera relevant information som endast finns hos enskilda lärare eller studievägledare för att kunna överblicka situationen bättre. Under ht08 ska vi också jobba mer med att bygga upp en välfungerade alumniverksamhet för våra internationella studenter. Detta är ett viktigt moment även för internationaliseringsarbetet. Branschråd. Att hålla en aktiv kontakt med industrin är någonting som prioriteras av alla lärare på IDT. Ett branschråd för alla ämnen som också har en stark interaktion med studenter är någonting som kommer att växa fram under ht08. Vi vill definitivt minska avståndet mellan studier och jobb, t.ex. genom att bidra till studenters nätverk ute i industrin. Vi kommer också integrera detta arbete med våra kontakter i gymnasieskolor för att bättre kunna analysera omvärlden. Minst en föreläsning/workshop med Idélab. Workshop med Idélab kommer att införas redan ht08. Vi kommer också försöka att integrera denna workshop med kurser och andra aktiviteter på akademien så att den blir en naturlig den av utbildningen. Det är viktigt att denna aktivitet betraktas som utöver det vanliga för våra studenter. Karriärplanering. För närvarande har alla program moment dedikerat till detta men vi har kanske inte kunnat utvärdera resultatet av vårt arbete. Vi kommer i första hand titta på hur de olika grupperna jobbar med studenters karriärplanering.

16 Bilaga 4 Sidan 2 av 10 Bilaga 1 Inventering av arbetslivsrelaterade moment som ingår i målsättningen för varumärkesarbetet på IDT Utbildningar inom produkt och processutveckling (fd. IDP): Ifope HING+CIVING, Inpre HING+CIVING, IKE20 HING IPDesign, IKE21 HING IPLogistik, CKE20 IPDesign CIVING och CKE21 CIVING IPLogistik = Grundutbildningar = G ZKS20 (PU) och ZKS21 (Prod&Logistics) = Master = M Extern medverkan (gästföreläsningar). Alla M+G Fallstudier knutna till arbetslivet. Alla M+G Alumnikontakter. Alla M+G (förre detta studenter deltar som gästföreläsare i minst en kurs under programmet, några tidigare studenter föremedlar examensarbete och projekt) Branschråd. För närvarande j etablerade i något av programmen, däremot har utförts projektvis under framtagning av själva programmen. Minst en föreläsning/workshop med Idélab. Alla G. Hittills inte för M. Karriärplanering. Alla G i samband med valinformationer årligen (gruppvis samt möjlighet till individuell via drop in till studievägledare och programansvariga), samtliga M i samband med att de skriver sina Study agreements inför programstart. Därutöver när studenter sökt sig till studievägledare, studierektor eller lärare på eget initiativ (telefon, e post, vid lektioner, brev). Ungefär 20 % söker råd individuellt på väg genom sitt program. Utbildningar inom innovationsteknik (fd. IDP): M= Magisternivå G= Grundnivå Extern medverkan (gästföreläsningar). Alla M+G Fallstudier knutna till arbetslivet. Alla M+G Alumnikontakter. Alla M+G (förre detta studenter deltar som gästföreläsare i minst en kurs under programmet, några tidigare studenter föremedlar examensarbete och projekt). På Innovationsprogrammet har även två Alumniträffar genomförts de senaste åren, där samtliga studenter har bjudits in. Branschråd. För närvarande j etablerade i något av programmen, däremot har utförts projektvis under framtagning av själva programmen. Minst en föreläsning/workshop med Idélab. Alla G. Hittills inte för M. Karriärplanering. Alla G i samband med valinformationer årligen (gruppvis samt möjlighet till individ via drop in till studievägledare och programansvariga), Innovationsprogrammet har sedan ca 10 år tillbaka arbetat med Personligt ledarskapsdokument (PLS) som vägledande och förberedande inför kommande yrkesliv. Studenterna får i kursen Idé och konceptutveckling arbeta fram sitt eget PLSdokument (4,5 hp). Personligt ledarskap (PLS) är ett förhållningssätt till sig själv att klargöra sina

17 Bilaga 4 Sidan 3 av 10 visioner och konkretisera dessa i mål, rikta sin energi och sina aktiviteter samt ständigt värdera sina resultat och ompröva samtliga dessa. För studenten kan det gälla fortsatta studier, kommande examensarbete och framtida yrkesarbete. Utbildningar inom informationsdesign (fd. IDP): Illustration Extern medverkan (gästföreläsningar). Ja, det har vi. Frilansande illustratörer och förre detta studenter brukar föreläsa om vad de gör. Fallstudier knutna till arbetslivet. Studenter projekt blir i många fall fallstudier. Alumnikontakter. Inte fullt ut men vi har ofta kontakt med gamla studenter som söker folk till sina företag. Branschråd. Nej Minst en föreläsning/workshop med Idélab. Vi har kurs ihop med center för produkt utveckling Karriärplanering. Samtal med studenter om deras utveckling Rumslig gestaltning Extern medverkan (gästföreläsningar). Ingår på Rumslig gestaltning, en per kurs i snitt (i vissa kurser ingen, i andra flera gästföreläsningar). Fallstudier knutna till arbetslivet. Om man med det menar att vi låter studenterna arbeta med uppdrag och verkliga uppdragsgivare, så gör vi det i majoriteten av RG kurserna. Alumnikontakter. Före detta studenter kommer och föreläser, studenterna gör studiebesök på deras nuvarande arbetsplatser och vissa av våra gamla studenter håller delar av kurser. Branschråd. Vi har inget formellt branschråd, möjligen ett embryo till ett där vi lärare håller kontakt med olika delar av branschen. Minst en föreläsning/workshop med Idélab. Har förekommit i åk 3 de två senaste åren. Karriärplanering. Ingen systematisk. Det finns moment i kursen idé & kreativitet som går in på det och många uppmaningar under utbildningens gång Textdesign Extern medverkan (gästföreläsningar). Förekommer i hög grad på programmet för Textdesign, vanligtvis ett par externa gästföreläsare per kurs, i vissa kurser (beroende på inriktning) upp till fyra gästföreläsningar. Fallstudier knutna till arbetslivet. Förekommer i hög grad i form av omvärldsrelaterade studier/analyser/projekt. Däremot behöver det inte vara fråga om fallstudier direkt kopplade till en möjlig framtida arbetsgivare, utan lika gärna för en textdesigner andra angelägna delar av omvärlden (branschorganisationer, föreningar, samhällsinstitutioner etc). Alumnikontakter. På den här punkten finns definitivt utrymme för förbättring även om det

18 Bilaga 4 Sidan 4 av 10 förekommer att f d studenter återvänder som gästföreläsare eller att vi i någon kurs besöker en arbetsplats där en eller flera utexaminerade textdesignerstudenter arbetar. Branschråd. Vi saknar ett formaliserat branschråd. Eftersom programmet inte är en yrkesutbildning utan snarare en yrkesorienterande utbildning, får våra studenter jobb inom ganska vitt skilda branscher (från teknikskribenter inom fordonsinsdustrin till mer mediarelaterade informationsyrken eller olika former av informatörstjänster inom den offentliga förvaltningen med mera). Vi för dock en kontinuerlig dialog med flera stora arbetsgivare inom olika branscher och har även kontakt med/samverkar med relaterade branschorganisationer som FTI (Föreningen Teknisk Information), Centrum för lättläst, Terminologicentrum med flera. Minst en föreläsning/workshop med Idélab. Har förekommit vid något enstaka tillfälle. Karriärplanering. I den tidigare utbildningen har vi saknat formaliserad karriärplanering. Den nya/omgjorda utbildningen fr o m hösten 2007 ger vi studenten dels större möjligheter att aktivt välja inriktning under tredje läsåret, dels inför vi en praktikperiod. Därför blir det oundvikligt att vi diskuterar karriärfrågor med studenterna, framför allt under tredje läsåret. Exakt hur en sådan karriärplanering ska komma att se ut är dock inte klart i nuläget. Utbildningar inom datavetenskap (fd. IDE): Nationella program Civilingenjörsprogrammet i tillämpad datateknik Civilingenjörsprogrammet i robotik Högskoleingenjörsprogrammet i tillämpad datateknik Datavetenskapliga programmet Interaktionsdesignprogrammet - datavetenskap Datornätverk och datakommunikation Internationella program Master i inbyggda system Master i programvaruteknik Master i intelligenta system Extern medverkan (gästföreläsningar). I alla program ingår minst en gästföreläsning. De medverkande gästföreläsare brukar vara både från Sverige och t.ex. i samband med disputationer och liknande aktiviteter utländska experter. Fallstudier knutna till arbetslivet. Många av projekten som involverar studenter har en nära koppling till arbetslivet eller arbetslivsliknande situationer för att träna studenterna inför arbetslivet. Alumnikontakter. Före detta studenter kommer och föreläser, studenterna gör studiebesök på deras nuvarande arbetsplatser och vissa av våra gamla studenter håller delar av kurser. Branschråd. Civil och högskoleingenjörsprogrammen i tillämpad datateknik har väl fungerande branschråd. Civilingenjörsprogrammet i robotik håller för närvarande bygga ett branschråd. De andra programmen är i planeringsfasen. Minst en föreläsning/workshop med Idélab. Det har inte förekommit. Karriärplanering. Många studenter har en möjlighet till karriärplanering genom samtal med lärare (som oftast har industrikontakter) och studievägledare. Vi försöker också hitta projekt med industrin för att studenter ska kunna nätverka inför framtiden.

19 Bilaga 4 Sidan 5 av Varumärkesarbetet i utbildningarna på HST Påbyggnadsutbildningar EFO410 Industrial Management with specialization in Sustainable Development EFO521 Industrial Management with specialization in IT EFO522 Industrial Management with specialization in Entrepreneurship Extern medverkan (gästföreläsningar). Ja Fallstudier knutna till arbetslivet. Ja Alumnikontakter. Nej Branschråd. Nej Minst en föreläsning/workshop med Idélab. Ja Karriärplanering. Nej Magisterutbildning i Miljö och hälsoskydd Extern medverkan (gästföreläsningar). Ja Fallstudier knutna till arbetslivet. Ja Alumnikontakter. Ja Branschråd. Ja Minst en föreläsning/workshop med Idélab. Nej Karriärplanering. Nej Utbildningar inom Samhällsteknik Extern medverkan (gästföreläsningar). Ja Fallstudier knutna till arbetslivet. Ja Alumnikontakter. Nej Branschråd. Ja Minst en föreläsning/workshop med Idélab. Nej Karriärplanering. Nej Nybörjarprogram Miljövetenskapliga programmet Extern medverkan (gästföreläsningar). Ja Fallstudier knutna till arbetslivet. Ja Alumnikontakter. Ja Branschråd. Ja Minst en föreläsning/workshop med Idélab. Nej Karriärplanering. Nej

20 Bilaga 4 Sidan 6 av 10 Utbildningar inom Samhällsteknik Extern medverkan (gästföreläsningar). Ja Fallstudier knutna till arbetslivet. Ja Alumnikontakter. Ja Branschråd. Ja, men inte så aktivt Minst en föreläsning/workshop med Idélab. Ja, vid flera tillfällen Karriärplanering. Ja, obligatoriskt för civilingenjörer fr o m hösten 07 och frivilligt året innan Eva Thorin, Karin Spets, Vesna Djokic Hur inslagen finns inom samhällsteknik, första året: Extern medverkan gästföreläsning i minst en kurs (samhällteknikens grunder) Fallstudier knutna till arbetslivet seminarieuppgifter kring verkliga fall i en kurs, projektuppgift baserad på verkligt fall i minst en kurs. Alumnikontakter? Föreläsning/workshop med idélab? Karriärplanering startas för civilingenjörsstudenterna Hur inslagen finns i utbildningar inom ämnet byggnadsteknik (årskurs 2 till 5)idag: Extern medverkan gästföreläsningar och studiebesök ingår i flera kurser Extern medverkan i projektarbeten på GN300 och avancerade kurser där branschfolk är med och utvärderar studenternas arbeten samt även som resurspersoner för projektarbetena. Fallstudier knutna till arbetslivet många kurser har projekt eller uppgifter som bygger på verkliga fall, examensarbeten utförs oftast ute på företag eller organisation utanför högskolan Alumnikontakter gästföreläsare i någon enstaka kurs Föreläsning/workshop med idélab Finns i minst en valbar kurs Karriärplanering för civilingenjörsstudenterna Hur inslagen finns inom energiutbildningarna (från årskurs 2)idag: Extern medverkan gästföreläsningar ingår i flera kurser, studiebesök ingår i flera kurser Fallstudier knutna till arbetslivet många kurser har projekt eller uppgifter som bygger på verkliga fall, examensarbeten utförs oftast ute på företag eller organisation utanför högskolan Alumnikontakter gästföreläsare i någon enstaka kurs Föreläsning/workshop med idélab Finns i minst en valbar kurs Karriärplanering för civilingenjörsstudenterna Vilka inslag finns inom Miljöteknik (från årskurs 2) idag Extern medverkan gästföreläsningar och studiebesök ingår i flera kurser Fallstudier knutna till arbetslivet en kurs på GN 300 är uppbyggd enligt PBL metodiken där studenterna jobbar med olika praktikfall, många kurser har projekt eller uppgifter som bygger på verkliga fall, examensarbeten utförs oftast ute på företag eller organisation utanför högskolan Alumnikontakter gästföreläsare i någon enstaka kurs Branschråd Nej Föreläsning/workshop med idélab Finns i minst i en kurs på GN 300 Karriärplanering för civilingenjörsstudenterna Hur inslagen finns inom miljövetenskap idag (påbyggnad) I metodikkursen finns flera föreläsare från både statliga myndigheter och kommunal verksamhet.

21 Bilaga 4 Sidan 7 av 10 Studenterna genomför en praktik p en tillsynsmyndighet under 4 veckor. Många gör dessutom examensarbete på samma myndighet efter kursen. Studenterna får träffa tidigare studenter som har gått programmet. De berättar hur det är att söka jobb, vilken lön man kan begära, vilka arbetsuppgifter de har osv. Under uppbyggnad av programmet har vi haft ett aktivt branschråd och även en viss kontakt med Tillsyns och föreskriftsrådet. Vad som skulle kunna göras inom alla utbildningar: Kartlägga mer noggrant när i utbildningen och hur de olika momenten införs. Gå igenom de olika årskurserna och se vad och när de olika typerna av moment kommer in i programmen för att se om vissa delar av utbildningen behöver stärkas. Införa moment med ide lab i fler kurser, framförallt i profilkurser under årskurs 3 eller senare men eventuellt också i vissa kurser i årskurs 2. Uppmuntra och påminna lärarna om vad man kan göra för att öka denna typ av inslag i sina kurser genom presentation av bra exempel inom våra egna utbildningar och genom forum för diskussion/utveckling. Se över organisationen av branschråd och klargöra syfte och uppdrag för dessa råd. Erbjuda karriärplanering enligt modell för civilingenjörerna för alla (kräver dock tillskott av resurser) Planera in dessa moment i de nya kurser som ska utvecklas, lägg in moment och lärandemål som anknyter till dem i kursplanerna.

22 Bilaga 4 Sidan 8 av 10

23 Bilaga 4 Sidan 9 av Recruiting. Development of Bachelor programme Analytical Finance and Master programme Financial Engineering 1.1. Extension of Internet based information presentation of the programme (lists and databases of educational programmes, financial web-sites, etc.) Further extension and providing of effective Internet access to the Analytical Finance webpage Providing of the effective link between the UKK webpage and the Analytical Finance webpage (Urgent!) Extension and improvement of Internet based information about the programmes at MDH web pages Continuation and extension of the practice of distribution of information letter about the programmes to educational agencies in EU and third countries (Former SU, China, etc.) Creation, distribution and presentation of special computer based presentations of the programme at different forums, conferences, workshops, research and exchange visits, etc Further development of the preparatory semester (30 ECTS credits) for the Master programme Financial Engineering. 2. Development of programmes 2.1 Further development of the PhD educational programme (continuation of active participation in the Graduate School in Mathematics and Computing (FMB), recruiting of two additional PhD students with specialisation in financial mathematics in ). 2.2 Further improvement of the education plans of programmes, level of courses, textbooks, electronic versions of the courses, special educational software. 2.3 Further development of Analytical Finance webpage, extension of access to additional Internet based financial engineering educational resources (textbooks, surveys, databases of real-word financial data, software, etc.) via the AF webpage. 2.4 Further development of the AF package (program library of the best student s master, bachelor software applications and master and bachelor theses). 2.5 Improvement of international exchange programmes for students. 2.6 Encouraging students to reorganize a student organisation for Analytical Finance and Financial Engineering. 2.7 Further development of student trading room. 2.8 Further promotion of the series research seminar including master and bachelor examination sub-series. 2.9 Further promotion of active research in the area of financial engineering, participation in international educational and research projects (Tempus, Fp7, etc.), conferences, workshops, organisation of workshops and other scientific and educational events with active participation of students (similar with the International school FIE 2008 held at MDH in May 2008).

24 Bilaga 4 Sidan 10 av Promoting of further career 3.1 Creation of the Analytical Finance Board (representative of financial industry, academic institutions, regional authorities, etc., 2008) 3.2 Further development of AF package (see 2.5.) as an instrument for promotion of the job search for graduates. 3.3 Further development of alumni sub-page in the Analytical Finance webpage (interviews with successful graduates of the AF and FE programmes, links to Internet based job searches, links to websites of job agencies, survey, papers and other materials oriented to promote job search, etc., ). 3.4 Development of research and educational cooperation with financial industry (similar with cooperation programme with Front Capitals AB). 3.5 Further development of series of meeting with representatives of financial industry and students.

25 Bilaga 5 Sidan 1 av 2 Utbildnings- och forskningsavdelningen Gunnel Eriksson Delegation av beslut om utbildningsplanernas planeringsdelar Förslag till beslut Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar - att delegera till dekanus att fatta ett för nämnderna gemensamt beslut i linje med nedanstående att-satser: - att delegera beslut om utbildningsplanernas planeringsdelar för läsåret 2009/2010 till akademichefen för den akademi som är värd för respektive förutbildnings-, nybörjareller påbyggnadsprogram, under förutsättning - att beslut om utbildningsplanernas planeringsdelar sker efter överenskommelse med de eventuellt övriga akademier som ansvarar för kurser som erbjuds inom ramen för programmet, - att beslut ska fattas senast den 20 november enligt huvudtidplan för utbildningsplaneringsprocessen (CF /06) och - att beslut om revidering av redan fastställd planeringsdel enbart får göras till följd av eventuellt nämndbeslut om inställande av kurs eller för att rätta till uppenbara skrivfel, - att besluten utformas så att de är förenliga med tillämpliga författningar, registreras i myndighetens registreringssystem (Accessia) och delges fakultetsnämnderna, övriga akademier, utbildnings- och forskningssektionen samt studentcentrum, samt - att akademichefen mottar delegationen enligt ovan. - att ge utbildnings- och forskningssektionen i uppdrag att skapa enkla rutiner för akademierna att publicera beslutade planeringsdelar på högskolans webbplats. Motivering Utbildningsplanerna vid Mälardalens högskola är idag uppdelade i en allmän del och en planeringsdel. En översyn har initierats på utbildnings- och forskningssektionen (UFO) för att flytta över mer kursinformation in i den allmänna delen så att den ensam ska kunna utgöra Utbildningsplanen. Innehållet i en utbildningsplan finns reglerat i Högskoleförordningen (SFS 1993:100) där det anges att det ska framgå vilka kurser som ingår i programmet. Detaljnivån är inte helt klarlagd. Det är viktigt att nämnderna har möjlighet att granska omfattning och innehåll av ämnen och kurser i programmet. Tanken är inte att planeringsdelarna ska försvinna utan att de ska användas mer som ett planeringsinstrument för ett programtillfälle, ett första steg på väg mot kurschemaläggning. De ska också användas som programplan för studenterna där de kan se valmöjligheter, kurstillfällen, platsgarantier mm. Granskningen av planeringsdelarna görs bäst på akademinivå eftersom den bygger på lärarnas kompetens gällande i vilken ordning kurserna bör läsas. 1 (2)

26 Enligt rektors delegation av beslutsrätt inom Mälardalens högskola, beslutad av rektor den 12 december 2007 (dnr CF /07) har nämnderna inom sina ansvarsområden att besluta om utbildningsplaner och examenskrav (gäller även uppdragsutbildning). Förslaget till beslut innebär att vi tar ett första steg mot en utveckling av utbildningsplanerna enligt ovan genom att nämnderna delegerar beslutet att fastställa planeringsdelarna för programtillfällen läsåret 2009/10 till akademicheferna. Detta ärende har beretts inom utbildnings- och forskningssektionen i samråd med sektionschef Hans Berggren samt efter hörande av akademichefer, utbildningsledare och administrativa chefer. Bilaga 5 Sidan 2 av 2 Gunnel Eriksson Utbildnings- och forskningshandläggare 2 (2)

27 Bilaga 6 Sidan 1 av 2 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Handläggare: Gertrud Fager Avveckling av Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Elektronik Förslag till beslut Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar - att avveckla Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Elektronik vid Mälardalens högskola; - att student har rätt att kunna få ovan nämnda examen utfärdad vid Mälardalens högskola till och med 30 juni Motivering och behandling av ärendet För motivering till avvecklingen se bilagd handling som inkommit från ansvarig akademi, IDT. Enligt högskoleförordningen har student som antagits till utbildning före 1 juli 2007 rätt att ta ut examen enligt de gamla bestämmelserna, dock som längst till och med utgången av juni Eftersom en kandidatexamen kunde utfärdas med huvudämne elektronik, dvs. enligt tidigare examensordning, vid MDH, är det lämpligt att samma datum bör gälla för student som vill ta ut en examen enligt de nya bestämmelserna, dvs. med huvudområde elektronik. Beslutsförslaget har tagits fram av nämndens handläggare i samråd med StudentCentrum/ examensenhetens handläggare Ylva Blauberg.

28 Bilaga 6 Sidan 2 av 2

29 Bilaga 7 Sidan 1 av 2 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Handläggare: Gertrud Fager Begäran om vilande inriktning på nybörjarprogram Förslag till beslut Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar - att bifalla akademi IDT:s begäran om att låta nybörjarjarprogrammet Innovationsprogrammet MTO:s inriktning Informationsdesign vila läsåret 09/10. Motivering och behandling av ärendet För motivering till beslutet se bilagd handling som inkommit från ansvarig akademi, IDT. Vid föregående nämndmöte, , 107, fattades beslut om programtillfällen för nybörjarprogram på svenska läsåret 09/10. I beslutet över programutbudet återfinns också ovan nämnda inriktning (Informationsdesign) på Innovationsprogrammet (programkod RKE20 inriktningskod INFO). Då akademin på grund av revideringar inom området informationsdesign, inte anser sig kunna säkerställa kvaliteten på inriktningen är det rimligt att beslutet från den 2 september angående denna inriktning upphävs och att nämnden bifaller IDT:s begäran.

30 Bilaga 7 Sidan 2 av 2

31 Bilaga 8 Sidan 1 av 2 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Verksamhetsplanering för FN-N/T Grundutbildningsutskottet - Diskutera innebörden av teknikkoppling i utbildningar och examina inom nämndens ansvarsområde. - Diskutera områdesbehörigheter. - Diskutera samordning av masterprogram vid MDH och möjligheten och villkor för att använda kurser för utbildning på forskarnivå i masterprogrammen. - Högskolegemensamma kurser för civilingenjörsutbildningens tionde termin enligt anpassningen till bolognafordringar. Fokus läggs på överförbara/generella kompetenser. - Diskutera relationen mellan högskoleingenjörsprogram och civilingenjörsprogram. - Diskutera förslaget om högskolegemensam kurs om hållbar utveckling. - Diskutera samarbete med Västerås stad kring riksrekryterande gymnasial spetsutbildning. Utskottet för utbildning på forskarnivå (UFN) - Utvärdering av forskarutbildningsmiljöerna vid MDH i samverkan med utskottet för forskningsfrågor. Förslå miljö för utvärdering (Under 2008 utvärderas en miljö vid HST.) - Högskolegemensamma kurser för utbildning på forskarnivå. - Diskutera möjligheten och villkor för att använda kurser för utbildning på forskarnivå i masterprogrammen. - Föra dialog med Idélab om aktiviteter med anknytning till forskningskommersialisering. - Diskutera innebörden av teknikkoppling i utbildningar och examina inom nämndens ansvarsområde. Utskottet för forskning (UF) - Anordna seminarium med fokus på samverkan mellan forskningsområdena inom MDH. (Tre seminarier av detta slag har anordnats.) - Utvärdering av forskarutbildningsmiljöerna vid MDH i samverkan med utskottet för forskarutbildning. Föreslå miljö för utvärdering (Under 2008 utvärderas en miljö vid HST.) - Föra dialog med Idélab om aktiviteter med anknytning till forskningskommersialisering.

32 Bilaga 8 Sidan 2 av 2 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik ÄRENDELISTA Uppdatering utförd Datum Ärende Ansvarig Status Översyn av studentinflytandet i nya organisationen Formulera förslag på formulering av innebörden av teknikkoppling i utbildningar och examina inom nämndens ansvarsområde Studeranderepresentanter i nämnden Gertrud Fager Johan Grundberg Arbete pågår. Sofia Laxåback lämnade muntlig delrapport i vid sammanträdet Ärendet övertas av den tillträdande studeranderepresentanten i N/Tnämnden Klart diskuterat i GU 1 oktober I samråd med StC formulera förslag som utgångspunkt för diskussion och beslut om områdesbehörigheter Gertrud Fager Johan Grundberg Diskuterat i GU 1 oktober Efter hörande av forskningsledarna fastställa uppdrag och tidpunkt för avstämning av dessa för perioden Jan Gustafsson Pågår Bestämma mötestider för nämndens utskott och råd HT Bedömargruppens uppdrag ang. nätverksingenjören Inrätta examen nätverksingenjören Ordförande i nämndens olika utskott och råd

33 Bilaga 9 Sidan 1 av 3 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Handläggare: Gertrud Fager Fastställande av utbildningsplaner allmänna delar Förslag till beslut Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar att före fastställandet måste följande allmänna delar från akademi HST revideras under avsnittet Innehåll i enlighet med bilagd anvisning: - IWV20 Byggnadsingenjör Samhällsteknik, - IWV21 Energi- och miljöingenjör Samhällsteknik, - CWV20 Civilingenjör Samhällsteknik, - ZWG20 Master Program in Sustainable Energy Systems (One Year), - ZWG22 Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, - ZGG22 Magisterprogrammet i kvalitet inom läkemedel och bioteknik, - ZWG21 Master Program in Energy Optimizations for Buildings, - ZWS21 Master Program in Process and Resource Optimization; att före fastställandet måste avsnittet Innehåll i utbildningsplanen för ZWS20 Master Program in Inland Water Quality Assessment kompletteras med uppgift om var första terminen på programmet är förlagd; att revisionerna ska ha inkommit till nämnden senast 25 oktober för fastställande av dekanus i samråd med UFO. Bakgrund och behandling av ärendet Den 12 juni gavs akademierna information om att man måste inkomma med allmänna delar till de utbildningsprogram man avser att ha läsåret 09/10. Samtidigt gavs information om nya krav för de allmänna delarna (rektorsbeslut från , Dnr CF /07). Bilagd denna information fanns en mall och anvisningar framtagen av UFO. Hittills har endast akademi HST inkommit med sina allmänna delar, vilka behandlades vid nämndens arbetsgruppsmöte den 30 september. Vid mötet framkom att alla de inkomna planerna kräver en revision av avsnittet Innehåll av större eller mindre omfattning. Vid mötet diskuterades också vilka uppgifter som ska finnas under avsnittet Innehåll och hur dessa uppgifter ska disponeras, vilket resulterat i det bilagda dokumentet Utbildningsplanernas allmänna del ett förtydligande gällande utformning av avsnittet innehåll.

34 Bilaga 9 Sidan 2 av 3 Utbildningsplanens allmänna del ett förtydligande gällande utformning av avsnittet innehåll Avsnittet innehåll ska skrivas som två avsnitt medt följande underrubriker: Utbildningens innehåll (se I nedan) Utbildningens utformning och struktur (se II nedan) (Detta skiljer sig egentligen inte från tidigare utbildningsplaners text under avsnittet Innehåll, men nu ska alltså en del förtydliganden in.) I Utbildningens innehåll Följande ska framgå under rubriken : En inledningsfras, exempelvis [Programnamn] är en x-årig teknisk/naturevetenskaplig/ utbildning inom [Y] (samma inledning som förra årets utbildningsplaner alltså) Ett avsnitt som preciserar hur stor andel av utbildningen som är obligatorisk och hur mycket som är valfritt. (Observera att en bra utgångspunkt för preciseringarna av innehållet är examensbeskrivningen!) o Med obligatorisk menas - dels den kärna som alla måste ha, - dels det som utgörs av valbara kurser inom det obligatoriska kursblocket (alltså kurser som syftar till att ge studenten möjlighet till profilering inom det huvudsakliga området för utbildningen) o Med valfritt avses helt valfria kurser som ligger utanför det obligatoriska kursblocket, och som student väljer fritt bland för att uppfylla examensfordringarna (kan givetvis utgöras av helt valfria kurser inom utbildningens huvudsakliga område/huvudområde, men också av kurser inom helt andra områden) Exempel: Utbildningen/Programmet har en obligatorisk del om X hp där Y hp utgörs av valbara kurser, och en helt valfri del om Z hp. (Finns inga valbara kurser eller valfria kurser ska det givetvis framgå här.) Ett avsnitt som preciserar vad som ingår i den obligatoriska delen uppdelat på dels den för alla obligatoriska kärnan, dels den valbara delen. Här ska följande preciseras (Självklart ska detta avsnitt formuleras på ett sätt som passar för utbildningsområdet och som är tydligt för studenten. Det innebär att man givetvis kan baka ihop de olika beståndsdelarna ämnen med moment/inslag): o Ingående ämnen Observera att en bra källa är examensbeskrivningen! Ex.: I den obligatoriska delen ingår datavetenskap (x hp), matematik (22,5 hp), elektronik (7,5 hp) o Ingående moment/inslag i resp. ämne (uppräkning av väsentliga delar och eventuellt också sådant som ger programmet en specifik karaktär) Ex. I datavetenskap studeras (bl.a.) ett antal programmeringsmodeller, mjukoch hårdvara I matematik ingår (bl.a.)linjär algebra och analys, statistik, Kommentar: Om man lagt upp utbildningen i kursblock kan man givetvis göra preciseringarna utifrån dessa: Ex. I den obligatoriska delen ingår ett block om X hp som ska ge grunderna i, ett block om Y hp i som syftar till att

35 Bilaga 9 Sidan 3 av 3 II Utbildningens utformning och struktur (Här kan mycket av den gamla texten under innehåll återanvändas) Avsnittet ska innehålla följande uppgifter: Hur utbildningen är strukturerad, årsvis eller terminsvis för kortare utbildningar (jfr. förra årets utbildningsplan), inklusive uppgift om examensarbetet Var i utbildningen som valbarheten kommer in i form av profilering, och/eller var helt valfria perioder finns Examinationsformer (se förra årets utbildningsplan) Undervisningsform (se förra årets utbildningsplan)

36 Bilaga 10 Sidan 1 av 2 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Handläggare: Gertrud Fager Områdesbehörigheter policy för ingenjörsutbildningar Förslag till beslut Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar att till ingenjörsutbildningar vid MDH ska följande gälla för områdesbehörigheter: HÖGSKOLINGENJÖRSUTBILDNING områdesbehörighet 8 (= Ma D, Fy B, Ke A); - där undantag från kraven kan medges endast om synnerliga skäl föreligger, - om undantag ska göras ska detta vara möjligt endast under förutsättning att den för utbildningen ansvariga akademin inkommit med en skriftlig ansökan med motivering till varför man vill göra undantaget, samt att nämnden funnit motiveringen rimlig; - för undantag gäller o att undantag från kravet på Ma D normalt inte ska medges, men om undantag medges ska alltid Ma C krävas; o att undantag kan medges för Fy B, men om undantag medges ska alltid Fy A krävas; o att undantag kan medges för Ke A. CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGAR områdesbehörighet 9 (= Ma E, Fy B, Ke A) - där undantag kan medges endast om synnerliga skäl föreligger, - om undantag ska göras ska detta vara möjligt endast under förutsättning att den för utbildningen ansvariga akademin inkommit med en skriftlig ansökan med motivering till varför man vill göra undantaget, samt att nämnden funnit motiveringen rimlig; - för undantag gäller o att undantag från kravet på Ma E normalt inte ska medges, men om undantag medges ska alltid Ma D krävas; o att undantag kan medges för Fy B, men att Fy A alltid ska krävas; o undantag kan medges för Ke A. Bakgrund och behandling av ärendet Nya regler kommer att gälla vid antagning till högskoleutbildning från De nu gällande standardbehörigheterna ersätts då av områdesbehörigheter, där 8, 9 och 10 avses för ingenjörsutbildningar. För att gymnasieskolans elever ska kunna anpassa sina kursval utifrån högskolans behörighetskrav, måste de så tidigt som möjligt ha tillgång till uppgifter om vad som gäller. Därför är det alltså viktigt att nämnden tar ställning till vilka behörighetskrav som kommer att gälla för MDH:s ingenjörsutbildningar. Frågan om områdesbehörigheter har diskuterats vid FN N/T:s möten , och Vid mötet i september deltog också Susanne Rönnemark Nording från

37 Bilaga 10 Sidan 2 av 2 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Handläggare: Gertrud Fager STC/antagningsenheten. Frågan har dessutom diskuterats vid utskottsmöten i UGN:en i maj och juni, och beslutsförslaget enligt ovan enades man kring i grundutbilningsutskottet (GU) den 1 oktober, Underlag i arbetet har varit högskoleverkets kungörelse Nya antagningsregler till högskolan 2010 med dito bilagor, uppgifter från TUF (nätverk för civilingenjörsutbildningar i Sverige), uppgifter inhämtade från olika ingenjörsutbildares hemsidor, samt högskoleverkets rapport 2003:20 R (Utvärdering av högskoleingenjörsutbildning, ingenjörsutbildning samt brandingenjörsutbildning vid svenska universitet och högskolor. Del 1.) och rapport 2006:8 R (Utvärdering av utbildningar till civilingenjör vid svenska universitet och högskolor).

38 Bilaga 11 a Sidan 1 av 1 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Handläggare: Gertrud Fager Teknikkoppling Förslag till beslut Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar - att begreppet teknikkoppling ska tolkas i enlighet med beskrivningen i bilagt dokument Teknikkoppling (kallelsens bilaga 11 b). Bakgrund och behandling av ärendet För bakgrund se bilagd handling, policydokumentet Teknikkoppling. Ärendet har tidigare behandlats vid nämndens möte (76 ), i utskottet UGN 15 maj resp 10 juni, 2008, och i GU den 1oktober. Vid nämndens septembermöte (080902, 116 ) rapporterades hur långt man kommit i ärendet.

39

40 Bilaga 11 b Sidan 1 av 2 Teknikkoppling Mälardalens högskolas nya kvalitetssäkringspolicy har medfört att nämnderna har fått ett mer uttalat eller i vart fall tydligare beskrivet ansvar för kvalitetssäkring av utbildning. En av de frågor som NT nämnden har haft att fundera över i sitt kvalitetssäkringsarbete är hur detta med teknikkoppling ska hanteras. I flera fall har det rått osäkerhet kring hur själva begreppet ska uttolkas. Frågan har aktualiserats särskilt i samband med NT nämndens bedömningar i samband med ansökan/inrättande av nya utbildningsprogram och/eller examina samt vid (om )klassificering av kurser till utbildningsområde teknik. Generellt kan sägas att teknikkopplingen ska finnas synlig i teori eller tillämpning. I många fall torde bedömningen vara tämligen enkel att göra, men i de fall osäkerhet råder har NT nämnden enats kring följande tolkning. Teknikkoppling utifrån utbildningsområde När det gäller grundutbildning, dvs. utbildning på grundnivå resp. avancerad nivå, klassas kurser utifrån det utbildningsområde de anses höra till. Den här klassningen utifrån utbildningsområde är viktig för kursens hås och håptilldelning. Om en kurs klassats som teknik (vilket ju medger en högre ekonomisk tilldelning än hum /sam klassade kurser) måste också kopplingen till teknik vara synliggjord för att klassningen ska hålla för en eventuell granskning. För att en kurs ska anses ha tydlig teknikkoppling ska det i den enskilda kursplanen göras/finnas tydliga kopplingar till teknik eller naturvetenskap. I kursplanen kan kopplingen till teknik(/naturvetenskap) återfinnas på ett eller flera av nedan uppräknade sätt: i formuleringar som rör innehåll, lärandemål och/eller examinationsform/ examinationsmoment. i valet av kurslitteratur (dvs. vara tydligt synlig i den fastställda litteraturlistan). genom tillämpning och/eller genom exempel med fokus på teknik. (När det gäller denna punkt kan, i vissa fall och om tydlig motivering ges, göras avsteg från regeln att teknikkopplingen ska vara synliggjord i den enskilda, fastställda kursplanen. I sådana fall gäller istället att teknikkopplingen måste vara synliggjord i den enskilda kursplaneringen, som ju alltid ska finnas framtagen inför varje specifikt kurstillfälle. Observera att när det gäller klassning av kurs utifrån utbildningsområde så måste dock alltid kursplanen uppvisa teknikkoppling.) N/T nämnden avgör, ibland med stöd av bedömargrupp, om teknikkoppling anses föreligga och om den kan anses tillräcklig för att en kurs ska kunna anses tillhöra utbildningsområdet teknik.

41 Bilaga 11 b Sidan 2 av 2 Teknikkoppling utifrån vetenskapsområde Mälardalens högskola ansökte om och erhöll 2001 vetenskapsområdet Teknik. Med ett vetenskapsområde följer enligt gällande högskoleförordning rätt att utfärda examina på forskarnivå och masterexamen inom vetenskapsområdet. Nämnden måste således vid inrättande och utvärdering av ämnen för utbildning på forskarnivå, masterexamina och masterprogram bedöma om huruvida en tydlig/tillräcklig teknikkoppling finns. Regeringen har i september 2008 givit förhandsinformation om förslag i kommande forskningsproposition att lärosäten med vetenskapsområde inledningsvis själva, i samråd med Högskoleverket, ska få bedöma inom vilka områden man håller tillräckligt hög kvalitet för att ge examen på forskarnivå. Högskoleverket kommer i efterhand att prova bedömningen, och kommer att kunna återkalla examensrätten. Ett rimligt antagande är att det kommer att fungera på ett liknande sätt för masterexamina. Tills denna förändring är genomförd gäller dock fortfarande att nämnden inom sitt ansvarsområde vid inrättande och utvärdering av ämnen för utbildning på forskarnivå, masterexamina och masterprogram måste bedöma om huruvida en tydlig/tillräcklig teknikkoppling finns. En sådan bedömning utgår från de för examen/programmet fastställda eller föreslagna kursplanerna.