Teknisk rapport över utförd. Arkeologisk utgrävning i anslutning till. Raä 232. Tanum socken Tanum kommun. Rapport 2003:24 Anders Gustafsson

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Teknisk rapport över utförd. Arkeologisk utgrävning i anslutning till. Raä 232. Tanum socken Tanum kommun. Rapport 2003:24 Anders Gustafsson"

Sandra Hermansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Teknisk rapport över utförd Arkeologisk utgrävning i anslutning till Raä 232 Tanum socken Tanum kommun Rapport 2003:24 Anders Gustafsson

2 TEKNISK RAPPORT OVER UTFÖRD ARKEOLOGISK UTGRÄVNING I ANSLUTNING TILL RAÅ 232, TANUMS SN, BOHUSLÄN Lasse Bengtsson och Anders Gustafsson

3 Inledning Under tiden 9-13 september 2002 genomfordes en mindre forskningsgrävning i anslutning till hällristningslok.alen RAÄ 232, Tanums sn, Bobuslän..Ansvarig institution var Vitlycke museum, Tanum (Bobusläns museum). Undersökningen ägde rum inom ramen for projektet Alt griiva.411 bilder (fanumprojektet). Projektet bar som överordnad ambition att belysa och problematisera de kronologiska och funktionella sammanbangenkring ett antal bäliristningslokaliteter i och omkring väddsarvsomddet i Tanum. Ansvariga fåltarbets1edare var Lasse Bengtsson och Anders Gu$ta.fsson. Dessutom deltog Kjell Olsson, Martin Östbolm och Lars Strid. Yla EUprojektet The BIII"'1I"ce of BtmJj>tilll C01ll1llllttUUs medverkade också doktoranderna Yolanda Seoane och Santos (universitetet: Santiago Del Compostela, Spanien). Bakgrund Hällrlstningsforskningen bar under sin historia provat manga olika Vägar for att öka kunskapen om och försöka förstå bildernas betydelse. På senare år bar forskningen delvis kommit att präglas av landskapsarkeologiska influenser och många viktiga iakttagelser bar gjorts. Det kan dock finnas en risk med att ensidigt behandla rist:ningama som en prick pi kartan eller i landskapet utan att sätta själva pricken under luppen och se vad den itinebåller (se diskussion i bl a Bengtsson 2002). En sådan närgingen analys av enskilda bällristningslokaler bar varit ett av syftena med de undersökningar som tidigare ägt rum inom ramen för Tanumprojektet : Genom att undersöka ristningens omedelbara näromd.de med ~ditionella arkeologiska undersökningsmetoder; att gräva ut ristningen, bqppas vi kunna. fl en uppfattning om hällristningarnas roll i det förhistoriska samhället Genom att förstå ristningarnas roll, alltså bur de användes l rituella kontexter, finns det också möjlighet att pi. ett nytt sätt na.lkås själva kämfi:ågan, det som all hällristningsforskning ytterst syftar till, nämligen att tolka bildema. I det bär perspektivet blir varje enskild ristning, bur.stor eller liten den än är, en viktig pusselbit och komponent i ett större samnjanbang. För att kunna studera de eventuella tendenser som kan komma att fbmtona är det inte bara viktigt att lägga kvalitattn aspekter pi. undersö~ingama utan och! kvantitativa. Vi måste belt enkelt bygga upp en kunskapsbas ocb det kan endast ske genom att denna typ av undersökningar flr en ~ framträdande roll i bälhistningsforskningen. Genom att låta undersökningsresultaten samspela med en mer traditionell bildinterpretation stimuleras frl!mvbt:en av plattformar förtolkning av hällrlstningama och kanske också for nya aspekter pi de kronologiska problem som vidhäftar hällristningsforskniogen. Topografi och fornllmnlngamllj6 RAÅ 232 ligger pi sydsluttningen aven större moränbunden bergsböjd (NNO-SSV). Närom.ddet utgörs av ett brutet landskap, med uppstickande urbetg i omgivande flack lermark. FomJämninS'lbilden känneteck:ilas rent generellt av ett stort antal hällristningslokaliteter, ofta liggande i bäjjmarkens nedre delar, ned mot den odlingsbara jorden. Spridda boplatser utan synliga anläggningar finns också i ollllådet 1

Projektet bar som överordnad ambition att belysa och problematisera de kronologiska och funktionella sammanbangenkring ett antal bäliristningslokaliteter i och omkring väddsarvsomddet i Tanum.

4 Ristningen bestar av fyra skepp och en stegliknande figur. Ristningen kan med ledning av skeppstypema dateras till äldre bronsålder. På grundval av figw:innehallet i övrigt kan ristningen troligen i sin helhet dateras till äldre bronsalder, vilket gör den extra intressant ur ett undersökningsperspektiv, särskilt mot bakgrund av de relativt sena dateringar som erhållits vid tidigare utgrävningar inom ramen för Tanumprojektet. : Ristningen ligger i ett något uppdraget läge ganska högt ovanfor ~od1ingsbar jotd. Teningläget är ovanligt men inte unikt. Nedanfor Jok:alen finns bara berg. Ovanfor och i anslutning till ristningen finns en mindre platå som till. stora delar täcks avenstenpackning med enstaka större block. Packningen, ställvis gles, synes i vissa fall vara påverkad av mänskliga ak.ti:viteter. Unders6knlngena maisittning Undersökningens mjlsättning var att griva ut stenpackningen for att kunna fastställa dess funktion och eventuella relation till hällristningen, samt via kolprov fotsöka datera densamma. Genomf6rande Omkring 6 meter ovanfor, NNV, om hiilristningen började stenpaclmingen. Onu:ådet grävdes for hand 1agervis i metetrutor, inledningsvis Iiggaride med mellanrum, men sedan fortitades dessa. Totalt grävdes det här 26 kvadratmeteautor. Ytterligare en ruta, nr 27 på planen, grävdes sedan stra::&: öster om själva ristningen, i en mindre moriinficka. Inget material sållades. Inga kolprov fanns att ta ut. Uppmätning och ritning genomfordes manuellt. Resultatet digitallserades eller scannades i efterhand for vidare bearbetning av illustrationer. ResuiIat Lpjölid Stenpackningen låg ställvis ditekt på be.rge~ men i de nedre, SSÖ:a delarna låg stenarna i en gulaktig sand, omgivna av forna och grovt humöst material. Under stenarna en fe~ svart, något sandig sil~ dock ej att forväxla med ett kulturlager. Troligen rör det sig om urlakad mineraljotd. Lagret fanns huvudsakligen i det område som fuktades av det framsipprande vattnet. Stmpackning I de övre, NNV:a delarna, tycks inte stenpackningen vara påverkad av mänsklig ak.ti:vitet. I den nedre delen syntes en halvcirkelformad vall, ca 0,1 0,2 m hög, av mindre sten (0,05-0,15 m st), vilken utgjorde den nedre begränsningen av stenpack:ningen. Denna bedömdes vara antropogen. Vallen hade inslag av skärvig sten som måste ha deponerats där. Fynd Under grävning av ruta 2 påträffades en flathuggen pilspets, ca 20 mm lang och ca 9 mm bred, med urnupen bas (fynd nr 1). Spetsen låg på cm djup. I ruta 11 hittades ett tunt flintavslag (fynd nr 2). ytligt i stenpackning 2

relativt sena dateringar som erhållits vid tidigare utgrävningar inom ramen för Tanumprojektet. : Ristningen ligger i ett något uppdraget läge ganska högt ovanfor ~od1ingsbar jotd.

5 en plttäffådes en sten med en närmast spetsoval inhuggning 14 x 9 cm och 7 cm tjock (fynd Dr 3). Inhuggningen var 5 cm lang och 0,4 cm djup. Slutsats Und.ersökniogeo. visade att stenpaclmingeo ovanför b.ällristoiogeo delvis var aohlgd och troligen kan sättas i samband med ristningen. Ao1edoingen till att konstruera stenpaclmingen kan ha varit att pi olika vis reglera, s~ flödet av det vatten som rinner över ristningen. Ristningen är avsiktligt placerad i vattenflödet., ett förhållande som är mycket van1igt tör Bohusläns: hällristningar, och det kan ha funnits rituella skäl att styra och kontrollerat1ödet pi olika sätt. Det kan naturligtvis också ha funnits andra skäl att. anligga stenpackningen, även om inget tör närvarande framstår som uppenbart. Av de fl fynden är det natw:ligtvis den flattryckta pilspetsen som tilldrar sig mest intresse, särskilt mot bakgrund av att inget kol hittades, pilspetsen är därför vitt enda stöd för en datering av ristningen och de aktiviteter som ägt rum på platsen - något som var ett av syftena med undersökningen. Pilspetsar av den här typen förekommer under både senneolitikum och tidig bronsllder. Typen i sig förekommer även under senare perioder, men det töj:stkl.assiga fliothantve.tket tyder på en tidig datering. Skeppen pi ristningen kan pi typologiska grunder hänfåras till bronslldems törsta ~ andra period. Vi drar därför slutsatsen att pilspetsen och ristningen är sa.oltida och att spetsen är en del av en offerbandling som kan knytas till hällristningen. Stenen med den inhuggna rinnan pekar ocksi i den rlk.toingen. Anf6rd litteratur Algotsson, Asa & Swedberg, Stig. 1997: Specialundersökning av Vårldsarvsområdet., Tanum, delrapport l: Bronsllderns bosättoiogsinönster. &hmlälls Mmllllll, Rapport 1997:11. Bengtsson, Lasse. 2002: "Att gdva ut bilder - nagra tankar kring Oppen". TalltUlljJnJjekht. ArIuoIogislea IIndmöleninl.tJr tjij Ii/la Oppm GOTARC serie D. Arkeologiska rapporter no Viklund, S, Falk] önsson,] & Bengtsson, L 1998: Oppm - Bn trlutisk. rttppori från IItgriitmi"l.'" vid bäl/ristnint.tjl7l'l RAA 1371:1-5, Höstm Tanumprojektet. Fyndileta 3

Ao1edoingen till att konstruera stenpaclmingen kan ha varit att pi olika vis reglera, s~ flödet av det vatten som rinner över ristningen. Ristningen är avsiktligt placerad i vattenflödet.

6 Administrativa uppgifter. LiJnsStyrlJsm dtu: Fastighli:. Kyrkoryk2:4 Sock.m: Tanum Kom1lllltl: Tanum Uti: Västra Götaland Lalldsle4p: Bohuslän EKJemta: 9028 KoorrJiIlllllr: x 6514,31 y 1241,74 Höjd ÖIIer havet: 25 m.ö.h. UtulnröhtillggImU sammalllagja sturiik: 27 kva.d1'atmetet. ArlHtsIiJ: 9-13 september 2002 A1uvarig InslitNtitm: Vttlycke Museum, Bohusläns Museum.. Pmofllll: Lasse Bengtsson och Anders Gustafsson (fåltarbetsledate), Kjell Olsson, Martin Ostho1m, Lars Strid. Dessutom deltog Yolanda Seqane och Lolo Santos (Santiago del Compostela). ArldlllllallrialdJinIaras: Fynd, matetial och fotodokumentatidn forvaras i väntan pi ytterligare bearbetning pi Vitiycke Museum, Tanum. 4

d1'atmetet. ArlHtsIiJ: 9-13 september 2002 A1uvarig InslitNtitm: Vttlycke Museum, Bohusläns Museum.

7 KARTOR OCH PLANER 5

8 - = carj -= = c:>.. = 00 5 a = r=.. N ~ :~ N O 0\ j ~ a i :5

$N O 0\ j ~ a i$

9 Planer 5chaktplan över RAÄ 232, Tanums sn, Bohuslän Ungefarllg skala 1:110 Sten O r- \I I- 8 I- N I 7 Sten I- 6 O - 5 Sten - 4 c{:) HällrIstning, RAÄ 232 6

Sten I- 6 O - 5 Sten - 4 c{:) 26 22 3 17 14 15 16 13

10 7

Relevanta dokument

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning