Resultat från klontester av hybridasp och poppel efter två års tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat från klontester av hybridasp och poppel efter två års tillväxt"

Transkript

1 ARBETSRAPPORT Resultat från klontester av hybridasp och poppel efter två års tillväxt Results from clonal tests of hybrid aspen and poplar after two years of growth Försök F1_58, Bollebo efter 2 års tillväxt Foto: Frosten Nilsson, Skogforsk 1 Lars-Göran Stener Johan Westin

2 Summary Results are presented from clonal tests of hybrid aspen and other poplars after two years of growth. The tests were planted in spring 2015 at five sites on former agricultural land between latitudes 58 N and 65 N. The aim was to obtain early results on survival, height growth and phenology traits to provide data for later decisions on final clonal selection. The results show that the survival rate is generally higher for hybrid aspen than for poplar. The poor climatic adaptation of the poplar is an important explanation for the low survival rate (<50%) at two of the sites. However, at these sites there are also specific poplar clones with high survival rates as well as growth, making these clones especially interesting for future studies. After two years of growth, the genetic analysis shows an intermediate to strong genetic control and large genetic variation in terms of growth, survival and phenology. This indicates good potential for selection of better clones and increases expectations regarding better regeneration material for hybrid aspen and poplars in forestry in all of Sweden. The selected commercial hybrid aspen and poplar clones recommended for use on mild sites in southern Sweden perform well at the most southerly site. However, there are some material groups as well as specific clones that perform better, such as the German material. Selected hybrid aspen clones from Finland are currently recommended as the first choice in central and northern Sweden. They are performing well at the northern sites, although there are groups/clones with better survival rates and growth. There are also promising poplar clones for central and northern Sweden, which is an area where selected material is currently missing. The results generally show the importance of testing regeneration material within the utilisation area prior to commercial use. This is especially important for the poplar, since it is not an indigenous species, with a growth rhythm suited to more southerly rather than Swedish conditions. Uppsala Science Park, Uppsala skogforsk@skogforsk.se skogforsk.se Redaktör: Cajsa Lithell, RedCap Design Skogforsk 2018 ISSN X 2

3 Förord Hybridaspens och poppelns höga produktionspotential gör dem till intressanta odlingsalternativ i Sverige. De kloner som rekommenderas idag är dock få och är enbart avsedda för odling i södra Sverige. Inför en förväntad ökning av odlingsarealen med hybridasp och poppel i hela Sverige finns därför ett stort behov av att få fram fler genetiskt bra kloner. Mot denna bakgrund etablerades fem klontester från latitud med totalt 304 kloner år Studien behandlar överlevnad, höjdtillväxt och fenologi efter två års tillväxt. Resultaten kommer att användas som beslutsunderlag vid det slutliga urvalet av kloner för kommersiell användning i Sverige längre fram. Studien har finansierats via medel från Energimyndigheten och Skogforsk. Svalöv, maj 2018 Lars-Göran Stener & Johan Westin 3

4 Innehåll Summary...2 Förord...3 Sammanfattning...5 Bakgrund och syfte...6 Material...7 Metod...9 Resultat...10 Fenotypisk analys art & materialgrupp...10 Genetisk analys Diskussion...15 Fenotypisk analys Överlevnad, Tillväxt Fenologi...16 Genetisk analys Erkännanden...18 Referenser...18 Bilaga 1: Beskrivning av de testade klonerna och dess fördelning (antalet plantor) på försök Bilaga 2: Hybridasp. Relativa genotypvärden (BLUP) för fyra egenskaper efter 2 års tillväxt i fält...25 Bilaga 3: Poppel. Relativa genotypvärden (BLUP) för fyra egenskaper efter 2 års tillväxt i fält

5 Sammanfattning Det är sannolikt att vi framöver kommer få en ökad efterfrågan på förnybara råvaror. Detta gör att råvaror som till exempel ved blir allt viktigare. Utifrån detta perspektiv är trädslag med snabb och hög tillväxt som t.ex. hybridasp och poppel extra intressanta. Frågan är vilka kloner som är bäst att odla i olika delar av Sverige. Här presenterar vi resultat från klontester med hybridasp och poppel efter två års tillväxt. Försöken planterades på tidigare jordbruksmarker våren 2015 på fem platser i Sverige (latitud ). Resultaten avser överlevnad, höjdtillväxt och fenologi (knoppsprickning på våren och bladfärg på hösten) och kommer utgöra en del av beslutsunderlaget vid det slutliga urvalet av kloner längre fram. Resultaten visar att hybridaspen generellt sett har en högre överlevnad än poppeln. Dålig klimatanpassning för poppel är en viktig anledning till den låga överlevanden (<50%) i två av försöken. Det finns dock poppelkloner med hög överlevnad och tillväxt även i de försöken, vilket gör klonerna extra intressanta att studera framöver. Den genetiska analysen visar på en intermediär till stark genetisk kontroll och en stor genetisk variation för tillväxt, överlevnad och fenologi. Därmed finns goda möjligheter att välja bättre kloner än de som används idag vid odling av hybridasp och poppel i Sverige. De utvalda kommersiella hybridasp- och poppelkloner som rekommenderas för odling på milda lokaler upp till Mälardalen klarar sig bra både avseende överlevnad och tillväxt i det sydligaste försöket. Det finns dock andra materialgrupper och enskilda kloner som är bättre, bl.a. kloner från Tyskland. I mellersta och norra Sverige rekommenderas idag i första hand finsk selekterad hybridasp. Den klarar sig bra i de nordliga försöken, men även här finns andra grupper/kloner med bättre överlevnad och tillväxt. I testmaterialet finns även lovande poppelkloner för mellersta och norra Sverige, där det idag saknas ett selekterat odlingsmaterial. Generellt visar resultaten att det är viktigt att testa odlingsmaterial inom det tänkta området innan materialet används kommersiellt. För poppel är det extra viktigt eftersom den ofta har en tillväxtrytm som är för sydlig för svenska förhållanden. 5

6 Bakgrund och syfte Insatser som leder till ökad produktion av mängden tillgängligt biobränsle från jordoch skogsbruk är något som ofta framförs i satsningar för att uppnå ett framtida bioekonomiskt inriktat samhälle. Detta kommer sannolikt att leda till en ökad framtida efterfrågan på förnybara råvaror, såsom ved, och tillgången på biomassa torde därför bli en nyckelfaktor. Detta gör trädslag som hybridasp och poppel extra intressanta eftersom de har stor potential att snabbt öka tillgången på vedråvara. Medeltillväxten för de hybridaspkloner som rekommenderas i södra Sverige uppskattas till ca 25 m 3 sk ha -1 år -1 under en omloppstid på ca 20 år (Rytter & Stener 2014, Stener & Karlsson 2004). Det motsvarar en biomassaproduktion på 8.2 ton (TS) ha -1, år -1 och ca 10 ton ha -1, år -1 om grenbiomassan inkluderas. Liknande produktionsnivåer har rapporterats från danska försök, men då redan efter 13 års tillväxt (Nielsen m.fl. 2014), det vill säga långt tidigare än den förväntade optimala omloppstiden. Tillväxten för de poppelkloner som selekterats för odling i södra Sverige har sannolikt en något högre produktion än hybridaspen (Stener 2010). För att nå de nämnda produktionsnivåerna krävs bördig mark (produktionen ovan avser före detta jordbruksmark), att konkurrerande vegetation hålls borta i etableringsskedet, att viltskadornas omfattning hålls nere och att ett bra odlingsmaterial används. Idag finns ett selekterat klonmaterial av hybridasp och poppel för kommersiell användning endast i södra Sverige, men antalet selekterade kloner är mycket begränsat. Inför en förväntad ökning av odlingsarealen med dessa trädslag i Sverige finns därför ett stort behov av att få fram fler genetiskt testade bra kloner. Mot den bakgrunden etablerades fem klontester våren 2015 (Figur 1) med finansiellt stöd från Energimyndigheten (projekt ). Syftet var att selektera fram ett bättre material av hybridasp och poppel för hela landet (Stener & Westin 2017). Den här studien är baserad på en höjdmätning av de fem försöken samt en bedömning av fenologi under år 2016, det vill säga andra tillväxtsäsongen. Försöken kommer inte att ge ett tillförlitligt underlag för ett urval av genetiskt bra kloner förrän efter ca 7 års tillväxt. En tidig mätning är befogad för att få tidiga resultat om plantvitalitet och överlevnad, vilket ger en indikation på klonernas anpassning till växtlokalens klimat. Att använda ett klimatanpassat material är av yttersta vikt för att uppnå maximal produktion och minimera risken för skador. Det gäller inte minst för poppel som ofta har en tillväxtrytm som är för sydlig för svenska förhållanden. Syftet med studien är att ta fram tidiga resultat om de olika klonernas överlevnad, tillväxt och fenologi, för att få ett beslutsunderlag inför det slutliga klonurvalet längre fram. 6

7 Material I de fem försök som ingår i studien (Tabell 1, Figur 1), testas totalt 304 kloner varav 137 hybridaspkloner (Populus tremula x P. tremuloides) och 167 poppelkloner. Poppeln utgörs främst av arterna P. trichocarpa, P. maximowiczii x P. trichocarpa, P. deltoides x P. nigra och P. deltoides x P. maximowizcii. I det material av hybridasp och poppel som testas ingår de svenska kommersiella kloner som idag rekommenderas för odling på milda lokaler upp till Mälardalen, nya och äldre utvalda kloner från svenska försök samt kommersiella och nya lovande kloner från förädlingsorganisationer i Finland, Norge, Lettland, Litauen, Tyskland, Belgien, Holland, Italien och USA samt från SweTree Technologies (STT). Tabell 1. Beskrivning av försöken. I Bilaga 1 beskrivs de enskilda klonerna och hur de fördelar sig över respektive försök. I tabell 2 ges en sammanfattande beskrivning av materialet med uppdelning på trädslag, materialgrupp och försök. Där framgår bland annat att kloner från sex materialgrupper finns representerade i samtliga försök. Stockholm Figur 1. Försökens lokalisering De flesta försöksplantorna producerades vid Skogforsks två forskningsstationer i Ekebo, Svalöv (55 57 N, E, 80 m) respektive Sävar, Umeå (63 53 N, E, 10 m). Plantorna till de två sydliga försöken odlades i Ekebo och odlingen till de tre nordligare försöken gjordes i Sävar. Därvid producerades ett-åriga täckrotsplantor via vegetativ förökning, vilket för poppel innebar att 12 cm långa poppelkvistar stacks direkt i odlingskrukorna. För hybridaspklonerna odlades först plantor under två år. Dessa skördades sedan på rötter varifrån man tog 3 cm långa rotskottssegmentsbitar för produktion av sticklingplantor. 7

8 Tabell 2. Beskrivning av testmaterialet med fördelning av antalet testade kloner på olika materialgrupper och försök. STT = SweTree Technologies, JILU = Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling som övergått till Torsta AB. Se även bilaga 1. Tabell 2a. Hybridasp Tabell 2b. Poppel Tre materialgrupper odlades inte av Skogforsk. Hybridaspklonerna från Finland (Hasp_Fin) och de kommersiella tyska klonerna (Hasp_Kom_Ty), producerades i respektive land och levererades till Skogforsk i form av färdiga ett-åriga plantor hösten De tyska plantorna hade odlats i stora plantkrukor och var betydligt större och kraftigare än övriga plantor. Den litauiska hybridaspen (Hasp_Lit) hade grävts upp från ett 1-år gammalt försök i Litauen och levererades våren 2015 i form av ca 80 cm långa barrotsplantor i vintervila (försök F1_58). Samtliga försök planterades i juni 2015 på avställda jordbruksmarker och hägnades. Marken besprutades med ogräsherbicid (Roundup) på hösten och våren innan planteringen i samtliga försök utom i F5_65 (Burträsk) där istället rutor med markväv (1 x 1 m) placerades ut och fästes vid planteringspunkterna. Plantorna i de två sydligaste försöken skyddades mot sorkskador genom 30 cm höga plastspiralskydd och behandlades dessutom mot snytbagge med Ipitox de första två åren. Försöken utformades som randomiserade blockförsök där varje block innehöll 1 3 plantor per klon i ett förband om ca 3 x 3 m (Tabell 1). Varje klon representeras i genomsnitt av 4 8 plantor per försök, men kan i det enskilda fallet variera mellan 1 13 plantor per klon och försök (Bilaga 1). 8

9 Metod Vid mätningen år 2016, det vill säga under andra tillväxtåret i fält, bedömdes varje planterad position. På alla levande plantor mättes totalhöjd, vår- och höstfenologi samt terminalknoppens utveckling (Tabell 3). Egenskapen knopp visade sig vara irrelevant i analyserna (liten variation mellan kloner) och utelämnades i den fortsatta redovisningen. Tabell 3. Beskrivning av mätta/bedömda egenskaper. Den genetiska analysen baserades på individuella trädobservationer enligt: yijk = μ + bi + cj + eijk (1) där yijk = observation k i block i för klon j, μ = försöksmedelvärde, bi = fix blockeffekt i, cj = slumpmässig kloneffekt j enligt NID(0,σc 2 ) och eijk = slumpmässig felterm för observation ijk, NID(0,σ 2 ). Varianserna σ c 2 och σ e 2 skattades för olika egenskaper enligt REML (Restricted Maximum Likelihood) via programmet ASREML (Gilmour m.fl. 1999). Genetiska parametrar tolkades som σ G 2 = σ c 2 och σ E 2 = σ e 2, där σ G 2 = genotypisk varians mellan kloner σ E 2 = miljövarians Heritabiliteten skattades för respektive egenskap enligt: H 2 = σ G 2 / (σ G 2 + σ E 2 ) Den genotypiska variationskoefficienten beräknades som CV G = σ c 100/ X, där X är det fenotypiska medelvärdet. Den genetiska korrelationen (r G ) mellan olika egenskaper i samma försök skattades som r G = σ G1G2 / (σ G1 x σ G2 ), där e σ G1G2 är den genotypiska kovariansen mellan egenskap 1 och 2 och σ G1 samt σ G2 är den genotypiska standardavvikelsen för egenskap 1 respektive 2. För analys av fenotypiska skillnader mellan olika trädslag och materialgrupper användes de individuella mätvärdena som analyserades via Proc GLM (version 9.4 i SAS) enligt: yijk = μ + bi + mj + eijk (2) där yijk = observation k i block i för trädslag eller materiagrupp j, μ = försöksmedelvärde, b i = fix blockeffekt i, m j = fix effekt j av trädslag eller materialgrupp och eijk = slumpmässig felterm för observation ijk, NID(0,σ 2 ). e 9

10 Resultat FENOTYPISK ANALYS ART & MATERIALGRUPP Överlevnaden hösten 2016, det vill säga efter 2 års tillväxt var genomgående hög (>85 procent) för hybridasp i samtliga försök (Tabell 4) till skillnad från poppeln där överlevnaden var låg (<50 procent) i två av försöken (F2_60, F5_65). Överlevnaden var generellt signifikant sämre för poppel än för hybridasp på alla lokaler. Tabell 4. Medelvärden (LSMeans) för fyra egenskaper fördelade på försök och trädslag. Den statistiska signifikansnivån för varje egenskap och försök framgår av Pr>F Medelhöjden efter två år varierade mellan 70 och 181 cm för de olika försöken och var som bäst i det sydligaste försöket (F1_58) och som sämst i det näst nordligaste (F4_63) (Tabell 4). Hybridaspen hade signifikant högre höjd än poppeln i alla försök utom i just F4_63. Utifrån resultatet från de olika materialgrupperna (Tabell 5a) framgår för hybridasp att 1) överlevnaden var hög för alla grupper i samtliga försök utom i det allra nordligaste där grupperna Kom och Ny_S, som i första hand är tänkta att användas i södra Sverige, hade låg överlevnad, 2) grupperna Kom_Ty och Ty (tyska kommersiella resp. utvalda kloner) var de som hade växt bäst i det sydligaste försöket men de hade även klarat sig bra i det näst sydligaste försöket, 3) gruppen Jämt (jämtländska kloner från nya hybridaspkorsningar) och Ny_N (nyutvalda kloner från norrländska försök) tillhörde de bäst växande grupperna i två av de tre nordliga försöken. För poppel framgår specifikt att 1) den italienska gruppen (Kom_It) var den grupp som hade sämst överlevnad i de två sydligaste försöken, det vill säga i de försök där den finns representerad, 2) det var stora skillnader mellan grupper för överlevnad i F2_60, 3) gruppen STT_N (kloner utvalda för norra Sverige) hade hög överlevnad i samtliga försök liksom STT_C (kloner utvalda för centrala Sverige) utom i det nordligaste. De tillhörde också de bästa växande grupperna i de nordliga försöken. 4) gruppen Kom_Ty (tyska kommersiella kloner) växte bra i det sydligaste försöket, 5) den lettiska gruppen (Lett) kombinerade hög överlevnad med hög tillväxt i de två sydligaste försöken. 10

11 Tabell 5. Medelvärden (LSMeans) för fyra egenskaper fördelade på försök, trädslag och materialgrupp. Den statistiska signifikansnivån för varje egenskap och försök framgår av Pr>F. Tabell 5a. Hybridasp Tabell 5b. Poppel Resultaten från fenologibedömningen indikerar att hybridaspen i det sydliga försöket startar tillväxten tidigare än poppeln (tabell 4, Start ) och att tillväxten avslutas tidigare på hösten än poppeln (tabell 4, Bladf ). I det nordliga försöket är resultatet det motsatta. Av det gruppindelade materialet i det sydliga försöket (Tabell 5) framgår att litauisk hybridasp ( Lit ) startar tillväxten senare på våren och är en av de grupper som avslutar tillväxten lite senare på hösten. Den tyska kommersiella gruppen ( Kom_Ty ) avslutar tillväxten tidigast. I det nordliga försöket utmärker sig hybridaspgruppen Ny_N (nyvalda kloner för norra Sverige) med den tidigaste tillväxtstarten och tidigaste avslutningen. För poppel i det sydliga försöket framgår att de sydeuropeiska grupperna ( Kom_It, Kom_Hol ) har sen tillväxtstart och sen avslutning. Resultatet för den nordliga gruppen ( STT_N ) är det omvända. STT_N har också den tidigaste starten i det norra försöket, men man kan inte säga något om höstbeteendet eftersom Bladf inte är signifikant. I figur 2 och 3 illustreras sambandet mellan poppelklonernas fenologi i F1_58 och överlevnad i F2_60 (baserat på bilaga 2b). Det framgår att spridningen är stor (R²= 0,36 resp. 0,51). Det finns inget tydligt mönster för Start eller Bladf som skulle kunna förklara varför vissa kloner har en låg eller hög överlevnad. Motsvarande samband gjordes även för poppel i försök F5_65 men där kunde inte heller något mönster urskiljas. 11

12 Lev, % Start, % Figur 2. Samband mellan poppelklonernas relativa genotypvärden, det vill säga det enskilda genotypvärdet satt i relation till försöksmedelvärdet, för överlevnad (Lev) i försök F2_60 och knoppsprickning (Start) i försök F1_ Lev, % Bladf, % Figur 3. Samband mellan poppelklonernas relativa genotypvärden, det vill säga det enskilda genotypvärdet satt i relation till försöksmedelvärdet, för överlevnad (Lev) i försök F2_60 och höstbladfärgning (Bladf) i försök F1_58. 12

13 GENETISK ANALYS Heritabiliteten (H 2 ) för överlevnad var låg till intermediär för hybridasp och ökade med tilltagande försökslatitud medan H 2 för poppel genomgående var intermediär till hög (Tabell 6). För tillväxt (Hjd) var H 2 generellt intermediär till hög och poppeln hade högre H 2 -värden än hybridaspen med undantag för det sydligaste försöket. Fenologiegenskaperna hade höga till extremt höga H 2, som även här tenderade att vara högre för poppel. Tabell 6. Genetiska parametrar för olika egenskaper, försök och trädslag där N_Obs = totalt antal observationer, N_Klon = antal kloner, N_Mv = genomsnittligt antal observationer per klon, H 2 = heritabilitet, s.e. = standard error för heritabilitet, Mv = aritmetiskt medelvärde och CV G = genetisk variationskoefficient i %. Genetiska korrelationer (r G ) mellan tre egenskaper i de sydligaste och nordligaste försöken presenteras i Tabell 7. Korrelationerna var generellt sett svaga och icke signifikanta med några undantag. Höjd och tillväxtstart var oftast intermediärt till starkt positivt korrelerade medan höjd och höstbladfärg visade ett svagt negativt samband. Dessutom var r G mellan tillväxtstart och bladfärg starkt positiv för poppel i det sydliga försöket. Tabell 7. Genetiska korrelationer mellan egenskaper inom respektive trädslag och försök. Korrelationer med fetstil är signifikanta på 5% nivån. Egenskap 1 Egenskap 2 Hybridasp Poppel Hjd Hjd Start Start Bladf Bladf F1_58 F5_65 F1_58 F5_65 0,63-0,34-0,15 0,47-0,17 0,05 0,17-0,24 0,74 0,92-0,41-0,28 13

14 I bilaga 2 och 3 redovisas genotypvärden för varje klon i respektive försök. Genotypvärdena är så kallade prediktorer och anger klonernas förväntade genetiska värde när de används vid vegetativ förökning. Genotypvärden för tillväxt och fenologiska egenskaper redovisas som relativtal (procent) i förhållande till medelvärdet för samtliga värderade kloner. Ett genomsnittligt genotypvärde motsvaras således av värdet 100 och det relativa värdet 110 anger exempelvis att klonen ifråga har 10 procent högre höjd än genomsnittet i det specifika försöket. För överlevnad redovisas genotypvärdena som den andel (procent) individer som kan förväntas ha godtagbar överlevnad under miljöförhållanden där medelklonen förväntas ge en överlevnad enligt medelvärdet i respektive försök. Exempelvis förväntas poppelklonen S21K i försök F2_60 ge individer där 27 procent har bra överlevnad under miljöförhållanden där medelklonen förväntas ge individer där 47 procent har acceptabel överlevnad (Bilaga 3). Klonen är med andra ord sämre än genomsnittet i det försöket. I bilaga 2 och 3 framgår att det finns kloner som avviker kraftigt från klonmedelvärdet och att vissa kloner är bra i flera försök. Detta exemplifieras i figur 4 som visar relativa genotypvärden för hybridasp i F1_58 med fördelning inom materialgrupp Hjd, % Hasp_Kom Hasp_ Hasp_Lit Hasp_Ny_S Hasp_Ty Kom_Ty Figur 4. Relativa genotypvärden för höjd för alla hybridaspkloner i försök F1_58. Klonerna inom respektive materialgrupp är sorterade i fallande ordning. 14

15 Diskussion FENOTYPISK ANALYS Överlevnad, Tillväxt De fenotypiska resultaten baseras på skattningar av medelvärden för olika trädslag och materialgrupper enligt den statistiska modellen (2). Resultaten visar att hybridaspen genomgående har en hög överlevnad till skillnad från poppeln (tabell 4). I detta avseende är det två försök (F2_60, F5_65) som skiljer ut sig där poppeln har extremt låg överlevnad som sannolikt är kopplad till dålig klimatanpassning. I försök F5_65, som är den allra nordligaste lokalen, är det främst de sydliga grupperna som har hög mortalitet. Det är material som valts för användning i södra Sverige och som är anpassade till klimatet på mer sydliga latituder. Uppenbarligen har detta material förflyttats alltför långt norrut i försök F5_65. Försök F2_60, strax norr om Uppsala, utgörs av en flack före detta betesmark som ligger i en mindre sänka där man kan misstänka att det kan uppstå problem med frost under vegetationsperioden. Detta har också verifierats via temperaturdata (Figur 5) som registrerades kontinuerligt varje halvtimme från en klimatlogger, som var placerad 0,5 m ovan mark i den centrala delen av respektive försök. Det framgår tydligt att F2_60 har ett betydligt kärvare temperaturklimat än F1_58, med förekomst av minusgrader både i maj (vecka 18), juni (v ), augusti (v. 32) och september (v. 37, 39). Klimatet har sannolikt även påverkat hybridaspen, vilket indikeras av en medelhöjd som var lägre än förväntat (tabell 4 och 5), men klimatet har inte haft samma negativa effekt på överlevnaden som för poppeln. Att poppeln är mer klimatkänslig än hybridasp är inget nytt utan bekräftar resultat från tidigare studier (t.ex. Stener & Westin, 2017, Nielsen m.fl. 2014). Trots allt finns poppelgrupper som klarat sig bra även på denna klimatiskt kärva lokal Temp, C Figur 5. Genomsnittliga veckovisa temperaturer, från slutet av 2015 till slutet av 2016, där svart = medel, blå = max och orange = min, heldragen linje = F1_58 och streckad linje = F2_ Veckonr

16 Idag rekommenderas hybridasp och poppel att odlas på klimatiskt milda lokaler och det finns ingen anledning att utifrån dessa tidiga resultat, ändra på rekommendationen. Men i och med resultatet från försök F2_60 finns det nu ett underlag för rekommendation av odling med hybridasp i mer frostutsatta miljöer i södra Sverige, såsom bördiga marker på småländska höglandet. En mätning längre fram i tiden kommer ge slutligt besked i denna fråga. Resultaten i tabell 4 indikerar att hybridaspen generellt vuxit bättre än poppel. Det beror till stor del på att poppeln utgörs av ett relativt heterogent material (grupper, kloner). Av tabell 5 framgår att det finns poppelgrupper som efter två år har minst samma tillväxtnivå som hybridasp. Det ska också påpekas att det ofta är först efter de två inledande etableringsåren som höjdtillväxten brukar öka markant. Medelhöjden var dock mycket bra redan efter två års tillväxt i det sydligaste försöket F1_58 (Tabell 4), vilket tyder på bra etableringsförhållanden. Det kan tyckas att detta borde gynnat poppeln, men där är det trots allt hybridaspgrupper som vuxit bäst. De båda grupperna med de selekterade kommersiella hybridasp- och poppelklonerna hävdar sig bra både i överlevnad och tillväxt i det sydligaste försöket där de i första hand är tänkta att användas (Tabell 5). Det finns dock grupper som är bättre, bland annat det tyska materialet, vilket är lovande för framtida selektion av fler och bättre kloner. I mellersta och norra Sverige är det i första hand finsk selekterad hybridasp som rekommenderas. Den hävdar sig också bra i de nordliga försöken (Tabell 5) men även här finns grupper som är bättre som till exempel Jämt (nya korsningar vid Bispgården, Jämtland) och Ny_N (nya kloner valda för norra Sverige). För poppel saknas idag selekterat material för odling norr om Mälardalen, men grupperna STT_C och STT_N (Tabell 5) visar mycket lovande resultat. Även den lettiska poppelgruppen (Lett) som kombinerar hög överlevnad med hög tillväxt i det kärva försöket F2_60 är ett intressant alternativ i mellersta Sverige. Den låga tillväxten i F4_63 beror på att matjorden hade tagits bort innan försöket planterades. För att motverka framtida negativa effekter gjordes en kompensationsgödsling, motsvarande 100 kg NPK per hektar, under tredje växtsäsongen. Fenologi Klimatanpassning är beroende av trädens fenologiska egenskaper, vilket i den norra hemisfären främst styrs av temperatursumma och dagslängden (till exempel Hannerz 1998, Fracheboud m.fl. 2009). Generellt startar tillväxten senare på våren för material som förflyttats norrut och tillväxten avslutas senare på hösten jämfört med lokalt material. Förhållandet är det omvända vid förflyttning från norr till söder. Detta har även visats för asp i Sverige (till exempel Michelson m.fl. 2018). Detta generella mönster överensstämmer till exempel för de kommersiella holländska och italienska poppelklonerna som har sen knoppsprickning och en sen tillväxtavslutning. Det senare indikeras av det låga värdet för Bladf som innebär svagt höstfärgade blad (Tabell 5b). Mönstret stämmer dock till exempel inte för de tyska kommersiella poppeloch hybridaspgrupperna som också förväntas ha ett mer sydligt beteende men där tillväxten tenderar att starta tidigt och avslutas relativt tidigt. Detta kan sannolikt förklaras av att materialgrupperna utgörs av ett mer eller mindre heterogent klonmaterial där klonerna kan skilja sig kraftigt från varandra. Därför är det mer relevant att studera de klonvisa genotypskattningarna (se avsnitt Genetisk analys och Bilaga 2, 3). 16

17 Exempelvis ingår klonerna S21K och S21K båda i hybridaspgruppen (Hasp_Kom) och de har diametralt olika fenologi (Bilaga 2). För att försöka förklara den dåliga överlevnaden med skillnader i fenologi för poppeln i F2_60 gjordes punktdiagrammen i figur 2 och 3. Där fanns dock inga tydliga samband. Spridningen bland klonerna är stor och R² värdena är följaktligen låga, det vill säga förklaringsgraden till sambanden är låg. Kloner med låg överlevnad har värden för Start respektive Bladf som täcker en stor del av respektive egenskaps relativa fenologiskala. Det finns dock en tendens till att många kloner där genotypvärdet för överlevnad är under 40 procent har en relativ höstbladfärg under 100 procent. Det innebär att många kloner med svag höstbladfärgning (gröna blad), det vill säga, sen tillväxtavslutning, har dålig överlevnad. Å andra sidan finns det även ett flertal kloner med svag bladfärgning som har hög överlevnad. Det kan inte uteslutas att den torra sommaren påverkat resultatet av höstfenologin, det vill säga att bladfärgerna inte är kopplade till det normala invintringsmönstret utan är ett resultat av torkan. Kraftiga bladrostinfektioner kan också påverka bedömningen av höstfenologin (Pellis m.fl. 2004), men de var små under hösten 2016 (torr sommar) och har inte påverkat bedömningen i denna studie. Registreringen av knoppstatus (Tabell 3) gjordes också på hösten men den genetiska variationen mellan kloner var så liten att det inte blev något genotypiskt utslag. Möjligen gjordes registreringen allt för sent för att fånga variationen mellan kloner. För att få klarhet i det något tvivelaktiga fenologiresultatet skulle bedömningen kunna upprepas under kommande år. Då bör registreringen inte bara ske vid ett tillfälle som här, utan vid ett flertal tillfällen i slutet av tillväxtsäsongen. Det är viktigt att påpeka att plantorna till materialgrupperna Hasp_Fin, Hasp_Kom_ Ty och Hasp_Lit inte var förökade på samma sätt som det övriga materialet. Sådana plantskillnader har vanligen störst inverkan på tillväxt och överlevnad de första åren men avtar sedan med tilltagande ålder. Det är hur som helst högst sannolikt att detta inverkat på resultatet i främst tabell 5 och bilaga 2 och 3, inte minst för de två sista grupperna. GENETISK ANALYS Den genotypiska analysen baseras på klonvisa skattningar enligt den statistiska modellen 1, det vill säga här har miljöns effekt tagits bort. Trots att försöken bara är två år gamla verifierar den genetiska analysen tidigare resultat, om en intermediär till stark genetisk kontroll och stor genetisk variation för tillväxt, överlevnad och fenologi (Tabell 6). Heritabiliteten (H 2 ) är ett värde mellan 0 och 1. Ju högre H 2 desto kraftigare är egenskapen genetiskt kontrollerad. Höjd visade i allmänhet en intermediär till stark genetisk kontroll (Tabell 6) och överensstämmer med tidigare rapporter (till exempel Einspahr m.fl. 1963, 1967, Ilstedt 1996, Stener 2004, Stener & Westin 2017). Den generellt högre heritabiliteten för poppeln i norra Sverige beror sannolikt på att klonerna utgörs av ett betydligt mer heterogent material än hybridaspen. Den genetiska variationen för höjd var också betydande (CV G, Tabell 6) och är på samma nivå som i tidigare studier (Stener & Karlsson 2004, Stener & Westin 2017). Heritabiliteten (H 2 ) för överlevnad var låg i de sydliga hybridaspförsöken (Tabell 6), för att öka med försökens latitud, vilket överensstämmer med tidigare studier (Stener & Karlsson, 2004 Stener & Westin 2017). Det kärvare klimatet i norra Sverige gör att 17

18 genetiken för överlevnad blir mer betydelsefull här än i södra Sverige. För poppel, som i hög grad är ett introducerat trädslag, är överlevnad en mycket relevant egenskap. Det bekräftades också i denna studie genom intermediära till höga heritabiliteter i samtliga försök. Överlevnad är således en viktig egenskap att ta hänsyn till för hybridasp i norra Sverige och för poppel i hela landet. Fenologiegenskaper är ofta starkt genetiskt styrda (Hannerz 1998, Pliura m.fl. 2014, Stener & Westin 2017) vilket också stämmer med våra resultat (Tabell 6, Start, Bladf ). Hur stor genetisk vinst som kan erhållas vid selektion av de bästa klonerna avgörs bland annat av H 2 och CV G. De genetiska resultaten är lovande och indikerar goda möjligheter för ett effektivt klonurval framöver. Genetiska korrelationer (r G ) ger information om hur starkt olika egenskaper är genetiskt kopplade, vilket är av stor betydelse vid urvalsförädling. De positiva korrelationerna mellan höjd och vårfenologi ( Start ) indikerar att kloner med tidig knoppsprickning växer bättre och den negativa korrelationen mellan höjd och höstfenologi ( Bladf ) indikerar en bättre tillväxt för kloner med lång tillväxtperiod på hösten (Tabell 7). Den positiva korrelationen mellan Start och Bladf för poppel i det sydliga försöket (Tabell 7) innebär att kloner med en tidig tillväxtstart oftast har en tidig tillväxtavslutning på hösten. Liknande resultat har visats av Pliura m.fl. (2014), Yu (2001), Ceulemans m.fl. (1992) och Stener & Westin 2017). Resultatet indikerar att det finns en generell tendens att en lång tillväxtperiod ökar tillväxten. Det innebär att ett urval som enbart baseras på tillväxt ökar risken för frostskador, eftersom en lång tillväxtperiod kan vara kopplat till en alltför tidig start eller alltför sen avslutning av tillväxten. Det här pekar återigen på betydelsen av att ha kontroll på materialens tillväxtrytm. Den stora genetiska variationen och den starka genetiska kontrollen för fenologiegenskaperna är i detta avseende gynnsam. Genotypskattningarna, det vill säga individuella klonvärden för olika egenskaper (Bilaga 2, 3), grundas visserligen på data efter enbart 2 års tillväxt, men kan ändå ge en fingervisning om vilka kloner som kan bli föremål för selektion och i vilka regioner en klon kan användas. I figur 4 ges ett exempel på de stora klonskillnaderna inom grupperna, vilket kommer utnyttjas för urval framöver. Erkännanden Studien har finansierats via medel från Energimyndigheten. Försöken har mätts av Frosten Nilsson, Mikael Krook, Marie Lundström, Tomas Sandström (Skogforsk) och Lars Rytter (Skogforsk) har gett konkreta synpunkter på innehållet. Till alla dessa riktas ett stort tack. Referenser Ceulemans, R., Scarascia-Mugnozza, G., Wiard, B.M., Braatne, J.H., Hinckley, T.M., Stettler, R.F., Isebrands, J.G. & Heilman, P.E Production physiology and morphology of Populus species and their hybrids grown under short rotation. I. Clonal comparisons of 4-year growth and phenology. Can. J. For.Res. 22: Einspahr, D.W., Benson, M.K. & Peckham, J.R Natural variation and heritability in triploid aspen. Silvae Genetica 12:

19 Einspahr, D.W., Benson, M.K. & Peckham, J.R Variation and heritability of wood and growth characteristics of five-year-old quaking aspen. Inst. Pap Chem Gen Physiol Note 1, Madison W1, pp 1-6. Fracheboud, Y., Luquez, L., Björken, A., Sjödin, H., Touminen, H. & Jansson, S The control of autumn senescence in European aspen. Plant. Phys. 149: Gilmour, A.R., Cullis, B.R., Welham, S.J. & Thompson, R ASREML reference manual. New South Wales Agriculture. Orange Australia. Hannerz, M Genetic and seasonal variation in hardiness and growth rhythm in boreal and temperate conifers. Report No 2: Skogforsk. Ilstedt, B Genetics and performance of Belgian poplar clones tested in Sweden. Forest Genetics 3(4): Michelson, I.H., Ingvarsson P.K., Robinson K.M., Edlund E., Eriksson M.E., Nilsson O. & Jansson S Autumn senescence in aspen is not triggered by day length. Physiologia Plantarum 162:1, Nielsen, U.B., Madsen, P., Hansen, J.K., Nord-Larsen, T. & Nielsen, A.T Production potential of 36 poplar clones grown at medium length rotation in Denmark. Biomass and Bioenergy. DOI: Pellis, A. Laureysens, I. & Ceulemans, R Genetic variation of the bud and leaf phenology of seventeen poplar clones in a short rotation coppice culture. Plant Biology. 6: Pliura, A., Suchockas, V., Sarsekova, D. & Gudynaite, V Genotypic variation and heritability of growth and adaptive traits, and adaptation of young poplar hybrids at northern margins of natural distribution of Populus nigra in Europe. Biomass and Bioenergy. DOI: 17 pp. Rytter, L. & Stener, L.G Growth and thinning effects during a rotation period of hybrid aspen in southern Sweden. Scand. Journ. of For. Res. 29(8): Stener, L.G. & Karlsson, B Improvement of Populus tremula x P. tremuloides by phenotypic selection and clonal testing. Forest Genetics 11(1): Stener, L.G Resultat från sydsvenska klontester med poppel. Arbetsrapport 571. Skogforsk. Stener, L.G Tillväxt, vitalitet och densitet för kloner av hybridasp och poppel i sydsvenska fältförsök. Arbetsrapport nr 717, Skogforsk. In Swedish. Stener L.-G. & Westin J Early growth and phenology of hybrid aspen and poplar in clonal field tests in Scandinavia. Silva Fennica vol. 51 no. 2, 22p. Yu, Q Selection and propagation of hybrid aspen clones for growth and fibre quality. Dissertation for Ph.D. Dep. of Applied Biology, University of Helsinki, Finland, 41 pp. 19

20 Bilaga 1. BESKRIVNING AV DE TESTADE KLONERNA OCH DESS FÖRDELNING (ANTALET PLANTOR) PÅ FÖRSÖK Klonnr Grupp Användn. Beskrivning Art / komersiellt namn Försök (antal plantor) område F1_58 F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 Hybridasp S21K Hasp_Fin N:a Sve Kommersiell klon, Finland S21K Hasp_Fin N:a Sve Kandidatklon, Finland S21K Hasp_Fin N:a Sve Kandidatklon, Finland S23K Hasp_Fin N:a Sve Kandidatklon, Finland S23K Hasp_Fin N:a Sve Kandidatklon, Finland S23K Hasp_Fin N:a Sve Kandidatklon, Finland S23K Hasp_Fin N:a Sve Kandidatklon, Finland S23K Hasp_Fin N:a Sve Kandidatklon, Finland S23K Hasp_Fin N:a Sve Kandidatklon, Finland S23K Hasp_Fin N:a Sve Kandidatklon, Finland S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl 1 1 S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl 1 S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl 1 S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl 2 3 S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S23K Hasp_Jämt N:a Sve Kandidatklon, JILU, Jämtl S21K Hasp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige S21K Hasp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige 8 8 S21K85406 Hasp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige S21K85452 Hasp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige S21K Hasp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige S21K Hasp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige S21K Hasp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige S21K Hasp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige S21K Hasp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige S21K Hasp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige S21K Hasp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige S21K Hasp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige S21K Hasp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige S21K Hasp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige 8 8 S21K Hasp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige S21K Hasp_Kom_Ty S:a Sve Kommersiell klon, Tyskland Munden2 8 8 S21K Hasp_Kom_Ty S:a Sve Kommersiell klon, Tyskland Munden6 8 8 S21K Hasp_Kom_Ty S:a Sve Kommersiell klon, Tyskland Munden

21 Klonnr Grupp Användn. Beskrivning Art / komersiellt namn Hybridasp område Försök (antal plantor) F1_58 F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 S21K Hasp_Kom_Ty S:a Sve Kommersiell klon, Tyskland Munden S21K Hasp_Kom_Ty S:a Sve Kommersiell klon, Tyskland Munden S21K Hasp_Kom_Ty S:a Sve Kommersiell klon, Tyskland Munden S21K Hasp_Kom_Ty S:a Sve Kommersiell klon, Tyskland Munden S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 4 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 5 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 4 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 5 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 5 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 4 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 5 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 5 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 5 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 5 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 5 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 4 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 4 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 5 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 5 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 5 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 5 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 5 S21K Hasp_Lit S:a Sve Ny kandidatklon, Litauen 5 S23K Hasp_Ny_N N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar S23K Hasp_Ny_N N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar S23K Hasp_Ny_N N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar S23K Hasp_Ny_N N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar S23K Hasp_Ny_N N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar 1 S23K Hasp_Ny_N N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo 2 S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo 2 2 S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo 8 7 S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo 5 5 S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo 8 8 S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo 8 8 S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo 7 8 S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo 8 8 S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo 7 8 S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo S21K Hasp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF-Ekebo S23K Hasp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar S23K Hasp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar 1 S23K Hasp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar 2 1 S23K Hasp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar S23K Hasp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar S23K Hasp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar S23K Hasp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar S23K Hasp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar 1 1 S23K Hasp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar 1 S23K Hasp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar S23K Hasp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar S21K Hasp_Ty S:a Sve Kandidatklon, Tyskland Astria 8 8 S21K Hasp_Ty S:a Sve Kandidatklon, Tyskland 8 8 S21K Hasp_Ty S:a Sve Kandidatklon, Tyskland 8 8 S21K Hasp_Ty S:a Sve Kandidatklon, Tyskland 8 8 S21K Hasp_Ty S:a Sve Kandidatklon, Tyskland 8 8 S21K Hasp_Ty S:a Sve Kandidatklon, Tyskland 8 8 S21K Hasp_Ty S:a Sve Kandidatklon, Tyskland 2 2 S21K Hasp_Ty S:a Sve Kandidatklon, Tyskland 8 8 S21K Hasp_Ty S:a Sve Kandidatklon, Tyskland 8 8 S21K Hasp_Ty S:a Sve Kandidatklon, Tyskland 7 7 S21K Hasp_Ty S:a Sve Kandidatklon, Tyskland 8 8 S21K Hasp_Ty S:a Sve Kandidatklon, Tyskland 8 8 S21K Hasp_Ty S:a Sve Kandidatklon, Tyskland 8 8 S21K Hasp_Ty S:a Sve Kandidatklon, Tyskland 8 8 S21K Hasp_Ty S:a Sve Kandidatklon, Tyskland

22 Klonnr Grupp Användn. Beskrivning Art / komersiellt namn område Försök (antal plantor) F1_58 F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 Poppel S21K Popp_Be S:a Sve Ny kandidatklon, Belgien 8 8 S21K Popp_Be S:a Sve Ny kandidatklon, Belgien 8 8 S21K Popp_Be S:a Sve Ny kandidatklon, Belgien 8 8 S21K Popp_Be S:a Sve Ny kandidatklon, Belgien 8 8 S21K Popp_Be S:a Sve Ny kandidatklon, Belgien 8 8 S21K Popp_Be S:a Sve Ny kandidatklon, Belgien 8 8 S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa S23K Popp_Isl N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa 2 S216PPL52 Popp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige P. trichocarpa S216PPL54 Popp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige P. maximowiczii x P. trichocarpa 8 8 S21K Popp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige OP S21K Popp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige P. maximowiczii x P. trichocarpa S21K Popp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige P. maximowiczii x P. trichocarpa S21K Popp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige P. trichocarpa S21K Popp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige P. trichocarpa S21K82601 Popp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige P.trichocarpa 8 8 S21K82604 Popp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige P.trichocarpa S23K Popp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige P.trichocarpa 8 8 S23K Popp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige P.trichocarpa S23K Popp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige P.trichocarpa S23K Popp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige P.trichocarpa S23K Popp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige P. trichocarpa S23K Popp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige P. maximowiczii x P. trichocarpa S23K Popp_Kom S:a Sve Kommersiell klon, Sydsverige P. maximowiczii x P. nigra S21K Popp_Kom_Hol S:a Sve Kommersiell klon, Belgien Griminge 8 8 S21K Popp_Kom_Hol S:a Sve Kommersiell klon, Holland Koster 8 8 S21K Popp_Kom_Hol S:a Sve Kommersiell klon, Holland Degrosso 8 8 S21K Popp_Kom_Hol S:a Sve Kommersiell klon, Holland Ellert 8 8 S21K Popp_Kom_Hol S:a Sve Kommersiell klon, Holland Hees 8 8 S21K Popp_Kom_Hol S:a Sve Kommersiell klon, Holland Labelo 8 8 S21K Popp_Kom_Hol S:a Sve Kommersiell klon, Holland Polargo 8 8 S21K Popp_Kom_Hol S:a Sve Kommersiell klon, Holland Sanosol 8 8 S21K Popp_Kom_It S:a Sve Kommersiell klon, Italien AF2 8 8 S21K Popp_Kom_It S:a Sve Kommersiell klon, Italien AF8 8 8 S21K Popp_Kom_It S:a Sve Kommersiell klon, Italien Monviso 8 8 S21K Popp_Kom_It S:a Sve Kommersiell klon, Italien AF S21K Popp_Kom_It S:a Sve Kommersiell klon, Italien AF S21K Popp_Kom_It S:a Sve Kommersiell klon, Italien AF S21K Popp_Kom_It S:a Sve Kommersiell klon, Italien AF S21K Popp_Kom_It S:a Sve Kommersiell klon, Italien AF S21K Popp_Kom_It S:a Sve Kommersiell klon, Italien AF S21K Popp_Kom_It S:a Sve Kommersiell klon, Italien AF S21K Popp_Kom_It S:a Sve Kommersiell klon, Italien AF S21K Popp_Kom_Ty S:a Sve Kommersiell klon, Tyskland Max1 8 8 S21K Popp_Kom_Ty S:a Sve Kommersiell klon, Tyskland Max2 8 8 S21K Popp_Kom_Ty S:a Sve Kommersiell klon, Tyskland Max3 8 8 S21K Popp_Kom_Ty S:a Sve Kommersiell klon, Tyskland Max4 8 8 S21K Popp_Kom_Ty S:a Sve Kommersiell klon, Tyskland Matrix S21K Popp_Kom_Ty S:a Sve Kommersiell klon, Tyskland Matrix S21K Popp_Kom_Ty S:a Sve Kommersiell klon, Tyskland Matrix S21K Popp_Kom_Ty S:a Sve Kommersiell klon, Tyskland Max

23 Klonnr Grupp Användn. Beskrivning Art / komersiellt namn område Försök (antal plantor) F1_58 F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 S21K Popp_Lett S:a Sve Ny kandidatklon, Lettland P. trichocarpa 8 8 S21K Popp_Lett S:a Sve Ny kandidatklon, Lettland P. trichocarpa 8 8 S21K Popp_Lett S:a Sve Ny kandidatklon, Lettland P. trichocarpa 8 8 S21K Popp_Lett S:a Sve Ny kandidatklon, Lettland P. trichocarpa 8 8 S21K Popp_Lett S:a Sve Ny kandidatklon, Lettland P. trichocarpa 8 8 S21K Popp_Lett S:a Sve Ny kandidatklon, Lettland P. trichocarpa 8 8 S21K Popp_Lett S:a Sve Ny kandidatklon, Lettland P. trichocarpa 8 8 S21K Popp_Lett S:a Sve Ny kandidatklon, Lettland P. trichocarpa 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides 6 6 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. maximowizcii 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota (P. trichoc x P. delt.) x P. delt. 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. maximowizcii 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. delt. X (P. trichoc. X P. delt) 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. maximowizcii 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. maximowizcii 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 7 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. maximowizcii 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. nigra 8 8 S21K Popp_USA S:a Sve Ny kandidatklon, Minnesota P. deltoides x P. maximowizcii 8 8 S21K Popp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF_Ekebo Oxford S21K Popp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF_Ekebo Troligen P. trichocarpa S21K Popp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF_Ekebo Troligen P. trichocarpa 8 8 S21K82602 Popp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF_Ekebo P. trichocarpa S23K Popp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF_Ekebo Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF_Ekebo Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF_Ekebo Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF_Ekebo Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF_Ekebo Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF_Ekebo Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF_Ekebo Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_S S:a Sve Nyutvald kandidatklon, Ekebo, SF Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF_Ekebo Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF_Ekebo Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF_Ekebo Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF_Ekebo Troligen P. trichocarpa 8 8 S23K Popp_Ny_S S:a Sve Ny kandidatklon, SF_Ekebo Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_X N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar P. trichocarpa S23K Popp_Ny_X N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar P. trichocarpa 1 1 S23K Popp_Ny_X N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar Troligen P. trichocarpa 1 S23K Popp_Ny_X N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar Troligen P. trichocarpa 1 S23K Popp_Ny_X N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_X N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar Troligen P. trichocarpa 1 1 S23K Popp_Ny_X N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_X N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar Troligen P. trichocarpa 1 S23K Popp_Ny_X N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_X N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_X N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Ny_X N:a Sve Ny kandidatklon, SF-Sävar Troligen P. trichocarpa N Popp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar Troligen P. trichocarpa N Popp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar Troligen P. trichocarpa N Popp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar Troligen P. trichocarpa S23K Popp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar P. balsamifiera S23K Popp_Old_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar P. trichocarpa

24 Klonnr Grupp Användn. Beskrivning Art / komersiellt namn område Försök (antal plantor) F1_58 F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 S23K Popp_OldU_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar/SLU_Upps P. trichocarpa S23K Popp_OldU_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar/SLU_Upps P. trichocarpa S23K Popp_OldU_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar/SLU_Upps P. trichocarpa S23K Popp_OldU_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar/SLU_Upps P. trichocarpa 1 1 S23K Popp_OldU_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar/SLU_Upps P. trichocarpa S23K Popp_OldU_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar/SLU_Upps P. trichocarpa 2 S23K Popp_OldU_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar/SLU_Upps P. trichocarpa 1 S23K Popp_OldU_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar/SLU_Upps P. trichocarpa S23K Popp_OldU_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar/SLU_Upps P. trichocarpa S23K Popp_OldU_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar/SLU_Upps P. trichocarpa S23K Popp_OldU_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar/SLU_Upps P. trichocarpa S23K Popp_OldU_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar/SLU_Upps P. trichocarpa S23K Popp_OldU_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar/SLU_Upps P. trichocarpa 2 1 S23K Popp_OldU_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar/SLU_Upps P. trichocarpa 1 1 S23K Popp_OldU_N N:a Sve Kandidatklon, SF-Sävar/SLU_Upps P. trichocarpa 1 1 S21K Popp_STT_C N:a Sve Ny kandidatklon, STT, Centrala Sverige P. trichocarpa S21K Popp_STT_C N:a Sve Ny kandidatklon, STT, Centrala Sverige P. trichocarpa S21K Popp_STT_C N:a Sve Ny kandidatklon, STT, Centrala Sverige P. trichocarpa S21K Popp_STT_C N:a Sve Ny kandidatklon, STT, Centrala Sverige P. trichocarpa S21K Popp_STT_C N:a Sve Ny kandidatklon, STT, Centrala Sverige P. trichocarpa S21K Popp_STT_C N:a Sve Ny kandidatklon, STT, Centrala Sverige P. trichocarpa S21K Popp_STT_C N:a Sve Ny kandidatklon, STT, Centrala Sverige P. trichocarpa S21K Popp_STT_N N:a Sve Ny kandidatklon, STT, Norra Sverige P. trichocarpa S21K Popp_STT_N N:a Sve Ny kandidatklon, STT, Norra Sverige P. trichocarpa S21K Popp_STT_N N:a Sve Ny kandidatklon, STT, Norra Sverige P. trichocarpa S21K Popp_STT_N N:a Sve Ny kandidatklon, STT, Norra Sverige P. trichocarpa S23K N:a Sve Kandidatklon, Island P. trichocarpa Hybridasp Totalt Medelvärde Min Max Poppel Totalt Medelvärde Min Max

25 Bilaga 2. Hybridasp RELATIVA GENOTYPVÄRDEN (BLUP) FÖR FYRA EGENSKAPER EFTER 2 ÅRS TILLVÄXT I FÄLT Samtliga värden förutom överlevnad anges i relation till försöksmedelvärdet. Överlevnad uttrycks som den andel (%) individer som kan förväntas ha godtagbar överlevnad under miljöförhållanden där medelklonen förväntas ge en överlevnad enligt medelvärdet i respektive försök. Ju högre värde för höjd och överlevnad desto bättre är klonen. Ett högt värde för Start och Bladf indikerar en tidig tillväxtstart resp. tidig avslutning. Klon Grupp Lev Hjd Start Bladf F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 F1_58 F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 F1_58 F5_65 F1_58 F5_65 S21K Hasp_Fin S21K Hasp_Fin S21K Hasp_Fin S23K Hasp_Fin S23K Hasp_Fin S23K Hasp_Fin S23K Hasp_Fin S23K Hasp_Fin S23K Hasp_Fin S23K Hasp_Fin S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt S23K Hasp_Jämt

26 Klon Grupp Lev Hjd Start Bladf F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 F1_58 F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 F1_58 F5_65 F1_58 F5_65 S21K Hasp_Kom S21K Hasp_Kom S21K85406 Hasp_Kom S21K85452 Hasp_Kom S21K Hasp_Kom S21K Hasp_Kom S21K Hasp_Kom S21K Hasp_Kom S21K Hasp_Kom S21K Hasp_Kom S21K Hasp_Kom S21K Hasp_Kom S21K Hasp_Kom S21K Hasp_Kom S21K Hasp_Kom S21K Hasp_Kom_Ty S21K Hasp_Kom_Ty S21K Hasp_Kom_Ty S21K Hasp_Kom_Ty S21K Hasp_Kom_Ty S21K Hasp_Kom_Ty S21K Hasp_Kom_Ty S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S21K Hasp_Lit S23K Hasp_Ny_N S23K Hasp_Ny_N S23K Hasp_Ny_N S23K Hasp_Ny_N S23K Hasp_Ny_N S23K Hasp_Ny_N S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S S21K Hasp_Ny_S

27 Klon Grupp Lev Hjd Start Bladf F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 F1_58 F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 F1_58 F5_65 F1_58 F5_65 S23K Hasp_Old_N S23K Hasp_Old_N S23K Hasp_Old_N S23K Hasp_Old_N S23K Hasp_Old_N S23K Hasp_Old_N S23K Hasp_Old_N S23K Hasp_Old_N S23K Hasp_Old_N S23K Hasp_Old_N S23K Hasp_Old_N S21K Hasp_Ty S21K Hasp_Ty S21K Hasp_Ty S21K Hasp_Ty S21K Hasp_Ty S21K Hasp_Ty S21K Hasp_Ty S21K Hasp_Ty S21K Hasp_Ty S21K Hasp_Ty S21K Hasp_Ty S21K Hasp_Ty S21K Hasp_Ty S21K Hasp_Ty S21K Hasp_Ty Medelvärde, % Absolut medelvärde ,9 1,0 5,4 5,8 Enhet % % % % cm cm cm cm cm

28 Bilaga 3. Poppel RELATIVA GENOTYPVÄRDEN (BLUP) FÖR FYRA EGENSKAPER EFTER 2 ÅRS TILLVÄXT I FÄLT. Klon Grupp Lev Hjd Start Bladf F1_58 F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 F1_58 F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 F1_58 F5_65 F1_58 F5_65 S21K Popp_Be S21K Popp_Be S21K Popp_Be S21K Popp_Be S21K Popp_Be S21K Popp_Be S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S23K Popp_Isl S216PPL52 Popp_Kom S216PPL54 Popp_Kom S21K Popp_Kom S21K Popp_Kom S21K Popp_Kom S21K Popp_Kom S21K Popp_Kom S21K82601 Popp_Kom S21K82604 Popp_Kom S23K Popp_Kom S23K Popp_Kom S23K Popp_Kom S23K Popp_Kom S23K Popp_Kom S23K Popp_Kom S23K Popp_Kom S21K Popp_Kom_Hol S21K Popp_Kom_Hol S21K Popp_Kom_Hol S21K Popp_Kom_Hol S21K Popp_Kom_Hol S21K Popp_Kom_Hol S21K Popp_Kom_Hol S21K Popp_Kom_Hol S21K Popp_Kom_It S21K Popp_Kom_It S21K Popp_Kom_It S21K Popp_Kom_It S21K Popp_Kom_It S21K Popp_Kom_It S21K Popp_Kom_It S21K Popp_Kom_It S21K Popp_Kom_It S21K Popp_Kom_It S21K Popp_Kom_It

29 Klon Grupp Lev Hjd Start Bladf F1_58 F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 F1_58 F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 F1_58 F5_65 F1_58 F5_65 S21K Popp_Kom_Ty S21K Popp_Kom_Ty S21K Popp_Kom_Ty S21K Popp_Kom_Ty S21K Popp_Kom_Ty S21K Popp_Kom_Ty S21K Popp_Kom_Ty S21K Popp_Kom_Ty S21K Popp_Lett S21K Popp_Lett S21K Popp_Lett S21K Popp_Lett S21K Popp_Lett S21K Popp_Lett S21K Popp_Lett S21K Popp_Lett S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_USA S21K Popp_Ny_S S21K Popp_Ny_S S21K Popp_Ny_S S21K82602 Popp_Ny_S S23K Popp_Ny_S S23K Popp_Ny_S S23K Popp_Ny_S S23K Popp_Ny_S S23K Popp_Ny_S S23K Popp_Ny_S S23K Popp_Ny_S 64 S23K Popp_Ny_S S23K Popp_Ny_S S23K Popp_Ny_S S23K Popp_Ny_S S23K Popp_Ny_S S23K Popp_Ny_S S23K Popp_Ny_S S23K Popp_Ny_S S23K Popp_Ny_S S23K Popp_Ny_S

30 Klon Grupp Lev Hjd Start Bladf F1_58 F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 F1_58 F2_60 F3_62 F4_63 F5_65 F1_58 F5_65 F1_58 F5_65 30

Analys av 2010 års försöksserie med olika hybridasp- och poppelkloner på 13 olika lokaler från latitud 56 till 65

Analys av 2010 års försöksserie med olika hybridasp- och poppelkloner på 13 olika lokaler från latitud 56 till 65 Analys av 2010 års försöksserie med olika hybridasp- och poppelkloner på 13 olika lokaler från latitud 56 till 65 Slutrapport 2015 för Energimyndighetens projekt 35136-1 2015-06-29 Lars Göran Stener och

Läs mer

Resultat efter sju års tillväxt i tio fältförsök med hybridasp och poppel

Resultat efter sju års tillväxt i tio fältförsök med hybridasp och poppel ARBETSRAPPORT 9882018 Resultat efter sju års tillväxt i tio fältförsök med hybridasp och poppel SLUTRAPPORT 2017 FÖR ENERGIMYNDIGHETENS PROJEKT 419021 FOTO:LARSGÖRAN STENER/SKOGFORSK 1 LarsGöran Stener

Läs mer

Framtidens lövskog 15 mars 2013

Framtidens lövskog 15 mars 2013 Tillståndet i lövskogen! Framtidens lövskog 15 mars 2013 Lönsamhet i lövskogsbruket!? Lars Rytter The choice of species in forestry is important, and a real issue as large areas of wind-damaged forest

Läs mer

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Belägenhet: Försökslokalen ligger strax SV om Höreda samhälle 6-7 km SSV om Eksjö (N-S koord: 6387430, Ö-V koord: 45440, H.ö.h: 5 m). Skogsmarken är en frisk sandig-moig morän

Läs mer

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Per Erik Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet/ Inst. f. Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet. Forskningen som redovisas

Läs mer

Analys av fenologiska egenskaper för kloner av vårtbjörk

Analys av fenologiska egenskaper för kloner av vårtbjörk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Analys av fenologiska egenskaper för kloner av vårtbjörk Lars-Göran Stener Arbetsrapport nr 37 199 SkogForsk, Glunten, 751 3 UPPSALA Tel: 1-1 5 Fax: 1-1 Serien

Läs mer

Poppelodling och skogsskötsel för framtidens bränsleråvara

Poppelodling och skogsskötsel för framtidens bränsleråvara Bränsleprogrammet Syntes Tillförsel Poppelodling och skogsskötsel för framtidens bränsleråvara Ioannis Dimitriou SLU Allmänt om Området - Poppel Omfattningar och Avgränsningar Forskningsområdet bidrar

Läs mer

TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN

TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN Karin Johansson Institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap SLU, Alnarp INLEDNING Beroende på specifika problem som kan uppstå på planteringsplatsen

Läs mer

Lokal nr 3. Jordkull, Svalöv

Lokal nr 3. Jordkull, Svalöv Lokal nr 3. Jordkull, Svalöv Belägenhet: Försöken ligger längs vägen mellan Duveke och Truedstorp (N-S koord: 6209500, Ö-V koord: 1326400, H.ö.h: 80 m). Marken är en frisk före detta jordsbruksmark bestående

Läs mer

Resultat från en försöksserie med frökällor av gran med varierande ursprung och genetisk nivå sex år efter plantering

Resultat från en försöksserie med frökällor av gran med varierande ursprung och genetisk nivå sex år efter plantering Resultat från en försöksserie med frökällor av gran med varierande ursprung och genetisk nivå sex år efter plantering Foto juli 2009. Bo Karlsson Försök 1357 Gullspång, demonstrationsdelen. Till vänster

Läs mer

Tillväxt och skador hos provenienser av svartgran

Tillväxt och skador hos provenienser av svartgran Nr 497 22 Tillväxt och skador hos provenienser av svartgran Försök i Salsta och Andersbo efter 9 1 säsonger Mats Hannerz Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 18-18 85 Fax: 18-18 86 skogforsk@skogforsk.se

Läs mer

Forest regeneration in Sweden

Forest regeneration in Sweden Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.

Läs mer

Resultat från granförsök 1322 Sjundekvill

Resultat från granförsök 1322 Sjundekvill Bo Karlsson 2011-04-18 Resultat från granförsök 1322 Sjundekvill EFTER REVISION HÖSTEN 2010 1 Material Försök S21F9921322 är ett demonstrationsförsök med gran på Södra Skogsägarnas fastighet Sjundekvill

Läs mer

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Lägesrapport 15 februari 2019 Theo Verwijst, Anneli Lundkvist och Monika Welc Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Inledning En stor

Läs mer

Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015

Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015 Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015 Stefan Eriksson, Ann-Britt Karlsson & Kristina Wallertz Rapport/Report 13 Asa 2016 Pilotstudie för att kartlägga förekomsten

Läs mer

1

1 1 2 3 4 5 Det är irrationellt att använda 10 kurvan i samband med kontinuerligt skogsbruk! Av Peter Lohmander 120224 Enkel undersökning av samband mellan virkesförråd och löpande tillväxt Peter Lohmander

Läs mer

Resultat från två klonförsök med poppel

Resultat från två klonförsök med poppel Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Resultat från två klonförsök med poppel Bo Karlsson, Martin Werner och Lars-Göran Stener Arbetsrapport nr 319 1996 SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-188500

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Framtidens träd och träråvara. Ove Nilsson Umeå Plant Science Centre Dept. of Forest Genetics and Plant Physiology SLU

Framtidens träd och träråvara. Ove Nilsson Umeå Plant Science Centre Dept. of Forest Genetics and Plant Physiology SLU Framtidens träd och träråvara Ove Nilsson Umeå Plant Science Centre Dept. of Forest Genetics and Plant Physiology SLU Umeå Plant Science Centre Ett excellenscenter för växtforskning - och en innovationsplattform

Läs mer

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson esearch Results 11 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats

Läs mer

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels 7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan

Läs mer

Proveniensskillnader i fem klontester med gran i Mellansverige

Proveniensskillnader i fem klontester med gran i Mellansverige Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Proveniensskillnader i fem klontester med gran i Mellansverige Johan Sonesson 1996 Arbetsrapport nr 3 SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 18-18 85 Fax: 18-18

Läs mer

Orienterande studie om rotskott från poppel. Skaraborg Rapport 1_2018 Per-Ove Persson

Orienterande studie om rotskott från poppel. Skaraborg Rapport 1_2018 Per-Ove Persson Orienterande studie om rotskott från poppel Skaraborg Rapport 1_2018 Per-Ove Persson Orienterande studie om rotskott från poppel Per-Ove Persson Hushållningssällskapet Skaraborg. Skaraborg Rapport 1_2018.

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Överlevnad, skador och tillväxt i ett försök med svartgransprovenienser

Överlevnad, skador och tillväxt i ett försök med svartgransprovenienser Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Överlevnad, skador och tillväxt i ett försök med svartgransprovenienser i L-län Lars-Göran Stener Arbetsrapport nr 331 1996 SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA

Läs mer

Studie av klonskillnader i känslighet för askskottsjuka

Studie av klonskillnader i känslighet för askskottsjuka ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 648 2007 Studie av klonskillnader i känslighet för askskottsjuka Lars-Göran Stener Uppsala Science Park, SE-751 83 UPPSALA, Sweden Ph. +46 18 18 85 00 Fax. +46 18 18 86

Läs mer

Genmodifierade Träd. Vilka möjligheter erbjuder gentekniken?

Genmodifierade Träd. Vilka möjligheter erbjuder gentekniken? Genmodifierade Träd Vilka möjligheter erbjuder gentekniken? Björn Sundberg Umeå Plant Science Center, SLU A center of excellence in plant- and forest tree research. An innovation platform for the Swedish

Läs mer

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00. English Version

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00. English Version Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00 Examiner: Xiangfeng Yang (Tel: 070 0896661). Please answer in ENGLISH if you can. a. Allowed to use: a calculator, Formelsamling

Läs mer

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62

Läs mer

Abstract. Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala.

Abstract. Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala. Abstract Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala. Gender and authority in expert interviews. This study explores gender variation in radio

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Snytbaggeskador i Norrland

Snytbaggeskador i Norrland Snytbaggeskador i Norrland Preliminär sammanställning av resultat från sex års inventeringar, 2006 2011 Claes Hellqvist Göran Nordlander Institutionen för ekologi, Uppsala Version 1 2012 01 27 Inledning

Läs mer

Beskrivning demonstrationsförsök Vännfors med Dag Lindgrens lektionssal

Beskrivning demonstrationsförsök Vännfors med Dag Lindgrens lektionssal Beskrivning demonstrationsförsök Vännfors med Dag Lindgrens lektionssal Skogforsks beskrivning finns på ett pdf dokument 655 Vännfors var särskilt lämpligt för ett demonstrationsförsök, beläget nära det

Läs mer

Resistenstest av poppel

Resistenstest av poppel Resistenstest av poppel Slutrapport 2015 av Energimyndighetens projekt 35136-1 2015-06-22 Lars Göran Stener och Johan Westin, Skogforsk e-post: lars-goran.stener@skogforsk.se, johan.westin@skogforsk.se

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4

Läs mer

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1 Förädling för framtiden Broschyrens namn 1 Skogforsk ansvarar för skogsträdsförädlingen i Sverige. Vi arbetar i först hand med tall, gran, contorta och björk. Men bedriver också visst förädlingsarbete

Läs mer

Blomningsstimulering i praktisk skala för ökad produktion av kott och pollen Resultat från försök i plantage 123 Klocke

Blomningsstimulering i praktisk skala för ökad produktion av kott och pollen Resultat från försök i plantage 123 Klocke Nr 495 2002 Blomningsstimulering i praktisk skala för ökad produktion av kott och pollen Resultat från försök i plantage 123 Klocke Curt Almqvist & Mats Eriksson Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag

Läs mer

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare

Läs mer

Statistisk försöksplanering

Statistisk försöksplanering Statistisk försöksplanering Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Skriftlig tentamen 3 hp 51SF01 Textilingenjörsutbildningen Tentamensdatum: 2 November Tid: 09:00-13 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Förord. Alnarp Juni 2003. Henrik Carlsson

Förord. Alnarp Juni 2003. Henrik Carlsson Förord Detta examensarbete ingår i mitt tredje år på Skogsingenjörsprogrammet 00/03. Arbetet omfattar 10 poäng. Beställaren av examensarbetet är Skogsvårdsstyrelsen i Västervik tillsammans med Institutionen

Läs mer

Examensarbeten 2012:18 Institutionen för skogens ekologi och skötsel

Examensarbeten 2012:18 Institutionen för skogens ekologi och skötsel Examensarbeten 2012:18 Institutionen för skogens ekologi och skötsel 1 Institutionen för skogens ekologi Lämpliga hybridaspkloner för odling i södra och mellersta Norrland Clones of hybrid aspen suitable

Läs mer

Grankloner under skärm och på hygge

Grankloner under skärm och på hygge Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Grankloner under skärm och på hygge försöksbeskrivning och resultat de första två åren i försök S22S9420251 Skyttorp Mats Hannerz Arbetsrapport nr 334 1996 SkogForsk,

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2018:03 Regional animalieproduktion 2017 Regional animal production 2017 Sammanfattning Slaktens fördelning mellan länen Större delen av slakten av nötkreatur,

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Projekt "Onormal skottbildning hos tallplantor

Projekt Onormal skottbildning hos tallplantor ARBETSRAPPORT 985-2018 Projekt "Onormal skottbildning hos tallplantor Delrapport, juli 2018 Growth disturbance in Scots pine FOTO: KARL-ANDERS HÖGBERG/SKOGFORSK 1 Karl-Anders Högberg Summary This report

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

Analys av fiberegenskaper för kloner av hybridasp

Analys av fiberegenskaper för kloner av hybridasp Nr 387 1998 Analys av fiberegenskaper för kloner av hybridasp Lars-Göran Stener SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se Omslag:

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som

Läs mer

Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter

Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter av Per Arvelius En hunduppfödare strävar efter att välja de avelsdjur som nedärver önsvärda egenskaper till valparna. Eftersom många egenskaper påverkas

Läs mer

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps Associate Professor Roland Sigvald Swedish University of Agricultural Sciences Department of Ecology, Uppsala Workshop at SLU, Alnarp

Läs mer

Tillväxt och överlevnad av planterad ek, bok och avenbok på restaureringsytor i Söderåsens nationalpark under åren 2003 till 2009

Tillväxt och överlevnad av planterad ek, bok och avenbok på restaureringsytor i Söderåsens nationalpark under åren 2003 till 2009 Tillväxt och överlevnad av planterad ek, bok och avenbok på restaureringsytor i Söderåsens nationalpark under åren 2003 till 2009 Jörg Brunet och Hans Wieslander Sveriges lantbruksuniversitet Arbetsrapport

Läs mer

Kandidatarbeten i skogsvetenskap 2012:8 Fakulteten för skogsvetenskap. Poppel - en möjlighet i norra Sverige?

Kandidatarbeten i skogsvetenskap 2012:8 Fakulteten för skogsvetenskap. Poppel - en möjlighet i norra Sverige? Kandidatarbeten i skogsvetenskap 2012:8 Fakulteten för skogsvetenskap Poppel - en möjlighet i norra Sverige? Poplar - a possibility in northern Sweden? Malin Boström och Lisa Linck Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Gödsling runt poppelstubbar med stubbskott

Gödsling runt poppelstubbar med stubbskott Gödsling runt poppelstubbar med stubbskott Fertilization around poplar stumps with established sprouts Tord Johansson Birger Hjelm 1 Rapport 078 ISSN 1654-9406 Uppsala 2014 SLU, Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)

Läs mer

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister Föreläsning 11 & 12 Johan Lindström 2 & 9 oktober 217 Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF7/MSB2 F11 1/32 Repetition Multipel linjär regression

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Lägesrapport för förädlingspoulationer

ARBETSRAPPORT. Lägesrapport för förädlingspoulationer ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 568 2004 Lägesrapport 2003 12 31 för förädlingspoulationer av tall, gran, björk och contortatall Johan Sonesson, Curt Almqvist, Bengt Andersson, Tore Erikcsson, Bo Karlsson,

Läs mer

Ingenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 11

Ingenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 11 Ingenjörsmetodik IT & ME 011 Föreläsning 11 Sammansatt fel (Gauss regel) Felanalys och noggrannhetsanalys Mätvärden och mätfel Medelvärde, standardavvikelse och standardosäkerher (statistik) 1 Läsanvisningar

Läs mer

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler 3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara

Läs mer

Statistisk försöksplanering

Statistisk försöksplanering Statistisk försöksplanering Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Skriftlig tentamen 3 hp 51SF01 Textilingenjörsutbildningen Tentamensdatum: 25 Oktober 2017 Tid: 09:00-13 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics Kursplan NA1032 Makroekonomi, introduktion 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introductory Macroeconomics 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Det övergripande målet med kursen är att studenterna

Läs mer

Produktionshöjande åtgärder

Produktionshöjande åtgärder Produktionshöjande åtgärder Vad finns i verktygslådan? Undvika skador Föryngring Trädslagsval Förädlat material Konventionell gödsling Dikning/dikesrensning Röjning Gallring Slutavverkningstidpunkt Årlig

Läs mer

Skog på åker. HS Skaraborg rapport nr 1/06. Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson

Skog på åker. HS Skaraborg rapport nr 1/06. Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson Skog på åker 2006 HS Skaraborg rapport nr 1/06 Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson 1 Utvärdering av Hushållningssällskapets försöks planteringar Etablerings- och tillväxtförsök på Hushållningssällskapets

Läs mer

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var

Läs mer

Vilka ska vi inte operera?

Vilka ska vi inte operera? Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad

Läs mer

balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45

balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45 balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45 balans dynamic seating system TM Wheelbase aluminium Hjulkryss aluminium Back support upholstered,

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag 211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen Tentamen i Statistik 1: Undersökningsmetodik Ämneskod S0006M Totala antalet uppgifter: Totala antalet poäng Lärare: 5 25 Mykola Shykula, Inge Söderkvist, Ove Edlund, Niklas Grip Tentamensdatum 2013-03-27

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige

Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Tysklönn Hybridlärk Douglasgran Hybridlärk Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Jättepoppel Sanna Black-Samuelsson Rödek Sitkagran Kustgran Innehåll Främmande trädslag engagerar och

Läs mer

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska

Läs mer

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område

Läs mer

Arbetsrapport. Från Skogforsk nr. 898 2016. Uthållig produktion av hybridasp efter skörd. Slutrapport 2016 för Energimyndighetens projekt 30346

Arbetsrapport. Från Skogforsk nr. 898 2016. Uthållig produktion av hybridasp efter skörd. Slutrapport 2016 för Energimyndighetens projekt 30346 Arbetsrapport Från Skogforsk nr. 898 2016 Uthållig produktion av hybridasp efter skörd Slutrapport 2016 för Energimyndighetens projekt 30346 Sustainable production of hybrid aspen after harvest Final Report

Läs mer

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och

Läs mer

Bridging the gap - state-of-the-art testing research, Explanea, and why you should care

Bridging the gap - state-of-the-art testing research, Explanea, and why you should care Bridging the gap - state-of-the-art testing research, Explanea, and why you should care Robert Feldt Blekinge Institute of Technology & Chalmers All animations have been excluded in this pdf version! onsdag

Läs mer

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling 1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIK- TEORIN (INFERENSTEORIN):

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIK- TEORIN (INFERENSTEORIN): Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMSF50: Matematisk statistik för L och V OH-bilder på föreläsning 7, 2017-11-20 EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIK- TEORIN (INFERENSTEORIN):

Läs mer

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 31 May 2016, 8:00-12:00. English Version

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 31 May 2016, 8:00-12:00. English Version Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 31 May 2016, 8:00-12:00 Examiner: Xiangfeng Yang (Tel: 070 0896661). Please answer in ENGLISH if you can. a. Allowed to use: a calculator, Formelsamling

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors

Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors J. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 437 *, ** * * Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors Tomoyo ITAKURA*, **, Megumi MITSUDA*, Takuzo INAGAKI*,,/. + +-/ 13.+... + +,,

Läs mer

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101 JO 7 SM 1101 Skörd av trädgårdsväxter 010 Production of horticultural products 010 I korta drag Liten morotsskörd Den totala morotsskörden uppgick till 8 000 ton år 010. Det är en % mindre totalskörd än

Läs mer

Användning. Fixed & Random. Centrering. Multilevel Modeling (MLM) Var sak på sin nivå

Användning. Fixed & Random. Centrering. Multilevel Modeling (MLM) Var sak på sin nivå Användning Multilevel Modeling (MLM) Var sak på sin nivå Kimmo Sorjonen Sektionen för Psykologi Karolinska Institutet Kärt barn har många namn: (1) Random coefficient models; (2) Mixed effect models; (3)

Läs mer

Fuktighet i jordmåner. Variansanalys (Anova) En statistisk fråga. Grafisk sammanfattning: boxplots

Fuktighet i jordmåner. Variansanalys (Anova) En statistisk fråga. Grafisk sammanfattning: boxplots Fuktighet i jordmåner Variansanalys (Anova) Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson Januari 2012 A 1 A 2 A 3 12.8 8.1 9.8 13.4 10.3 10.6 11.2 4.2 9.1 11.6 7.8 4.3 9.4 5.6 11.2 10.3

Läs mer

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

Odling av trädgårdsväxter i Sverige JO 37 SM 0801 Skörd av trädgårdsväxter 2007 Production of horticultural products 2007 I korta drag Odling av trädgårdsväxter i Sverige Skörden av de trädgårdsväxter som visas i detta meddelande skiljer

Läs mer

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar

Läs mer

Användning. Fixed & Random. Centrering. Multilevel Modeling (MLM) Var sak på sin nivå

Användning. Fixed & Random. Centrering. Multilevel Modeling (MLM) Var sak på sin nivå Användning Multilevel Modeling (MLM) Var sak på sin nivå Kimmo Sorjonen Sektionen för Psykologi Karolinska Institutet Kärt barn har många namn: (1) Random coefficient models; () Mixed effect models; (3)

Läs mer