Fälthäfte i. Bonitering. Värmlands län
|
|
- Karolina Ek
- för 1 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fälthäfte i Bonitering S Värmlands län
2 Innehåll Användningsområde 2 Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram, Interceptmetoden 8 Bonitering med ståndortsegenskaper 10 Markfuktighetsklass 10 Rörligt markvatten 10 Jordartens textur 11 Jorddjup 11 Markslag 12 Typarter för högörttyp (HÖ) och lågörttyp (LÖ) 13 Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) 13 Flödesschema 14 Avvikande ståndorter Tabeller, Tall, Fastmark 17 Tabeller, Gran, Fastmark 28 Tabeller, Tall och Gran, Torvmark 32 Sundsvall Mora Gävle Användningsområde Boniteringshäftet för S-län Göteborg Karlstad Jönköping Uppsala Stockholm Malmö Länsgräns Fälthäfte i bonitering används vid praktisk bonitering i fält. Häftet är ett komplement till Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem, författad av Björn Hägglund och Jan-Erik Lundmark. I denna finns utförligare definitioner och anvisningar om hur man ska bonitera. 2
3 Bonitering med höjdutvecklingskurvor Används i medelålders och äldre bestånd om beståndet är i gott skick och höjdutvecklingen är ostörd. Samtliga nedanstående krav måste vara uppfyllda. Beståndet på provytan... K1: domineras av det bonitetsvisande trädslaget K2: är likåldrigt och skillnaden mellan öh-trädens åldrar i brösthöjd är högst 15 år K3: är ej hugget uppifrån K4: har massaslutenhet 0.5 eller högre. Granbestånd skall dock hålla minst slutenet 0.7 om de inte nyligen låggallrats K5: ligger inom kurvornas tillämpningsområden vad gäller ålder och ståndortsindex K6: har inte hammats i sin ungdomsutveckling K7: har inte godslats eller dikats. Engångsgödsling i äldre skog är dock tillåten Övrehöjdsträden skall... K8: vara oskadade K9: båda tillhöra det bonitetsvisande trädslaget Härutvöver skall... K10: det lösa jordlagret vara mäktigt på provytor i yngre bestånd Övre höjd är den aritmetiska medelhöjden för de två grövsta träden (öhträden) på en provyta med 10 m radie. Bonitering med interceptmetoden Kan användas i tall- och granbestånd som är yngre än 30 år i brösthöjd och i tillämpliga delar uppfyller kraven K1-K10. Särskilt gäller att det bonitetsvisande trädslaget skall uppta minst 75 % av grundytan kraven K7 och K8 gäller utvecklingen endast tills dess att de årsskott som utgör interceptet utbildats jordlagret måste vara mäktigt, dvs. mer än 70 cm. Interceptet är längden av de 5 årsskott som följer omedelbart över 2.5 meters höjd. 3
4 Höjdutvecklingskurvor Tall TALL hela Sverige Övre höjd, m STÅNDORTSINDEX H100, m T 30 T 28 T T T T T T T 14 T 12 T Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex År till brösthöjd T14 T T T T T T T
5 Höjdutvecklingskurvor Gran GRAN södra Sverige Övre höjd, m G 38 G 36 STÅNDORTSINDEX H100, m G 34 G 32 G 30 G 28 G G G G G Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex G G G G G G 28 G 30 G 32 G 34 G 36 År till brösthöjd
6 Höjdutvecklingskurvor Vårtbjök VÅRTBJÖRK Svealand och södra Norrland Övre höjd m STÅNDORTSINDEX H50, m B 28 B B B B B B Brösthöjdsålder, år 6
7 Höjdutvecklingskurvor Ek, Contortatall EK Övre höjd m 32 STÅNDORTSINDEX H100, m EK EK EK EK EK EK EK Total ålder, år Antal år till brösthöjd för övrehöjdsträden Trädslag Bok Ek Ståndortsindex H 100 m CONTORTATALL norra Sverige Övre höjd m STÅNDORTSINDEX H50, m C C 28 C C C C C C Brösthöjdsålder, år Norra Sverige: Norrland och Kopparbergs län 7
8 Interceptmetoden Tall TALL STÅNDORTSINDEX H100, m Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över havet 100 m 500 m Intercept, dm TALL STÅNDORTSINDEX H100, m 28 Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över havet 100 m 500 m Intercept, dm 8
9 Interceptmetoden Gran GRAN N STÅNDORTSINDEX H100, m Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över havet 0-0 m 300 m 400 m Intercept, dm GRAN N STÅNDORTSINDEX H100, m Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över havet 0-0 m 300 m 400 m Intercept, dm 42 9
10 Bonitering med ståndortsegenskaper Används på kalmark och i bestånd där övrehöjdsträden inte svarar mot växtplatsens bördighet dvs. där de andra metoderna inte kan användas. Markfuktighetsklass Torr mark Grundvattnet djupare än 2 m. Plan mark på mäktiga isälvsavlagringar. Kullar, markerade krön och åsryggar. Platåer och flacka, högt belägna terrängavsnitt med hällar eller grov jordart. Rörlligt markvatten saknas. Frisk mark Grundvattenytan på ett djup av 1-2 m under markytan. Plan mark och sluttningar. Inga vattensamlingar i markytan. Fuktig mark Grundvattenytan närmare markytan än 1 m och i extrema fall synlig i markerade svackor. Plan mark i låg terräng. Nedersta delen av längre sluttningar och plan mark närmast intill dessa. Sommartid kan man gå torrskodd om man utnyttjar tuvor. Träden växer ofta på socklar. Ofta bevuxen med sumpmossor. Blöt mark Grundvattnet bildar vattensamlingar i markytan. Man kan inte gå torrskodd. Tall och gran kan endast undantagsvis uppträda beståndsbildande. Rörligt markvatten a) Stark lutning >3: (<15 %) Krön S K 0 30 m b) Svag lutning 1-3: (5-15 %) Krön S m c) Plan mark omedelbart nedanför sluttning med K eller L 100 m K K eller L L 150 m K resp L 25 m S = Saknas K = Kortare perioder L = Längre perioder S L
11 Jordartens textur ST: Sten Mineraljordspartier med kornstorlek mindre än 2 cm i diametersaknas på provytan (räknat ned till ca 0.5 m från markytan). Morän Sediment GR: Grusig morän Rik på gruskorn Kornstorlek Grus (diam 2- mm) 2- mm. fattig på mindre partiklar än sand. Ofta stenrik. SA: Sandig morän Kan ej formas eller Kornstorlek Grovsand rullas mm. Sandpartiklar dominerar. Vanligen måttligt rik på sten och block. SM: Sandig-moig Kan formas. Kornstorlek morän Finare fraktioner mm. Mellansand-Grovmo av SM kan även Finare fraktioner rullas, dock ej av SM (grovmo tunnare än 4 mm mm) kan Måttligt mycket formas, men ej sand kvar i handen rullas. vid blötning. FM: Finjordrik morän Kan rullas till 4 mm Kornstorlek mindre Finmo-Mjäla-Lera eller tunnare. än 0.06 mm. Kan Obetydligt med sand rullas till 6 mm kvar i handen vid eller tunnare. blötning. Jorddjup Mäktigt jorddjup Tämligen grunt jorddjup Grunt jorddjup Mycket varierande jorddjup Mer än 70 cm. Inga synliga hällar. Mellan och 70 cm. Enstaka hällar. Ståndorter på plan eller svagt sluttande mark med riklig förekomst av skenhälla. Mindre än cm. Rikligt med hällar. Brottytor i berggrunden delvis synliga. 11
12 Flödessfhema för bestämning av SUMPMOSSLOKAL sumpmossor = björnmossor + vitmossor Täcker bottenskiktet (samtliga mossor och lavar) mer än 1 % av provytan? Nej Ja Täcker bottenskiktet mer än 1/8 av provytan? Nej Ja Täcker sumpmossarna mer än 1/8 av provytan? Utgör sumpmossorna mer än halva bottenskiktet? Ja Nej Ja Nej Sumpmosslokal Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Ej sumpmosslokal Markslag Fastmark Torvmark Någonstans inom provytan finns mineraljord eller häll inom 30 cm:s djup från markytan. På provytan förekommer torvjord vars tjocklek inom hela ytan överstiger 30 cm. Flödesschema för bestämning av bottenskiktstyp på TORVMARK 12 Nej MOSSOR + LAVAR Täcker befintligt bottenskikt mer än 1 % av beaktad provyteareal? Ja Täcker lavar mer än 1/2 av befintligt bottenskikt? Nej Täcker vitmossarter mer än 1/2 av befintligt bottenskikt? Nej Varken vitmosstyp eller lavtyp Ja Ja Vitmosstyp eller lavtyp
13 Typarter för högörttyp (HÖ) och lålgörttyp (LÖ) Allmän tämligen allmän Mindre allmän, enstaka eller saknas Högörter Brudborste Trolldruva Busk-stjärnblomma Skogsbingel Brännässla Älgört Gulplister Smörblommor Kärrtistel Ängssyra Gulsippa Sårläka Midsommarblomster Högvuxna ormbunkar Kirskål Tandrot Ormbär (utom örnbräken) Kärrfibbla Tolta Rödblära Lund-stjärnblomma Tvåblad Skogssallat Myskmadra Stinksyska Nordisk stormhatt Strätta Ramslök Lågörter Blåsippa Ekbräken Harsyra Humleblomster Hultbräken Vitsippa Lungört Nunneörter Svalört Vårlök Vårärt Lågörter om det finns minst en av ovanstående arter Daggkåpa Smörblommor Gullviva Ekorrbär Veronikor Violer (vissa) Hönsbär Violer (vissa) Stenbär Smultron 1) Arten räknas ej som lågört om stark kulturpåverkan föreligger eller om ståndorten bär tydliga spår av att tidigare under senaste 50-årsperioden ha nyttjats för jordbruk eller varit inhägnad betesmark. Härom vittnar bl.a. närliggande husgrunder, stenrösen, rester av stängsel m.m. Lågörter som tillkommer på torvmark Blodrot Slåtterblomma Björnbrodd Kärrfräken Dvärglummer Orkidéer (Jungfru Marie nycklar) Orkidéer (vissa) Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) Halvgräs Skogsfräken Vattenklöver Hjortron (Räknas till starr-fräkentypen endast om skogsfräken eller vattenklöver ingår i fältskiktet eller om det bland halvgräsen finns någon art, vars blad fullt utvecklade och lodrätt upphållna når mer än 50 cm över markytan. Obs! gäller inte de blombärande strånas höjd. På försommaren bör man mäta på fjolårets bladverk). 13
14 BÖRJA HÄR Täcker BB mer än 1% av BPY? Täcker lavar mer än 1/4 av BB? LAVMARK MOSSMARK Finns typarter för HÖ eller LÖ? Finns minst 3 typarter för HÖ? Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPY och är de spridda över mer än 1/4 av provytan? Finns någon typart för HÖ? Finns enstaka exemplar av typarter för HÖ el. LÖ i luckor inom i övrigt slutet planterat granbestånd? Täcker BF mer än 1/ av BPY? Finns 2 typarter för HÖ som tillsammans täcker mer än 1/ av BF? Finns minst 2 typarter för LÖ eller 1 för HÖ+1 för LÖ som tillsammans täcker mer än 1/ av BF? Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY? Täcker 1 typart för LÖ (blåsippa - vårärt) mer än 1/8 av BPY? Täcker stormhatt eller totalt mer än 1/ av BPY? Högörttyp HÖ ÖRTTYPER Lågörttyp LÖ Mark utan fältskikt UF Täcker ris mindre än 1/4 av BPY? Är blåbär dominerande ris? 14 Örttyp utan ris HÖUR resp. LÖUR Örttyp med blåbärsris HÖMR/BLÅ resp. LÖMR/BLÅ UNDERORDNADE ÖRTTYPER Örttyp med ris utom blåbär HÖMR/EJ BLÅ resp. LÖMR/EJ BLÅ 1) Om ståndorten har ett slutet planterat granbestånd är enstaka förekomst av typarter för HÖ alt LÖ utslagsgivande, dvs. kravet på täckning åsidosätts i ett sådant fall.
15 Täcker lavar mer än 1/2 av BB? Lavrik typ LAVRIK Lavtyp LAV LAVMARKSTYPER Flödesschema För bestämning av markvegetationstyp på fastmark Ja Nej Täcker gräs+ örnbräken + örter mer än 1/4 av BF? Täcker starrfräkentyparterna mer än 1/4 av BF? Gå vidare Är täckningen större för bredbladiga gräs+ örnbräken + typarter för HÖ och LÖ än för smalbladiga gräs + övriga örter? Har blåbärsriset större täckning än de lågvuxna halvgräsen då dessa dominerar bland typarterna? Täcker följande typarter minst 1/2 av BF? örter + gräs + ormbunkar + lummerväxter + blåbär? + lingon + mjölon? Ackumulering av ar ternas täckning + kråkbär + ljung? + odon + skvattram + rosling + tranbär? Bredbladig grästyp + örnbräken BRGR Smalbladig grästyp SMGR GRÄSTYPER Starrfräkentyp STA-FRÄ BLÅ LING Blåbärstyp Lingontyp Kråkbärljungtyp KRÅK-LJU RISTYPER Fattigristyp FA-RIS Förkortningar BPY = Beaktad provyteareal BF = Befintligt fältskikt BB = Befintligt bottenskikt HÖ LÖ = Högörttyp = Lågörttyp Täckningsgrader Andel av hel provyta med 10 m radie 1% 2 3 m 1/ m 1/ 1/2 1 1/8 40 1/
16 Avvikande ståndorter Olika typer av avvikande ståndorter på produktiv skogsmark klassificeras enligt nedan, varefter ståndortsindex skattas på vanligt sätt. Avvikande ståndortstyp Lavmarkstyp med örtrikt fältskikt Torr mark med sumpmossfläckar Klassificeras som Lavmarkstyp Frisk mark Torr mark med grandominerat Frisk mark bestånd Fuktig mark med lavmarkstyp Sumpmosslokal med starrfräkentyp Frisk mark med lavmarkstyp och Lingontyp och sämre ristyper grandominerat bestånd Minska SI med % Torv och häll på samma provyta Tall på torr mark med tämligen grunt jorddjup. Minska SI med 10 % Grunt jorddjup eller mycket varie- Tall på torr mark med tämligen rande jorddjup och/eller jordar- grunt jorddjup. Minska SI med tens textur angiven som sten 10 % Undantag: Sluttningar med Jordart anges som grus och SI växtlig skog som uppenbarligen beräknas på vanligt sätt påverkas av rörligt markvatten Blöt mark utan rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark klass S utan rörligt markvatten. Minska SI med 30 % Blöt mark med rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark under längre perioder klass L utan rörligt markvatten klass S VAR SÄRSKILT KRITISK VID BONITERING AV AVVIKANDE STÅND- ORTER. ÄR ERHÅLLNA VÄRDEN RIMLIGA? JÄMFÖR MED NORMALA STÅNDORTER I OMGIVNINGEN!
17 Tall på torr mark Tall på torr mark meter över havet S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass SM SA GR SM SA GR Breddgrad Höjd över havet, m Örttyper eller Bredbladig grästyp Mark utan fältskikt, Smalbladig grästyp eller Blåbärstyp Lingontyp, Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Lavrik typ Lavtyp
18 Tall på torr mark Tall på torr mark meter över havet S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m Örttyper eller Bredbladig grästyp Mark utan fältskikt, Smalbladig grästyp eller Blåbärstyp Lingontyp, Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Lavrik typ Lavtyp
19 Höjdutvecklingskurvor Tall på frisk mark Gran Tall på frisk mark Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Höjd över havet, m Breddgrad Högörttyp utan ris eller Högörttyp med blåbär Lågörttyp utan ris, Lågörttyp med blåbär eller Grästyper Örttyp med ris utom blåbär eller Mark utan fältskikt
20 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Ristyper meter över havet Rörligt markvatten klass S och klass K S-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Blåbärstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass FM SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m Rörligt markvatten S, K Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp Fattigristyp
21 Höjdutvecklingskurvor Tall på frisk mark Gran Tall på frisk mark Ristyper meter över havet Rörligt markvatten klass L S-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp Fattigristyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass FM SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m LRörligt markvatten
22 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Ristyper meter över havet. Endast S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass FM SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m Rörligt markvatten S, K Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär Ljungtyp Fattigristyp L Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär Ljungtyp Fattigristyp
23 Höjdutvecklingskurvor Tall på frisk mark Gran Tall på frisk mark Lavmarkstyper meter över havet S-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Plan mark klass S Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup No sluttning Övrig mark Plan mark klass S Höjd över havet, m No sluttning Övrig mark Rörligt markvatten S, K Lavrik typ Lavtyp L Lavrik typ Lavtyp
24 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Lavmarkstyper meter över havet. Endast S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Plan mark klass S Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup No sluttning Övrig mark Plan mark klass S No sluttning Övrig mark Höjd över havet, m Rörligt markvatten S, K Lavrik typ Lavtyp L Lavrik typ Lavtyp
25 Höjdutvecklingskurvor Tall på fuktig mark Gran Tall på fuktig mark meter över havet Ej sumpmosslokal Markvegetationstyp Örttyper S-län Ståndortsindex H100, M Ej sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR Höjd över havet, m Rörligt markvatten S, K Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Ljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Lljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper Breddgrad L
26 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark meter över havet Sumpmosslokal Markvegetationstyp Örttyper S-län Ståndortsindex H100, M Sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR Höjd över havet, m Rörligt markvatten S, K Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Ljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Lljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper Breddgrad L
27 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark meter över havet. Endast S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp 500 Sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR FM SM SA GR Höjd över havet, m Rörligt markvatten S, K Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Ljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp L Kråkbär Ljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper
28 Gran på frisk mark Gran på frisk mark 1) S-län meter över havet Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Ej sumpsmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Breddgrad Höjd över havet, m Högörttyp utan ris Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Blåbärstyp Lingontyp och Sämre ristyper ) Tabellvärden sänks med 5 % på torr/mäktig mark. med 10 % på frisk/tämligen grund mark. med 15 % på torr/tämligen grund mark. 28
29 Gran på frisk mark Gran på frisk mark 1) S-län meter över havet. Endast Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m Högörttyp utan ris Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Blåbärstyp Lingontyp eller Sämre typer ) Tabellvärden sänks med 5 % på torr/mäktig mark. med 10 % på frisk/tämligen grund mark. med 15 % på torr/tämligen grund mark. 29
30 Gran på fuktig mark Gran på fuktig mark meter över havet Odikat. (på dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter för värden på H100 meter eller bättre, annars ingen höjning). S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Ej sumpsmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Breddgrad Höjd över havet, m Högörttyp utan ris Mark utan fältskikt Lågörttyp utan ris Örttyp med ris eller Grästyper Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyper
31 Gran på fuktig mark Gran på fuktig mark meter över havet Odikat (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter för värden på H100 meter eller bättre, annars ingen höjning). S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m Högörttyp utan ris Mark utan fältskikt Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Grästyper Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyper
32 Tall på torvmark Tall på torvmark meter över havet S-län Ståndortsindex H100, M Fältskiktstyp 100 Bottenskikt Varken vitmosstyp eller lavtyp Texturklass S, K L S, K L Höjd över havet, m Bottenskikt Vitmosstyp eller lavtyp Dikningsingrepp Breddgrad Dikat Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp Odikat Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 32
33 Tall på torvmark Tall på torvmark meter över havet. Endast S-län Ståndortsindex H100, M Dikningsingrepp Fältskiktstyp Bottenskikt Varken vitmosstyp eller lavtyp S, K Rörligt markvatten klass Höjd över havet, m Bottenskikt Vitmosstyp eller lavtyp L S, K L Dikat Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp Odikat Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 33
34 Gran på torvmark Gran på torvmark meter över havet Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter). S-län Ståndortsindex H100, M Fältskiktstyp Bottenskikt Ej vitmosstyp Bottenskikt Vitmosstyp Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m Breddgrad Örttyper utan ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Örttyper med ris, Blåbärstyp eller Lingontyp Lingontyp och Sämre ristyper OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 34
35 Gran på torvmark Gran på torvmark meter över havet. Endast Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter för värden på H meter eller bättre, annars ingen höjning). S-län Ståndortsindex H100, M Fältskiktstyp Bottenskikt Ej vitmosstyp Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m Bottenskikt Vitmosstyp Örttyper utan ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Örttyper med ris, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyper OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 35
36 Byte av bonitetsvisande trädslag GRAN TALL Nomogram 56- Breddgrad N Ståndortstyp A BC D F E H100, m Höjd över havet H100, m Ståndortsindex TALL Ståndortsindex GRAN Ståndortstyp Klimatområde markfuktighetsklass Markvegetationstyp Örttyper Övriga typer Lokalkontinentala områden torr mark A C frisk, fuktig och blöt mark B E Övriga områden torr mark B E frisk, fuktig och blöt mark D F 36
37 Byte av bonitetsvisande trädslag TALL GRAN Nomogram BreddgradºN Ståndortstyp I H G Ståndortstyp Höjd över havet H100, m H100, m Ståndortsindex TALL Ståndortsindex GRAN Klimatområde Markfuktighetsklass Torr mark Frisk, fuktig och blöt mark Lokalkontinentala områden G H Övriga områden H I 37
38 Från ståndortsindex till bonitet STÅNDORTSINDEX H100, M TRÄD- MARKVEGETATIONS- SLAG TYP M.M BONITET M 3 SK/HA OCH ÅR TALL Kråkbär-Ljungtyp och sämre Lingontyp och bättre GRAN Örttyper, Grästyper 3.6 och Mark utan fältskikt Blåbärstyp och sämre 1,
39 39
40 Handledning i Bonitering Boniteringssystemet Höjdutvecklingskurvor Övre höjd Interceptmetoden Ståndortsegenskaper Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex H100 eller H50 m Skogsstyrelsen Bonitet m sk /ha och år Del 1 Definitioner och anvisningar Presenterar grunderna för skogshögskolans boniteringssystem. Del 2 Diagram och tabeller Används för att bestämma ståndortsindex och bonitet. Del 3 Markvegetationstyper - Skogsmarksflora Används för att bestämma markvegetationstypen vid bonitering med ståndortsegenskaper eller för andra syften. Del 4 Torvmark Praktiska anvisningar för att bestämma dikningsbonitet. Omslagsbild: Michael Ekstrand Förlag: Skogsstryelsen Jönköping Tel: (dir) (vx) Handledning i bonitering och de länsvisa fälthäfterna kan beställas hos Skogsstyrelsen, Jönköping
Fälthäfte i T, U. Bonitering. Örebro och Västmanlands län
Fälthäfte i Bonitering T, U Örebro och Västmanlands län Innehåll Användningsområde 2 Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram, Interceptmetoden
K, L, M. Fälthäfte i. Bonitering. Blekinge, Kristianstad och Malmöhus län
Fälthäfte i K, L, M Bonitering Blekinge, Kristianstad och Malmöhus län Innehåll Användningsområde 2 Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram,
Fälthäfte i. Bonitering. Östergötlands län
Fälthäfte i E Bonitering Östergötlands län Innehåll Användningsområde 2 Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram, Interceptmetoden 8 Bonitering
Fälthäfte i. Bonitering. Västerbottens län
Fälthäfte i Bonitering AC Västerbottens län Innehåll Användningsområde 2 Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram, Interceptmetoden 8 Bonitering
B, C, D. Fälthäfte i. Bonitering. Stockholm, Uppsala och Södermanlands län
Fälthäfte i Bonitering B, C, D Stockholm, Uppsala och Södermanlands län Innehåll Användningsområde 2 Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram,
Inväxningsrutiner etablerad skog
Inväxning Kenneth Nyström 2006-01-16 Version: 1 8 sidor Inväxningsrutiner etablerad skog Ingår i projektet för Produktionsmodeller Allmänt om modell Modell Syfte och beskrivning Inväxnings modellen består
fakta skog Nya höjdutvecklingskurvor för bonitering 14 2013 Rön från Sveriges lantbruksuniversitet
fakta skog 14 2013 Rön från Sveriges lantbruksuniversitet Ulf Johansson Per Magnus Ekö Björn Elfving Tord Johansson Urban Nilsson Foto Ulf Johansson och Göran Snygg Nya höjdutvecklingskurvor för bonitering
Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen
Naturinventering Väsjö norra, Sollentuna Juni 2011 Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen Utfört av: Tengbomgruppen AB. Medverkande: Jenny Andersson och Agnetha Meurman.
RBP renbetestyper: Bestämningsnyckel, definitioner och foton
RBP renbetestyper: Bestämningsnyckel, definitioner och foton Version 24 februari 2017 Henrik Hedenås 1 Inledning Renbruksplaner används i dag både som planeringsverktyg inom renskötseln och som ett underlag
Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning
NATURVÄRDESINVENTERING 2015
NATURVÄRDESINVENTERING 2015 Naturriddarna HB Uppdrag På uppdrag av Sweco AB, Bangårdsgatan 2, Box 553, 831 27 Östersund, utförde Naturriddarna HB en naturvärdesinventering av Vakthögen belägen nordväst
Skogsinventering Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod
Skogsinventering Planens namn Vannamyst 1:2, Erikstorp 4:17 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2016-2025 september 2016 Olle Linder Okuläruppskattning Uppgifter
Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2009-10-08 2009-2018 Karl Larsson Sammanställning
Gallringsriktlinjer & gallringsmallar
Gallringsriktlinjer & gallringsmallar 2 Innehåll Riktlinjer för gallring inom Norra Skogsägarna 4 Stödtabeller för uppskattning av medelstam 6 7 Ordförklaringar 8 Mallar för tall Höjdutvecklingskurvor
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0
Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod
Skogsbruksplan Planens namn Bokhult 1:3 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2015-2024 2013-09-15 Skogsguiden Sverige AB Lars A Okuläruppskattning Uppgifter
NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN. Västra Lund, Kohagen, Tellekullen, Djupvik, Frejhem
NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN Västra Lund, Kohagen, Tellekullen, Djupvik, Frejhem NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN Uppdraget Uppdraget omfattade en naturvärdesinventering
Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208
Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter
Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja Hållfasthets- och
Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg
Riksskogstaxeringen Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg Beskrivning av data TaxWebb Analysverktyg - Beskrivning av data Utgivningsår: 2015, Umeå Utgivare: Riksskogstaxeringen,
Naturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering av del av planområde för DP 1049 - Skyttevägen i Tierps Köping Bilaga 2 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Tierps kommun Kontaktperson: Lisa Björk, kommunarkitekt
!!! Naturvärdesinventering (NVI) och landskapsanalys med anledning av detaljplan Söderby Huvudgård 2:1.! Haninge kommun!!!
Naturvärdesinventering (NVI) och landskapsanalys med anledning av detaljplan Söderby Huvudgård 2:1 Haninge kommun Bilaga 4 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Haninge kommun Kontaktperson: Yasaman Ghanavi
NATURVÄRDESINVENTERING TÄNNDALEN 2012
NATURVÄRDESINVENTERING TÄNNDALEN 2012 Naturriddarna HB Uppdrag På uppdrag av Arctan, Storsjöstråket 15, 831 34 Östersund, utförde Naturriddarna HB en naturvärdesinventering inför etablering och uppförande
Skogsfastighet i Ängesträsk
Skogsfastighet i Ängesträsk ȱ ȱ Ĵȱ ȱ ȱę ȱ Ȭȱ ȱ ǯȱ ȱ ȱ Ĵȱª ȱ ª ȱ ǯŗŗȱ ȱ ª ȱ ȱ ȱ Řřȱ ȱ ª ȱ ª ªǯȱ Ĵȱ ȱ ȱ ȱ ã ǯȱ Areal och skogsuppgifter şřȱ ȱ ȱ ŚȱŘŖŖȱ ȱ ã ª ȱ ȱ ȱ Begärt pris şŗŗȱŗŗŗȱ ȱ ȱ ã ǯ Ĵȱ ȱşŗŗȱŗŗŗȱ
Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7
PM 1(19) Datum 2013-03-05 Enheten för geografisk information Lennart Svensson lennart.svensson@skogsstyrelsen.se Tfn 26131 Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7 Innehåll
Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer
Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 19,9 91 Myr/kärr/mosse 2,1 9 Berg/Hällmark,1
Elevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Skog, jakt och fiske vid Fjätälven i Särna
Skog, jakt och fiske vid Fjätälven i Särna Älvdalen Öjvasseln 11:2 En obebyggd skogsfastighet gränsande till natursköna Fjätälven norr om Särna om totalt 37,8 ha. Den produktiva skogsmarken uppgår till
RAPPORT 18 2005. Klassning av renbete med hjälp av ståndortsboniteringens vegetationstypsindelning. Anna-Karin Thun
RAPPORT 18 2005 Klassning av renbete med hjälp av ståndortsboniteringens vegetationstypsindelning Anna-Karin Thun Skogsstyrelsen november 2005 Författare Anna-Karin Thun Fotograf Leif Jougda Layout Elisabet
Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Län: ÄFO: Områdets areal, (ha) 145300 Värmland Bergslagskanalen Inventeringen av detta område koordineras av Skogforsk med finansiering av skogsbruket. Skogsstyrelsen står
Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan
Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan Järfälla kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Tina Hatt Projektledare Calluna: Mova Hebert
Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun
Uppdragsnr: 10153917 1 (6) Naturvärdesbedömning Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Bakgrund och syfte I samband med framtagandet av en detaljplan för
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6
7 Riktvärde för skogsmark
Riktvärde för skogsmark Avsnitt 7 155 7 Riktvärde för skogsmark 7.1 Allmänt Skogsbeskrivning 14 kap. 1 FTL Riktvärde för skogsmark med växande skog skall utgöra värdet per värderingsenhet skogsmark. Följande
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder
SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11
SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0
INSTRUKTION för fältinventering vid Återväxtuppföljning
INSTRUKTION för fältinventering vid Återväxtuppföljning Versionshantering Versionsnr. Datum Ändring och orsak Ansvarig 0.1 2008-02-18 Upprättande Morgan Johansson 1.0 2008-10-23 Fastställande inventeringssäsong
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Beskrivning av växtligheten och områdets olika biotoper
13.3 Växtinventering Östberget Till: Östersunds Kommun Martin Jacobsson, Johanna Eriksson Uppdrag Jämtlands Botaniska Sällskap har fått i uppdrag att leverera underlag, ur botaniskt perspektiv, som delvis
Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun
Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer
Att få växter att trivas och utvecklas i olika livsmiljöer och ståndorter
Att få växter att trivas och utvecklas i olika livsmiljöer och ståndorter Anders Folkesson landskapsarkitekt, universitetsadjunkt vid SLU Alnarp. Moviums rådgivare i design med bygg-och växtmaterial i
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 27,9 8 Myr/kärr/mosse,
Institutionen för skogsskötsel. Examensarbeten Anna-Karin Thun. Institutionen för skogsskötsel
Institutionen för skogsskötsel Examensarbeten 2005-14 Klassning av renbete med hjälp av ståndortsboniteringens vegetationstypsindelning Classification of reindeer forage by using site index vegetation
NATURVÄRDESINVENTERING TÄNNDALEN JULI 2013
NATURVÄRDESINVENTERING TÄNNDALEN JULI 2013 Naturriddarna HB 1 Innehåll Uppdrag... 3 Metod... 3 Områdesbeskrivning... 3 Berggrund... 4 Jordarter... 4 Topografi... 4 Vegetationsbeskrivning... 4 Värdefulla
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26
Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440
Lustigkulle domänreservat
Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Kronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Flymossen, Ljungby kommun 07FS 2011:06 Utkom från trycket den 20 juni 2011 beslutade den
Skogsinventering maj Olle Linder. Ägarförhållanden. Jens Andersson Mossebo Norrgården Hestra
Skogsinventering Planens namn Uttersmad 1:2 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2016-2025 maj 2016 Olle Linder Okuläruppskattning Uppgifter om virkesförråd,
SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10
SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite
Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion.
Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion. En inventering av området gjordes under sommaren 2013. Nedan följer en översiktlig beskrivning och indelning
INSTRUKTION FÖR FÄLTARBETET VID RIKSSKOGSTAXERINGEN ÅR
INSTRUKTION FÖR FÄLTARBETET VID RIKSSKOGSTAXERINGEN ÅR 1987 9 AN V SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SKOGSTAXERING 90183 U ME Å I INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 ALLMÄNT. INSTRUKTIONENS UPPBYGGNAD
INSTRUKTION RIKSSKOGSTAXERINGEN ÅR 1983 FÖR FÄLTARBETET VID
INSTRUKTION FÖR FÄLTARBETET VID RIKSSKOGSTAXERINGEN ÅR 1983 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET SKOGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN INSTITUTIONEN F SKOGSTAXERING 901 83 UMEÅ INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 ALLMÄNT. INSTRUKTIONENS
SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74
SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 4,3 0,0 0,1 13,3 23 0 1 72 Väg och kraftledning (linjeavdrag)
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 33,2 92 Myr/kärr/mosse 2,3 6 Berg/Hällmark 0,0
Efterbehandling av torvtäkter
Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt
Linnéstigen. ärenden än att undersöka våra vägkanters blommor.
Linnéstigen VÄGAR OCH VATTENDRAG är betydelsefulla spridningsvägar för växter. Dagens användning av vägsalt har dock utarmat mycket av vägkanternas växtlighet längs de hårt trafikerade stråken. Kvar finns
Översiktlig naturinventering
Översiktlig naturinventering Mastodonten 1, Västervik 2013-12-05 Upprättad av Rebecca Martinsson och Louise Olofsson, Sweco Infrastructure Växjö 1 INLEDNING Avgränsning Naturinventeringen är gjord för
Höryda 5:8 mfl Fridlevstad Karlskrona Blekinge län. Rune Fremlin Sturegatan Stockholm Jonas Kromnow
Fastighet Församling Kommun Län Höryda 5:8 mfl Fridlevstad Karlskrona Blekinge län Ägare Adress Rune Fremlin Sturegatan 18 11436 Stockholm Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013-11 2013-2022
Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07
Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N
Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson
LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE
LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE Fastighet Fastigheten Torsby Järpliden 1:144 Adress Skogsfastighet i Järpliden, Torsby kommun Arealer Rangsjön, 680 61 Bograngen.
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 41 1,4 0,2 0,0 % 94 3 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,2 0 Övrig areal 0,7 2 Summa landareal
Skogsbruksplan. Västerbottens län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Tärna-Sandvik 1:1 Tärna Storuman Västerbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-6-5 214-6-5-224-1-1 214-6-1 Sammanställning
En liten krysslista för stora och små
En liten krysslista för stora och små Träd 1. ASP Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och det finns aspar som blivit hela 35 meter höga. Det brukar heta att asplöven darrar och det
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 22.9 1.4 0.0 2.5 85 5 0 9 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0.0 0 Övrig areal 0.2 1 Summa landareal
Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823
Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84)
Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) ÄBBARP:1:3 2015-2024 oktober 2015 Torbjörn Knipbo skogskonsult Okuläruppskattning
Naturvärdesinventering av Noret, Mora kommun
Naturvärdesinventering av Noret, Mora kommun Naturföretaget 2016 Inventering och rapport: Johan Kjetselberg, Naturföretaget Foto: Johan Kjetselberg Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2016-07-11
Stensmyran och Davidbromyran/Pålsmyran i Skademark, Örnsköldsviks kommun - översiktlig inventering och bedömning av myr- och vegetationstyper
Stensmyran och Davidbromyran/Pålsmyran i Skademark, Örnsköldsviks kommun - översiktlig inventering och bedömning av myr- och vegetationstyper Stigsjö GeoBio Stefan Grundström Jag har besökt myrarna vid
EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog
EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Praktisk del - Utförs på Fredriksdal Bokskog I södra Sverige bildar boken naturligt stora skogar. Redan tidigt på våren kan man skilja de smala bladknopparna från de tjockare
Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008
Institutionen för skoglig resurshushållning 2009-01-30 Sören Wulff Per Hansson Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008 Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomförde för andra året i rad en riktad
VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING
VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad
Naturinventering i Gläborg 4:23, Munkedals kommun
Naturinventering i Gläborg 4:23, Munkedals kommun utförd för Orama AB, Lysekil Lysekil Thomas Andersson www.ekonatura.se Maj 2012 2 Inledning och metodik Syftet med denna inventering är att undersöka vegetationens
Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat
Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR ORRKOJGÖLARNAS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn
ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Skogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och
Detaljplan Eds allé Naturvärden
Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby
Påverkan på naturvärdesobjekt vid omdragning av Hållsdammsbäcken
Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB. 2015-09-17 Påverkan på naturvärdesobjekt vid omdragning av Hållsdammsbäcken Den nya sträckningen av Hållsdammsbäcken kommer att påverka naturvärdesobjekt A1,
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd
Bevarandeplan för Natura 2000-område Skams hål Områdeskod SE0310728 Bevarandeplanen reviderad/fastställd 2016-12-12 2005-10-18 Beteckning 0600-40-0728 Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun
STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har
Natur- och kulturmiljöintressen i tabeller och kartor
Miljökonsekvensbeskrivning vindpark Marhult Bilaga C2 Natur- och kulturmiljöintressen i tabeller och kartor Tabell 1. Naturvärden utpekade av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen samt naturvärdesinventering
Projekt City Link etapp 2.
Vegetation & Infrastruktur Örjan Stål AB Projekt City Link etapp 2. Konsekvensutredning gällande grundvattensänkning Bakgrund Vid utbyggnad av Svenska kraftnäts kabeltunnel, City Link etapp 2, beräknas
Naturreservatet Fågelmossens domänreservat
Naturreservatet Fågelmossens domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR FÅGELMOSSENS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn
Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6
Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6
Ny standard Data om skog och brukande av skog. Johan Sonesson & Andreas Barth
Ny standard Data om skog och brukande av skog Johan Sonesson & Andreas Barth Introduktion Förstudie 2009 Svensk standard Informationsstandard Gränssnitt för kommunikation av geodata mellan skogliga planeringssystem
Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 201606 2016-2025 Andreas Olsson Sammanställning över
Område 5: Tallskogen med bronsåldersröset
Område 5: Tallskogen med bronsåldersröset Allmänt Läge Följer du stigen från ingången till den s.k. södra slingan i ca 400 meter så kommer du att upptäcka att den stiger upp för en markerad höjd den sista
Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-03-26 2014-2023 Jan Tagesson
Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och