Fälthäfte i W, X. Bonitering. Kopparbergs och Gävleborgs län

Transkript

1 Fälthäfte i Boniting W, X Kopparbgs och Gävleborgs län

2 Innehåll Användningsområde 2 Boniting med höjdutvecklingskurvor och intceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram, Intceptmetoden 8 Boniting med ståndortsegenskap r Markfuktighetsklass Rörligt markvatten Jordartens textur Jor Markslag Typart för högörttyp (HÖ) och lågörttyp (LÖ) Typart för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) Avvikande ståndort Flödesschema Tabell, Tall, Fastmark Tabell, Gran, Fastmark 35 Tabell, Tall och Gran, Torvmark 39 Byte bonitetsvisande trädslag 43 Från ståndortsindex till bonitet 45 Sundsvall Mora Gävle Användningsområde Bonitingshäftet för kan även användas inom det ljust färgade området Göteborg Malmö Karlstad Jönköping öpin Uppsala Stockhol olm Länsgräns Fälthäfte i boniting används vid praktisk boniting i fält. Häftet är ett komplement till Handledning i boniting med Skogshögskolans bonitingssystem, författad Björn Hägglund och Jan-Erik Lundmark. I denna fi nns utförligare defi nition och anvisningar om hur man ska bonita. 2

3 Boniting med höjdutvecklingskurvor Används i medelålds och äldre bestånd om beståndet är i gott skick och höjdutvecklingen är ostörd. Samtliga nedanstående kr måste vara uppfyllda. Beståndet på provytan... K1: dominas det bonitetsvisande trädslaget K2: är likåldrigt och skillnaden mellan öh-trädens åldrar i brösthöjd är högst år K3: är ej hugget uppifrån K4: har massaslutenhet.5 ell högre. Granbestånd skall dock hålla minst slutenet.7 om de inte nyligen låggallrats K5: ligg inom kurvornas tillämpningsområden vad gäll åld och ståndortsindex K6: har inte hammats i sin ungdomsutveckling K7: har inte godslats ell dikats. Engångsgödsling i äldre skog är dock tillåten Övrehöjdsträden skall... K8: vara oskadade K9: båda tillhöra det bonitetsvisande trädslaget Härutv skall... K: det lösa jordlagret vara mäktigt på provytor i yngre bestånd Övre höjd är den aritmetiska medelhöjden för de två grsta träden (öhträden) på en provyta med m radie. Boniting med intceptmetoden Kan användas i tall- och granbestånd som är yngre än år i brösthöjd och i tillämpliga delar uppfyll kren K1-K. Särskilt gäll att det bonitetsvisande trädslaget skall uppta minst 75 % grundytan kren K7 och K8 gäll utvecklingen endast tills dess att de årsskott som utgör intceptet utbildats jordlagret måste vara mäktigt, dvs. m än 7 cm. Intceptet är längden de 5 årsskott som följ omedelbart 2.5 mets höjd. 3

4 Höjdutvecklingskurvor Tall TALL hela Svige Övre höjd, m STÅNDORTSINDEX H, m T T T T T T T T T T T Brösthöjdsåld, år 1 Ståndortsindex År till brösthöjd T T T T T T T T

5 Höjdutvecklingskurvor Gran AN norra Svige Övre höjd, m G 32 G G STÅNDORTSINDEX H, m G G G G G G G G G Brösthöjdsåld, år 1 Ståndortsindex År till brösthöjd Norra Svige Norrland och Kopparbgs län G G G G G G G G G

6 Höjdutvecklingskurvor Vårtbjök VÅRTBJÖRK Svealand och södra Norrland Övre höjd m STÅNDORTSINDEX H5, m B B B B B B B Brösthöjdsåld, år 6

7 Höjdutvecklingskurvor Ek. Contortatall EK Övre höjd m 32 STÅNDORTSINDEX H, m EK EK EK EK EK EK EK Total ålde r, år 1 Antal år till brösthöjd för rehöjdsträden Trädslag Bok Ek Ståndortsindex H m 32 9 CONTORTAT TA ALL norra Svige Övre höjd m STÅNDORTSINDEX H5, m C C C C C C C C Brösthöjdsåld, år Norra Svige: Norrland och Ko opparbgs län 7

8 Intceptmetoden Tall TALL STÅNDORTSINDEX H, m Örttyp, Mark utan fältskikt och Grästyp oboende klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyp med rörligt markvatten (klass K ell L) Höjd he t m 5 m Intcept, dm TALL STÅNDORTSINDEX H, m Ristyp, Starr-fräkr- entyp och L vmarkstyp då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd he t m 5 m Intcept, dm 8

9 Intceptmetoden Gran AN 6 N STÅNDORTSINDEX H, m Örttyp, Mark utan fältskikt och Grästyp oboende klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyp med rörligt markvatten (klass K ell L) Höjd he t - m m m Intcept, dm AN 6 N STÅNDORTSINDEX H, m Ristyp, Starr-fräkr- entyp och L vmarkstyp då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd he t - m m m Intcept, dm 42 9

10 Intceptmetoden Gran AN N STÅNDORTSINDEX H, m Örttyp, Mark utan fältskikt och Grästyp oboende klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyp med rörligt markvatten (klass K ell L) Höjd ha vet - m m m 5 m Intcept, dm AN N STÅNDORTSINDEX H, m Ristyp, Starr-fräkr- entyp och L vmarkstyp då rörligt markvatten saknas (klass S) m m 5 m Höjd he t - m Intcept, dm

11 Boniting med ståndortsegenskap Används på kalmark och i bestånd där rehöjdsträden inte svarar mot växtplatsens bördighet dvs. där de andra metodna inte kan användas. Markfuktighetsklass Torr mark Grundvattnet djupare än 2 m. Plan mark på mäktiga isälvslagringar. Kullar, markade krön och åsryggar. Platå och fl acka, högt belägna trängsnitt med hällar ell grov jordart. Rörlligt markvatten saknas. Frisk mark Grundvattenytan på ett djup 1-2 m und markytan. Plan mark och sluttningar. Inga vattensamlingar i markytan. Fuktig mark Grundvattenytan närmare markytan än 1 m och i extrema fall synlig i markade svackor. Plan mark i låg träng. Nedsta delen längre sluttningar och plan mark närmast intill dessa. Sommartid kan man gå torrskodd om man utnyttjar tuvor. Träden väx ofta på socklar. Ofta bevuxen med sumpmossor. Blöt mark Grundvattnet bildar vattensamlingar i markytan. Man kan inte gå torrskodd. Tall och gran kan endast undantagsvis uppträda beståndsbildande. Rörligt markvatten a) Stark lutning >3: (< %) Krön S K m b) Svag lutning 1-3: (5- %) Krön S 4 m c) Plan mark omedelbart nedanför sluttning med K ell L m K K ell L K resp L L m m S = Saknas as K = Kortar e pe ri iod de L = Längr gre piod S L

12 Jordartens textur ST: Sten Minaljordsparti med kornstorlek mindre än 2 cm i diametsaknas på provytan (räknat ned till ca.5 m från markytan). Morän Sediment : Grusig morän Rik på gruskorn Kornstorlek Grus (diam 2- mm) 2- mm. fattig på mindre partiklar än sand. Ofta stenrik. : Sandig morän Kan ej formas ell Kornstorlek Grovsand rullas..6-2 mm. Sandpartiklar dominar. Vanligen måttligt rik på sten och block. SM: Sandig-moig Kan formas. Kornstorlek morän Finare fraktion.6-.6 mm. Mellansand-Grovmo SM kan även Finare fraktion rullas, dock ej SM (grovmo tunnare än 4 mm mm) kan Måttligt mycket formas, men ej sand kvar i handen rullas. vid blötning. FM: Finjordrik morän Kan rullas till 4 mm Kornstorlek mindre Finmo-Mjäla-La ell tunnare. än.6 mm. Kan Obetydligt med sand rullas till 6 mm kvar i handen vid ell tunnare. blötning. Jor Tämligen grunt jor Grunt jor Mycket variande jor M än 7 cm. Inga synliga hällar. Mellan och 7 cm. Enstaka hällar. Ståndort på plan ell svagt sluttande mark med riklig förekomst skenhälla. Mindre än cm. Rikligt med hällar. Brottytor i bggrunden delvis synliga.

13 Flödessfhema för bestämning SUMPMOSSLOKAL sumpmossor = björnmossor + vitmossor Täck bottenskiktet (samtliga mossor och lar) m än 1 % provytan? Nej Ja Täck bottenskiktet m än 1/8 provytan? Nej Ja Täck sumpmossarna m än 1/8 provytan? Utgör sumpmossorna m än halva bottenskiktet? Ja Nej Ja Nej Sumpmosslokal Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Ej sumpmosslokal Markslag Fastmark Torvmark Någonstans inom provytan fi nns minaljord ell häll inom cm:s djup från markytan. På provytan förekomm torvjord vars tjocklek inom hela ytan stig cm. Flödesschema för bestämning bottenskiktstyp på TORVMARK Nej MOSSOR + LAVAR Täck befi ntligt bottenskikt m än 1 % beaktad provyteareal? Ja Täck lar m än 1/2 befi ntligt bottenskikt? Nej Täck vitmossart m än 1/2 befi ntligt bottenskikt? Nej Varken vitmosstyp ell ltyp Ja Ja Varken vitmosstyp ell ltyp

14 Typart för högörttyp (HÖ) och lålgörttyp (LÖ) Allmän tämligen allmän Mindre allmän, enstaka ell saknas Högört Brudborste Ängssyra Busk-stjärnblomma Sårläka Brännässla Högvuxna ormbunkar r Gulplist Tandrot Kärrfi bbla (utom örnbräken) Gulsippa Tolta Kärrtistel Kirskål Tvåblad Midsommarblomst Lund-stjärnblomma Ormbär Myskmadra Rödblära Nordisk stormhatt Stinksyska Ramslök Strätta Skogsbingel Trolldruva Skogssallat Älgört Smörbollar Lågört Blåsippa Lungört Ekbräken Nunneört Harsyra Svalört Humleblomst Värlök Hultbräken Vårärt Vitsippa Lågört om det finns minst en ovanstående art Daggkåpa Vonicor Hönsbär Ekorrbär Viol (vissa) Gullviva (X) Stenbär Viol (vissa) Gullviva (W) Smultron Smörblommor 1) Arten räknas ej som lågört om stark kulturpåvkan föreligg ell om ståndorten bär tydliga spår att tidigare und senaste 5-årspioden ha nyttjats för jordbruk ell varit inhägnad betesmark. Härom vittnar bl.a. närliggande husgrund, stenrösen, rest stängsel m.m. Lågört som tillkomm på torvmark Blodrot Orkidé (vissa) Björnbrodd Dvärglumm Slåttblomma Orkedé (vissa) Kärrfräken Typart för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) Halvgräs Skogsfräken Vattenkl Hjortron (Räknas till starr-fräkentypen endast om skogsfräken ell vattenkl ingår i fältskiktet ell om det bland halvgräsen fi nns någon art, vars blad fullt utvecklade och lodrätt upphållna når m än 5 cm markytan. Obs! gäll inte de blombärande strånas höjd. På försommaren bör man mäta på fjolårets bladvk).

15 Avvikande ståndort Olika typ vikande ståndort på produktiv skogsmark klassifi cas enligt nedan, vareft ståndortsindex skattas på vanligt sätt. Avvikande ståndortstyp Lmarkstyp med örtrikt fältskikt Torr mark med sumpmossfl äckar Torr r mark med grandominat bestånd Fuktig mark med lmarkstyp Klassificas som Lmarkstyp Frisk mark Frisk mark Sumpmosslokal med starrfräkentyp Frisk mark med lmarkstyp och Lingontyp och sämre ristyp grandominat bestånd Minska SI med % Torv och häll på samma provyta Tall på torr mark med tämligen grunt jor. Minska SI med % Grunt jor ell mycket varie- Tall på torr mark med tämligen rande jor och/ell jordar- grunt jor. Minska SI med tens textur angiven som sten % Undantag: Sluttningar med Jordart anges som grus och SI växtlig skog som uppenbarligen bäknas på vanligt sätt påvkas rörligt markvatten Blöt mark utan rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark klass S utan rörligt markvatten. Minska SI med % Blöt mark med rörligt markvatten und längre piod klass L Sumpmosslokal på fuktig mark utan rörligt markvatten klass S VAR SÄRSKILT KRITISK VID BONITERING AV AVVIKANDE STÅND- ORTER. ÄR ERHÅLLNA VÄRDEN RIMLIGA? JÄMFÖR MED NORMALA STÅNDORTER I OMGIVNINGEN!

16 BÖRJA HÄ R Täck BB m än 1% BPY? Täck lar m än 1/4 BB? LAVMARK MOSSMARK Finns typart för HÖ ell LÖ? Finns minst 3 typart för HÖ? Täck typart för HÖ+LÖ m än 1% BPY och är de spridda m än 1/4 provytan? Finns enstaka exemplar emplar Finns någon typart typart t för HÖ el. LÖ för HÖ? i luckor inom i rigt slutet plantat granbestånd? Täck BF m än 1/ BPY? Finns 2 typart för HÖ som tillsammans täck m än 1/ BF? Finns minst 2 typart för LÖ ell 1 för HÖ+1 för LÖ som tillsammans täck m än 1/ BF? Täck en typart för HÖ minst 1/8 BPY? Täck 1 typart för LÖ (blåsippa - vårärt) m än 1/8 BPY? Täck stormhatt ell totalt m än 1/ BPY? Högörttyp HÖ Ö R T T Y P E R Lågörttyp LÖ Mark utan fältskikt UF Täck ris mindr e än 1/4 BPY? Är blåbär dominande ris? Ör ttyp typ utan ris HÖUR resp. LÖUR Ör ttyp typ med blåb åbä bär ärs sr ris HÖMR/BLÅ res sp. LÖMR/BL BLÅ U N D E R O R D N A D E Ö R T T Y P E R Örttyp typ med ris uto tom blå åb bär HÖMR/EJ BLÅ res sp. LÖMR/EJ BLÅ 1) Om ståndorten har ett slutet plantat granbestånd är enstaka förekomst typart för HÖ alt LÖ utslagsgivande, dvs. kret på täckning åsidosätts i ett sådant fall.

17 Täck l var m än 1/2 BB? Lrik Ltyp typ LAVRIK LAV L AV M A R K S T Y P E R Flödesschema För bestämning markvegetationstyp på fastmark Ja Nej Täck gräs+ örnbräken + ört m än 1/4 BF? Täck starr- fräkentypar tna m än 1/4 BF? Gå vidare Är täckningen större för bredbladiga gräs+ örnbräken + typart för HÖ och LÖ än för smalbladiga gräs + riga ört? Har blåbärsriset större täckning än de lågvuxna halvgräsen då dessa dominar bland typartna? Täck följande typart minst 1/2 BF? ört + gräs + ormbunkar + lumm- växt + blåbär? + lingon + mjölon? Ackumuling ar tnas täckning + kråkbär + ljung? + odon + skvattram + rosling + tranbär? Bredbladig Smalbladig grästyp grästyp + örnbräken BR SM G R Ä S T Y P E R Starrr- fräken- typ STA-FRÄ Blåbärs- typ BLÅ Lingon- Kråkbär- typ ljung- typ LING KRÅK-LJU R I S T Y P E R Fattigris- typ FA-RIS Förkortningar BPY BF BB HÖ LÖ = Beaktad provyteareal = Befintligt fältskikt = Befintligt bottenskikt = Högörttyp = Lågörttyp Täckningsgrad Andel hel provyta med m radie 1% 2 3 m 1/4 2 8 m 1/ 1/2 1/8 4 1/1 3

18 Tall på torr mark Tall på torr mark - met het Ståndortsindex H, M jup Täml xtu urkl rklass äml. grunt jorddju SM SM Höjd h et, m Örttyp ell Bredbladig grästyp Mark utan fältskikt, Smalbladig grästyp ell Blåbärstyp Lingontyp, Kråkbär-Ljungtyp ell Fattigristyp Lrik typ 6 Ltyp 6

19 Tall på torr mark Tall på torr mark -7 met het Ståndortsindex H, M jup Täml. grunt jor xturklas ass SM SM Höjd ha et, m Örttyp ell Bredbladig grästyp 6 Mark utan fältskikt, Smalbladig grästyp ell Blåbärstyp 6 Lingontyp, Kråkbär Ljungtyp ell Fattigristyp 6 Lrik typ 6 Ltyp 6 9 Extremt kyliga klimatlägen Ört, mark utan fältskikt, gräs, blåbär Sänk värdena ovan med 5 % Lingon, kråkbär-ljung, fattigris, lmark Sänk värdena ovan med %

20 Tall på frisk mark Ståndortsindex H, M Örttyp, Grästyp och Mark utan fältskikt Mä Mä Mäk Mäkt Mäktig äktigt jor äktigt jor ktigt jor tigt jor gt jor jor up jup djup ddju ddj dd Täml Täm Täml äml ml. grunt jor grunt jor grunt jor grunt jor p up ddju ddju d Höjd d ö d ö d ö jd ö öjd öjd Höjd Höjd Höj Hö Hö Hö H e h a t, et et, t, m Högörttyp utan ris ell Högörttyp med Blåbär Lågörttyp utan ris, Lågörttyp med blåbär, ell Grästyp Örttyp med ris utom blåbär, ell Mark utan fältskikt Tall på frisk mark Tall på frisk mark

21 Tall på frisk mark Ståndortsindex H, M Ristyp. - met het Rörligt markvatten klass S och klass K T xturklass ss ass ass las klas kla rkla urkl urk tur xtur xtu xtu xt x Mä Mäktig or äktigt jor ktigt jor up djup dd ddju dd d Höjd d d ö jd ö öjd ö öjd Höjd Höjd Höj Hö Hö H a ha ha ha ha h r h r h e v a et, t, t, t et et et e m FM FM FM FM SM SM SM SM SM SM SM Rörligt markvatten S, K Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp r- r Fattigristyp 9 2 Täml Täml Täml Täml Täml. grunt jo grunt jo grunt jo grunt jord rd rd r djup djup djup djup Tall på frisk mark Tall på frisk mark

22 T xturklass ss ass ass las klas kla rkla urkl urk tur xtur xtu xtu xt x Mä Mäktig or äktigt jor ktigt jor up djup dd ddju dd d Höjd d d ö jd ö öjd ö öjd Höjd Höjd Höj Hö Hö H a ha ha ha ha h r h r h e v a et, t, t, t et et et e m FM FM FM FM SM SM SM SM SM SM SM Rörligt markvatten L Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp r- r Fattigristyp 3 Täml Täml Täml Täml Täml. grunt jo grunt jo grunt jo grunt jord rd rd r djup djup djup djup Tall på frisk mark Ståndortsindex H, M Ristyp. - met het Rörligt markvatten klass L Tall på frisk mark

23 Tall på frisk mark Ståndortsindex H, M T xturklass ss ass ass las klas kla rkl urk urk tur xtur xtu xtu xt x Mäk r gt j äktigt jor gt j up djup ddju ddj d Höjd d d ö jd ö öjd öjd Höjd Höj Hö Hö H a ha ha ha r h r h e v a et, t, t et et e m FM FM FM FM SM SM SM SM SM SM SM R Rörligt markvatten S,K Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp r- r Fattigristyp Täml Täm Täml ml. grunt jo gru jo grunt jo grunt jord rd rd r djup up djup djup d S G Ristyp. -7 met het Rörligt markvatten klass S och klass K Extremt kyliga klimatlägen Blåbärstyp, Lingontyp Sänk värdena ovan med 5 % Kråkbär-Ljungtyp, Fattigristyp Sänk värdena ovan med % Tall på frisk mark Tall på frisk mark

24 Tall på frisk mark Ståndortsindex H, M T xturklass ss ass ass las klas kla rkl urk urk tur xtur xtu xtu xt x Mäk r gt j äktigt jor gt j up djup ddju ddj d Höjd d d ö jd ö öjd öjd Höjd Höj Hö Hö H a ha ha ha r h r h e v a et, t, t, t et et e m FM FM FM FM SM SM SM SM SM SM SM Rörligt markvatten L Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp r- r Fattigristyp Täml Täm Täml ml. grunt jo gru jo grunt jo grunt jord rd rd r djup up djup djup d S G Ristyp. -7 met het Rörligt markvatten klass L Extremt kyliga klimatlägen Blåbärstyp, Lingontyp Sänk värdena ovan med 5 % Kråkbär-Ljungtyp, Fattigristyp Sänk värdena ovan med % Tall på frisk mark på frisk mark

25 Tall på frisk r mark Ståndortsindex H, M Mäkt Mä Mäkt ktigt jor tigt jor djup up djup ddju dd Täm Täm Täml äml. grunt jor grunt jor grunt jor djup djup ddju d Höjd d d ö jd ö öjd ö öjd Höjd Höjd Höj Hö Hö H ha h r h r h e ha h a t, et, t, m Lrik typ a Ltyp a Plan mark Pl Pla Plan Plan lan an m an m n ma mar mark mark ark rk klass kl kla klas klass lass ass ss ss S Övrig ig rig vrig Övrig Övrig Övrig Övri Övr Öv Ö mark rk ark mark mark mar ma ma m Plan mar Pla Plan m an mar mark ark kla kl klass lass S Övrig ig Övrig Övrig Övr Ö rk rk mark mar m Rörligt markvatten S, K Lrik typ a 6 Ltyp a L Lmarkstyp - met het Tall på frisk mark på frisk mark

26 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Lmarkstyp -7 met het Ståndortsindex H, M Plan mark klass S Täml. grunt jor No sluttning ng Övrig mark Plan mark klas lass S Höjd h et, m No sluttning Övrig mar ark Rörligt markvatten S, K Lrik typ Ltyp L Lrik typ Ltyp 6 6 Extremt kyliga klimatlägen Alla typ Sänk värdena ovan med %

27 Höjdutvecklingskurvor Tall på fuktig mark Gran Tall på fuktig mark - met het Rörligt markvatten klass S och klass K Ej sumpmosslokal Ståndortsindex H, M Ej sumpmosslokal xturklass s FM SM Höjd h et, m Rörligt markvatten S, K Örttyp Mark utan fältskikt, Grästyp, Blåbärstyp ell Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp r- ell Fattigristyp Starr-Fräk r- entyp 6

28 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark - met het Rörligt markvatten klass S och klass K Sumpmosslokal Ståndortsindex H, M Sumpmosslokal xturklass s FM SM Höjd h et, m Rörligt markvatten S, K Örttyp Mark utan fältskikt, Grästyp, Blåbärstyp ell Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp r- ell Fattigristyp Starr-Fräk r- entyp 6

29 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark - met het Rörligt markvatten klass L Ej sumpmosslokal Ståndortsindex H, M Ej sumpmosslokal xturklass s Höjd h et, m Örttyp 6 Mark utan fältskikt, Grästyp, Blåbärstyp ell Lingontyp 6 6 FM SM Rörligt markvatten L Kråkbär-Ljungtyp r- ell Fattigristyp Starr-Fräk r- entyp

30 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark - met het Rörligt markvatten klass L Sumpmosslokal Ståndortsindex H, M Sumpmosslokal xturklass s Höjd h et, m Örttyp 6 Mark utan fältskikt, Grästyp, Blåbärstyp ell Lingontyp 6 6 FM SM Rörligt markvatten L Kråkbär-Ljungtyp r- ell Fattigristyp Starr-Fräk r- entyp

31 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark -7 met het Rörligt markvatten klass S och klass K Ej sumpmosslokal Ståndortsindex H, M Ej sumpmosslokal okal xturklass s FM SM Höjd h et, m Rörligt markvatten Örttyp S, K Mark utan fältskikt, Grästyp, Blåbärstyp ell Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp r- ell Fattigristyp Starr-Fräk r- entyp Extremt kyliga klimatlägen Ört, mark utan fältskikt Sänk värdena ovan med 5 % Gräs, blåbär Sänk värdena ovan med 5 % Sämre typ Sänk värdena ovan med % 31

32 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark -7 met het Rörligt markvatten klass S och klass K Sumpmosslokal Ståndortsindex H, M Sumpmosslokal xturklass s FM SM Höjd h et, m Rörligt markvatten Örttyp S, K Mark utan fältskikt, Grästyp, Blåbärstyp ell Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp r- ell Fattigristyp Starr-Fräk r- entyp Extremt kyliga klimatlägen Ört, mark utan fältskikt Sänk värdena ovan med 5 % Gräs, blåbär Sänk värdena ovan med 5 % Sämre typ Sänk värdena ovan med % 32

33 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark -7 met het Rörligt markvatten klass L Ej sumpmosslokal Ståndortsindex H, M Ej sumpmosslokal okal xturklass s FM SM Höjd h et, m Rörligt markvatten Örttyp L Mark utan fältskikt, Grästyp, Blåbärstyp ell Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp r- ell Fattigristyp Starr-Fräk r- entyp Extremt kyliga klimatlägen Ört, mark utan fältskikt Sänk värdena ovan med 5 % Gräs, blåbär Sänk värdena ovan med 5 % Sämre typ Sänk värdena ovan med % 33

34 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark -7 met het Rörligt markvatten klass L Sumpmosslokal Ståndortsindex H, M Sumpmosslokal xturklass s FM SM Höjd h et, m Rörligt markvatten Örttyp L Mark utan fältskikt, Grästyp, Blåbärstyp ell Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp r- ell Fattigristyp Starr-Fräk r- entyp Extremt kyliga klimatlägen Ört, mark utan fältskikt Sänk värdena ovan med 5 % Gräs, blåbär Sänk värdena ovan med 5 % Sämre typ Sänk värdena ovan med % 34

35 Gran på frisk mark Gran på frisk mark 1) - met het Ståndortsindex H, M Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markv vatten klass S K L S K L Höjd h et, m Högörttyp utan ris Lågörttyp utan ris Örttyp med ris ell Mark utan fältskikt Grästyp 6 Blåbärstyp 6 6 Lingontyp och Sämre ristyp 35 1) Tabellvärden sänks med 5 % på torr/mäktig mark. med % på frisk/tämligen grund mark. med % på torr/tämligen grund mark.

36 Gran på frisk mark Gran på frisk mark 1) -7 met het Ståndortsindex H, M 36 Ej sumpmosslokal okal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd h et, m Högörttyp utan ris 6 Lågörttyp utan ris 6 6 Örttyp med ris ell Mark utan fältskikt Grästyp 6 Blåbärstyp Lingontyp och Sämre ristyp 1) Tabellvärden sänks med 5 % på torr/mäktig mark. med % på frisk/tämligen grund mark. med % på torr/tämligen grund mark.

37 Gran på fuktig mark Gran på fuktig mark - met het Odikat. (På dikad yta höjd ståndortsindex med 1 met för värden på H met ell bättre, annars ingen höjning) Ståndortsindex H, M Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markv vatten klass S K L S K L Höjd h et, m 3 Högörttyp utan ris 6 Mark utan fältskikt 6 Lågörttyp utan ris Örttyp med ris ell Grästyp Blåbärstyp ell Lingontyp Sämre ristyp ell Starr-Fräkentyp

38 Gran på fuktig mark Gran på fuktig mark -7 met het Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 met för värden på H met ell bättre, annars ingen höjning) Ståndortsindex H, M Ej sumpmosslokal okal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd h et, m Högörttyp utan ris 6 Mark utan fältskikt 6 Lågörttyp utan ris 6 Örttyp med ris ell Grästyp Blåbärstyp ell Lingontyp Sämre ristyp ell Starr-Fräkentyp

39 Tall på torvmark Tall på torvmark - met het Ståndortsindex H, M Bottenskikt kt Vark en vitmosstyp ell l la vtyp Rörligt mark arkv vatte atten ten - klass S, K L S, K L Höjd ha et, m Dikningsgrepp Dikat Örttyp 6 Mark utan fältskikt, Grästyp, Blåbärstyp ell Lingontyp Sämre ristyp ell Starr-Fräk r- entyp 6 6 Bottenskikt Vitmosstyp ell la vatyp 2 Odikat Örttyp Mark utan fältskikt, Grästyp, Blåbärstyp ell Lingontyp Sämre ristyp ell Starr-Fräk r- entyp OBS! Värdena är svagt undbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 39

40 Tall på torvmark Tall på torvmark -7 met het Ståndortsindex H, M Bottenskikt kt Vark en vitmosstyp ell l la vtyp Rörligt mark arkv vatte atten ten - klass S, K L S, K L Höjd ha et, m Dikningsgrepp Dikat Örttyp 6 Mark utan fältskikt, Grästyp, Blåbärstyp ell Lingontyp Sämre ristyp ell Starr-Fräk r- entyp 6 6 Bottenskikt Vitmosstyp ell la vatyp Odikat Örttyp Mark utan fältskikt, Grästyp, Blåbärstyp ell Lingontyp Sämre ristyp ell Starr-Fräk r- entyp OBS! Värdena är svagt undbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 4

41 Gran på torvmark Gran på torvmark - met het Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 met) Ståndortsindex H, M Bottenskikt kt Ej vitmosstyp styp Rörligt markvatten atten ten klass Bottenskikt kt Vitmosstyp S K L S K L Höjd h et, m 3 Örttyp med ris ell Mark utan fältskikt Grästyp Örttyp med ris, Blåbärstyp ell Lingontyp Sämre ristyp ell Starr-Fräkentyp OBS! Värdena är svagt undbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 41

42 Gran på torvmark Gran på torvmark -7 met het Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 met för värden på H met ell bättre, anars ingen höjning) Ståndortsindex H, M Bottenskikt kt Ej vitmosstyp styp Rörligt markvatten atten ten klass Bottenskikt kt Vitmosstyp S K L S K L Höjd h et, m Örttyp med ris ell Mark utan fältskikt Grästyp Örttyp med ris, Blåbärstyp ell Lingontyp Sämre ristyp ell Starr-Fräkentyp OBS! Värdena är svagt undbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 42

43 Byte bonitetsvisande trädslag AN TALL Nomogram N Ståndortstyp A B D C F E H, m Höjd he t H, m Ståndortsindex TALL Ståndortsindex AN Ståndortstyp Klimatområde markfuktighetsklass Örttyp Övriga typ Lokalkontinentala områden torr mark A C frisk, fuktig och blöt mark B E Övriga områden torr mark B E frisk, fuktig och blöt mark D F 43

44 Byte bonitetsvisande trädslag TALL AN Nomogram 6 58 N Ståndortstyp I H G H, m 6 Höjd he t Ståndortstyp H, m Ståndortsindex TALL Ståndortsindex AN 44 Klimatområde Torr mark Frisk, fuktig och blöt mark Lokalkontinentala områden G H Övriga områden H I

45 Från ståndortsindex till bonitet STÅNDORTSINDEX H, M TRÄD- MARKVEGETATIONS- SLAG TYP M.M. 32 BONITET M3SK/HA OCH ÅR TALL Kråkbär-Ljungtyp 1) och sämre Lingontyp och bättre AN Örttyp, Grästyp och Mark utan fältskikt Blåbärstyp och sämre Dito inom Särna-Idre, m än m.ö.h. 1) Gäll även inom Särna-Idre, m än m.ö.h. 45

46 Handledning i Boniting Bonitingssystemet Höjdutvecklingskurvor Övre höjd Intceptmetoden Ståndortsegenskap Brösthöjdsåld, år Ståndortsindex H el ll H5 5 m m 3 Bonitet m sk /h ha oc ch år Del 1 Definition och anvisningar Presentar grundna för skogshögskolans bonitingssystem Del 2 Diagram och tabell Används för att bestämma ståndortsindex och bonitet Del 3 - Skogsmarksflora Används för att bestämma markvegetationstypen vid boniting med ståndortsegenskap ell för andra syften Skogsstyrelsen 85 Omslagsbild: Michael Ekstrand Förlag: Skogsstryelsen Jönköping l: (dir) (vx) Handledning i boniting och de länsvisa fälthäftna kan beställas hos Skogsstyrelsen, Jönköping