Fälthäfte i. Bonitering. Västerbottens län

Transkript

1 Fälthäfte i Bonitering AC Västerbottens län

2 Innehåll Användningsområde 2 Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram, Interceptmetoden 8 Bonitering med ståndortsegenskaper 11 Markfuktighetsklass 11 Rörligt markvatten 11 Jordartens textur 12 Jorddjup 12 Markslag 13 Typarter för högörttyp (HÖ) och lågörttyp (LÖ) 14 Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) 14 Avvikande ståndorter 15 Flödesschema 16 Tabeller, Tall, Fastmark 18 Tabeller, Gran, Fastmark 31 Tabeller, Tall och Gran, Torvmark 35 Byte av bonitetsvisande trädslag 39 Från ståndortsindex till bonitet 42 Kiruna Användningsområde Storuman Jokkmokk Luleå Boniteringshäftet för AC-län kan även användas inom det ljust färgade området Östersund Umeå Länsgräns Lapplandsgräns Fälthäfte i bonitering används vid praktisk bonitering i fält. Häftet är ett komplement till Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem, författad av Björn Hägglund och Jan-Erik Lundmark. I denna finns utförligare definitioner och anvisningar om hur man ska bonitera. 2

3 Bonitering med höjdutvecklingskurvor Används i medelålders och äldre bestånd om beståndet är i gott skick och höjdutvecklingen är ostörd. Samtliga nedanstående krav måste vara uppfyllda. Beståndet på provytan... K1: domineras av det bonitetsvisande trädslaget K2: är likåldrigt och skillnaden mellan öh-trädens åldrar i brösthöjd är högst 15 år K3: är ej hugget uppifrån K4: har massaslutenhet 0.5 eller högre. Granbestånd skall dock hålla minst slutenet 0.7 om de inte nyligen låggallrats K5: ligger inom kurvornas tillämpningsområden vad gäller ålder och ståndortsindex K6: har inte hammats i sin ungdomsutveckling K7: har inte godslats eller dikats. Engångsgödsling i äldre skog är dock tillåten Övrehöjdsträden skall... K8: vara oskadade K9: båda tillhöra det bonitetsvisande trädslaget Härutvöver skall... K10: det lösa jordlagret vara mäktigt på provytor i yngre bestånd Övre höjd är den aritmetiska medelhöjden för de två grövsta träden (öhträden) på en provyta med 10 m radie. Bonitering med interceptmetoden Kan användas i tall- och granbestånd som är yngre än 30 år i brösthöjd och i tillämpliga delar uppfyller kraven K1-K10. Särskilt gäller att det bonitetsvisande trädslaget skall uppta minst 75 % av grundytan kraven K7 och K8 gäller utvecklingen endast tills dess att de årsskott som utgör interceptet utbildats jordlagret måste vara mäktigt, dvs. mer än 70 cm. Interceptet är längden av de 5 årsskott som följer omedelbart över 2.5 meters höjd. 3

4 Höjdutvecklingskurvor Tall TALL hela Sverige Övre höjd, m STÅNDORTSINDEX H100, m T 30 T 28 T 26 T 24 T 22 T 20 T 18 T 16 T 14 T 12 T Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex År till brösthöjd T14 T16 T18 T20 T22 T24 T26 T

5 Höjdutvecklingskurvor Gran Norra Sverige Norrland och Kopparbergs län GRAN norra Sverige Övre höjd, m G 32 G 30 G 28 STÅNDORTSINDEX H100, m G 26 G 24 G 22 G 20 G 18 G 16 G 14 G 12 G Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex År till brösthöjd Norra Sverige G 16 G 18 G 20 G 22 G 24 G 26 G 28 G G

6 Höjdutvecklingskurvor Vårtbjök VÅRTBJÖRK Svealand och södra Norrland Övre höjd m STÅNDORTSINDEX H50, m B 28 B 26 B 24 B 22 B 20 B 18 B Brösthöjdsålder, år 6

7 Höjdutvecklingskurvor Contortatall CONTORTATALL norra Sverige Övre höjd m STÅNDORTSINDEX H50, m C 28 C 26 C 24 C 22 C 20 C 18 C 16 C Brösthöjdsålder, år Norra Sverige: Norrland och Kopparbergs län 7

8 Interceptmetoden Tall TALL STÅNDORTSINDEX H100, m Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över havet 100 m 500 m Intercept, dm TALL STÅNDORTSINDEX H100, m Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över havet 100 m 500 m Intercept, dm 8

9 Interceptmetoden Gran GRAN N STÅNDORTSINDEX H100, m Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över havet 300 m 400 m 500 m m Intercept, dm GRAN N STÅNDORTSINDEX H100, m Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över havet m 300 m 400 m 500 m Intercept, dm 9

10 Interceptmetoden Gran GRAN N STÅNDORTSINDEX H100, m Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över havet 300 m 400 m 500 m m Intercept, dm GRAN N STÅNDORTSINDEX H100, m Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över havet m 300 m 400 m 500 m Intercept, dm

11 Bonitering med ståndortsegenskaper Används på kalmark och i bestånd där övrehöjdsträden inte svarar mot växtplatsens bördighet dvs. där de andra metoderna inte kan användas. Markfuktighetsklass Torr mark Grundvattnet djupare än 2 m. Plan mark på mäktiga isälvsavlagringar. Kullar, markerade krön och åsryggar. Platåer och flacka, högt belägna terrängavsnitt med hällar eller grov jordart. Rörlligt markvatten saknas. Frisk mark Grundvattenytan på ett djup av 1-2 m under markytan. Plan mark och sluttningar. Inga vattensamlingar i markytan. Fuktig mark Grundvattenytan närmare markytan än 1 m och i extrema fall synlig i markerade svackor. Plan mark i låg terräng. Nedersta delen av längre sluttningar och plan mark närmast intill dessa. Sommartid kan man gå torrskodd om man utnyttjar tuvor. Träden växer ofta på socklar. Ofta bevuxen med sumpmossor. Blöt mark Grundvattnet bildar vattensamlingar i markytan. Man kan inte gå torrskodd. Tall och gran kan endast undantagsvis uppträda beståndsbildande. Rörligt markvatten a) Stark lutning >3:20 (<15 %) Krön S K 0 30 m b) Svag lutning 1-3:20 (5-15 %) Krön S 0 40 m c) Plan mark omedelbart nedanför sluttning med K eller L 100 m K K eller L K resp L L 150 m 25 m S = Saknas K = Kortare perioder L = Längre perioder S L 11

12 Jordartens textur ST: Sten Mineraljordspartier med kornstorlek mindre än 2 cm i diametersaknas på provytan (räknat ned till ca 0.5 m från markytan). Morän Sediment GR: Grusig morän Rik på gruskorn Kornstorlek Grus (diam 2-20 mm) 2-20 mm. fattig på mindre partiklar än sand. Ofta stenrik. SA: Sandig morän Kan ej formas eller Kornstorlek Grovsand rullas mm. Sandpartiklar dominerar. Vanligen måttligt rik på sten och block. SM: Sandig-moig Kan formas. Kornstorlek morän Finare fraktioner mm. Mellansand-Grovmo av SM kan även Finare fraktioner rullas, dock ej av SM (grovmo tunnare än 4 mm mm) kan Måttligt mycket formas, men ej sand kvar i handen rullas. vid blötning. FM: Finjordrik morän Kan rullas till 4 mm Kornstorlek mindre Finmo-Mjäla-Lera eller tunnare. än 0.06 mm. Kan Obetydligt med sand rullas till 6 mm kvar i handen vid eller tunnare. blötning. Jorddjup Mäktigt jorddjup Tämligen grunt jorddjup Grunt jorddjup Mycket varierande jorddjup 12 Mer än 70 cm. Inga synliga hällar. Mellan 20 och 70 cm. Enstaka hällar. Ståndorter på plan eller svagt sluttande mark med riklig förekomst av skenhälla. Mindre än 20 cm. Rikligt med hällar. Brottytor i berggrunden delvis synliga.

13 Flödessfhema för bestämning av SUMPMOSSLOKAL sumpmossor = björnmossor + vitmossor Täcker bottenskiktet (samtliga mossor och lavar) mer än 1 % av provytan? Nej Ja Täcker bottenskiktet mer än 1/8 av provytan? Nej Ja Täcker sumpmossarna mer än 1/8 av provytan? Utgör sumpmossorna mer än halva bottenskiktet? Ja Nej Ja Nej Sumpmosslokal Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Ej sumpmosslokal Markslag Fastmark Torvmark Någonstans inom provytan finns mineraljord eller häll inom 30 cm:s djup från markytan. På provytan förekommer torvjord vars tjocklek inom hela ytan överstiger 30 cm. Flödesschema för bestämning av bottenskiktstyp på TORVMARK Nej MOSSOR + LAVAR Täcker befintligt bottenskikt mer än 1 % av beaktad provyteareal? Ja Täcker lavar mer än 1/2 av befintligt bottenskikt? Nej Täcker vitmossarter mer än 1/2 av befintligt bottenskikt? Nej Varken vitmosstyp eller lavtyp Ja Ja Vitmosstyp eller lavtyp 13

14 Typarter för högörttyp (HÖ) och lålgörttyp (LÖ) Allmän tämligen allmän Mindre allmän, enstaka eller saknas Högörter Brudborste Busk-stjärnblomma Ramslök Brännässla Gulplister Skogsbingel Midsommarblomster Gulsippa Skogssallat Nordisk stormhatt Kirskål Smörbollar Rödblära Kärrfibbla Stinksyska Strätta Kärrtistel Sårläka Tolta (lappmark) Lund-stjärnblomma Tandrot Älgört Myskmadra Tolta (kustland) Ängssyra Ormbär Trolldruva Högvuxna ormbunkar (utom örnbräken) Tvåblad Lågörter Ekbräken Blåsippa Svalört Harsyra (kustland) Harsyra (lappmark) Vitsippa Hultbräken Humleblomster Vårlök Lungört Vårärt Nunneörter Lågörter om det finns minst en av ovanstående arter Daggkåpa Smultron 1) (kustland) Gullviva 1) Ekorrbär Smörblommor 1) Smultron 1) (lappmark) Hönsbär Veronikor 1) Veronikor 1) Stenbär Violer (vissa) 1) Violer (vissa) 1 ) 1) Arten räknas ej som lågört om stark kulturpåverkan föreligger eller om ståndorten bär tydliga spår av att tidigare under senaste 50-årsperioden ha nyttjats för jordbruk eller varit inhägnad betesmark. Härom vittnar bl.a. närliggande husgrunder, stenrösen, rester av stängsel m.m. Lågörter som tillkommer på torvmark Björnbrodd (lappmark) Kärrfräken Björnbrodd (kustland) Blodrot Orkidéer (vissa) Orkedéer (vissa) Dvärglummer Slåtterblomma Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) Halvgräs Skogsfräken Vattenklöver 14 Hjortron (Räknas till starr-fräkentypen endast om skogsfräken eller vattenklöver ingår i fältskiktet eller om det bland halvgräsen finns någon art, vars blad fullt utvecklade och lodrätt upphållna når mer än 50 cm över markytan. Obs! gäller inte de blombärande strånas höjd. På försommaren bör man mäta på fjolårets bladverk).

15 Avvikande ståndorter Höjdutvecklingskurvor Gran Olika typer av avvikande ståndorter på produktiv skogsmark klassificeras enligt nedan, varefter ståndortsindex skattas på vanligt sätt. Avvikande ståndortstyp Lavmarkstyp med örtrikt fältskikt Torr mark med sumpmossfläckar Klassificeras som Lavmarkstyp Frisk mark Torr mark med grandominerat Frisk mark bestånd Fuktig mark med lavmarkstyp Sumpmosslokal med starrfräkentyp Frisk mark med lavmarkstyp och Lingontyp och sämre ristyper grandominerat bestånd Minska SI med 20 % Torv och häll på samma provyta Tall på torr mark med tämligen grunt jorddjup. Minska SI med 10 % Grunt jorddjup eller mycket varie- Tall på torr mark med tämligen rande jorddjup och/eller jordar- grunt jorddjup. Minska SI med tens textur angiven som sten 10 % Undantag: Sluttningar med Jordart anges som grus och SI växtlig skog som uppenbarligen beräknas på vanligt sätt påverkas av rörligt markvatten Blöt mark utan rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark klass S utan rörligt markvatten. Minska SI med 30 % Blöt mark med rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark under längre perioder klass L utan rörligt markvatten klass S VAR SÄRSKILT KRITISK VID BONITERING AV AVVIKANDE STÅND- ORTER. ÄR ERHÅLLNA VÄRDEN RIMLIGA? JÄMFÖR MED NORMALA STÅNDORTER I OMGIVNINGEN! 15 15

16 BÖRJA HÄR Täcker BB mer än 1% av BPY? Täcker lavar mer än 1/4 av BB? LAVMARK MOSSMARK Finns typarter för HÖ eller LÖ? Finns minst 3 typarter för HÖ? Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPY och är de spridda över mer än 1/4 av provytan? Finns någon typart för HÖ? Finns enstaka exemplar av typarter för HÖ el. LÖ i luckor inom i övrigt slutet planterat granbestånd? Täcker BF mer än 1/16 av BPY? Finns 2 typarter för HÖ som tillsammans täcker mer än 1/16 av BF? Finns minst 2 typarter för LÖ eller 1 för HÖ+1 för LÖ som tillsammans täcker mer än 1/16 av BF? Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY? Täcker 1 typart för LÖ (blåsippa - vårärt) mer än 1/8 av BPY? Täcker stormhatt eller totalt mer än 1/16 av BPY? Högörttyp HÖ ÖRTTYPER Lågörttyp LÖ Mark utan fältskikt UF Täcker ris mindre än 1/4 av BPY? Är blåbär dominerande ris? Örttyp utan ris HÖUR resp. LÖUR Örttyp med blåbärsris HÖMR/BLÅ resp. LÖMR/BLÅ UNDERORDNADE ÖRTTYPER Örttyp med ris utom blåbär HÖMR/EJ BLÅ resp. LÖMR/EJ BLÅ 1) Om ståndorten har ett slutet planterat granbestånd är enstaka förekomst av typarter för HÖ alt LÖ utslagsgivande, dvs. kravet på täckning åsidosätts i ett sådant fall. 16

17 Höjdutvecklingskurvor Gran Täcker lavar mer än 1/2 av BB? Lavrik typ LAVRIK Lavtyp LAV LAVMARKSTYPER Flödesschema För bestämning av markvegetationstyp på fastmark Ja Nej Täcker gräs+ örnbräken + örter mer än 1/4 av BF? Täcker starrfräkentyparterna mer än 1/4 av BF? Gå vidare Är täckningen större för bredbladiga gräs+ örnbräken + typarter för HÖ och LÖ än för smalbladiga gräs + övriga örter? Har blåbärsriset större täckning än de lågvuxna halvgräsen då dessa dominerar bland typarterna? Täcker följande typarter minst 1/2 av BF? örter + gräs + ormbunkar + lummerväxter + blåbär? + lingon + mjölon? Ackumulering av arternas täckning + kråkbär + ljung? + odon + skvattram + rosling + tranbär? Bredbladig grästyp + örnbräken BRGR Smalbladig grästyp SMGR GRÄSTYPER Starrfräkentyp STA-FRÄ BLÅ LING Blåbärstyp Lingontyp Kråkbärljungtyp KRÅK-LJU RISTYPER Fattigristyp FA-RIS Förkortningar BPY = Beaktad provyteareal BF = Befintligt fältskikt BB = Befintligt bottenskikt HÖ LÖ = Högörttyp = Lågörttyp Täckningsgrader Andel av hel provyta med 10 m radie 1% 2 3 m 1/ m 1/ / /8 40 1/

18 Tall på torr mark Tall på torr mark meter över havet AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m Örttyper eller Bredbladig grästyp Mark utan fältskikt, Smalbladig grästyp eller Blåbärstyp Lingontyp, Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Lavrik typ Lavtyp

19 Tall på torr mark Tall på torr mark meter över havet AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m Örttyper eller Bredbladig grästyp Mark utan fältskikt, Smalbladig grästyp eller Blåbärstyp Lingontyp, Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Lavrik typ Lavtyp

20 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Örttyper, Grästyper och Mark utan fältskikt AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Höjd över havet, m Högörttyp utan ris eller Högörttyp med Blåbär Lågörttyp utan ris, Lågörttyp med Blåbär eller Grästyper Örttyper med ris utom Blåbär eller Mark utan fältskikt

21 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Ristyper meter över havet Rörligt markvatten klass S och klass K Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Texturklass AC-län Ståndortsindex H100, M FM SM SA GR SM SA GR Breddgrad Höjd över havet, m Täml. grunt jorddjup Rörligt markvatten Blåbärstyp S, K Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp Fattigristyp

22 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Ristyper meter över havet Rörligt markvatten klass L AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Texturklass FM SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m Täml. grunt jorddjup Rörligt markvatten Blåbärstyp L Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp Fattigristyp

23 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Ristyper meter över havet Rörigt markvatten klass S och klass K AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Texturklass FM SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m Täml. grunt jorddjup Rörligt markvatten Blåbärstyp S, K Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp Fattigristyp

24 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Ristyper meter över havet Rörligt markvatten klass L AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Texturklass FM SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m Täml. grunt jorddjup Rörligt markvatten Blåbärstyp L Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp Fattigristyp

25 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Markvegetationstyp AC-län Ståndortsindex H100, M Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Höjd över havet, m Breddgrad Lavmarkstyper meter över havet Lavrik typ Lavtyp Plan mark klass S Övrig mark Plan mark klass S Övrig mark Rörligt markvatten S, K Lavrik typ L Lavtyp

26 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Lavmarkstyper meter över havet AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Plan mark klass S Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup No sluttning Övrig mark Plan mark klass S Höjd över havet, m No sluttning Övrig mark Rörligt markvatten S, K L Lavrik typ Lavtyp Lavrik typ Lavtyp

27 Höjdutvecklingskurvor Tall på fuktig mark Gran Tall på fuktig mark meter över havet Rörligt markvatten klass S och klass K AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR FM SM SA GR Höjd över havet, m Sumpmosslokal Rörligt markvatten Örttyper S,K Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp, Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Starr-Fräkentyp

28 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark meter över havet Rörligt markvatten klass L AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR FM SM SA GR Höjd över havet, m Sumpmosslokal Rörligt markvatten Örttyper L Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp, Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Starr-Fräkentyp

29 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark meter över havet Rörligt markvatten klass S och klass K AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR FM SM SA GR Höjd över havet, m Sumpmosslokal Rörligt markvatten Örttyper S, K Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp, Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Starr-Fräkentyp

30 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark meter över havet Rörligt markvatten klass L AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR FM SM SA GR Höjd över havet, m Sumpmosslokal Rörligt markvatten Örttyper L Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp, Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Starr-Fräkentyp

31 Gran på frisk mark Gran på frisk mark 1) AC-län meter över havet Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m Högörttyp utan ris Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Blåbärstyp Lingontyp och Sämre ristyper ) Tabellvärden sänks med 5 % på torr/mäktig mark 10 % på frisk/tämligen grund mark 15 % på torr/tämligen grund mark 31

32 Gran på frisk mark Gran på frisk mark 1) AC-län meter över havet Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m Sumpmosslokal Högörttyp utan ris Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Grästyper Grästyper Blåbärstyp Lingontyp och Sämre ristyper ) Tabellvärden sänks med 5 % på torr/mäktig mark 10 % på frisk/tämligen grund mark 15 % på torr/tämligen grund mark 32

33 Gran på fuktig mark Gran på fuktig mark meter över havet Odikad. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter för värden på H meter eller bättre, annars ingen höjning) AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m Högörttyp utan ris Mark utan fältskikt Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Grästyper Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp

34 Gran på fuktig mark Tall på fuktig mark meter över havet Odikad. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter för värden på H meter eller bättre, annars ingen höjning) AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m Sumpmosslokal Högörttyp utan ris Mark utan fältskikt Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Grästyper Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp

35 Tall på torvmark Tall på torvmark meter över havet AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Bottenskikt Varken vitmosstyp eller lavtyp Rörligt markvatten - klass S, K L S, K L Dikningsgrepp Dikat Odikat Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp Örttyper Bottenskikt Vitmosstyp eller lavatyp Höjd över havet, m OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 35

36 Tall på torvmark Tall på torvmark meter över havet AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Dikningsingrepp Dikat Odikat Fältskiktstyp Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp Bottenskikt Varken vitmosstyp eller lavtyp Bottenskikt Vitmosstyp eller lavtyp Rörligt markvatten klass S, K L S, K L Höjd över havet, m OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 36

37 Gran på torvmark Gran på torvmark meter över havet Odikat. (På dikad yta höjd ståndortsindex med 1 meter för värden på H meter eller bättre, annars ingen höjning) AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Fältskiktstyp Bottenskikt Ej vitmosstyp Rörligt markvatten klass Bottenskikt Vitmosstyp S K L S K L Höjd över havet, m Örttyper utan ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Örttyper med ris, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr Fräkentyp OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 37

38 Gran på torvmark Gran på torvmark meter över havet Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter för värden på H meter eller bättre, annars ingen höjning) AC-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Bottenskikt Ej vitmosstyp Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m Bottenskikt Vitmosstyp Örttyper utan ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Örttyper med ris, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 38

39 Byte av bonitetsvisande trädslag GRAN TALL Nomogram Breddgrad N Ståndortstyp A B C D F E H100, m Höjd över havet H100, m Ståndortsindex TALL Ståndortsindex GRAN Ståndortstyp Klimatområde markfuktighetsklass Markvegetationstyp Örttyper Övriga typer Lokalkontinentala områden torr mark A C frisk, fuktig och blöt mark B E Övriga områden torr mark B E frisk, fuktig och blöt mark D F 39

40 Byte av bonitetsvisande trädslag TALL GRAN Nomogram Breddgrad N Ståndortstyp I H G Ståndortstyp Höjd över havet H100, m H100, m Ståndortsindex TALL Ståndortsindex GRAN 40 Klimatområde Markfuktighetsklass Torr mark Frisk, fuktig och blöt mark Lokalkontinentala områden G H Övriga områden H I

41 Byte av bonitetsvisande trädslag Nomogram Ståndortsindex H50, m CONTORTATALL 25 CONTORTATALL TALL CONTORTATALL TALL Ståndortsindex H50, m TALL 41

42 Från ståndortsindex till bonitet STÅNDORTSINDEX H100, M TRÄD- MARKVEGETATIONS- SLAG TYP M.M BONITET M 3 SK/HA OCH ÅR Mer än 200 m.ö.h TALL Mindre än 200 m.ö.h. Kråkbär-Ljungtyp och sämre Lingontyp och bättre GRAN Örttyper, Grästyper och Mark utan fältskikt Blåbärstyp och sämre

43 Handledning i Bonitering Boniteringssystemet Höjdutvecklingskurvor Övre höjd Interceptmetoden Ståndortsegenskaper Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex H100 eller H50 m Skogsstyrelsen Bonitet m sk /ha och år Del 1 Definitioner och anvisningar Presenterar grunderna för skogshögskolans boniteringssystem. Del 2 Diagram och tabeller Används för att bestämma ståndortsindex och bonitet. Del 3 Markvegetationstyper - Skogsmarksflora Används för att bestämma markvegetationstypen vid bonitering med ståndortsegenskaper eller för andra syften. Del 4 Torvmark Praktiska anvisningar för att bestämma dikningsbonitet. Omslagsbild: Michael Ekstrand Förlag: Skogsstryelsen Jönköping Tel: (dir) (vx) Handledning i bonitering och de länsvisa fälthäfterna kan beställas hos Skogsstyrelsen, Jönköping