Beviljade bidrag för forskning och utveckling att användas under år 2014

Transkript

1

2 Beviljade bidrag för forskning och utveckling att användas under år 2014 Neurofonden (NHR-fonden), har beslutat bevilja anslag till forsknings- och utvecklingsprojekt till ett sammanlagt värde av 4,5 milj kronor inom neurologin. Projekten ska genomföras under Totalt inkom 90 ansökningar att behandla för utdelning 2014 och det sammanlagda sökta beloppet är kronor. Årets belopp att utdela var alltså kronor och fonden valde att prioritera 56 forskningsprojekt. Tre projekt fick stort anslag på kronor, en fick och 49 projekt fick kronor vardera. Tre ansökningar fick , respektive Totalt avslogs 33 ansökningar. Läs mer om fonden och om utdelningen på Grundtanken bakom Neurofonden är att stödja yngre forskare som precis har påbörjat sina forskarbanor och stimulera deras engagemang för neurologisk forskning och ge stöd och uppmuntran till etablerade forskarteam. Fonden skall stödja medicinskt forsknings- och utvecklingsarbete om neurologiska sjukdomar och/eller funktionsnedsättningar. Fonden skall också stödja socialt och beteendevetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete inom området. Klinisk anpassad forskning som direkt kommer våra medlemmar till gagn prioriterades i årets utdelning. Anslag skall i första hand utgå till projekt som inte kan få stöd genom forskningsråden eller via specialdestinerade fonder. Beviljade anslag utgår i regel för ett år i taget och högst tre gånger för samma projekt. Redovisning av tidigare anslag är ett krav för beviljande av nytt anslag ur fonden. En forskningskommitté bestående av ledande neurologer, läkare, omvårdnadsexperter och lekmän bedömer och prioriterar inkommande projekt. Neurofondens styrelse beslutar om utdelning. De medel som delas ut från fonden har i huvudsak donerats från privatpersoner i form av gåvor, arv och testamenten. Fonden startade sin verksamhet Forskningskommittén som beslutade om årets anslag: (OBS: Där jävförhållande förelåg, deltog ledamot från kommittén ej i beslutet) Claes Hultling Med.Dr, vd för Stiftelsen Spinalis i Stockholm, ordförande Oluf Andersen Professor vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg Göran Solders Docent vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge Birgitta Engström Docent, leg. Sjuksköterska i Umeå/ ordf. i Valjevikens styrelse Representanter från Neuroförbundet Inger Johansson, Neuroförbundet Luleå Maj Danielsson, Neuroförbundet:s förbundsstyrelse

3 Beviljade projekt: Abdelmagid Nada, Inst för Neurovet. Enheten för neuroimmunologi, Karolinska, Solna, Understanding the influence of Auto-Antigenes and Viral Infections on the Pathogenesis of Multiple Sclerosis Aeinehband Shahin, Inst för Neurovet. Enheten för neuroimmunologi, Karolinska, Solna, Innate immunity in Multiple Sclerosis - with focus on progressive MS Al Nimer Faiez, Inst för Neurovet. Enheten för neuroimmunologi, Karolinska, Solna, Lipocalin-2 vid progressiv multipel skleros Balcin Hasan, Neurofysiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Pompes sjukdom och Limb girdle muskeldystrofier i Sverige, en nationell registerstudie Berglund Rasmus, Inst för Neurovet., Enheten för neuroimmunologi, Karolinska, Solna, Characterization of molecular mechanisms underlying Multiple Sclerosis Brynedal Boel, Kardiovaskulär epidemiologi, IMM, Karolinska Institutet, Solna Detektion av de regulatoriska mekanismer som moduleras i T-celler vid multipel skeleros:effekten av rökning och HLA-DRB kr Butler Forslund Emelie, Karolinska Institutet, Inst för NVS, enheten för neurorehab, Solna Förekomst av fall, fallorsak och fallrelaterade skador vid ryggmärgsskada - en svensk-norsk studie kr Carlström Karl, Inst för Neurovet. Enheten för neuroimmunologi, Karolinska, Solna, Functional relevance of allelic variability in Gsta4 and Nrf2 regulating drugs as BG12 for neurdegeneration and inflammation Dehnisch Ivar, Enh f Mol Neuro, Inst f MBB, Karolinska Institutet, Stockholm In Vivo 2-Photon Imaging of Cell Signaling and Regenerative Mechanisms in Zebrafish Following Spinal Cord Injury Dominguez Cecilia, Inst för Neurovet. Enheten för neuroimmunologi, Karolinska, Solna, Elucidating genetic contributions to neuropathic pain in multiple sclerosis and traumatic spinal cord injury Flytzani Sevasti, Inst för Neurovet., Enheten för neuroimmunologi, Karolinska, Solna Epitope spreading to neurofascin antigen; genetic regulation and relevance of antibodies against neurofascin in experimental autoimmune encephalomyelitis

4 Franzén Erika, Sektionen för sjukgymnastik Inst för Neurobiologi, vårdvet. o samhälle, Karolinska Institutet, Solna Förbättrad balans och gång hos äldre med Parkinson s sjukdom med hjälp av en ny progressiv och specifik balansträningsmetod - en randomiserad kontrollerad studie. Glaser Anna, Klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Solna Molekylär karaktärisering av immunceller inom det centrala nervsystemet hos patienter med multipel skleros Gustafsson Joakim, Karolinska Institutet, CLINTEC, Enh. för logopedi, Karolinska Huddinge Röstanvändning vid Parkinsons sjukdom studerat med röstackumulator Gyllenberg Alexandra, Neuroimmunologi, avd för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Solna Expression variations of the CIITA gene in Multiple Sclerosis Hedlund Eva, Inst för neurovetenskap, Karolinska institutet, Solna Elucidating a common neuronal vulnerability signature in Parkinson Disease Hellberg Sandra, Inst förklinisk experimentell medicin, Linköpings Universitet Lära från naturen: Varför förbättras patienter med multipel skleros under graviditet? kr Hermanrud Christina, Karolinska Institutet, Inst. för klinisk Neurovetenskap, Enh. för MSforskning, Centrum för Molekylär medicin CD14+ dermal dendritic cells and their importance in the development of neutralizing anti-drug antibodies Holmberg Monica, Inst. för Med. Biovetenskap, Umeå Etablering av cellulära modeller för studier av den neuromuskulära sjukdomen dystoni Hultling Claes, Stiftelsen Spinalis, Stockholm Åldrande med komplett ryggmärgsskada Håglin Lena, Inst för Folkhälsa och Klinisk medicin, Familjemedicinska kliniken, Umeå Kan näringsintaget vid diagnos av Parkinson s sjukdom förutsäga kognitiva förändringar? En uppföljning tre år efter diagnos. Jons Daniel, Neurologen, Göteborg Får körtelfeber vidare konsekvenser än ökad risk för manifest autoimmunitet: Förklarar körtelfebern MStrait och annan subklinisk autoimmunitet?

5 Jörgensen Sophie, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Orupssjukhuset, Lund Att åldras med en ryggmärgsskada,(the Swedish Ageing with a Spinal Cord Injury Study - SASCIS) kr Kaldo Viktor, Internetpsykiatrienheten, M46, Karolinska, Huddinge Internetbaserad KBT för depression och ångest vid >Parkinsons sjukdom: Pilotstudie och randomiserad kontrollerad prövning Kierkegaard Marie, Sjukgymnastiken A6:U1, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Att leva med Amytrofisk lateral skleros (ALS) - betydelse av person- och omgivningsfaktorer för funktionshinder och hälsorelaterad livskvalitet kr Kockum Ingrid, Centrum för Molekylär Medicin, L8:05, Karolinska Stockholm Identifiacation of genes controlling response to Epstein- Barr virus and Cytomegalo virus infections among Multiple sclerosis cases and controls Kular Lara, Inst för Neurovetenskap, Enheten för neuroimmunologi, Karolinska, Solna Epigenetic changes in immune cells as key processes of disease progression in Multiple Sclerosis patients Lagerström Anna-Carin, Stiftelsen Spinalis o rehab Station, Stockholm Utveckling av program och handledarmaterial för viktminskningsgrupp inom neurorehabilitering (Bilaga 2, ursprungsansökan) kr Link Jenny, Karolinska Institutet, Klinisk Neurovetenskap, Stockholm HLA-genernas inverkan på risk, svårighetsgrad och behandlingssvar vid MS-sjukdom Löfvenmark Inka, Karolinska Institutet, Inst för Neurobiologi, Vårdvet. o samhälle, Sektionen för Sjukgymnastik, Huddinge Aspects of living with a traumatic spinal cord injury in Botswana; Distribution, characteristics and daily life experience Mattson Per, Karolinska Institutet, Inst för klinisk neurovetenskap, neurokirurgi, Karolinska, Stockholm Kirurgisk och medicinsk behandling av ryggmärgsskada Merky Patrick, Karolinska Institutet, Department of Clinical Neuroscience, Neuroimmunology Unit, Stockholm Posttranslational modifications of myelin antigens and their role in MS pathology N diaye Marie, Department of Clinical Neuroscience, CMM L8:04, Karolinska University Hospital, Stockhkolm Genetic functional characterization of tumor necrosis factor regulation during chronic neuroinflammation

6 Nilsagård Ylva, Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Örebro Empowerment of children when parent is diagnosed with multiple sclerosis Nováková Lenka, MS-centrum, Sahlgrenska, Göteborg Monitorering av sjukdomsaktivitet hos patienter med MS: likvorbiomarkörer, syntetisk MR och OCT som diagnostiska, prognostiska och terapeutiska utvärderingsinstrument Nyström Eek Meta, Inst för kliniska vetenskaper/avd för ortopedi och pediatric, Regionhabiliteringen, Göteborg Explosiv styrketräning hos unga vuxna med cerebral pares Parsa Roham, Department of Clinical Neuroscience, CMM L8:04, Tillämpad Immunologi, Karolinska, Stockholm TGF-betas påverkan på makrofager och mikroglia under autoimmun inflammation i det centrala nervsystemet Puschmann Andreas, Neurologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund Genetiska former av ataxi i Sverige Ramanujam Ryan, Karolinska Institutet, Stockholm Determaination of factors contributing to clinical outcomes in multiple sclerosis Rostedt-Punga Anna, Avdelningen för klinisk neurofysiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Nya biomarkörer hos patienter med Myastenia Gravis (MG) Ruhrmann Sabrina, Karolinska Institutet, Neuroimmunology Unit, Stockholm A role for the imprinted Dlk1 locus in chronic neuroinflammation Ryner Malin, Gruppen för MS-forskning, Klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Skillnader i genuttryck associerade till HLA-DRB1*15 och korrelation till utveckling av läkemedelsinducerade antikroppar hos patienter med multipel skleros. Salzer Jonatan, institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, sektionen för neurologi, Umeå Molekylärgenetiska riskmarkörer vid axondegeneration Stridh Pernilla, Inst för Neurovetenskap, Inst för Neurovet. Enheten för neuroimmunologi, Karolinska, Solna Integrated sequense and genetic mapping in autoimmune neuruinflammation: a way to discover causes of Multiple Sclerosis

7 Sundal Christina, Neurologen, Sahlgrenska Universitetssjukhus, Göteborg HDLS och andra etiologiska diagnoser inom den heterogena sjukdomsgruppen leukoencefalopatier Sundström Peter, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Klinisk neurovetenskap, Umeå Universitet DEMOS: Vitamin D and Epstein- Barr virus - Infectious Mononucleosis - in Multiple Sclerosis etiology Tedeholm Helen, Neurologen, Sahlgrenska Universitetssjukhus, Göteborg Validering av en metod som bedömer risken för sekundär progression vid skovförlöpande MS kr Tojo James, Dept Clinical Neuroscience, CMM, Karolinska University Hospital, Stockholm Investigating allele specific expression in Multiple Sclerosis transcriptome Uchtenhagen Hannes, Karolinska Institutet, Karolinska Institutet, Department of Clinical Neuroscience, Center of Molecular Medicine, Stockholm Rat.RT1.Ba MHC tetramers: A new tool to dissect the pathogenic T cell response in EAE Warnecke Andreas, Department of Clinical Neuroscience, Tillämpad Immunologi, Karolinska University Hospital, Stockholm Post-translational modifications of myelin autoantigens and their role in the pathogenesis and therapy of Multiple Sclerosis Widén Holmqvist Lotta, Neurologkliniken, R54, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Högintensiv styrketräning vid multipel scleros - betydelse för immunologisk profil och sjukdomsyttringar Wittrin Anna, Neurokliniken Universitetssjukhuset, Örebro Gångförmåga och andningsfunktion vid Multipel skleros Vågberg Mattias, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Klinisk neurovetenskap, Umeå Universitet Autmatic MS lesion segmentation whitin a clinically acceptable time frame using MRI relaxometry Zetterberg Lena, Uppsala Universitet, Inst för neurovetenskap/sjukgymnastik Smärta vid ALS/MNS Zetterström Per, Inst för Med Biovetenskap, Klinisk Kemi, Umeå Identifiering av oligomert SOD1 i ALS Öckinger Johan, Lungforskningslab, L4:0, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna The role of tobacco smoking in the development of multiple sclerosis; investigation of immune activation in the lung