Årsredovisning 2004 UDDEVALLA KOMMUN. Årsredovisningen är producerad av Ekonomiavdelningen och TH Tryck AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2004 UDDEVALLA KOMMUN. Årsredovisningen är producerad av Ekonomiavdelningen och TH Tryck AB"

Transkript

1 Årsredovisningen är producerad av Ekonomiavdelningen och TH Tryck AB UDDEVALLA KOMMUN Årsredovisning 2004 Omslagsbilder: VM i motocross på Glimminge Motorstadion Hingstutsläpp på Bassholmen Wakeboard SM på gamla hamnområdet UDDEVALLA KOMMUN Telefon: Postadress: Uddevalla

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunstyrelsens ordförande 2 Förvaltningsberättelse 3 På väg mot god livskvalitét 7 Ekonomisk översikt 11 Finansiell analys 11 Resultaträkning 16 Balansräkning 17 Finansieringsanalys 18 Redovisningsprinciper/Noter 19 Driftredovisning 25 Investeringsredovisning 26 Begreppsförklaring 27 Personalöversikt 28 Miljö- och välfärdsöversikt 32 Organisation kommunen 35 Kommunen - Nämnder och styrelser 36 Kommunstyrelsen 36 Barn och utbildningsnämnden 40 Socialnämnden 44 Miljö och stadsbyggnadsnämnden 48 Tekniska nämnden 50 Kultur och fritidsnämnden 53 Bolag och stiftelser 56 UUAB - Moderbolaget 57 Uddevalla Energi AB 57 Uddevalla Hamnterminal AB 57 Uddevalla Omnibus AB 58 Uddevalla Evenemangs- och Turistforum AB 58 Uddevalla Turisttrafik AB 58 Trestadsregionens Avfalls AB 58 Bostadsstiftelsen Uddevallahem 59 HSB:s stiftelse Jakobsberg i Uddevalla 59 Stiftelsen Ljungskilehem 59 Revisionsberättelse 60 1

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Under 2004 passerade Uddevalla en milstolpe. Vi kunde räkna in mer än invånare. Det firades med en millimeter lång marsipantårta och kaffe på Kungstorget en lördag i september. Vi kunde också under det gångna året glädja oss åt beslutet att bygga en strandpromenad från centrala Uddevalla ut mot Gustafsberg och Lindesnäs. Kommunen, näringslivet och kommunmedborgarna har med gemensamma krafter visat att samarbete ger resultat. Strandpromenaden kommer att invigas efter sommaren Ett annat projekt som vi kan känna stolthet över är beslutet att ge alla uddevallabor möjlighet till bredband. I princip alla hushåll kommer att, innan 2005 är till ända, kunna koppla upp sig mot internet på ett snabbt och effektivt sätt. Det är en kvalitetsförbättring där Uddevalla är unikt. Ingen annan kommun i hela Sverige ger sina medborgare en sådan möjlighet i dag. Vi är unika i ett annat sammanhang också. Som första kommun i Sverige har samtliga verksamheter inom Uddevalla kommun blivit registrerade enligt EMAS. Efter fem års arbete kunde vi strax före jul ta emot registreringen som ett bevis på ett lyckat och väl genomfört miljöarbete. Det ska vi vara oerhört stolta över! uddevallabor och turister. VM i motocross på Glimminge Motorstadion lockar inte bara storpublik till tävlingarna utan kan också ses i de flesta sportkanaler på TV runtom i världen. Det känns också bra att veta att Volvofabriken i Uddevalla, som numera till 60 procent ägs av den italienska bildesignern Pininfarina, satsar på en ny version av den sportiga Volvon C 70. Och sist men inte minst, det arbete som lagts ned på att göra stadskärnan attraktivare och trevligare, och för att få liv och aktivitet i centrala Uddevalla, det hoppas vi nu ska resultera i att Uddevalla blir vald till årets stadskärna Då kan vi bli ännu stoltare över vår stad och vår kommun! Lennart Björk Kommunstyrelsens ordförande Under det gångna året införde vi också ett stoppaket för att klara ekonomin. Statsbidraget sjönk beroende på försämrad skattekraft och tidiga prognoser visade att vi inte skulle klara ekonomin utan drastiska åtgärder. Stoppaketet blev lyckat. Skatteintäkterna sjönk också mindre än befarat, en förbättring på 9 miljoner kronor. Tillsammans med besparingar och överskott på finansnettot blev slutresultatet ett överskott på 37 miljoner kronor mot budgeterat 7 miljoner kronor. Nämndernas verksamheter gav ett överskott på 60 miljoner kronor. Samarbete och en väl utstakad målinriktning har gett ett positivt resultat. Ett tack till all personal och andra som medverkat till att göra detta möjligt. Under året har Uddevalla satts på kartan vid flera tillfällen, en del saker mindre bra, andra av betydligt bättre kvalitet. Valen som irrade sig in i Byfjorden fick folk att vallfärda hit. Tidningarna skrev spaltmeter och TV visade långa inslag från Uddevalla. Andra publikdragande arrangemang under året var naturligtvis Oddebollen, en av Sveriges största fotbollsturneringar, Junicupen, handbollsarrangemanget som lockar ungdomar från hela landet, Fjordfestivalen, som under några varma sommardagar och kvällar skänker glädje och avkoppling för 2

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision för kommunen Den av kommunfullmäktige beslutade visionen innebär att Uddevallas invånare skall ges förutsättningar för en god livskvalitet genom att de boende i Uddevalla och de som brukar kommunens tjänster är nöjda och har anledning att tala väl om Uddevalla våra medarbetare i kommunen trivs och är delaktiga i verksamheten. De känner sig stolta över att kunna ge Uddevallas invånare uppskattad service kommunens arbetssätt kännetecknas av helhetssyn och ett effektivt utförande kommunens ekonomi är långsiktigt stark och med hög resurseffektivitet. Invånarna i Uddevalla har goda möjligheter till arbete utvecklingen sker utifrån invånarnas behov och efterfrågan. Uddevalla har rollen som ett regionalt centrum. Denna vision är vägledande för de kommunala verksamheternas framtida inriktning och ingår som en integrerad del i planeringsarbetet. Omvärld Konjunktur BNP-tillväxten i världen beräknas under 2004 ha uppgått till 5 %, vilket är den högsta tillväxten på nästan 30 år. Drivkraften i detta är framför allt en stark investeringsuppgång. Ökningstakten för 2005 och 2006 bedöms till 4,4 %. Den amerikanska ekonomin, som hittills präglats av en expansiv ekonomisk politik, kommer att gå in i en mer återhållsam period. I euroområdet har den uppgång som kunde skönjas under första halvåret 2004 stannat av och någon snabb uppgång i konjunkturen är ännu inte i sikte. I Sverige steg BNP under de tre första kvartalen 2004 med 3,7 % och bedömningarna för helåret slutar på 3,8 %. Ökningstakten under 2004 var till viss del kalenderstyrd i så måtto att året innehöll fler arbetsdagar än normalt, där effekten av detta har bedömts till 0,6 %. Det finns tecken på att den inhemska efterfrågan fortsätter att vara hög. Den svenska industrikonjunkturen har utvecklats bra med bl.a. stigande export med fordons- och telekomindustrin i täten. Den starka tillväxten av exporten bedöms hålla i sig även Däremot syns ännu inga positiva effekter på arbetsmarknaden. Den offentliga konsumtionen har varit begränsad under året och beräknas ha minskat med 0,5 % justerat för kalendereffekter. Förklaringen till detta är att skatteunderlaget ökade långsamt p.g.a. den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognoser under året om utvecklingen av skatteunderlaget för bl.a medförde sannolikt också återhållsamhet med anskaffningar inom både landsting och kommuner. En effekt av den lägre ekonomiska utvecklingen under de senaste åren har varit att kommunalskatterna stigit kraftigt under 2003 och Under 2005 kommer den offentliga konsumtionen att öka bl.a. beroende på ökade statliga bidrag och demografiska effekter. Statens ekonomi Regeringen har flera mål för de offentliga finanserna. Överskottet i de samlade offentliga finanserna skall vara två procent av BNP över en konjunkturcykel, ett utgiftstak finns för statens utgifter och kommuner och landsting/regioner har balanskravet. Enligt Ekonomistyrningsverket blev statens utgifter för budgetåret 2004 preliminärt 855 miljarder kronor, vilket är 3 miljarder kronor lägre än utgiftstaket. Statsbudgetens saldo, det vill säga statens lånebehov, visar däremot ett preliminärt underskott på 53 miljarder kronor. För 2005 medför en beräknad sysselsättningsökning att inkomsterna förbättras men motverkas av skattesänkningar för hushållen och att skattenedsättningarna ökar i omfattning, främst sysselsättningsstödet till kommunerna. Budgetunderskottet beräknas minska 2005 bl.a. beroende på att ränteutgifterna blir ovanligt låga. Skattenedsättningarna på budgetens inkomstsida har successivt ökat och uppgår 2004 till 10 miljarder kronor ökar nedsättningarna ytterligare till 16 miljarder kronor genom större sysselsättningsstöd till kommunerna. Sysselsättningen ökar åren framöver, vilket bidrar till ökad tillväxt av lönesumman och därmed högre inkomster från socialavgifter och inkomstskatter. Budgeten beräknas fortsatt visa underskott de närmaste åren. Däremot beräknas staten kunna hålla utgiftstaket de närmaste två åren, dock med en ytterst liten marginal. Befolkningsstrukturen i landet är nu den mest gynnsamma sedan 1960-talet, men kommer att försämras och vara sämre under mycket lång tid framöver, vilket kommer att prägla hela den offentliga sektorn. Enligt Ekonomistyrningsverket medverkar inte dagens saldomål för den offentliga sektorn om två procent i överskott över en konjunkturcykel till att skapa någon buffert i statens finanser inför den demografiska utveckling som väntar. Kommunernas ekonomi De första prognoserna för kommunernas ekonomi för 2004 pekade på ett underskott på 3,5 miljarder kronor. I takt med att resultaten för 2004 börjat bli klara visar det sig att det kanske istället blir ett överskott på 2-3 miljarder kronor. De åtgärder som vidtagits inom många kommuner under året, bl.a. på grund av försämrade skatteunderlagsprognoser, har uppen- 3

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning barligen gett effekt. Sveriges Kommuner och Landstings tidiga bedömning var att tre av fem kommuner inte skulle klara balanskravet däremot uppvisar en motsatt bild. Fyra av fem kommuner räknar nu med att få balans i ekonomin. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting bedöms 2005 års resultat bli ett överskott med 4 miljarder kronor. De nya statliga bidragen i form av sysselsättningsstöd bidrar med både mer pengar till verksamheten och förbättrat resultat. Om detta blir fallet får kommuner och landsting sitt bästa resultat sedan Bilden är dock splittrad. Utvecklingen med goda ekonomiska förutsättningar ser ut att hålla i sig även Från 2007 kan dock ekonomin bli kärvare men är inte föranlett en svag samhällsekonomisk utveckling. Den demografiska utvecklingen kopplat till förväntad skatteunderlagsutveckling ger inte möjlighet för kommunerna att finansiera detta själva, utan det kommer att krävas nya statliga tillskott. Demografin kommer att förändras påtagligt de kommande åren. Bl.a. kommer antalet invånare över 85 år att fördubblas på 30 år utan att intäkterna beräknas öka i motsvarande grad. Kraven på välfärdstjänsterna kommer snarare att öka när hushållens ekonomi blir bättre. För att klara ekonomin skedde bl.a. ett stort antal skattehöjningar kommuner höjde skattesatsen medan två kommuner sänkte. På tre år har den sammanlagda genomsnittliga utdebiteringen ökat med 1,08 kronor. Uddevallas ekonomi Kommunen har tre finansiella mål, ett nettokostnadsmål där verksamhetens nettokostnader maximalt skall få uppgå till 97,0 % av skatteintäkter, utjämning och generella bidrag/avgifter. Ett om minst 45 % i soliditet samt ett om oförändrad skattesats. Det förstnämnda målet kunde inte nås i budgeten för 2004 utan denna beslutades till en nivå på 98,4 %. Resultatet för året blev dock betydligt bättre. Ett överskott på + 37 miljoner kronor mot budgeterat + 7 miljoner kronor gav en nettokostnadsandel på 97,5 %. Soliditeten blev 45,7 %, vilket innebär att soliditetsmålet har infriats. Skattesatsen för 2004 höjdes med 0,30 kronor till 22,44 kronor. En starkt bidragande orsak till resultatet var de stoppåtgärder som infördes efter den första delårsrapporten. Stoppåtgärderna omfattade anställningar, övertid, inköp av varor och tjänster samt investeringar. Effekterna av dessa åtgärder har blivit större än vad som kunde bedömas. Ett förväntat underskott på 30 miljoner kronor vändes till ett överskott på 37 miljoner kronor, en resultatförbättring på hela 67 miljoner kronor. För 2005 visar en första resultatprognos ett överskott på 38 miljoner kronor att jämföra med ett överskott på 17 miljoner kronor enligt budget. Orsaken till förbättringen är ökade statliga bidrag i form av sysselsättningsstöd. Den preliminära planeringen för perioden visar på en resultatnivå på ca 40 miljoner kronor per år. Kommunens intäkter i form av skatter och bidrag ökade med 58 miljoner kronor till miljoner kronor eller 3,3 % medan nettokostnaderna ökade med 29 miljoner kronor till miljoner kronor eller 1,9 %. Verksamhetens nettokostnader ökade därmed mindre än ökningen av den huvudsakliga intäktskällan, vilket är tillfredsställande. Den generella bedömningen av kommunens ekonomi är att den nödvändiga förstärkningen både på kort och lång sikt ser ut att kunna 4 genomföras tack vare ökade statliga bidrag samt återhållsamhet vid utfördelning av kommunbidrag. Nettokostnadsmålet bör kunna uppnås under den kommande planeringsperioden. Kommunallagens balanskrav Kommunallagen innehåller krav på god ekonomisk hushållning. Detta har som ett minimikrav definierats som att intäkterna skall överstiga kostnaderna för varje år. Vid avstämningen mot balanskravet skall realisationsvinster och -förluster räknas bort. Justering kan även ske om synnerliga skäl finns för att inte reglera ett negativt resultat. Avstämningen nedan visar att kommunen 2004 uppfyller balanskravet i kommunallagen. Årets resultat enligt resultaträkningen Realisationsvinster Realisationsförluster Justerat resultat + 37,1 mkr - 5,2 mkr 0,0 mkr + 31,9 mkr Drift- och investeringsredovisning Nämndernas verksamhet redovisar ett samlat överskott mot budget på 60 mkr. Inkl. de ej nämndsrelaterade kostnaderna och intäkterna är driftöverskottet mot budget 50 mkr. Kostnader inkl. avskrivningar uppgår till mkr (+ 2,3 %) och intäkterna till 732 mkr (+ 3,2 %). Nettoinvesteringarna för kommunen uppgår till 128 mkr mot en budgeterad volym på 160 mkr. De största objekten är ombyggnaden av Österängen till nytt äldreboende för 65 mkr, reparation av Badhuskajen 11 mkr och ventilation på Östrabogymnasiet 9 mkr. Finansiell analys Både kommunen och kommunkoncernen redovisar positiva resultat under året. Resultatet för kommunkoncernen uppgår till + 56 mkr mot + 25 mkr föregående år. Kommunens resultat är det bästa sedan 1996, trots att de första prognoserna pekade på ett befarat relativt stort underskott. Koncernens ekonomi präglas till stor del av läget inom kommunen, där kommunens resultat utgör 2/3 av totalresultatet för Bolagens resultat är i stort i nivå med förväntningarna. Uddevallahems resultat är sämre än Någon påtaglig förändring av riskbilden för kommunen har inte skett under året. För den fortsatta ekonomiska utvecklingen för kommunen visar den första prognosen för 2005 samt den påbörjade planeringen för på en möjlig förstärkning av ekonomin bl.a. genom ökade statliga bidrag. Inflation och ränta Inflationen, mätt som årsmedeltalet för KPI, ökade under 2004 med 0,4 %. Denna ökningstakt ligger en bra bit under både Riksbankens mål på 2 % +/- 1 % och vår egen utgångspunkt i planeringen för perioden Något tydligt tryck uppåt på inflationen kan inte utläsas. Den låga inflationstakten förklaras i huvudsak av ett lågt resursutnyttjande och en svag kostnadsutveckling som beror på begränsade löneökningar och en stark produktivitetstillväxt. Inflationen bedöms stiga den närmaste tiden och uppgå till drygt 1 % 2005 för att sedan öka till drygt 2 % Både i den aktuella planeringen för och i förutsättningarna för ingår 2 % som utgångspunkt för kostnadsökningar av varor och tjänster.

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning Ränteutvecklingen under året har fortsatt nedåt. Den korta räntan har gått ned med 0,7 % till 2,0 % och den långa räntan med 0,8 % till 3,3 % vid årets slut. I slutet av året var den genomsnittliga räntan på kommunens långfristiga upplåning 4,1 % att jämföra med 4,3 % ett år tidigare. Den närmaste framtiden ser inte ut att medföra något räntetryck uppåt. Riksbankens reporänta sänktes under början av 2004 i två steg med 0,75 % ned till 2,0 % och har legat kvar där sedan dess. Invånarantal Uddevalla passerade under året den magiska gränsen invånare. Invånarantalet uppgick vid årets slut till personer, vilket är en ökning med 197 personer. Födelsenettot var dock fortfarande negativt. 536 barn föddes, vilket är 43 fler än 2003, mot 562 personer som avled, vilket är 16 färre än Flyttnettot var positivt med 201 personer. Totalt flyttade personer till Uddevalla under året. Sysselsättning och arbetslöshet Bransch Uddevalla Riket Vård och omsorg 25,1 16,1 Handel och kommunikation 18,3 18,4 Tillverkningsindustri 13,5 18,3 Utbildning och forskning 11,2 11,0 Finansverksamhet, media, företagstjänster 10,0 13,4 Byggverksamhet 7,2 5,8 Övrigt 14,7 17,0 Summa 100,0 100,0 Sysselsättningen i Uddevalla och riket 2002, % De mest påtagliga skillnaderna mellan Uddevalla och riket är den höga andelen inom vård och omsorg resp. den lägre andelen inom tillverkningsindustri. Jämfört med föregående år har andelen inom tillverkningsindustri minskat medan finansverksamhet m.m. har ökat Offentlig sektor Andel (%) Privat sektor Andel (%) Totalt Förändring Antal arbetstillfällen i kommunen Antalet arbetstillfällen ökade mellan 2001 och 2002 med 459 och har under femårsperioden ökat med 816 eller 4 %. De tre senaste åren har den privata sektorns andel ökat med 2 %. Arbetslösheten har fortsatt att öka under Ökningen är inte unik för Uddevalla utan trenden finns i hela landet. Antalet öppet arbetslösa och i program, i förhållande till befolkningen år, var 6,8 % i december 2004 mot 6,6 % ett år tidigare. Nivån är både över länet (6,0 %) och riket (6,4 %), medan ökningstakten under året har varit något lägre i Uddevalla. Antalet arbetslösa ungdomar i åldern år uppgick i december till 267 och är en minskning med 82 personer eller 23 %. Som jämförelse kan nämnas att åren var 863 ungdomar arbetslösa. Antalet nyanmälda lediga platser fortsatte att minska under året från år 2003 till Efter en ökning i slutet av 1990-talet har kurvan hittills under 2000-talet vänt nedåt. Antalet arbetstillfällen ökade med drygt 450 mellan 2001 och Ökningen var störst inom byggverksamhet och företags- och personliga/kulturella tjänster. Såväl inpendlingen som utpendlingen ökade Under 2002 pendlade (2001: 5 461) personer in till Uddevalla medan (2001: 5 541) pendlade ut. Pendlingsunderskottet uppgick till ca 250 personer. Rekrytering Kommunen står inför omfattande pensionsavgångar de närmaste åren när de stora 40-talskullarna börjar uppnå pensionsålder. Det kommer att kräva stora insatser för att locka dagens ungdomar att arbeta inom den offentliga sektorn. En undersökning gjord av Nutek 2003 visar att endast 12 procent av dagens ungdomar under 30 år helst vill jobba i stat, kommun eller landsting. Sju av tio ungdomar vill helst bli anställda i ett privat företag. Konkurrensen om arbetskraften kommer att kräva anpassningar av den kommunala verksamheten för att tillmötesgå de krav och önskemål som dagens ungdomar har. Kommunens utmaning ligger inte enbart i att få ungdomar att välja en kommunal anställning före en privat, utan även att övertyga dem om att just Uddevalla kommun är det bästa valet inom den offentliga sektorn. Aktuellt under året Lokaliseringen av kraftvärmeverket, som skall ersätta Hovhultsverket, sker till Björbäck istället för Fröland som varit aktuellt tidigare. Uddevalla Energi AB har under året påbörjat detaljplaneringen för byggnationen. Den planerade avfallsbaserade värmeproduktionen innebär att användningen av olja för energiproduktion till fjärrvärmesystemet i princip helt kan ersättas. I mars togs beslutet av styrelsen för Högskolan Trollhättan/ Uddevalla om att ett samlat campus förläggs till Trollhättan. Styrelsebeslutet innehöll också en avsiktsförklaring om att inrätta s.k. högskolecentra i de tre övriga fyrstadskommunerna Uddevalla, Lysekil och Vänersborg, för att garantera en fortsatt närvaro av högskoleutbildning på dessa orter. Uddevalla blev under året Sveriges första kommun att bli Emas-registrerad. Registreringen erhölls från Miljöstyrningsrådet i december Detta innebär att kommunens hela verksamheten är certifierad. I slutet av året togs beslut om att under 2005 kommer hela Uddevalla att kunna erhålla bredband. Som en av få kommuner i landet planeras bredbandsutbyggnaden att täcka hela kommunen. Därmed blir det möjligt för samtliga kommuninvånare att skaffa en internetuppkoppling med både hög hastighet och stor driftsäkerhet. Kommunens verksamhet Totalt visar nämnderna överskott med 60 mkr och där samtliga bidrar till detta överskott. Resultatet är mycket glädjande med utgångspunkt ifrån den negativa prognos för kommunens samlade resultat som förelåg efter första kvartalet. Inom barn- och utbildningsnämndens område har inköps- 5

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning Kommunkoncernens verksamhet stoppet gett avsedda effekter och minskat kostnaderna för alla skolformer. Framförallt gäller det materialinköp i form av läromedel och pedagogiskt material, men även när det gäller fortbildning och i viss mån personalkostnader. Det trendbrott som skedde i och med 2003 års bokslut när gymnasieskolan och vuxenutbildningen sammantaget, till skillnad från tidigare år, visade ett överskott håller i sig även Det beror såväl på kontroll över kostnaderna som oväntat stora intäkter. Uddevalla fick retroaktivt betala tillbaka 4,1 mkr i statsbidrag för läsåret 02/03 s.k. Wärnerssonpengar. Förskolan har ett relativt stort överskott. Orsakerna är bl.a. att det varit problem med att kunna rekrytera förskollärare samt att allmän förskola har kunnat genomföras på ett mindre kostsamt sätt än planerat. Barnen har i stor utsträckning placerats i befintliga förskolegrupper och lokaler. Pågående aktiviteter för att möta framtida behov: resursfördelningssystem, demokratiprojektet, kvalitetsutveckling i förskolan, frivilliga skolformer i kraftig förändring samt lokalförsörjningsplan. Socialnämndens ekonomi har under år 2004 utvecklats positivt med ett större överskott, men till priset av mindre fortbildning och utvecklingsinsatser. Antalet äldre fortsätter att öka liksom antalet personer inom LSS-verksamheten. Nämnden har relativt god balans inom äldreomsorgen och handikappomsorgen utan egentliga köer. De kundundersökningar som gjorts visar betyg mellan 3 och 4 på en fyrgradig skala. Arbetsmetoderna utvecklas och en strategisk utvecklingsplan för barnavården har tagits fram. Verksamheter i samverkan med vårdgrannar utvecklas och finansieras gemensamt. Rekryteringen av medarbetare har blivit lättare och det är ofta många sökande till lediga arbeten. För vårdyrkena har en handlingsplan för marknadsföring tagits fram. Den framtida kompetensutvecklingen blir allt viktigare liksom metodutveckling. En ökad datorisering som stöd för baspersonal kommer successivt. Inom tekniska nämnden har byggandet av Österängens äldreboende fortskridit enligt planerna och avslutas under Arbetena med Badhuskajen har i stort färdigställts under året. Under sommaren har ny bostadsmark tagits fram i Misterödsområdet, som sedan sålts under senhösten med god åtgång. Under året har en rad kundenkäter genomförts inom verksamhetsområdet, bl.a. har 500 Uddevallabor fått besvara frågor om gatustandard, vattenkvalité, parkering, renhållning och parkskötsel. Undersökningen visar bl.a. att gatustandarden upplevs som allt sämre, vattenkvalitén allt bättre och att renhållningens insamling av återvinningsmaterial fungerar bra. Tekniska kontoret har tillsammans med övriga kommunen registrerats i enlighet med EU:s miljöstyrnings- och miljörevisionsförordning. Tekniska nämnden har under 2004 genomfört en omorganisation. Nio avdelningar har blivit sex och ett internt utvecklingsarbete har påbörjats inom respektive avdelning. Ett starkt kännetecken för Uddevalla kommun är kultur och fritid. Här ryms den kultur som människan skapar och den natur som finns runt omkring oss - fjäll, fjord och hav, urberg och saltvatten. Mänskliga nätverk där alla ges möjlighet att delta. Det är en ynnest för nämnden och förvaltningen för kultur och fritid att jobba med detta. Uppdraget är att medverka till att kommunen utvecklas; att samhället växer i styrka och att vi ser framtiden an med största tillförsikt. År 2004 har varit särskilt spännande. Här har grunderna lagts för den framtida plattformen. Egentligen är opinionsbildning kanske förvaltningens viktigaste uppgift. Att stimulera alla att ta del av det utbud och de tillgångar som finns. Årsredovisningen visar mångfalden. Årets resultat uppgår till 56 mkr (25 mkr), varav kommunen svarar för 37 mkr och koncernen Uddevalla Utvecklings AB för 15 mkr. Investeringarna uppgår till 274 mkr mot 210 mkr föregående år. Verksamheten inom koncernen har i stort skett enligt planerna. Uddevalla Energi AB påbörjade under året planeringen för nytt kraftvärmeverk på Björbäck, som skall ersätta Hovhultsverket. Samordning har skett mellan Uddevalla Evenemangsoch Turistforum AB och Uddevalla Turisttrafik AB med syfte att rationalisera verksamheterna för att få en bättre lönsamhet. Uddevalla Hamnterminal AB redovisar en kraftig resultatförbättring och har under året tagit igen den godsminskning som uppstod Framtidsutsikter Finansieringen av den framtida offentliga verksamheten kommer att stå i fokus de kommande åren. Antalet invånare över 85 år kommer att fördubblas de närmaste 30 åren. De stora fyrtiotalistkullarna börjar nu gå i pension och vi kan här förvänta oss ökade krav på offentlig äldreomsorgsservice både volymmässigt och standardmässigt. För närvarande arbetar en parlamentarisk kommitté (Ansvarskommittén) som skall undersöka den nuvarande samhällsorganisationens förutsättningar att klara de offentliga välfärdsåtagandena. Där det är motiverat skall kommittén föreslå förändringar av strukturen och uppgiftsfördelningen. Förslagen skall ge de folkvalda organen bättre förutsättningar att få genomslag för politiken och medborgarna bättre förutsättningar till inflytande, insyn och utkrävande av ansvar. Resultatet av detta arbete kan komma att få stora konsekvenser för hur den offentliga servicen kan komma att utföras i framtiden. Kommitténs slutbetänkande skall presenteras i februari För Uddevallas del har den ekonomiska planeringen skapat förbättrade förutsättningar för en bra framtida ekonomisk grund för kommunen. Ökade statliga bidrag har underlättat detta. En rimlig bedömning är att en fortsatt ökning av statliga bidrag kommer att vara nödvändig bl.a. mot bakgrund av att stora delar av dessa ökade bidrag går till att finansiera kostnadsdrivande statliga reformer, där staten borde ta ett större ekonomiskt ansvar. Sveriges Kommuner och Landstings bedömning visar på fortsatta sannolika skattehöjningar inom kommunkollektivet. Gymnasieskolan och handikappomsorgen kommer att kräva mer resurser, bl.a. på grund av demografiska förändringar. Däremot kommer grundskolan att kräva mindre resurser p.g.a. minskningen av elevantalet. Omstruktureringen inom utbildningsverksamheten kommer att bli en av de större frågorna under den närmaste framtiden. Sjukfrånvaron har varit och kommer att vara en stor utmaning för hela samhället att få rätsida på. Ökade insatser och incitament kommer sannolikt att krävas för att begränsa frånvaron. En stor och viktig fråga för hela Västsverige kommer att vara utvecklingen för Saab-fabriken i Trollhättan. Större negativa förändringar kan komma att kraftigt påverka sysselsättning och arbetslöshet i Uddevalla. 6

8 PÅ VÄG MOT GOD LIVSKVALITET Här presenteras uppföljningen av kommunfullmäktiges visionsdokument som via kommunstyrelsens verksamhetskort har rapporterats av nämnder och styrelse. Resultatet för de enskilda måtten redovisas i nedanstående diagram där den grönmarkerade cirkeln är målsättningen och resultatet rött. De resultat som är utanför cirkeln överträffar målet och motsatt förhållande råder för dem som är innanför. Därefter följer en verbal beskrivning som inom kommunens fokusområden beskriver genomförda aktiviteter och kommenterar resultatet. Utveckling Kund & Lärande Nöjd-kund-resultat Jämförda verksamhetsområden Ris & Rosstatistik Högskolestuderande i Uddevalla Föreningsaktiviteteter Utvärdering av servicedekl Utvärdering av information Skatteuttagsindex Nettokostnad/invånare Besöksfrekvens Webb Arbetslösa invandrare jmf VG-regionen Näringslivsstrukturen Infriade förstahandsval Flyttningsnetto/år Ris & Ros statistik-skador Ekonomi Finansiell profil Nöjd-medarbetar-resultat, anställda Arbetslösa män jmf VG Nöjd-medarbetar-resultat, personalavgångar Arbetslösa kvinnor jmf VG Sjukfrånvaro Medarbetare Verksamma nätverk Uppfyllda miljömål Goda exempel Folkhälsoindex Process Arbetsmetoder för ökat invånareinflytande Bredbandstäckning-företag Bredbandstäckning-hushåll Kund De boende i Uddevalla och de som brukar kommunens tjänster är nöjda och har anledning att tala väl om Uddevalla Särskilda insatser under året Kommunens Webb funktion har under året utvecklats för att öka tillgängligheten för funktionshindrade. En talfunktion samt möjligheten att välja storlek på bokstäverna finns nu för besökare på kommunens hemsida. Utveckling av servicedeklarationer som är politiskt beslutade i syfte att tydliggöra 7 brukares förväntningar på de kommunala tjänsterna har fortlöpt under året. Nya servicedeklarationer för bygglovshantering och gymnasieskolan har framtagits. Servicedeklarationerna för hemtjänsten och grundskolan har utvärderats och fått resultat 3,4 resp. 3,2. Tekniska kontoret och socialtjänsten har genomfört omfattande kundundersökningar. Även näringslivs- och arbetsmarknadsförvaltningen har gjort kunduppföljningar bland ungdomar. En attitydmätning kring trygghet har genomförts i samband med folkhälsoarbetet. Totalt 550 kommuninvånare har deltagit i undersökningen. Generellt har undersökningen visat att kvinnor oroar sig mer än män och yngre oroar sig mer än äldre. Att känna oro, oavsett om det är befogad oro eller ej, påverkar hälsan och livskvaliteten negativt. Arbetet kring projektet Medborgarfokus har påbörjats. En enkätundersökning bland politiker har gjorts som mäter deras syn på demokrati i Uddevalla.

9 PÅ VÄG MOT GOD LIVSKVALITET Årsredovisning Biblioteken arbetade med ökad tillgänglighet för kommuninvånarna genom att förlänga öppettiderna under hösten. Kommentarer till resultatet/utvecklingen Genomförda kundundersökningar visar att våra kunder är i stort sett nöjda med de insatser de får. Tekniska kontoret har gjort flera undersökningar som omfattar varierande verksamhetsområden. Resultaten varierar mellan 2,9-3,4. Socialtjänstens gedigna undersökning inom äldre- och handikappomsorgen visar ett resultat som är bättre än förra årets motsvarande mätning visar ett resultat på 3,3 (3,1 för 2003). Antalet besökare på Uddevalla.se ökar konstant. Den ökade tillgängligheten genom talfunktionen och möjligheten att ändra storleken på bokstäverna kan vara en bidragande orsak. Dialoginstrumentet Ris och Ros har under året använts 235 gånger av våra medborgare. Detta ska jämföras med 892 gånger under Detta bör ses som alarmerande. Samtliga förvaltningar, med undantag av Administrationen, har redovisat markanta minskningar i antalet inkomna synpunkter. Barn och utbildning har inte kunnat lämna in några uppgifter men åtgärder har aktiverats för att återuppliva funktionen. Förslagsvis kan en informationskampanj både gentemot medborgare och personal vara en tänkbar åtgärd. Infriade förstahandsval har varit varierande. Gällande särskilt boende inom socialtjänsten har 91 % fått sitt förstahandsval. Motsvarande siffror för barn och utbildning är; förskolan 66 %, grundskolan 85 % och gymnasium 89 %. Lägesbeskrivning Ett flertal av de resultat som uppnåtts har inte motsvarat målsättningen. Det mest påtagliga är nedgången i antalet inkomna synpunkter vilket bör leda till åtgärder inför kommande år. Medarbetare Våra medarbetare i kommunen trivs och är delaktiga i verksamheten.de känner sig stolta över att kunna ge Uddevallas invånare uppskattad service. igång på flera arbetsplatser. Utbildningar för friskvårdsombud har genomförts. Friskvårdsmässa har hållits öppen för alla anställda och i samband med denna har särskilda friskvårdsveckor genomförts för att stimulera aktiviteter på arbetsplatserna. Riktade insatser på arbetsplatserna har gjorts som bland annat innehåller en kartläggning av individernas hälsoprofil. Kommunens ledarutbildning har i enlighet med stoppåtgärderna lagts vilande men har kompletterats med en del som innehåller hälsofrämjande ledarskap där seminarier genomförts och kommer i fortsättningen att ingå i utbildningen. Implementeringen av den nya rehabpolicyn har påbörjats i de flesta förvaltningar. Syftet är att hjälpa långtidssjukskrivna till återgång i arbetet eller ändrad yrkesinriktning. Socialtjänsten har för andra gången gjort en mycket omfattande arbetsmiljökartläggning tillsammans med Uppsala universitet. Enkäten mäter personalens upplevda arbetssituation inom äldreomsorgen. Kommentarer till resultatet/utvecklingen Av de som har slutat sin anställning i kommunen har 44 % svarat på en avgångsenkät. Enkäten mäter den anställdes uppfattning av olika aspekter av sin anställning och Uddevalla kommun som arbetsgivare. Högst betyg fick kamratskap med 3,58 medan lägst fick personalpolitiken med 1,35. Sjukfrånvaron har minskat från 7,44 % under 2003 till 7,14 % under Detta är en mycket positiv utveckling! Lägesbeskrivning Planering av en förbättrad medarbetarenkät kommer att ske inför nästa undersökning hösten 2005 och denna är en av de viktigaste indikatorerna på resultatet i fokusområdet och genomförs vartannat år. Enkäten som genomfördes för de som slutar visade en negativ trend under andra halvåret vilket eventuellt kan kopplas till upplevelsen av de s.k. stoppåtgärderna. De omfattande friskvårdsinsatserna får i första hand långsiktiga effekter och den sjunkande sjukfrånvaron kommer förhoppningsvis att fortsätta. Sammanfattningsvis finns många pågående aktiviteter som direkt påverkar men som också ökar kunskapen om förbättringsområden. Även om det inte direkt går att utläsa ur årets resultat, förutom sjukfrånvaron, så bör detta leda till att få medarbetarfokus i riktning mot det önskade läget. Särskilda insatser under året Den kommunövergripande friskvårdssatsningen har fortsatt under året och innebär bl.a. att samtliga medarbetare kan använda en timme per vecka av betald arbetstid till konditionshöjande aktiviteter. Ytterligare en tjänst har tillsatts under året för att underlätta så att friskvårdsinsatserna kan komma 8

10 PÅ VÄG MOT GOD LIVSKVALITET Årsredovisning Process inflytandet för medborgarna. Aktiviteter som nämns är bl.a. fokusgrupper, referensgrupper, brukarråd, dialog via webben, öppet hus, information och diskussionsträffar med organisationer, energidagar, m.m. Kommunens arbetssätt kännetecknas av helhetssyn och ett effektivt utförande Tvärsektoriellt arbete i olika konstellationer både inom och utom kommunen visar på en allt större helhetssyn. Nämnderna redovisar också ett ökande antal goda exempel från verksamheten. Här lyfts bl.a. fram verksamhetsanalyser, omorganisation, metodutveckling, kvalitetsutveckling m.m. Särskilda insatser under året Kommunens arbete med införandet av ett miljöledningssystem har lett till att Uddevalla har blivit Sveriges första kommun att EMAS registreras! Ett IT-stöd till verksamhetsutveckling har införskaffats och kommer att ge struktur i processen och ge våra ledare ett verktyg att aktivt jobba med uppföljningen i. Systemet kommer också att användas för att tillgodose de krav som ställs för miljöledningssystemet. Tre nya EU-projekt har påbörjats; Grensebroen, Kustnära vandringsleder samt Filmdekor. Projekten innebär omfattande samarbete med kommuner i både Sverige och Norge. E-voice är ett demokratiprojekt inom Interreg IIIB tillsammans med Storbritannien, Belgien, Holland, Sverige, Tyskland och eventuellt Norge. Projektets syfte är att finna en utökad dialog mellan medborgare och förtroendevalda. Olika mötesplatser kommer att undersökas och nya vägar prövas. Uddevallas ansvarsområde är fullmäktige på nätet, ärende- och dokumenthantering och fysiska mötesplatser. Samarbetet kring inköpsfrågor med fyra nordbohuslänska kommuner har utvecklats under året och utökats med en kommun. Dessutom har samarbetet med kommunens aktiebolag och stiftelser intensifierats. Mycket utvecklingsarbete sker i former av nätverk eller projekt där EU-finansiering ingår i synnerhet på näraförvaltningen som i huvudsak arbetar externt. Socialtjänsten arbetar ofta med andra myndigheter, utbildningsanordnare och interna utvecklingsgrupper. Barn och utbildning samarbetar med arbetsförmedling och näringsliv. Tekniska förvaltningen samverkar med branschfack och intresseföreningar. Arbetet med pilotprojektet för e-handel har pågått planenligt och utvärderades i slutet av året. Slutsatsen i utvärderingen är att kommunen bör gå vidare och utöka arbetet till att även omfatta scanning av fakturor. Processkartläggning har gjorts av kommunens hantering av lokalbokning på alla olika idrottsanläggningar inför upphandling av digitalt system som bygger på högre grad av självbetjäning. Kommentarer till resultatet/utvecklingen Nämndernas aktiviteter inom processområdet för att öka inflytandet är omfattande och arbetssättet främjar möjligheterna till Lägesbeskrivning Det pågår relativt många olika projekt som syftar till att utveckla vårt arbetssätt både ur ett kvalitets- och effektivitetsperspektiv. Helhetssynen främjas av det tvärsektoriella arbetet. Resultatet i processfokus kan bedömas som balanserat. Ekonomi Kommunens ekonomi är långsiktigt stark och med hög resurseffektivitet. Invånarna i Uddevalla har goda möjligheter till arbete Särskilda insatser under året Den första kvartalsrapporten visade att vi var på väg mot ett kraftigt underskott på grund av att prognosen för skatteintäkterna skrevs ned ordentligt. Detta föranledde ett åtgärdspaket som innebar att allt som inte var helt nödvändigt måste senareläggas eller utgå. De ekonomiska effekterna av detta visade sig bli omfattande. Det i kombination med en något lindrad minskning av skatteintäkterna och andra samverkande faktorer gjorde att kommunen gör ett positivt resultat för året. Sveriges Kommuner och Landsting har på uppdrag av kommunen gjort en ekonomisk analys som presenterades på nyåret Detta fick konsekvenser i planeringsarbetet inför 2005 i arbetet med de finansiella målen. Bland annat fick vi ett nytt synsätt för resultatmålet och planeringen gav en större marginal till nollstrecket än tidigare år. Kommentarer till resultatet/utvecklingen Flera av de resultatmått som anges i ekonomifokus har ett eller flera års fördröjning och gäller således tidigare år. Nettokostnadsindex innefattar åtta olika verksamhetsområden samt totalen. Jämfört med riket har Uddevalla en totalt lägre nettokostnad. Äldre/handikappomsorg samt individ och familjeomsorg är verksamheter med högre nettokostnad. Kommunens finansiella profil är en relativ jämförelse av åtta parametrar med genomsnittet av regionens kommuner. Uddevallas profil är ganska genomsnittlig där skattefinansiering av investeringar var något bättre och skattesats något 9

11 PÅ VÄG MOT GOD LIVSKVALITET Årsredovisning sämre än genomsnittet. Jämfört med tidigare år har den förbättrats men är på samma nivå som 2002 d.v.s. på genomsnittet för regionen. Statistik avseende sysselsättningen i de 10 största branscherna visar på en ökande syssselsättning de tre sista åren. Lägesbeskrivning Arbetet med omvärldsanalyser har påbörjats och är viktiga för det långsiktiga strategiska arbetet. Kommunens finansiella profil har haft en positiv utveckling och nettokostnadsläget är stabilt över tid. Det relativa läget på arbetsmarknaden har markant förbättrats för kvinnorna och en marginell försämring har skett för männen. Totalt kan fokusområdet bedömas vara i balans då resultatet för året blev positivt och arbetsmarknaden förbättrades i relation till Västra Götalandsregionen. Utveckling och lärande Kommentarer till resultatet/utvecklingen 21 jämförande undersökningar inom olika verksamhetsområden har genomförts. I huvudsak jämför sig Uddevalla med närliggande kommuner alternativt i ekonomiska sammanhang med strukturellt jämförbara kommungrupper inom respektive verksamhetsområde. Trenden är ett ökande antal jämförelser. Kommunkompassen genomförs vartannat år och vi kommer att få ett nytt resultat under Antalet kompetens- och vidareubildningsdagar har kunnat verifieras ur PA-systemet. Det finns dock ett okänt antal utbildningsdagar som ligger utanför denna mätning. Det är dock helt klart att en lägre aktivitet än vanligt har blivit resultatet av de begränsade resurserna. Läget De resurser som stått till förfogande för utveckling under 2004 har varit starkt begränsade på grund av stoppåtgärderna som infördes under våren. Detta har lett till att utbildningsaktiviteter inte har genomförts i enlighet med organisationens och verksamheternas behov. Utveckling sker utifrån invånarnas behov och efterfrågan. Uddevalla har rollen som ett regionalt centrum. Särskilda insatser under året Under våren infördes ett generellt inköps- och utbildningsstopp i syfte att minska utgifterna inför ett förväntat budgetunderskott. Detta har inneburit att utbildnings- och kompetenshöjande åtgärder har varit minimala under 2004 vilket naturligtvis satt en begränsning för möjligheterna till utveckling och lärande. Föreningslivet är rikt och omfattande i allt från socialtjänstens kvinnojourer, handikappföreningar, pensionärsföreningar till företagarföreningar och kultur- och idrottsföreningar. Många exempel finns vad gäller strukturerat utvärderingsoch förbättringsarbete. Resultatet från kommunkompassanalysen gav ett antal uppslag till förbättringsområden. Bland andra områden som jämförts under året kan nämnas renhållning, gata och park, boendekostnader, fastighet, hemtjänst, särskilt boende, biståndsavdelning, verksamhetsdokumentation inom äldre och handikappomsorg, handläggning och organisation av barnavårdsärenden, tillgänglighet, folkhälsa, trygg och säker kommun och grundskolan. Utvecklingsprojektet IKIT (interkommunal IT) tillsammans med Trollhättan och de norska kommunerna Fredrikstad och Sarpsborg avslutades vid årsskiftet. Inom projektet har bl.a. servicedeklarationer för förskola, grundskola, gymnasiet, hemtjänst, bygglov och Konsument Uddevalla arbetats fram. 10

12 FINANSIELL ANALYS God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen skall kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Fr.o.m. år 2001 gäller denna paragraf den samlade kommunala verksamheten. Balanskravet som gäller för kommunen gäller dock inte i koncernperspektivet. Anledningen till detta är bl.a. den stelbenthet som det skulle innebära för företagsdelen sett till det enskilda året. En annan anledning är att kommunens kärnverksamhet skulle kunna komma att påverkas på ett icke önskvärt sätt. God ekonomisk hushållning kan ses ur flera perspektiv, bl.a. det finansiella perspektivet resp. verksamhetsperspektivet. Finansiella perspektivet Miniminivån enlig lagstiftningen är balanskravet. För att leva upp till god ekonomisk hushållning krävs dock mer än detta. God ekonomisk hushållning sett ur det finansiella perspektivet innebär bl.a. att morgondagens kommuninvånare kan tillförsäkras samma servicenivå som dagens invånare utan att skattenivån höjs. Verksamhetsperspektivet God ekonomisk hushållning i detta perspektiv innebär att kommuninvånarna får ut så mycket som möjligt för den skatt och de taxor och avgifter som betalas. Detta perspektiv innebär att kommunen tillhandahåller rätt service till rätt pris och handlar om att skapa ekonomiska möjligheter att tillgodose nya och/eller ändrade behov och krav från olika intressenter och då framför allt invånarna. Finansiella mål Kommunen har tre finansiella mål för att kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Målen är att verksamhetens nettokostnader maximalt skall få uppgå till 97 % av skatt, utjämning och generella bidrag, att soliditeten skall uppgå till minst 45 % samt oförändrad skattesats. Finansiella mål för de kommunala företagen finns i bolagsordningar och ägardirektiv. Fyra fokusområden Den finansiella analysen sker utifrån fyra fokusområden; långsiktig kapacitet, kortsiktig beredskap, risk samt kontroll. Långsiktig kapacitet Kontroll Risk Kortsiktig beredskap Långsiktig kapacitet För att upprätthålla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Ett nollresultat, d.v.s. balanskravets miniminivå, räcker inte för att bevara den långsiktiga kapaciteten utan ett visst överskott måste genereras för exempelvis framtida pensionsåtaganden, investeringsbehov m.m. Kostnads-/intäktsutveckling (exklusive jämförelsestörande poster) Koncernen Intäkter Kostnader Nettokostnader Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag Finansnetto Förändring mkr % totalt % per år Intäkter ,9 3,2 Kostnader ,4 4,4 Nettokostnader ,0 5,3 Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag ,0 5,5 Finansnetto 16-20,2-5,0 Kommunen Intäkter Kostnader Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansnetto Förändring mkr % totalt % per år Intäkter 92 14,4 3,6 Kostnader ,1 4,5 Nettokostnader ,8 4,9 Skatteintäkter ,3 5,6 Utjämning och generella statsbidrag 55 20,6 5,2 Finansnetto 8-47,1-11,8 11

13 FINANSIELL ANALYS Årsredovisning % 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Ökningen av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag utgör i normalfallet en yttersta ram för hur mycket nettokostnaderna kan tillåtas öka för att inte försämra resultatet. Under perioden har skatteintäkterna, utjämning och generella statsbidrag ökat något snabbare än kostnaderna. Ökningen av de verksamhetsanknutna intäkterna har varit betydligt lägre och beror bl.a. på att kommunen inte längre fullt ut bestämmer över samtliga avgifter, t.ex. inom barn- och äldreomsorg. Ökningen av kostnaderna låg t.o.m på en genomsnittlig årlig ökningstakt på 5,3 % men har minskat till 4,5 % genom lägre kostnadsökningar 2004, framför allt p.g.a. de införda stoppåtgärderna under året. Den lägre ökningstakten för kostnaderna medför att den genomsnittliga årliga förändringen av nettokostnaderna nu ligger lägre än ökningen av skatteintäkterna. Kostnader Personal Kostnadsfördelning Personalkostnaderna är den avgjort största kostnadsposten för både koncernen och kommunen. I koncernen utgör personalkostnaderna 61 % (1 829 mkr) och i kommunen 66 % (1 655 mkr). Jämfört med föregående år har andelen ökat med 1 % inom kommunen medan den är oförändrad inom koncernen. I personalöversikten redovisas en analys av bl.a. kommunens personalkostnader. Intäkter Lokal & fastighet Bidrag och transf. Köp av vht Inköp av material m.m. Avskrivn. Koncern Kommun Övriga vht kostn. där dessa taxor finns. Företagsdelen inom koncernen kan öka intäkterna genom bl.a. ökad försäljning av tjänster medan kommunen har små möjligheter att förbättra resultatet genom ökade verksamhetsintäkter. Skatteintäkter Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag har ökat med 22 % under senaste femårsperioden, vilket ger en genomsnittlig ökning med 5,5 % per år. Ökningen för 2004 stannade på 3,3 %. Av de totala skatteintäkterna har andelen för generella bidrag och utjämning minskat något under de senaste fem åren och utgör ca 17 %. För andra året i rad redovisar kommunen en skuld till staten på för mycket erhållna preliminära skatteintäkter under året med 15 mkr. Tillfälligt sysselsättningsstöd har erhållits med 22 mkr. Kommunens skattesats höjdes fr.o.m med 0,30 kronor till 22,44 kronor vilket var 1,64 kronor högre än genomsnittet i riket. Total skattesats inklusive skatt till regionen var 32,69 kronor, vilket var 1,18 kronor högre än genomsnittet i riket. Finansnetto Koncernen Finansnettot har under året förbättrats med 4 mkr och uppgår till -63 mkr (-67 mkr). Den positiva förändringen beror på lägre räntenivå och mindre upplåning under året. Koncernens långfristiga lån uppgår till mkr (1 771 mkr). Kommunen Finansnettot har förbättrats med 2 mkr till -9 mkr (-11 mkr). Förbättringen beror även här på fortsatt sjunkande räntor och mindre upplåning. De långfristiga lånen uppgår till 592 mkr (678 mkr). Kommunens långfristiga fordringar på de kommunägda företagen ökade netto med 79 mkr och uppgår till 247 mkr (168 mkr). Resultatutveckling Intäktsfördelning Resultatutveckling 80,0 70,0 60,0 Koncern Kommun Koncern Kommun 50,0 40 % 40,0 30,0 Mkr , ,0 0,0 Skatteintäkter Kom. Taxor/avgifter Ers. landsting & kommuner Hyror Övriga intäkter År Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag är den absolut största intäkten och svarar i koncernen för 59 % och i kommunen för 72 % av de totala intäkterna. Nivåerna innebär oförändrade andelar jämfört med 2003 trots att skattesatsen höjdes Taxor och avgifter svarar för oförändrat 8 % och dessa intäkter har minskat från 12 % år Införandet av maxtaxor inom barn- resp. äldreomsorg har i praktiken tagit bort möjligheterna att öka intäkterna för de verksamheter Koncernen Resultatet blev 56 mkr (25 mkr). Nivån får anses vara mycket god då årets resultat också belastades med 14 mkr i jämförelsestörande poster. Resultatnivån under den senaste femårsperioden har i genomsnitt varit 33 mkr. Tidigare år har det i huvudsak varit bolagen som bidragit till resultatet, i år är det däremot kommunen som bidrar med största delen. Kommunens genomsnittliga resultat har varit 14 mkr. 12

14 FINANSIELL ANALYS Årsredovisning Kommunen Efter att tidigare år legat på en resultatnivå kring 12 mkr, blev årets resultat oväntat bra med 37 mkr (11 mkr). Kommunens beslut om anställnings-, övertids-, investerings-, och inköpsstopp efter årets första delårsprognos gav en mycket positiv resultateffekt. Effekterna syns tydligt i kommunens totala kostnadsutveckling och framförallt i resultatet för nämnderna. Engångsavsättning för framtida sluttäckning av Havskurentippen med 17 mkr belastar resultatet i form av jämförelsestörande post. Resultatet justerat med jämförelsestörande poster uppgår till 51 mkr. Nettokostnadsandelen minskade med 1,3 % till 97,5 % vilket innebär att kommunen nästan nådde fram till det finansiella nettokostnadsmålet på 97,0 %. Mkr Skatteintäkter, utjämning och bidrag Verksamhetens nettokostnader Nettokostnadsandel (%) 98,9 98,5 98,5 98,8 97,5 Avstämning mot balanskravet Balanskravet gäller kommunen men inte koncernen. Kravet är att ett negativt resultat ett år skall vara återställt senast två år därefter. Kommunens redovisade resultat år 2004 är +37,1 mkr. För att uppfylla balanskravet skall reavinster och reaförluster vid försäljningar av anläggningstillgångar frånräknas resp. läggas till samt de ev. synnerliga skäl som kan åberopas. Det justerade resultatet blir +31,9 mkr vilket därmed uppfyller årets balanskrav. År Redovisat Justering Resultat Resultat att resultat efter just. återställa ,0-4,8-5,8 0, ,8-1,8 10,0 0, ,0-1,6 10,4 0, ,7-7,3 3,4 0, ,1-5,2 31,9 0,0 Not: År 2000 angavs synnerliga skäl för att inte återställa eget kapital. Skälet var att resultatet 2000 belastas med tidigare felperiodiserade intäkter på 6,9 mkr. Investeringar Koncernen Årets investeringar uppgår till 274 mkr. Den genomsnittliga nivån har under perioden varit 199 mkr per år. Bolagens och stiftelsernas andel 2004 är 53 % (56 %) vilket är en relativt hög nivå för andra året i rad. Årets omfattning ligger klart högst under femårsperioden p.g.a. högre nivå i Uddevallahem där investeringarna uppgår till 113 mkr (75 mkr), samt en högre nivå för kommunen än föregående år. Mkr Investeringar, totalt Varav bolag och stiftelser Bolag och stiftelsers andel av totala invest. 38 % 21 % 42 % 56 % 53 % Kommunen Nettoinvesteringarna uppgår till 128 mkr (93 mkr) och motsvarar 125 % (90 %) av årets avskrivningar. Inkl. finansiering genom årets överskott har därmed årets investeringar kunnat finansieras med egna medel. Den genomsnittliga % % investeringsnivån de senaste fem åren har varit 111 mkr. Mer än hälften av årets investeringsnivå utgörs av ombyggnationen av Österängen till äldreboende. Mkr Nettoinvesteringar* Andel av nettokostnader 6 % 9 % 6 % 5 % 7 % Andel av avskrivningar 96 % 156 % 103 % 90 % 125 % * Exkl. fastighetsförsäljningar Soliditet 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Soliditet Koncernen Soliditeten beräknas i den sammanställda redovisningen för bolag och stiftelser efter att 72 % av de obeskattade reserverna lagts till eget kapital. Minoritetsintresset har lagts till eget kapital vid beräkningen av soliditetstalet. Med dessa förutsättningar har soliditeten ökat och uppgår till 34,9 % (33,8 %). Kommunen Soliditeten uppgår till 45,7 % (45,0 %) där målet är att den skall uppgå till minst 45 %. Detta mål har uppnåtts den senaste femårsperioden, dock med mycket liten marginal. Trenden för perioden har varit att soliditeten varit något sjunkande. Årets positiva resultat och minskade långfristiga skuld har dock gett ett trendbrott med, om än liten, ökad soliditet. Kortsiktig beredskap Balanslikviditet År Koncern Kommun Med balanslikviditet menas omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder. Andelen kan beräknas exkl. respektive inkl. de kreditlöften som finns avtalat med banker för var tid. Kommunens totala kreditlöfte var vid bokslutstillfället 175 mkr. Balanslikviditet exkl. kreditlöften År Koncern Kommun 13

15 FINANSIELL ANALYS Årsredovisning Koncernen Samtliga kommunkoncernens bolag och stiftelser förutom HSB:s stiftelse Jakobsberg, TRAAB och Uddevalla Hamnterminal AB ingår i kommunens koncernbank. I ovanstående diagram visas utvecklingen de senaste fem åren för balanslikviditeten exkl. kreditlöften. Nivån har minskat marginellt jämfört med föregående år och uppgår till 86 % (87 %). Kommunen Kommunens finanspolicy har som mål att kommunen alltid skall ha tillgång till erforderliga penningmedel. Målet är att balanslikviditeten inkl. kreditlöften skall vara större än 100 %. Detta mål har i stort sett uppfyllts den senaste femårsperioden. Årets låga nivå 100 % (122 %) beror framförallt på en ökning av kortfristiga skulder, vilket hänger samman med att bolag och stiftelser står för en ökad andel av tillgodohavandet på koncernkontot. Balanslikviditet inkl. kreditlöften 130 % 99 % 117 % 122 % 100 % - exkl. kreditlöften 59 % 60 % 77 % 84 % 68 % Risk Ränterisk Kommunens finanspolicy ger allmänna riktlinjer för den finansiella verksamheten inom kommunkoncernen och närmare riktlinjer för kommunen. I varje företag inom koncernen skall finnas en av styrelsen årligen beslutad finansiell policy. Koncernen De långfristiga lånen har minskat med 40 mkr till mkr (1 771 mkr). Lånevolymen med räntebindning på löptider upp till 3 år har ökat medan volymen har minskat för löptider däröver. En större andel av lånestocken har under året bundits på löptider på 5 år eller däröver. Andelen har ökat från 26 % till 66 %. Utlandslånen uppgår till oförändrat 6 %. Mkr Långfristiga lån Kommunen Kommunens finanspolicy anger att risker skall hållas inom ramen för de begränsningar som fullmäktige beslutar. För att minimera ränterisken får den genomsnittliga räntebindningstiden inte understiga 1 år resp. överstiga 5 år. Vid årets slut var räntebindningstiden 1,06 år och har under året minskat med 0,67 år. Genomsnittligt vägd löptid för den långfristiga nettoskulden får enligt finanspolicyn inte understiga 3 år. Vid årets slut var den 3,97 år (3,67 år) Räntebindningstid (månader) Kapitalbindningstid (månader) Långfristig låneskuld (mkr) Genomsnittränta (%) 5,56 5,17 4,90 4,39 4,08 Borgensåtaganden Koncernen Borgensåtagandena för kommunkoncernen uppgår till 49 mkr (57 mkr). Förutom kommunens borgensåtagande på 29 mkr utgör Uddevalla Energi AB:s borgen på 18 mkr, till förmån för Östkraft AB, det enskilt största åtagandet. Kommunen Borgensåtagandena har under året ökat med 18 mkr till mkr (1 001 mkr). Åtagandena avser till 93 % (96 %) kommunens tre bostadsstiftelser och håller sig inom de borgensramar som beslutats. Ökningen beror på att säkerhet ställts till TRAAB avseende efterbehandling och återställning av avfallsverksamhet på 27 mkr. Under den senaste femårsperioden har åtagandena totalt ökat med 101 mkr Borgensåtaganden, totalt (mkr) Fördelning Kommunala bostadsstiftelser Förlustansvar egnahem Hel- och delägda företag Föreningar m.m Förlustrisken vad gäller åtagandena gentemot bostadsstiftelserna kan, trots de stora beloppen, sägas vara mycket låg. Förlustansvaret för lån till egnahem innebär en viss förlustrisk. Det föreligger ingen känd förlustrisk vad gäller åtagandena mot del- och kommunägda företag. Åtagande mot föreningar m.m. uppgår till 10 mkr (1 % av totalåtagandet). Här föreligger ingen känd förlustrisk. Övriga ansvarsförbindelser Koncernen Utöver kommunens pensionsutfästelser finns i koncernen övriga förpliktelser på 27 mkr av vilket 19 mkr avser avropbart underhåll till hyresgäster hos Uddevallahem. Kommunen Fr.o.m skall avsättning till nyintjänade pensioner redovisas i balansräkningen medan pensioner intjänade före 1998 skall redovisas som en ansvarsförbindelse fattade kommunen beslut att maximal avsättning enligt pensionsavtalet PFA 98 skall betalas ut till de anställda som individuell del fr.o.m. år Beslut fattades under år 2000 att fr.o.m försäkra de åtaganden som avser förmånsbestämda pensioner och efterlevandeskydd. Detta kommer att innebära att kommunen i framtiden inte kommer att bygga upp någon ny pensionsskuld med vissa smärre undantag. Kommunens ansvarsförbindelse för den gamla pensionsskulden uppgår till 959 mkr inkl. särskild löneskatt. Utöver detta har kommunen pensionsutfästelser gentemot tre kommunala bolag och ett kommunalförbund samt för visstidspensioner. Pensionsförpliktelsen och eventuellt pensionsutfästelserna kommer att generera utbetalningar som kommer att inkräkta på framtida verksamhetsutrymme. Mkr Pensioner intjänade t.o.m inkl. löneskatt Pensionsutfästelser inkl. löneskatt Soliditet inkl. hela pensionsskulden 3 % 3 % 3 % 2 % 2 % 14

16 FINANSIELL ANALYS Årsredovisning Ställda säkerheter* Koncernen Inom kommunkoncernen finns ställda säkerheter på totalt 237 mkr (246 mkr). Av dessa är 206 mkr (208 mkr) fastighetsinteckningar, 20 mkr (28 mkr) äganderättsförbehåll avs. bussar inom Uddevalla Omnibus AB för upptagna lån, 5 mkr (5 mkr) fartygsinteckningar och 6 mkr (6 mkr) företagsinteckningar. Kontroll Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten beräknas i % genom att skillnaden mellan årets resultat och budgeterat resultat ställs i relation till verksamhetens nettokostnader. Inom både koncernen och kommunen har budgetföljsamheten de senaste fem åren varit god. Avvikelsen har varierat mellan -0,2 % - 2 %. Koncernen Mkr Verksamhetens nettokostnad Resultatavvikelse mot budget Resultatavvikelse/ nettokostnad 1,7 % 0,2 % 0,6 % 0,1 % 2,0 % Kommunen Mkr Verksamhetens nettokostnad Resultatavvikelse mot budget Resultatavvikelse/ nettokostnad -0,2 % 0,1 % 0,7 % 0,6 % 1,7 % Känslighetsanalys Olika yttre faktorer påverkar kommunens ekonomi. Nedan framgår vissa händelsers möjliga effekt på resultatet Händelse Löneförändring med 1% Inflationsförändring med 1% Skatteunderlagsförändring med 1% Förändrad kommunalskatt med 1 kr Förändrade generella statsbidrag med 1% Förändrad befolkning med 100 personer Förändrad kort ränta 1% Förändrad upplåning med 50 mkr Inlösen av borgensförbindelser med 1% Jämförelse inom regionen Kommunens finansiella profil Årseffekt 17 mkr 5 mkr 16 mkr 68 mkr 3 mkr 3 mkr 3 mkr 2 mkr 10 mkr Kommunforskning i Väst tar sedan 1996 fram finansiella profiler på kommunerna i Västra Götalandsregionen. Dessa profiler visar hur kommunerna i regionen inbördes förhåller sig till varandra. Den senaste profilen avser Uddevalla kommuns finansiella profil visade under åren en positiv utveckling. Uddevalla låg då under genomsnittskommunen och förbättrade sig i flera avseenden till att hamna över genomsnittet. Under försämrades profilen något och närmade sig ett genomsnittsläge. Åren skedde en viss förbättring. Den senaste profilen, för år 2003, visar att Uddevalla det året låg på genomsnittet i regionen. I de fyra huvudperspektiven, kapacitet, beredskap, kontroll samt risk, var det kommunens högre skattesats i kapacitetsperspektivet och budgetföljsamheten i beredskapsperspektivet som låg under genomsnittet. Skattesatsen ingår även i bedömningen av riskperspektivet där ett bättre utfall av kassalikviditeten vägde upp. Budgetföljsamheten ingår även i kontrollperspektivet och där ett bättre utfall av skattefinansiering av investeringarna uppvägde. Inom delområdet skattefinansiering av investeringar var Uddevalla bättre (123 % mot genomsnittets 97 %) medan vi för skattesats var något sämre, d.v.s. högre än genomsnittet (22,44 kronor mot 21,54 kronor). Budgetföljsamheten försämrades något 2003 för Uddevalla. Länets övriga kommuner hade en starkare förbättring vilket gjorde att Uddevalla fick en sämre poäng än 2001 och Kassalikviditeten förbättrades 2003 från att tidigare legat på ett genomsnittligt värde. I övrigt hade kommunen genomsnittliga värden. Sammanfattning Koncernen Resultatmässigt har kommunkoncernen varit stabil sedan bottenåret 1996 och gett positiva resultat från 1997 och framåt. Årets resultat är, trots jämförelsestörande poster, det näst bästa resultatet sedan koncernredovisningen började redovisas Endast 1994 års resultat på 66 mkr är bättre. Då som nu är det kommunens goda resultat som slår igenom medan företagens resultat är ganska stabila över tiden. Kommunen har inte behövt ge något kapitaltillskott för att täcka underskott i verksamheten för något bolag eller stiftelse under de senaste åren. Risken för framtida kapitaltillskott bedöms idag som liten. Planerade avkastningskrav från kommunkoncernföretag till kommunen har uppfyllts. Kommunen Kommunens ekonomiska läge får betraktas som relativt bra. Gällande verksamhetsplan och förutsättningarna i den kommande planeringen t.o.m ger ytterligare förutsättningar att konsolidera ekonomin. Den balansgång som tidigare skett runt 0-resultat med minimala marginaler bör kunna undvikas. Resultatet för 2004 innebär en kraftig förbättring jämfört med de föregående åren. Det finansiella nettokostnadsmålet nådde en bra bit på väg mot slutmålet på max 97 %. Årets första delårsbokslut visade ett prognostiserat resultat på - 29 mkr, vilket gjorde att beslut fattades om olika stoppåtgärder. Effekterna av dessa innebar att resultatutvecklingen under året successivt förbättrades för att slutligen hamna på + 37 mkr. Detta visar att det finns möjligheter att åstadkomma förändringar när omständigheterna så kräver. Soliditetsmålet har uppnåtts de senaste åren även om nivån sakta sjönk mot den uppsatta miniminivån på 45 %. Årets ökning av soliditeten, som till största delen beror på årets goda resultat, är förhoppningsvis ett trendbrott. * Kommunen har inga ställda säkerheter. 15

17 RESULTATRÄKNING Koncernen Kommunen Belopp i mkr not Verksamhetens intäkter , ,7 728,7 708,5 Verksamhetens kostnader , , , ,0 Avskrivningar 3-160,8-152,6-101,7-104,0 Jämförelsestörande poster 4-13,7-16,4-13,7 - VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER , , , ,5 Skatteintäkter , , , ,6 Generella statsbidrag och utjämning 6 321,0 324,1 321,0 324,1 Andel i intressebolags resultat 7 5,7-0,9 - - Finansiella intäkter 8 7,7 11,0 16,9 19,6 Finansiella kostnader 9-70,6-78,2-26,0-30,1 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 68,5 26,9 37,1 10,7 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skattekostnader 10-11,5-3,1 - - Minoritetsandel i årets resultat 11-0,7 1,7 - - ÅRETS RESULTAT 56,3 25,5 37,1 10,7 16

18 BALANSRÄKNING Koncernen Kommunen Belopp i mkr not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 12 Goodwill 0,7 0,9 - - Materiella anläggningstillgångar 13 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2 751, , , ,6 Maskiner och inventarier 405,1 419,6 82,0 99,5 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar och bostadsrätter 14 30,1 24,5 32,6 32,8 Långfristiga fordringar 15 22,2 88,8 263,5 216,7 Summa anläggningstillgångar 3 209, , , ,6 Omsättningstillgångar Förråd/lager o exploateringsområden 16 70,1 73,7 59,2 62,7 Kortfristiga fordringar ,5 139,8 95,9 111,6 Kortfristiga placeringar 208,0 97,9 193,0 85,0 Kassa och bank 18 41,5 154,4 26,7 141,1 Summa omsättningstillgångar 474,1 465,8 374,8 400,4 SUMMA TILLGÅNGAR 3 683, , , ,0 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 19 Balanserat eget kapital 1 209, ,3 970,1 959,4 Årets resultat 56,3 25,5 37,1 10,7 Summa eget kapital 1 266, , ,2 970,1 Avsättningar Avsättningar för pensioner 20 32,7 33,8 27,3 27,8 Uppskjuten skatteskuld 59,9 52,3 - - Övriga avsättningar 21 34,1 18,1 23,7 6,3 Summa avsättningar 126,7 104,2 51,0 34,1 Skulder Minoritetsintresse 18,3 17,7 - - Långfristiga skulder , ,1 591,9 678,4 Kortfristiga skulder ,4 538,0 552,8 475,4 Summa skulder 2 291, , , ,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 683, , , ,0 Ställda säkerheter ,9 246,4 - - Ansvarsförbindelser , , , ,2 17

19 FINANSIERINGSANALYS Koncernen Kommunen Belopp i mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter 1 274, ,7 728,7 708,5 Verksamhetens kostnader , , , ,0 Jämförelsestörande poster -13,7-16,4-13,7 - Justering för realisationsvinster -5,6-8,8-5,2-8,1 Justering för avsättningar och ny redovisningsprincip 20,6-25,0 16,8-20,5 Verksamhetens nettokostnader , , , ,1 Skatteintäkter och intäkter av bidrag/utjämning 1 838, , , ,7 Finansiella intäkter 7,7 11,0 16,9 19,6 Finansiella kostnader -70,6-78,2-26,0-30,1 Skattekostnader -0,7 8,6 - - Verksamhetsnetto före förändring av rörelsekapital 237,9 155,2 150,4 86,1 Justering för rörelsekapitalets förändring Förändring av förråd/lager 3,6 12,0 3,5 11,5 Justering förändring av exploateringsfastigheter -1,3-0,7-1,3-0,7 Förändring av kortfristiga fordringar -14,7 37,4 15,8 33,8 Förändring av kortfristiga skulder 13,4 63,5 77,3 37,4 Förändring av rörelsekapitalet 1,0 112,2 95,3 82,0 Medel från den löpande verksamheten 238,9 267,4 245,7 168,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av immateriella tillgångar Inköp av materiella tillgångar -296,0-219,9-149,8-103,1 Investeringsbidrag 16,8 5,4 16,8 5,4 Anslutningsavgifter 5,1 4,5 5,1 4,5 Avyttrade materiella tillgångar 8,4 11,5 7,6 9,2 Inköp av finansiella tillgångar - -3,5 - -0,7 Avyttrade finansiella tillgångar 1,5 0,1 1,5 0,1 Medel från investeringsverksamheten -264,2-201,9-118,8-84,6 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Kortfristig utlåning -110,1-9,0-108,0-10,0 Långfristig utlåning ,8 - Återbetald utlåning 66,6 0,4-5,7 Upplåning Långfristig upplåning 139,5 224,6 80,0 13,0 Amortering -183,6-186,9-166,5-14,5 Medel från finansieringsverksamheten -87,6 29,1-241,3-5,8 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -112,9 94,6-114,4 77,7 Likvida medel vid årets början 154,4 59,8 141,1 63,4 Likvida medel vid årets slut 41,5 154,4 26,7 141,1 18

20 REDOVISNINGSPRINCIPER/ NOTER Allmänt För den kommunala redovisningen gäller Lag om kommunal redovisning som syftar till att uppnå enhetlighet i grundläggande ekonomiska frågor. Lagen styr tillsammans med kommunallagens krav på god redovisningssed kommunens principer för redovisning. Som huvudsaklig normgivare inom kommunal redovisning fungerar de rekommendationer som utges av Rådet för kommunal redovisning (Rkr). Tillämpade redovisningsprinciper Kommunen Redovisningslagens regler för uppställning av resultat- och balansräkning, finansieringsanalys och värdering samt gällande rekommendationer från Rkr följs med några få undantag. De undantag som görs redovisas nedan. Här kommenteras också vissa tillämpade redovisningsprinciper som avviker från god redovisningssed p.g.a. den kommunala särarten. Lönekostnader De anställdas fordran i form av sparad semester och okompenserad övertid redovisas som kortfristig skuld i kommunens balansräkning. Ersättning till timavlönad personal, OB-, jour-, beredskapsersättning m.m. har tidigare redovisats enligt kontantprincipen. Fr.o.m redovisas ersättningarna enligt kostnadsprincipen som en kortfristig skuld. Årets förändring av ovan nämnda skulder ingår i verksamhetens nettokostnad. Leasing Samtliga leasingavtal inom kommunen redovisas som operationella leasingavtal, då leasingavtalens värde bedöms som ringa i förhållande till balansomslutningen. Hela kostnaden redovisas som rörelsekostnad. I not 2 lämnas uppgifter om årets erlagda leasingavgifter samt framtida leasingavgifter. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med anskaffningskostnad minus eventuella investeringsinkomster. Investeringar som aktiverats som anläggningstillgång har som princip haft ett anskaffningsvärde på >1 basbelopp och livslängd >3 år. Avskrivningar görs planenligt fr.o.m. den månad som investeringen tas i bruk. Planenliga avskrivningar görs generellt med rak nominell metod och avskrivningstidens längd följer i huvudsak Kommunförbundets rekommendationer. Ett stort undantag utgörs av avskrivningarna på fastigheter där nominell annuitetsmetod tillämpas samt att avskrivningstidens längd avseende de flesta verksamhetsfastigheterna och anläggningar för va/renhållning (inkl. vatten- och avloppsledningar) är kortare än rekommendationen. Undantag från god redovisningssed görs också genom att anslutningsavgifter för bl.a. vatten och avlopp bokförs som investeringsinkomster. Detta görs för att få en mer rättvisande redovisning över tiden. År 2004 uppgick anslutningsavgifterna till 5,1 mkr. Motsvarande belopp för 2003 var 4,5 mkr. Pensionsskuld Redovisning av pensionsskuld har sedan 1998 skett enligt den s.k. blandmodellen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas inklusive särskild löneskatt som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen medan pensioner intjänade fr.o.m årligen kostnadsbokförs som en individuell del, vilken betalas ut i mars månad påföljande år. Garanti- och visstidspension inklusive särskild löneskatt redovisas däremot med hela förpliktelsen i balansräkningen som en avsättning. Samtliga pensionsberäkningar baseras på uppgifter från KPA (Kommunsektorns Pensions AB). Det samlade pensionsåtagandet framgår under personalöversikten. Ingen återlåning sker för pensioner. Skatteintäkter Periodisering av skatteintäkter sker i enlighet med rekommendation nr 4.1 från Rkr. Det innebär att årets bokslut innehåller definitiv slutavräkning för 2003 och en preliminär slutavräkning för Prognosen är baserad på ekonomistyrningsverkets uppräkningsfaktor. Exploateringar Kommunen har till största delen anpassat sin redovisning till Rkr s publikation ang. kommunal markexploatering. Den av kommunfullmäktige antagna prislistan för försäljning av exploateringsmark har använts som värderingsgrund vid fastställande av lägsta värdets princip. Koncernkonto Fr.o.m 2004 redovisas koncernkontot brutto. Koncernföretagens saldo på koncernkontot redovisas i kommunens balansräkning som kortfristig fordran respektive kortfristig skuld års jämförelsetal har justerats enligt denna princip. Sammanställd redovisning (koncern) Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap. 8 och utformas enligt god redovisningssed i enlighet med rekommendation nr 8.1 från Rkr. Kommunens redovisningsprinciper skall så långt det är möjligt tillämpas även av dotterbolagen. Genom att olikartade verksamheter ingår måste i vissa fall avsteg göras från enhetliga redovisningsprinciper. Samma värderings- och avskrivningsprinciper tillämpas ej i dotterbolagen som i kommunen. Principerna för pensionsredovisningen är också annorlunda (se ovan). Metod Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, d.v.s. förvärvat eget kapital i respektive dotterbolag elimineras och enbart ägda 19

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun September 2014 September 2014 Harald Jagner, Pernilla Lihnell Innehåll Sammanfattning och kommentarer 1 1. Inledning 4 2. Iakttagelser

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015

FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015 FINANSRAPPORT 1(6) 2015-03-01 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015 Sammanfattning Den genomsnittliga

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer