Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos bland annat UC AB.

Transkript

1 I kommun Malmö stad Beslut från regelbunden tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende huvudmannens befintliga skolenheter kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan. Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos bland annat UC AB. Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Det undertecknade försättsbladet ställs till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm. Följ instruktionerna till ansökningsblanketten och Statens skolinspektions föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola (SKOLFS 2011:154). När din ansökan registreras hos Skolinspektionen betraktas det som en behandling av personuppgifter i personuppgiftslagens (1998:204) mening. Personuppgifterna kommer att behandlas med stöd av 10 e) personuppgiftslagen. Personuppgifter kan exempelvis vara ditt namn, adress- eller e-postuppgifter. Dina uppgifter kommer inte att användas för något annat ändamål än för att behandla din ansökan. Dina personuppgifter kommer exempelvis inte att samköras med något annat register eller annan myndighet. Den registrerade har enligt personuppgiftslagen rätt till registerutdrag och rättelse av uppgifterna. 1. Huvudmannen och ombud 1.1) Uppgifter om huvudmannen Sökandens namn (exempel Bolaget AB) Nordens teknikerinstitut AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress, postnummer och ort Box 15003, Bromma Webbadress

2 E-postadress Telefon arbetet Mobil ) Bifoga huvudmannens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Se avsnitt 16 för bilagor. registreringsbevis från Bolagsverket. registreringsbevis från Bolagsverket och bolagsavtal. personbevis och registerutdrag från Skatteverket som visar att sökanden är godkänd för F-skatt. registreringsbevis från Bolagsverket och föreningens stadgar. föreningens stadgar och förteckning över styrelsens medlemmar med personnummer. trossamfundets stadgar och registreringsbevis från registret över trossamfund hos Kammarkollegiet. registreringsbevis från länsstyrelsen och stiftelseförordnande. 1.3) Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen (2010:800) 1.4) Huvudmannens ombud Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med ombudet. Vid ett byte av ombud ska en ny fullmakt skickas in. Ombudets namn Stefan Wikström E-postadress stefan.wikstrom@academedia.se

3 Telefon arbetet Mobil ) Fullmakt Ombudets behörighet att företräda huvudmannen bekräftas genom att en fullmakt bifogas till ansökan. Se avsnitt 16 för bilagor. 1.6) Skolenhetens uppgifter Skolenhetens namn NTI-gymnasiet Malmö Ombudets namn Roland P. Schoultze (rektor) E-postadress Webbadress Telefon arbetet Mobil Utdelningsadress, postnummer och ort vid befintlig skola. Bergsgatan 20, Malmö 1.7) Utökning av befintlig skolenhet Fråga 1.8 till 1.11 besvaras endast när ansökan gäller en utökning vid en befintlig skolenhet. Denna ansökan gäller en utökning vid befintlig skolenhet. Ja Nej 1.8) SkolID Om ansökan avser en utökning, angeskolidbestående av 5 siffror ) Byta namn gamla namnet Om skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här. 1.10) Byta namn nya namnet Om skolenheten ska byta namn anges det nya namnet här. 1.11) Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs.

4 Program Inriktning Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Ta bort El- och energiprogrammet El- och energiprogrammet Teknikprogrammet Dator och kommunikationsteknik Dator och kommunikationsteknik Informations- och medieteknik Ekonomiprogrammet Ekonomi Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Totalt antal elever vid skolenheten: Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1) Nationella program och inriktning Program som ansökan avser, ange nationella program och inriktningar samt elevantal. Nationellt program Inriktning Estetiska programmet Estetik och media Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår ) Antal elever vid fullt utbyggd verksamhet Redovisa planerat antal elever vid fullt utbyggd verksamhet samt vilket år detta inträffar. Vid utökning ange antal elever enbart för den/de sökta utbildningen/utbildningarna. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt År

5 Fullt utbyggd verksamhet ) Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Se avsnitt 16 för bilagor. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: Datainsamlingen genomförs som strukturerade telefonintervjuer och genomfördes av det externa företaget Markör marknad & kommunikation.. Intervjuerna genomförs i Markörsegen telefoncentral av egna intervjuare med flerårig erfarenhet av den här typen av marknadsundersökningar.innan påbörjandet av fältarbetet har Markörs projektledare att utbildat intervjuarna iämnesområdet och enkäten. Som stöd används ett det webbaserade intervjusystemet NEBU vilket inästa steg är fullt kompatibelt med statistikbearbetningsprogrammet SPSS och Excel och därmedminimerar den manuella hanteringen av data.målgruppen för undersökningen är ungdomar födda 1999 bosatta i respektive lägeskommun.urvalet för undersökningen är dragit ur SPAR (befolkningsregistret) som obundet slumpmässigt urvalvilket ger en mycket god representativitet för målgruppen. För undersökningen görs ett överuttag föratt säkerställa att en erforderlig mängd telefonintervjuer kan genomföras.urvalet nummersätts maskinellt och manuellt av PAR. Telefonintervjuerna genomförs av intervjuaremed mångårig erfarenhet av telefonintervjuer. Telefonintervjuerna kvalitetssäkras även löpande avansvarig för intervjuarkåren, dels genom dialog med intervjuarna och dels genom återuppringning avslumpvis utvalda intervjuade respondenter. Eventuella intervjuareffekter minimeras genom löpandekvalitetskontroller.i de fall respondenten inte är 16 år fyllda tillfrågas vårdnadshavare om tillstånd för att få genomföraintervjun.det nummersatta urvalet uppgår i respektive kommun till totalt ca 900 personer ur målgruppen. Blanddessa genomförs ca 300 intervjuer vartefter undersökningen har avslutats. Detta innebär att undersökningen genomförs med ett så kallat ersättningsurval, där en person som inte nås ersätts av annantills det att målsatt antal intervjuer har genomförts.intervjuerna har genomförts under vecka Information om skolan och utbildningen samt frågorna formulerades av NTI och kvalitetssäkras av Markör. Det framgår tydligt under intervjuerna att NTI-gymnasiet är en fristående skola. För fullständigt frågeunderlag se bilaga 16.RESULTATI Malmö kommun med omnejd svarade 115 st eller 38 % av de tillfrågade ungdomarna att de kunde tänka sig att läsa det estetiska programmet inriktning estetik och media på NTI-gymnasiet i Malmö. Med andra ord finns underlag och intresse för den sökta utbildningen. 3. Ekonomi 3.1) Etableringskostnader Etableringskostnaderna ska redovisas i budgeten.

6 Om huvudmannen inte angett några etableringskostnader, ange varför. Se avsnitt 16 för bilagor. Då det sökta programmet kommer att drivas inom vår befintliga verksamhet, NTI Malmö, så kommer inga etableringskostnader att uppstå. Vänligen notera att kalkylen under 3.6 nedan är en bidragskalkyl och omfattar endast de intäkter och kostnader som hör till det program vi söker tillstånd för i detta dokument. 3.2) Bidragsbelopp Redovisa hur huvudmannen har beräknat bidragsbeloppet per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet. Bidragsbeloppet uppgår för 2014 till kr per elev, och från år 2, räknas det upp med 2,5% per år. Inga kontakter har tagits med kommunen. 3.3) Årsredovisning Bifoga den senaste årsredovisningen, om sådan finns. Om ekonomin visar låg likviditet och/eller soliditet redogör i förekommande fall för bakgrunden till den låga likviditeten och soliditeten. Redogör dessutom för hur huvudmannen ska stärka den ekonomiska situationen. Se avsnitt 16 för bilagor. Se bifogade årsredovisningar. 3.4) Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange vad posten övriga inbetalningar/intäkter består av och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som är hänförliga till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten (exempelvis caféverksamhet eller frisörverksamhet). Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Se avsnitt 16 för bilagor. Inga övriga inbetalningar/intäkter finns med i kalkylen nedan. 3.5) Lån/ägartillskott/finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Se avsnitt 16 för bilagor. Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut. Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av behörig firmatecknare samt till exempel kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå.

7 Detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till exempel senaste årsredovisning. 3.6) Likviditetsbudget och resultatbudget Samtliga utbetalningar/kostnader för etableringen ska ingå i budgeten. Likviditetsbudget Inbetalningar Läsår 1 Resultatbudget Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag Kommunalt bidrag Lån 0 Övriga intäkter Ägartillskott 0 Finansiering med egna medel 0 Summa intäkter Övriga inbetalningar 0 Summa inbetalningar Utbetalningar Personal Skolledning 0 Lärare Administration Rekrytering Fortbildning Lokaler/utrustning Lokalkostnad 0 Möbler 0 Datorer Kostnader Personal Skolledning Lärare Administration Rekrytering Fortbildning Lokaler/utrustning Lokalkostnad Service Kontorsutrustning Läromedel Litteratur/utrustning/skolbi bliotek

8 0 Service Kontorsutrustning Telefon, kopiator mm Läromedel Litteratur/utrustning/skolbi bliotek Programvaror, licenser Övrigt Info och annonsering Elevhälsa Skolmåltider Studieresor APL-handledning 0 Försäkringar 800 Studie- och yrkesvägledning Finansiella poster Räntor 0 Amorteringar 0 Summa utbetalningar Programvaror, licenser Övrigt Info och annonsering Elevhälsa Skolmåltider Studieresor APL-handledning Försäkringar Studie- och yrkesvägledning Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa kostnader Vinst/Förlust Över-/underskott ) Resultatutveckling Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år tre, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur huvudmannen ska arbeta för att uppnå detta

9 4. Lokaler 4.1) Lokaler vid nyetablering av skolenhet Redogör för skolenhetens planerade lokaler, ange yta och adress. Bifoga ett skriftligt underlag som visar att angivna lokalalternativ kan bli aktuella. Detta bör göras genom intyg som visar att de fastighetsägare/förvaltare som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna hyra ut eller sälja fastigheten. Se avsnitt 16 för bilagor. 4.2) Speciallokaler vid nyetablering av skolenhet Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas i skolenheten eller om de ska hyras externt. Om huvudmannen avser att hyra speciallokaler, bifoga ett skriftligt underlag som styrker tillgången. Detta bör göras genom intyg som visar att fastighetsägare/förvaltare som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna hyra ut lokalerna. Se avsnitt 16 för bilagor. Idrott och hälsa Naturvetenskapliga ämnen Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram 4.3) Lokaler vid utökning av befintlig skolenhet Redogör för hur huvudmannen avser att utöka befintliga lokaler. Ange även yta för utökning samt för hela skolenheten och skolans adress. NTI i Malmö har idag 3500 kvm. Skolan har tidigare övertagit elever från Mikael Elias gymnasium vilka tar studenten Detta innebär att det finns gott om utrymme i befintliga lokaler. Vid fullt utbyggd verksamhet kommer skolan ha ca 280 elever med det sökta programmet vilket innebär 12,5 kvm/per elev

10 4.4) Speciallokaler vid utökning av befintlig skolenhet Redogör för tillgången till speciallokaler för de årskurser som utökningen avser. Ange om huvudmannen hyr speciallokaler externt eller om dessa inryms i den befintliga skolenheten. Idrott och hälsa Idrottsundervisningen sker på olika anläggningar i Malmö. Då skolan ligger centralt och kommunikationerna är utmärkta är det inga bekymmer för eleverna att transportera sig kommunalt i de fall de behöver detta. Skolan står för alla kostnader i samband med idrottsundervisningen. Naturvetenskapliga ämnen Skolan har ett eget fullt utrustat och modernt kemi/biologi/fysik/naturvetenskapligt laboratorium. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram 4.5) Skolbibliotek Beskriv hur huvudmannen kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå skolbibliotekets innehållsmässiga och pedagogiska funktion. Om skolbiblioteket inte inryms i skolenhetens lokaler bifoga intyg som visar att huvudmannen kommer att få tillgång till skolbibliotek. Se avsnitt 16 för bilagor. NTI Gymnasiet i Malmö disponerar ett eget skolbibliotek. Det innehåller både skönlitteratur och faktaböcker samt programspecifik litteratur. Ansvaret för skolbiblioteket ligger på biblioteksanvarig lärare. Biblioteket innehåller klassuppsättningar och ett urval av modern och klassisk litteratur. Urvalet bestämt för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Biblioteket har även dagstidningar som bl.a. används i Sv 2 undervisningen.hur vi arbetar med källkritik och informationssökningatt eleven ska utveckla sin förmåga att självständigt söka information och att kritiskt kunna granska de källor denne använder är centrala mål i flera ämnen. Bl.a. framhävs detta tydligt i flera kurser i ämnen som svenska, engelska och historia.i årskurs 1 inleds arbetet direkt med att utveckla elevernas källkritiska synsätt och de ska genomgående i olika arbeten kunna använda, ange samt granska och värdera sina källor. Vi strävar efter att under elevernas gymnasietid ska de utveckla sin förmåga till allt mer självständig informationssökning och källkritik. De ska kunna använda och granska både digitala och tryckta källor. Detta är t.ex. ett tydligt mål i historieämnet där det framhävs att eleverna ska kunna söka olika källor och där spelar givetvis biblioteket en viktig roll för de skriftliga källorna.hur vi stimular till läsningatt läsa sig till kunskap är en central del i skolan och på NTI-gymnasiet vill vi stimulera till läsning när det gäller ämneskunskap såväl som skönlitteratur. Gällande ämneskunskap är det alltid av yttersta vikt att eleverna förstår syftet med ämnet. De ska förstå varför det är relevant för dem att kunna det som tas upp i ämnet. Som lärare ska man kunna motivera varför eleverna ska läsa något och vi vill uppmuntra eleverna att känna nyfikenhet och stimulans i det som de läser. Vi vill även att de ska kunna och vilja söka reda på kunskap på egen hand, via bl.a. Internet och bibliotek.gällande skönlitteratur är det en central del i svenskämnet och

11 det framhävs även i engelskan. Intresset för läsning kan variera väldigt mycket mellan olika elever eller i olika undervisningsgrupper. Vi arbetar på olika sätt med att stimulera till läsning och anpassar detta efter undervisningsgruppen. Några sätt som vi tycker har varit framgångsrika är följande:- Att presentera olika romaner för eleverna på intresseväckande sätt och sedan låta dem välja fritt en roman att läsa (antingen från tipsen de fått eller en annan bok utifrån eget intresse)- Att läsa hela eller utdrag ur en roman och jämföra med en filmatisering av boken- Att vid läsning av klassiker arbeta med att eleverna ska förstå varför dessa böcker finns kvar och få dem att upptäcka det allmänmänskliga i dessa historier. Det är även viktigt att väcka deras intresse och det kan t.ex. göras genom att hitta referenser i populärkultur (t.ex. referenser från Den gudomliga komedin i filmen Seven, en underhållande version av Poes dikt The Raven i The Simpsons, referenser från antika myter i TV-spel som God of War)- Att presentera ljudböcker som ett alternativ, t.ex. för elever med dyslexi eller när elever inte är intresserade av att läsa kan en ljudbok fungera som en alternativ lösning för att väcka deras intressedigitalt och skriftligtpå NTI-gymnasiet har vi läs- och surfplattor. Vi känner att läsning på digitalt vis är något som kommer att komma allt mer och vi vill främja detta sätt att få tillgång till olika slags källor. I GY2011 framhävs användningen av digitala läromedel och vi vill ligga i framkant när det gäller elevernas studier men också för att förbereda dem för framtiden. Genom att kunna hantera digitala böcker och andra digitala källor utvecklar de en kompetens som de kommer att ha stor användning av efter avslutade studier. Givetvis är Internet en bred och användbar källa men vi tror starkt på bibliotekets utveckling av digitala källor och utbudet av e-böcker. T.ex. kommer ettorna snart att läsa romaner som e-böcker i svenska 1 och vi ser fram emot att se om detta kan väcka elevernas intresse för läsning på ett nytt sätt. 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1) Rektor vid nyetablering av skolenhet För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Huvudmannen kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2) Rektor vid utökning av skolenhet Redogör för den pedagogiska utbildning och erfarenhet som skolenhetens rektor har. Rektor har tidigare undervisat i ekonomi på IB-programmet. Han har varit rektor i tre år och avslutar inom kort den statliga rektorsutbildningen. 5.3) Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Huvudmannen för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13, skollagen.

12 5.4) Antal lärare Ange beräknat antal lärare uttryckt i personer och antal tjänster. Uppgifterna ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet lärartjänster i budgeten. Läsår 1 Läsår 3 Fullt utbyggd Personer Heltidstjänster Personer Heltidstjänster Personer Heltidstjänster 2 1, ,5 6. Elevhälsa och studie- och yrkesvägledning 6.1) Elevhälsa Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsa. Samtliga NTI-gymnasier har en samlad elevhälsa med tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator, samt personal med specialpedagogisk kompetens. NTI i Malmö har dessutom både speciallärare samt resurspedagog.rektor ansvarar för att:1. Elevhälsan arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande.2. Ge förutsättningar för att hela elevhälsan ska kunna involveras med sina kunskaper i skolans arbete att ge skapa en skolmiljö där alla elever har möjlighet till utveckling mot utbildningens mål.3. Varje elev erbjuds minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontrollkonkreta exempel:elevhälsan är involverad i undervisningen genom temadagar och kursspecifika moment. Detta sker till exempel för sex- och samlevnad i samarbete med naturkunskapen, rökning i samarbete med idrott och hälsa, så även hjärt- och lungräddning. Elevhälsan har även anordnat temadagar mot droger, mobbing och om trafiksäkerhet med inbjudna gästföreläsare. Elevhälsan har också engagerat externa föreläsare angående spelproblematik samt arbetar aktivt med dessa frågor.skolsköterska och kurator finns ute i undervisningen och berättar om sina ansvarsområden och vad de kan hjälpa till med. Specialpedagogen finns med och stöttar lärare samt hjälper till med att hitta lösningar i undervisningen för enskilda elever. 6.2) Studie- och yrkesvägledning Beskriv hur eleverna får tillgång till studie- och yrkesvägledning (SYV). Skolenheten erbjuder och kommer även i fortsättningen att erbjuda eleverna i gymnasieskolan Studie- och yrkesvägledning (SYV) så att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildningsoch yrkesverksamhet kan tillgodoses enligt 2 kap. 29 skollagen

13 7. Elevens utveckling mot målen 7.1) Särskilt stöd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Huvudmannen arbetar i enlighet med Skolverkets skrift: Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram.processtyrningsmallskolan kommer att arbeta utifrån en processtyrningsmall vilken utgår ifrån en övergripande analys av nuläget och som förutsätter att elever tar aktiv del i arbetet. Vidare skall även elevens behov formuleras i samråd med eleven. Genom formulering av mål konkretiseras elevens och skolans arbete. Båda parter måste vara överens om målen och vilka åtgärder som skall vidtas av såväl skola som elev. Regelbundna uppföljningsmöten bestäms till vilka även målsman kallas. För myndiga elever inhämtar vi elevens samtycke till målsmans deltagande. En självklar faktor för att arbetet med åtgärdsprogram skall bedrivas framgångsrikt är att lärare har utbildning kring arbetet med dessa. Åtgärdsprogram ska kunna användas för såväl elever med exempelvis specifika kurs-/ämnesproblem eller låg närvaro. Utmaningen ligger i att skapa processer som spänner över fler områden och som tillåter olika vägar mot gemensamma mål i kurs- och läroplan. Rutiner och ansvarsfördelningelever i behov av särskilt stöd fångas dels upp via överlämningar från grundskola och dels via signaler från undervisande lärare, mentor, elevhälsa, föräldrar eller elev själv. Vi har dels ett digitalt system där alla lärare regelbundet meddelar hur väl eleverna når målen, dels så sker klasskonferenser minst en gång per termin. I och med detta upptäcker vi snabbt om det är någon elev som ligger i farozonen för att inte nå målen i ett eller flera ämnen. Om så är fallet informeras rektor och denne fattar beslut om att elevens mentor startar en utredning. Mentorn gör en pedagogisk utredning och elevvårdsteamet gör en utredning om eleven behöver medicinsk eller psykosocialt stöd. Utredningen presenteras för rektor som tar beslut om åtgärdsprogram ska upprättas. Vårdnadshavare för omyndig elev underrättas alltid om att en utredning inletts. Elev och vårdnadshavare inbjuds också att närvara vid upprättandet av åtgärdsprogram. Vid detta möte fastställs när åtgärdsprogrammet ska utvärderas. Om någon på skolan misstänker att en elev far illa eller av andra anledningar inte kommer kunna få en bra utbildningstid på vår skola ska mentor inleda utredning och rektor besluta om åtgärdsprogram enligt rutinerna ovan.kartläggning av elevens behov Arbetet startar med att elevens bakgrund och tidigare erfarenheter kartläggs. Detta sker genom diskussion med elev/målsman och eventuell kontakt med tidigare skola. I dessa diskussioner fokuseras det på vilka framgångar eleven haft tidigare och vad som skapat dessa framgångar. Skolan analyserar tillsamman med elev/målsman elevens styrkor och svårigheter i relation till erfarenhet, kunskap och behov med utgångspunkt från kursmål och läroplan. Vi fokuserar på tre olika faktorer för framgång och ställer frågorna: Vad ska skolan göra? Vad ska eleven göra? Vad ska hemmet göra?mål ska beskrivas med olika tidsperspektiv, kortsiktiga och långsiktiga. Tillsammans skapas dessa mål, vars uppfyllelse definieras så att samtliga parter vet när målen/et är uppfyllda samt att möjlighet ges till analys av framgångsfaktorer

14 8. Kvalitet och inflytande 8.1) Systematiskt kvalitetsarbete vid utökning Vid utökning ska dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten bifogas ansökan. Se avsnitt 16 för bilagor. 8.2) Systematiskt kvalitetsarbete vid nyetablering Besvaras vid en nyetablering. Beskriv huvudmannens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. 8.3) Rutiner för klagomål Beskriv huvudmannens rutiner för klagomålshanteringen. Klagomålshantering på Nordens Teknikerinstitut AB (NTI-gymnasiet)DET HÄR GÄLLER OM DU SOM ELEV ELLER VÅRDNADSHAVARE HAR KLAGOMÅL PÅ UTBILDNINGENVåra rutiner för att ta emot och utreda klagomål på utbildningen utgörs av två steg varav det första stegen är att klagomålet utreds på skolnivå och det andra på huvudmannanivå. Principen är att klagomålet ska utredas och åtgärdas på den nivå det gäller. Eleverna och vårdnadshavare informeras om rutinerna i samband med introduktionsperioden vid läsårsstart och på föräldramöten.klagomål utreds och åtgärdas på skolnivå1. Om du som elev/vårdnadshavare har klagomål på utbildningen uppmanas du i första hand att vända dig till rektor på skolan. Klagomålet ska lämnas skriftligen via mail eller postburet brev till skolans adress, eller dokumenteras skriftligt av den i personalen som tar emot klagomålet. Det skriftliga klagomålet lämnas alltid till rektor för fortsatt handläggning.2. En bekräftelse på att rektorn tagit emot klagomålet samt uppgift om handläggningstid skickas till dig inom ett dygn (vardag) från det att rektorn tagit emot klagomålet. Utgångspunkten är att handläggningen sker skyndsamt. 3. När klagomålet är utrett får du ett skriftligt besked skickat till dig på hur situationen har lösts.i beskedet som sänds till dig ges information om hur du kan gå vidare om du upplever att situationen kvarstår. Då uppmanas du att skriftligen vända dig till huvudmannen (se information nedan). Utgångspunkten ska emellertid vara att varje situation ska redas ut och lösas så att du inte behöver gå vidare. Brister som framkommer i utbildningen genom klagomål åtgärdas alltid.klagomål till huvudmannenom du som elev/vårdnadshavare upplever att klagomålet inte lett till förbättring och att situationen kvarstår eller om man har synpunkter på rektorns hantering av en viss fråga skall du kontakta huvudmannen. Då behöver du på nytt lämna ett klagomål där du beskriver situationen.klagomålet ska sändas till:epost: christine.johnson@academedia.se, Ämnesrad: KlagomålPostadress: Nordens Teknikerinstitut AB, Att. Klagomål, Box 15003, Bromma1. Ditt klagomål bekräftas av NTI-gymnasiet inom ett dygn (vardag), med en uppskattning om handläggningstid utifrån ärendets karaktär. Utgångspunkten är att det ska ske skyndsamt. 2. Därefter utreds ärendet av huvudmannen. Om utredningen fordrar ytterligare information från dig som klagat eller rektor, lärare, klassföreståndare på skolan tas en

15 kontakt med den/dem ärendet berör. 3. När ärendet är utrett fattar huvudmannen ett beslut, som postas till dig som elev/vårdnadshavare med uppgifter om hur ditt du kan gå vidare om klagomålet kvarstår.utgångspunkten är emellertid att varje situation ska redas ut och lösas så att du inte behöver gå vidare. Brister som framkommer i utbildningen genom klagomål åtgärdas alltid.samtliga klagomålsutredningar behandlas konfidentiellt, arkiveras och dokumenteras 8.4) Inflytande och samråd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning. Med engagerade elever blir skolan en roligare och mer utvecklande plats för alla. RådEleverna har stora möjligheter till inflytande via bland annat elevrådet och klassrådet. Råden bidrar till ett större engagemang bland både elever och utbildare och ger eleverna värdefulla erfarenheter inför kommande studier och arbetsliv. Skolan har även ett trygghetsråd.arbete med planer Skolans elever deltar i arbetet med att ta fram olika planer, t ex Planen mot kränkande behandling, på så sätt att representanter för elevrådet och grupper av kamratstödjare deltar i utformandet. Tankarna och förslagen förs sedan ut till alla elever genom diskussioner i mentorsgrupper, klassråd och elevrådet.planering Utvärdering Eleverna inbjuds att delta i planeringen av varje enskild kurs och hur proven förläggs. Genom fortlöpande utvärderingar är eleverna även med i utvecklingen av enskilda kursers upplägg. Detta ger möjlighet att utveckla kurserna så att de på ett bra sätt motsvarar elevernas krav och förväntningar.informationskanaler Eleverna har tillgång till en IT-plattform där de kan diskutera, ställa frågor och hämta informationnti-gymnasiet strävar efter att vara en skola med öppet klimat där det skall vara lätt att komma till tals med rektor och utbildare 9. Trygghet och studiero 9.1) Ordningsregler Redogör för skolenhetens arbete med att upprätta ordningsregler. Skolenheten har och kommer även fortsättningsvis utarbeta ordningsregler där elevernas ges delaktighet enligt 5 kap. 5 skollagen

16 10. Åtgärder mot kränkande behandling 10.1) Plan mot kränkande behandling vid utökning av skolenhet Vid utökning ska skolenhetens plan mot kränkande behandling bifogas ansökan. Se avsnitt 16 för bilagor. 10.2) Målinriktat arbete Beskriv hur huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Huvudmannen har skapat system och rutiner för att ta reda på om kränkningar, trakasserier och diskriminering förekommer. Dels så finns rutiner om att samtliga skolenheter skall anmäla misstänkta kränkningar. Huvudmannen följer upp samtliga dessa ärenden genom intervjuer med skolans personal och de inblandade. Dokumentationen granskas. Detta gör att huvudmannen får en samlad bild över problematikens omfattning men även vad den består av. Huvudmannen anordnar, bl.a. utifrån detta underlag, utbildningsinsatser för att både förebygga men också för att bättre hantera uppkomna ärenden. Huvudmannen är förstås behjälplig i de enskilda ärendena då detta anses nödvändigt.huvudmannen genomför också regelbundna interninspektioner då rutinernas förankring och utfall genomlyses. Ex så intervjuas elever om de upplever att skolans personal ingriper om mobbing/kränkning förekommer, om de vet till vem de skall vända sig, hur det förebyggande arbetet ser ut samt om de är delaktiga i arbetet med framtagande av likabehandlingsplaner?vidare har det anställts en central samordnare för flera olika varumärken för än bättre sammanställningar och stöd, ex fysisk hjälp på skolorna.samtliga NTI-gymnasier genomför en omfattande enkät årligen anordnad av externt företag där huvudmannen mäter elevernas upplevda trygghet och studiero samt stämmer av förekomsten av trakasserier, diskrimineringar och kränkningar. 10.3) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Beskriv huvudmannens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Skolan följer 6 kap samt 5 kap i skollagen.förebyggande /// Ansvarig Introduktion av nya studerande, personal och föräldrar /// mentor, rektor Genomgång av Likabehandlingsplan för personal /// rektor Genomgång av Likabehandlingsplan för elever /// mentor Upprättande av skolkontrakt /// rektor, elever, personal Hälsosamtal /// skolsköterska Utvecklingssamtal med studerande /// mentor Handlingsplan för åtgärd vid inträffad kränkningakut Samla information /// lärare, mentor, skolsköterska Informera rektor /// lärare, mentor, skolsköterska Anmälan till huvudman /// rektor Upprätta handlingsplan för fortsatt handläggning av ärendet /// rektor, elevhälsoteam, huvudman Samtal med de inblandade, enskilt och tillsammans Kontakt med vårdnadshavare till omyndig elev Skriftlig varning till den/de kränkande eleven/eleverna Kontroll av att den kränkande behandlingen upphört Stöd till den som utsatts för

17 kränkning och till de/dem som kränkt Fortsatt samtalskontakt med berörda parter vid behov Gemensamt samtal med den kränkta och den/de som kränker, där samtliga får uttala sig om den uppkomna situationen (om möjligt) Samtal i klassen om behov finns Information till personal Konsekvensbeskrivning och kontinuerlig dokumentationom kränkningen inte upphör: Samtal med den kränkta och dess vårdnadshavare till omyndig elev samt anmälan till huvudman och ev. till berörd/berörda myndigheter Enskilda samtal med den/de som kränker och dess/deras vårdnadshavare till omyndiga elever samt en anmälan till huvudman och ev. till berörd/berörda myndigheter Ev. tillfällig omplacering DokumentationFortsatt kränkande behandling: Polisanmälan och därefter en ev. tillfällig placering vid annan skolenhet eller avstängning helt eller delvis.bevisbörda och krav på dokumentation I lagstiftningen ges riktlinjer om att skolan är skyldig att vidta åtgärder vid misstänkta fall av diskriminering och kränkande behandling. Skolan ska styrka att händelsen är diskriminerande eller är en kränkande behandling. Åsidosättande av skyldighet medför skadeståndsansvar. All handläggning i ärenden skall därför dokumenteras i Likabehandlingsplanens dokumenteringsmall 10.4) Grundläggande demokratiska värderingar Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor. På NTI-gymnasierna anser vi att en god inre miljö, trygga elever och trygg personal är en förutsättning för att eleverna skall lyckas med sina studier. Därför arbetar vi aktivt med grundläggande demokratiska värderingar (Skollagen 2010:kap1) och de värderingar som framhålls i Lgy Värdegrundsarbetet är en viktig del i den dagliga verksamheten på NTI-gymnasiet. Skolorna arbetar bland annat med följande: Kompetenta pedagoger Mentorskap I undervisningen arbeta aktivt med värdegrundsfrågor. Exempelvis genom värderingsövningar, val av litteratur, rollspel kopplade till värdegrundsfrågor mm. Temadagar Ett aktivt samarbete med skolans antimobbningsgrupp Handlingsplan mot kränkande behandling Grupparbeten Trivselregler Introduktionsdagar NTI-gymnasiet arbetar kontinuerligt med det tredelade uppdraget: kunskap, individuell utveckling och medborgarförberedelse. Viktiga hörnstenar i detta är kompetenta pedagoger, mentorskap samt ett tydligt arbete med värdegrundsfrågor i det dagliga arbetet. Exempelvis genom värderingsövningar, val av litteratur samt rollspel kopplade till värdegrundsfrågor. Skolan anordnar även olika temadagar med fokus på allas lika värde, integration mellan kulturer mm. På varje skola etableras dessutom en antimobbinggrupp som spelar en aktiv och viktig roll i värdegrundsarbetet och i arbetet mot kränkande behandling. Handlingsplan mot kränkande behandling fastslås i samverkan med eleverna på skolan. Planen utvärderas och följs upp årligen.arbete i grupp med handledning är också vanligt i den dagliga verksamheten. Huvudfokus i detta arbete är förstås problemlösningen och kunskapsinhämtningen, men även den konkreta övningen i att arbeta med andra människor i en grupp, med ett gemensamt mål, där man måste lära sig att hantera olika situationer, personer, åsikter och konflikter.tillsammans med eleverna på skolan tas det fram så kallade trivselregler, där man tydligt kommer överens om att alla ska behandlas med respekt och att alla har rätt till sina åsikter, sitt utseende, sin sexuella läggning osv.skolåret startas upp med introduktionsdagar där man bland annat har fokus på att skapa en vikänsla i grupperna genom olika samarbetsövningar NTI i Malmö samarbetar med "Ungdom mot rasism" tillsammans med Malmö kommun.

18 11. Utbildningens utformning 11.1) Läroplan Ange om skolenheten avser att följa Läroplan för gymnasieskolan bifoga egna dokument som komplement till Läroplan för gymnasieskolan. Se avsnitt 16 för bilagor. 11.2) Inriktning Waldorf Konfessionell. Redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen. 12. Programfördjupning och individuella valet 12.1) Kurser inom programfördjupning Inom ramen för varje nationellt program kommer skolenheten att erbjuda ett antal kurser som programfördjupning i enlighet med de förskrifter som Skolverket meddelat enligt 4 kap. 5-6 gymnasieförordningen (2010:2039). 12.2) Kurser inom det individuella valet Skolenheten kommer inom ramen för det individuella valet erbjuda de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå för elever på yrkesprogram. Eleverna på samtliga program kommer att ha rätt att läsa en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen och minst en kurs i estetiska ämnen inom det individuella valet enligt 4 kap. 7 gymnasieförordningen (2010:2039). 13. Utbildning 13.1) Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i gymnasieskolan kommer att genomföras. De nya utbildningarna kommer att följa den pedagogiska modell som implementerats vid våra befintliga skolor och som beskrivs nedan. Eleven i centrum/elevens behov - NTI-gymnasierna är små

19 skolor där varje elev får utrymme och uppmärksamhet. Skolan schemalägger stödundervisning löpande och har även resurser i form av speciallärare, kurator liksom skolhälsovård. Skolans intranät underlättar spridning av information och möjlighet att framföra åsikter.elevernas motivation - Vi använder ett varierat arbetssätt, beroende på elevgrupp och ämne. Ämnesintegration är ett viktigt redskap i processen. Ämnesintegration - ett viktigt inslag i undervisningen. Samverkan mellan olika ämnen skall genomföras liksom tematiskt arbete.formativ bedömning - En viktig ingrediens i vår profil är formativ bedömning. Målet är en tydligare och rättvisare bedömning av elevernas arbete. Det ökar elevens förståelse för hur vi bedömer dem och ger bättre studiemotivation och resultat.mentorskap - Varje elev har en mentor. Eleven har regelbundna träffar med sin mentor, de som behöver mer stöd har samtal mer frekvent. Handlingsplan för elever med särskilda behov - upprättas på skolan.tydliga regler och rutiner - Vårt mål är att ha gemensamma regler som efterlevs av alla. Tydlig dokumentation behövs för att underlätta kommunikation kring detta. Samarbete med övriga NTI-gymnasier - Lärarna reflekterar under läsåret över kursinnehåll, examinationsformer, betygssättning etc. skolorna emellan. Uppföljning - Uppföljningen av skolans arbete är omfattande. Telefonintervjuer och traditionella enkäter genomförs av skolans personal och dessutom anlitas externa experter. Personalen får återkoppling gällande utvärderingen, både i grupp och enskilt. Pedagogiska diskussioner genomförs på arbetslagsmötena, men även vid de pedagogiska samtal som rektor genomför med varje arbetsgrupp. Lärare får göra lektionsbesök hos varandra och återkoppla till kollegorna.föräldrainsyn - Föräldrarna har stor insyn i vår skola, bland annat genom mentorskap och intranät. Vi genomför utvecklingssamtal minst två gånger per läsår. Information till föräldrar ges kontinuerligt. Alla föräldrar har tillgång till intranätet där studieresultat, närvaro, schema och aktuella händelser syns. 13.2) Utvecklingssamtal Vårdnadshavare till elever i gymnasieskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje termin enligt 15 kap. 20 skollagen. 13.3) Mottagande till gymnasieskolan Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i gymnasieskolan enligt 15 kap. 33 skollagen. Skolenheten kommer att ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd. Redogör närmare för vilka elever som avses. Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för. Redogör närmare för vilka elever som avses.

20 13.4) Urval Skolenheten kommer att följa bestämmelserna om urval enligt 7 kap. 2-5 gymnasieförordningen. 13.5) Färdighetsprov Färdighetsprov kommer att anordnas enligt 7 kap. 5 gymnasieförordningen. Om färdighetsprov kommer att anordnas, redogör för vilka program som avses, hur provet kommer att genomföras, vad som ingår i provet och hur resultatet ska vägas in i förhållande till betygen från grundskolan. 14. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning Om ansökan avser ett eller flera yrkesprogram besvara nedanstående frågor. 14.1) Gymnasial lärlingsutbildning Huvudmannen avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. 14.2) Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Antal veckor Ta bort Välj program 14.3) Säkerställande av APL-platser Redogör för vilka kontakter som tagits för att säkerställa APL-platser på utbildningen på respektive program där APL kommer att erbjudas. Bifoga ett skriftligt underlag från tillfrågade företag som kan styrka tillgången till APL-platser. Detta bör göras genom ett intyg som visar att företagen som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna ta emot elever för APL. Se avsnitt 16 för bilagor. 14.4) Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen (2010:2039). 14.5) Handledare Beskriv huvudmannens rutiner vad gäller att utse en handledare på APL-platsen.