Välkommen. till Sveriges Elevråd årsmöte. 3 Förslag på dagordning 4 Förslag på arbetsordning

Transkript

1 Årsmöteshandlingar 2017

2 Välkommen till Sveriges Elevråd årsmöte 3 Förslag på dagordning 4 Förslag på arbetsordning 8 Verksamhetsberättelse 11 Årsredovisning 21 Revisionsberättelse 25 Proposition 1 26 Proposition 2 28 Proposition 3 2

3 Förslag på dagordning N O V E M B E R Årsmötets öppnande 2. Val av årsmötesordförande 3. Val av årsmötessekreterare 4. Val av justerare tillika rösträknare för årsmötet 5. Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande 6. Fråga om årsmötets beslutsmässighet 7. Fastställande av röstlängd 8. Fastställande av dagordning 9. Fastställande av arbetsordning 10. Presentation av verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse samt bokslut 11. Presentation av revisionsberättelse 12. Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen 13. Behandling av propositioner Proposition 1 Verksamhetsplan Proposition 2 Stadgar 14. Behandling av motioner 15. Val av ordförande 16. Val av vice ordförande 17. Val av styrelseledamöter 18. Val av valberedningens ordförande 19. Val av valberedningens ledamöter 20. Val av revisorer respektive revisorssuppleanter 21. Val av auktoriserad revisor 22. Övriga frågor 23. Årsmötets avslutande Förslag till beslut Årsmötet föreslås besluta att fastställa dagordningen i enlighet med handlingarna. 3

4 Förslag på dagordning N O V E M B E R Plenum Mötet hålls i plenum, som är ett ord man använder för den plats där debatter ordnas och beslut tas. Mötesgången På årsmötet diskuteras tre saker: Propositioner Motioner Yrkanden En proposition kommer från organisationens styrelse. En motion kommer från en medlem i organisationen. Ett yrkande kan komma både från styrelsen och från medlemmarna på plats. Innan årsmötet har alla organisationens medlemmar fått styrelsens propositioner skickade till sig. Alla medlemmar har också haft möjlighet att skicka in motioner. Om man som medlem fortfarande tycker att något borde tas bort, ändras eller läggas till i styrelsens propositioner så kan man lägga ett eget förslag, som då kallas yrkande. Ett yrkande kan också läggas av styrelsen. Innan man lägger ett yrkande bör man noga tänka över det, eftersom ett yrkande som läggs på plats inte har varit möjligt för medlemmarna att diskutera i förväg, på det sättet som propositioner och motioner har varit. Samtidigt är det viktigt att de förslag som finns, och som framkommer på mötet, behandlas och att medlemmarnas åsikter tas tillvara. Ett yrkande bör ha inkommit innan den aktuella propositionen behandlas och lämnas in på en yrkandelapp till mötespresidiet. 4 Begära ordet Vid en debatt finns det möjlighet att sätta upp sig på en talarlista för att argumentera för sin sak i talarstolen. Om man vill sätta upp sig på talarlistan räcker man upp sitt röstkort och får en signal av ordföranden eller av den sekreterare som sköter talarlistan. När det är ens tur får man gå upp i talarstolen.

5 En sak att tänka på är att enbart gå upp i talarstolen om ens argument inte har framförts eller inte har framförts tillräckligt övertygande. Samtidigt är det viktigt att alla argument får höras och att alla medlemmar har möjlighet att komma till tals. När man talar i en debatt är talartidsbegränsningen två minuter. När femton sekunder kvarstår knackar mötesordförande en gång i bordet och när tiden är ute två gånger i bordet. När styrelsen presenterar sina förslag, innan en debatt hålls, finns ingen talartidsbegränsning. Vid styrelsens genomgång av verksamhetsberättelse och bokslut finns även möjlighet att ställa frågor. En fråga ställer man från sin sittplats i plenum. För att få ställa en fråga räcker man upp sitt röstkort. Streck i debatten Om en debatt blir långrandig, och man bedömer att alla relevanta argument har framförts, kan man begära streck i debatten. Om årsmötet beslutar att sätta streck i debatten så kan ingen ny person sätta upp sig på talarlistan. Inga nya yrkanden kan då heller läggas. Innan strecket sätts har dock alla som vill möjlighet att sätta upp sig på talarlistan. Efter det lottas talarlistan. När man når strecket går man till beslut. Streck i debatten begärs genom att någon föreslår det skriftligt eller muntligt till mötespresidiet. Yttrande-, förslags- och rösträtt Det är inte alla som har förslags-, yttrande- och rösträtt i plenum. Yttranderätt Organisationens anmälda medlemmar genom sina företrädare Nominerade till någon av posterna som förtroendevalda Organisationens styrelse Organisationens valberedning Organisationens revisorer Förslagsrätt Alla som har yttranderätt förutom nominerade till någon av styrelseplatserna. Rösträtt Alla medlemsorganisationer äger en röst var genom sina företrädare enligt 3 i stadgan. Styrelse, valberedning och revisorer samt kandidater som inte samtidigt är företrädare för en av organisationens medlemmar har inte rösträtt. Förslag i ordningsfrågor Mötesordförande Alla som har förslagsrätt i övrigt Mötespresidiet Mötet kommer att ledas av en mötesordförande, en mötessekreterare och en biträdande mötessekreterare. Mötespresidiet är mötets chefer. Mötessekreterarna sätter upp personer på talarlistan, fördelar ordet, läser upp alla förslag och genomför omröstningar. Mötessekreterare protokollför alla förslag 5

6 som kommer in och de beslut som tas på möten som inte är beslut i ordningsfrågor. Röstlängden Röstlängden reglerar vilka som får rösta och uttala sig i plenum. Om en medlem måste åka hem meddelar man det till mötessekreteraren, som därefter stryker en från röstlängden. Om man är en nytillkommen medlem meddelas även detta till mötessekreteraren. När röstlängden justerats meddelar mötesordförande detta. Alla som har förslagsrätt på mötet har när som helst under mötet möjlighet att begära att röstlängden justeras. Sakupplysning En sakupplysning kan begäras om man hör felaktiga fakta nämnas eller om man är osäker på de fakta som framförs från talarstolen. Sakupplysning kan även lämnas av personer som i vanliga fall inte har yttranderätt på mötet. Sakupplysning begärs genom att en person kontaktar mötespresidiet med sin begäran. Mötespresidiet beslutar sedan om det finns underlag för att bevilja sakupplysning. Replik Replik innebär rätten att bemöta personliga påhopp. Replik begärs genom att berörd medlem kontaktar mötespresidiet och begär replik. Mötespresidiet beslutar sedan om det finns underlag för att bevilja replik. Ordningsfråga Ordningsfrågor är frågor som rör själva mötet och inte sakfrågorna. Förslag på ordningsfrågor lämnas fram skriftligt eller muntligt till mötespresidiet. Ordningsfrågor bryter dagordningen och talarlistan. Omröstning På årsmötet beslutar man genom att rösta om förslagen. Vanligen röstar man genom ja-rop, då enbart en företrädare per medlem har rätt att ropa. Mötesordföranden avgör efter ropen vilket förslag som har fått flest röster. Upplevs valet som jämnt och osäkert kan votering begäras genom att en person med förslagsrätt ropar det. När votering genomförs sträcker alla upp sina röstkort. Mötesordföranden avgör då vilket förslag som har fått flest röster. Upplevs valet som jämnt och osäkert kan rösträkning begäras genom att en person med förslagsrätt ropar det. Vid beslut har mötesordförande rätt att begära att omröstning ska ske direkt med votering. När rösträkning genomförs kallas mötets valda rösträknare in och räknar rösterna. Vid val då det finns fler kandidater än valberedningens förslag genomförs sluten omröstning. Mer om sluten omröstning finns under nästa rubrik. Nedlagda röster räknas inte in när man avgör om en enkel eller kvalificerad majoritet har bifallit olika beslut. 6

7 Sluten omröstning Sluten omröstning innebär att en röst avläggs genom en röstsedel, så att det inte blir synligt för andra vad man har röstat på. Vid sluten omröstning delas röstsedlar ut, en till varje medlem. Vid valen består dessa valsedlar av kryssrutor. Varje medlem kryssar för vem man vill välja på valsedeln och viker det på mitten. Giltig röstsedel ska innefatta endast det antal namn som ska väljas. Röstsedlar som innehåller fler eller färre antal namn är ogiltiga. Inget annat än kryss i rutor får vara angivet på valsedeln. Vid sluten omröstning stannar enbart en företrädare per medlem kvar i salen. Övriga går ut. En företrädare per medlem ställer sig i röstlängdens ordning och lägger därefter ned sin röst i valurnan, efter att mötesordföranden läst upp namnet på medlemmen från röstlängden. När alla röster är avlagda räknar rösträknarna rösterna, under närvaro av revisorerna. När rösträkningen är avslutad lämnas en sammanställning till mötesordföranden som därefter meddelar vem som blivit vald. Val Vid val presenterar valberedningen vilka som blivit nominerade och vilka som de föreslår bör bli valda samt argumenterar i korthet för dessa personer. Om en kandidat som inte blivit föreslagen av valberedningen ska kunna väljas måste den kandidatens nominering väckas. En nominering kan väckas av kandidaten själv eller av en person som har rösträtt. De kandidater vars nomineringar inte väcks kan inte bli valda. En nominering måste väckas innan valen påbörjas. Om enbart valberedningens förslag finns går man direkt till omröstning, med enkel majoritet och ja- rop. Om fler kandidater är valbara sker pläderingar och senare sluten omröstning. Vid alla val är det möjligt att plädera. En plädering är när man argumenterar för att någon ska bli vald. En plädering får genomföras av alla som har yttranderätt. Talartidsbegränsning för plädering är tre minuter. Vid plädering får man som medlem enbart ett tillfälle att sätta upp sig. Valberedningens ledamöter och styrelsens ledamöter får också enbart sätta upp sig en gång per person. För att det ska bli rättvist sätter alla som vill plädera upp sig på en och samma gång och därefter lottas talarlistan. Vid pläderingar är det praxis att inte tala negativt om enskilda kandidater. När pläderingen är avslutad delas valsedlar med kryssrutor ut, ett till varje medlem. Varje medlem kryssar sedan för vem man vill välja på valsedeln och viker det på mitten. Giltig röstsedel ska innefatta endast det antal namn som ska väljas. Röstsedlar som innehåller fler eller färre antal namn är ogiltiga. Inget annat än kryss i rutor får vara angivet på valsedeln. Reservation Reservationer innebär att man motsätter sig ett taget beslut och starkt vill markera det. Reservationen skall lämnas in senast femton minuter efter mötets avslutande till mötessekreterarna och kommer att läsas upp och protokollföras. 7

8 Verksamhetsberättelse 16/17 Sveriges största elevorganisation på grundskolan fortsätter att växa. Medlemsantalet har stabilt fortsatt öka under året, såväl vad gäller medlemsorganisationer och individuella medlemmar. Organisationen har sedan start varit i en utsatt ekonomisk situation men till följd av en ökat medlemsvärvning och fler kommunala avtal blir också ekonomin stabilare och vi kan förvänta oss att tillväxten kan fortsätta. Sveriges Elevråd har fått större politiskt genomslag och blir numera tillfrågad i fler utredningar och politiska arbetsgrupper som rör skola och utbildning. Nationella mötesplatser Under hösten 2016 genomförs BOOST, ett event där elevråd från hela Sverige får samlas under en helg där inspiration och utveckling står i fokus. Vi har deltagit för första gången någonsin i Prideparaden och Almedalen. Sveriges Elevråd har stor potential att växa och vi ser en ljus framtid för att visionen om att det på varje högstadieskola i Sverige ska finnas ett elevråd som skapar en mer givande skolgång för sina medlemmar genom att tillvarata deras sociala, ekonomiska, kulturella och politiska intressen. Förslag till beslut Årsmötet föreslås besluta att lägga verksamhetsberättelsen för till handlingarna 8

9 Förtroendevalda Styrelse för Sverigse Elevråd Hanna Forsgren Ordförande Madelene Camuz Eriksson Vice Ordförande Erik Nordlund Ledamot Linus Sköldberg Ledamot Alexandra Faringstam Ledamot Alban Kjellgren Axlund Ledamot Tilda Pettersson Ledamot Elenor Berggren Ledamot Juhán Niila Stålka Ledamot Valberedning Kaj Li Ordförande Sigrid Bernulf Ledamot Fanny Axéll Ledamot Lekmannarevisorer Sasha Steneram Lekmannarevisor Theo Nyman Lekmannarevisor Sara Engman Revisorssuppleant Johan Pupp Revisorssuppleant 9

10 Medlemmar 10 Kvarngärdesskolans Elevkår Kunskapsrådet Uppsala Aspuddens Elevråd Bjärnum Skolas Elevråd Brantingsskolans elevråd EBE Gluntens Elevråd Gränbyskolans elevråd Hästveda Högstadium Elevråd IES Järfällas Elevråd Elevrådet på kunskapsskolan Täby Vittra frams elevråd Linnékåren 7-9 Läredaskolans elevråd spånga grundskolas elevråd Tiundaskolans elevråd Estniska Skolans Elevråd 7-9 Kungsgårdsskolans Elevråd Magnarpsskolans elevråd Nyhemsskolans elevråd Söndrebalgsskolans elevråd Strövelstorpsskolans elevråd IES Nacka UMK:s Elevkår Gottsundaskolan Elevkår Björkvallskolans Elevråd Thunmanskolans Elevråd Tunabergsskolans Elevråd Bergaskolans Elevråd Gylle Skolans Elevråd T4-Skolans Elevråd Vannarödsskolans elevråd Bjärnums Elevråd Furutorpskolans Elevråd Katarinaskolans Elevkår Högalidsskolans överråd Eriksdalsskolans Överråd Vittra Södermalms Elevkår KS Elevråd HBG Slottsvångsskolans Elevråd Falkenbergsskolans Elevråd Kunskapsakademins Elevråd Södertälje Friskola Elevråd Skytteholmarna Kronoberg skolas elevråd Hagaskolans Elevkår Tegnérskolans Elevråd KFE Kabberådet Vaksalaskolans Elevråd Fredrikshovs Elevråd Stavby Elevråd Elevkår Jensen Futuraskolans Elevråd Läredaskolans elevråd Västerskolans elevråd Tyringe Skolas Elevråd Sofia Skolans Elevråd Ydreskolans Elevråd Spånga Grundskola Elevråd Myrsjöskolans Elevkår Edbos Elevkår Vibackeskolans Elevråd EB Elevkår Strandängsskolans Elevråd Bergsåkers elevråd Rålitikerna Höglundas elevkår EEE Ilianrådet Frösans Elevkår Vasa Reals Elevkår Rospiggarna Petersvenskolans Elevråd Landskrona Alaskolans Elevråd Valens Elevkår Björkhagas demokratiska råd för elever Brattebergs Elevråd Eklidens elevråd Falkbergsskolans Elevråd TSS Stockholm International school MYP student council Kunskapsskolan Västerås Elevråd Olestras Kulturama SBG Elevråd Alsikes Högstadiums Elevråd EG Elevråd Elevrådet på Kollaskolan årskurs 5-9 Santosskolans Elevråd Internationella engelska skolan Enbacksskolans elevråd Franska skolans elevråd Sundsvalls Montessoriskolas elevråd Nannaskolans Elevråd Internationella Engelska Skolans Elevråd KS Täby Elevråd Sofiedalskolans Elevråd Almaskolans Elevråd Lyrfågelskolans Elevråd Odenskolans Elevråd Centralskolans Elevråd Kunskapsskolans Elevråd Enköping Preema skolan Bräntberskolan Höglandsskolans Elevråd

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 Revisionsberättelse Revisionens ansvar Revisionens ansvar är att granska styrelsens arbete, tolka stadgan å medlemmarnas samt styrelsens vägnar och yttra oss vidare styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet eller ej. Granskningen sker i revisionssed som är i enlighet med stadgan. Revisionen ska å medlemmarnas vägnar försäkra att styrelsen skött organisationen på ett ansvarsfullt vis denna revisionsberättelse syftar sig till just detta. Revisionen valdes under årsmötet 2016 varpå Sasha Steneram samt Theo Nyman valdes till ordinarie lekmannarevisorer och Jonathan Pupp samt Sara Engman till suppleanter. Revisionens arbete under året har till mestadels avgjorts av besök under styrelsemöten och kontakten har skett mestadels via digitala medium. Styrelsen har även granskats genom att revisionen tagit del av organisationens medlemsuppgifter. Styrelsens mötesdokument har kommit revisorerna tillhanda med god framförhållning. Revisionen har även tagit del av mötesprotokoll som således lagts som grund för granskningen. Revisionen har också understrukit att revisorerna stått till styrelsens förfogade ifall det funnits frågor kring stadgetolkningar. Granskningen absolut mest väsentliga grund har bestått av organisationens interna medlemssytem ebas. Medlemmar Medlemmar är organisationens viktigaste grundsten. För att säkerhetsställa huruvida medlemmarna är äkta eller ej har granskning skett via ebas. Granskningen har utförts genom stickprov samt ifall medlemmarna är registrerade i enlighet med stadgan och underlaget för revisionen som skickades till revisionen av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Det har inte funnits något oroväckande att anmärka på. Medlemsföreningar Granskningen kring medlemsföreningarna har revisionen bedömt genom stickprov och jämfört dessa med de resultatet som funnits i det underlag som revisionen fått tillhanda. När granskningen gjordes tog revisionen hänsyn till om de föreningarna i stickprovet hade antagit en stadga, haft en demokratiskt vald styrelse samt om medlemmarna i föreningarna varit i enlighet med stadgan. 23

24 Stadgebrott Under löpande år har revisionen ej stött på att styrelsen har begått några stadgebrott. Revisionen vill tillägga att styrelsen gjort ett föredömligt arbete när det gäller att agera samtidigt som de haft stadgan i åtanke. Styrelsens arbete Styrelsen har under året skickat ut mötesdokument och protokoll som revisionen tagit del av. Av det revisionen har granskat finns det ingenting att anmärka på. Dokumenten och protokollen har skickats ut i god tid och styrelsen har haft ett aktivt verksamhetsår. Hälsning från revisionen till årsmötet Revisionen vill understryka att revisorerna står till medlemmarnas förfogande ifall frågor finns att ställas eller observationer finns att berättas. Utöver det rekommenderar vi att följa utlåtandet. Utlåtande Revisionen yrkar att att årsmötet lägger revisionsberättelsen till handlingarna. årsmötet beviljar ansvarsfrihet för styrelsen för Sveriges Elevråd för verksamhetsåret 2016/

25 Proposition: Lägga till Sexoch samlevnadsundervisning till idéprogrammet. Styrelsen föreslår möte att lägga till Sex- och samlevnadsundervisning till idéprogrammet. Motivering: Dagens sex- och samlevnadsundervisningen är idag på många skolor bristande. I idéprogrammet nns de punkter som vi arbetar med extern politiskt. I dessa tycker vi att punkten sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan ska läggas till. STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET att lägga till Sex- och samlevnadsundervisning till idéprogrammet, enligt nedan: Rubrik: Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan Underrubrik: Det ska kännas tryggt och relevant för elever att samtala om sex och samlevnad i skolan. Brödtext: Idag upplever elever på grundskolan att sex- och samlevnadsundervisnin- gen är bristande och begränsad. Elever upplever att de inte får tillräckligt med kunskap inom sex och sexuell identitet i skolan för att känna sig trygga i sig själva, kärlek och relationer. Vi tycker att sex- och samlevnadsundervisningen på grundskolan måste förbättras och därmed bli bredare och djupare. Vi vill att sex- och samlevnadsundervisningen ska vara normkritisk och inkludera alla elever oavsett könsidentitet eller sexuell läggning. Kunskaper måste ges tidigt i grundskolan för att unga ska få möjlighet att bilda sig en egen uppfattning om de ämnen som undervisningen ska beröra. Det ska kännas tryggt att prata om sex i skolan. Uppmaning till alla skolhuvudmän: - Se till att de delar i Lgr11 som berör sex- och samlevnadsundervisning implementeras i praktiken. - Möjliggör för alla elever att påverka innehållet i sex- och samlevnads- undervisningen. 25

26 Proposition: Stadgerevidering Styrelsen föreslår möte att anta den nya lydelsen av stadgerevideringen. Motivering: Organisationens styrelse och revision tillträder den 1:a januari det på efter årsmötet påföljande kalenderåret. Då dessa tillsammans med valberedningen utgör organisationens förtroendevalda ser vi att deras mandatperiod bör se likadan ut. Detta skulle underlätta för valberedningen i deras överlämnande samt i kontakten med de andra förtroendevalda. STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET att lägga till följande i stadgan under 7 Organisationens valberedning: mom. 6 Nyvald valberedning tillträder den 1:a januari det på efter årsmötet på- följande kalenderåret. 26

27 Proposition: Verksamhetsplan 2017/2018 Styrelsen föreslår möte att anta förslag på Verksamhetsplan 2017/2018, enligt nedan: VERKSAMHETSPLAN FÖR SVERIGES ELEVRÅD 2017/2018 Inledning I verksamhetsplanen står det beskrivet vad Sveriges Elevråd ska bedriva för verksamhet under året och sätter ramarna för det långsiktiga arbetet inom organisationen och vilken service som medlemmarna ska tillhandahas. Det är styrelsen för organisationen som har ansvar för att verksamhetsplanen blir verklighet. Under nästa årsmöte kommer styrelsen att redovisa hur verksamhetsplanen uppfyllts genom en verksamhetsberättelse och en ekonomisk berättelse. Medlemsservice Sveriges Elevråds medlemsorganisationer får följande service Ekonomiska stöd Böcker och material Utbildningar; Varje medlemsorganisation erbjudas en styrelseutbildning som ger dem grundläggande kunskaper i hur styrelsearbetet ska bedrivas. Support via Sveriges Elevråds verksamhetsutvecklare och övriga medarbetare. Under våren arrangerar Sveriges Elevråd Elevskyddsombudsturnén med syfte att under fyra veckor utbilda elevskyddsombud på grundskolan. Under hösten arrangeras Elevrådsdagarna på flertal platser i Sverige. Dagen innehåller inspirerande föreläsningar för att inspirera elevråden i utvecklandet av sin verksamhet. BOOST är en nationell mötesplats som sker under hösten. Syftet är att medlemmarna får tränas, inspireras och utvecklas tillsammans. Finansiering Sveriges Elevråds verksamhet nansieras idag främst via statliga bidrag från Myndigheten för Ungdoms -och Civilsamhällesfrågor (MUCF) och Skolverket, samt intäkter av elevskyddsombudsturnén. Under verksamhetsåret ska organisationen fortsätta arbeta med kommun- och landstingsavtal, och annan typ av nansiering. Det nns ett värde i att Sveriges Elevråd växer i medlemsantal. Inte bara för att bli en starkare aktör i skolfrågor och kunna påverka externa parter, utan också för att bli ekonomiskt starkare och således kunna erbjuda elevråden ytterligare service och stöd. Opinionsbildning och elevrådsorganisering Organisationen ska verka som opinionsbildare kring frågor som gäller övre grundskolan, elever och elevråd. Styrelsen ska företräda sina medlemmar, och arbeta med systerorganisationer på ett strategiskt sätt, för att gynna elevorganiseringen i Sverige. Sveriges Elevråd åker till Almedalsveckan för att synas på arenan, utbyta kontakter och 27

28 28 delta i diskussioner och panelsamtal. Under sommaren 2017 deltog Sveriges Elevråd för första gången i Pride under Prideveckan i Stockholm. Sveriges Elevråd ska fortsätta att, till- sammans med sina medlemmar, gå Pride. För att stärka rollen som opinionsbildare ska Sveriges Elevråd fortsätta vara aktiv i skoldebatten och skapa en starkare relation till övriga aktörer på arenan.